utblick om fonder 2016

utblick om fonder 2016

Ansvarig utgivare: Fredrik Nordström, Copyright 2016 Formgivning och produktion: Mambojambo och Cecilia Öhlin Foto: Karl Gabor Texter: /Swedish Investment Fund Association Korrektur: Textfokus Tryck: TMG 2 UTBLICK 2016

Fondbolagens förening på 3 minuter Det här är Redan när grundades 1979 var uppdraget att ta tillvara fondspararnas och fondbolagens gemensamma intressen. I dag har Fondbolagens förening över 40 medlemsbolag som tillsammans förvaltar merparten av fondsparandet i Sverige. Medlemsbolagen representerar en mångfald av fondbolag av olika storlek. Föreningen har dessutom många associerade medlemsbolag med anknytning till branschen. Det här gör vi verkar för en sund bransch i spararnas intresse. Nöjda fondsparare är en förutsättning för en framgångsrik fondbransch. Föreningen bevakar lagstiftningsarbete med anknytning till fondbranschen och är remissinstans nationellt och på EU-nivå. Föreningen har omfattande kontakter med beslutsfattare, myndigheter och medier och har ett etablerat internationellt nätverk. Föreningens många arbetsgrupper är hjärtat i verksamheten. Sammantaget gör det föreningen till en stark och samlad röst för hela fondbranschen och för fondspararna. Det här vill vi Vi vill att det ska vara enkelt för spararna. Vi värnar om tillgänglighet, valfrihet och mångfald i utbudet av fonder och fondbolag. Fondmarknaden ska kännetecknas av stabila spelregler för en sund konkurrens på lika villkor. Transparens, ansvar och hållbarhet är viktiga ledord. Viktiga frågor Att värna om förtroende för fondsparande och fondverksamhet, att verka för bästa möjliga regler för den svenska fondmarknaden, stödja fondbolagens engagemang i hållbarhetsfrågor och att lyfta fram fonders betydelse för pensionssparande. Vill du veta mer om medlemskap i?ing? fondbolagen.se/medlem info@fondbolagen.se 08-506 988 00 UTBLICK 2016 3

Utblick om fonder 2016 Vi hälsar Fredrik Nordström välkommen som vd för Fondbolagens förening. Vd har ordet Den svenska fondmarknadens utveckling Fonders betydelse för privatpersoner, företag och samhälle 06 09 15 Tre av fyra svenskar har i dag ett eget fondsparande. Det ansvar som följer av förtroendeuppdraget att förvalta andras sparande är stort och långtgående, skriver Fredrik Nordström, vd för. När grundades 1979 fanns det 17 fonder. I dag finns cirka 2 500 fonder på den svenska marknaden tillgängliga för svenska sparare. Det bäddar för konkurrens och mångfald. 10 Ökad konkurrens och nya distributionsformer. 12 Spararna väljer indexfonder. 13 Sverige har konkurrenskraftiga fondavgifter. Fonder är viktiga för privatekonomin och ger spararna del av den globala tillväxten. Samtidigt bidrar sparandet till att finansiera företags investeringar och till den samhällsekonomiska tillväxten. 18 Så finansierar fonder företags investeringar och samhällsekonomisk tillväxt. 19 Fonder har en allt större betydelse för våra framtida pensioner. 4 UTBLICK 2016

Aktivt ägarutövande och hållbara investeringar 23 God sed och regelverk för en fungerande konkurrens Starka konsumenter Medarbetare, styrelse och medlemsbolag 27 35 43 Sverige har en stor och viktig fondmarknad. Ägar ansvaret är långtgående. 25 Hållbarhet en förlängning av ägaransvaret. God sed och självreglering främjar en sund bransch. 30 Konkurrens är kundens bästa vän. Intervju med föreningens chefsjurist Helene Wall. 32 Viktigt att värna om konkurrensen genom regelverk som bidrar till högt konsumentskydd och möjliggör konsument rörlighet. Det är enkelt att spara i fonder. Men många säger att de inte kommer sig för att se över sitt sparande. Genom praktiska verktyg hjälper Fondkollen spararna att enkelt få koll på sina fonder. 38 Kunniga och medvetna konsumenter målet för Gilla Din Ekonomi. 40 Unga behöver peppas om privatekonomi och sparande. har tio anställda. Styrelsen representerar en bredd bland medlemsbolagen. 46 Presentation av Fond bolagens förenings medlemsbolag. UTBLICK 2016 5

Vd har ordet Fondsparandet i Sverige var fortsatt högt 2015. Värdet på sparandet har aldrig varit större vid ett årsskifte. Tre av fyra svenskar har i dag ett eget fondsparande. Det ansvar som följer av förtroendeuppdraget att förvalta andras sparande är stort och långtgående. Det medför att det bör finnas, och finns, ett allmänintresse för fonder. Från föreningens sida är det viktigt att arbeta för att värna om förtroendet för fonder som sparform. Ett sätt är att verka för att utveckla god sed på fondmarknaden. Föreningen arbetar sedan länge med självreglering i form av en kod och riktlinjer för fondbolag som medlemmarna har att följa eller förklara eventuell avvikelse. Genom att samordna vilken information som ska lämnas och hur den presenteras, underlättar fondbolagen för sparare, rådgivare, medier med flera att följa upp och jämföra fondsparande. Under 2015 har Fondbolagens förening infört kompletterande krav på konsumentinformation i form av nyckeltalet active share i fondens årsberättelse och jämförelseindex i fondens faktablad. Det är viktigt att fondsparare kan göra informerade val. Föreningen arbetar aktivt med att utbilda och sprida information, bland annat genom Fondkollen, som med tips och enkla verktyg också är plattform för föreningens sparekonom, samt i samarbete med Finansinspektionen och andra aktörer genom nätverket Gilla Din Ekonomi, liksom genom Konsumenternas Bank- och finansbyrå. Förtroendet är viktigt även utifrån ett samhällsperspektiv. Fondsparandet fyller en viktig funktion genom att kanalisera sparande till företag och staten via de finansiella marknaderna. Denna funktion kommer att bli allt viktigare. I Europa strävar man efter att komplettera bankerna som en kanal för finansiering till små och medelstora företag och man ser fondsparande som en möjlighet att uppnå detta. För privatpersoner blir ett eget sparande allt viktigare, inte minst tack vare att vi lever allt längre, och fonder är en väldigt bra sparform för långsiktigt sparande. En förutsättning för förtroende är en sund konkurrens med en mångfald bland fondbolag och fonder som kan möta spararnas olika behov och önskemål. En viktig åtgärd för att stärka konkurrensen är att ändra reglerna så att även fondbolag kan erbjuda spararna investeringssparkonto. Föreningen arbetar också med att förbättra förutsättningarna för att driva fondverksamhet i Sverige. Vi har i flera avseenden ett bra regelverk med ett starkt konsumentskydd. Det gäller att säkerställa att det är ändamålsenligt och samtidigt effektivt. Ett mål är att fondbolag som står i begrepp att besluta om var de ska lägga sin verksamhet alltid ska kunna ha med Sverige i dessa överväganden. Sverige har goda förutsättningar att få fler fondbolag att etablera verksamhet här. Vi har en konkurrenskraftig fondbransch som har bland de lägsta fondavgifterna i Europa och ett högt konsumentskydd i det svenska regelverket. En stark fondbransch skapar förutsättningar för att fond bolagen kan vara en konstruktiv part i den debatt och de förväntningar som finns i vår omgivning. Fredrik Nordström, vd 6 UTBLICK 2016

Fakta Namn: Fredrik Nordström Titel: Vd Ålder: 49 Bakgrund: Regeringskansliet och vd för AMF Fonder Som fondsparare får du del av tillväxten i ekonomin. UTBLICK 2016 7

Sverige har konkurrenskraftiga fondavgifter. 8 UTBLICK 2016

DEN SVENSKA FONDMARKNADENS UTVECKLING När grundades 1979 fanns det 17 fonder med ett sammanlagt värde på 1 miljard kronor. I dag finns cirka 2 500 fonder på den svenska marknaden tillgängliga för svenska sparare. Det bäddar för konkurrens och mångfald. UTBLICK 2016 9

Ökad konkurrens och nya distributionsformer på fondmarknaden När grundades 1979 fanns det 17 fonder med ett sammanlagt värde på 1 miljard kronor. I dag finns cirka 2 500 fonder på den svenska marknaden tillgängliga för svenska sparare, och fondförmögenheten uppgår till över 3 000 miljarder kronor. Fonderna har samtidigt gått från att enbart placera i Sverige till att placera över hela världen. Utländska fondbolag har också etablerat sig i Sverige och i dag är majoriteten av fonderna på den svenska marknaden utlandsregistrerade. Kapitalet ligger trots det fortfarande till största delen placerat i Sverigeregistrerade fonder. Bankernas dominans på fondmarknaden har minskat. 1999 stod de fyra största bankernas fondbolag för 85 procent av fondförmögenheten. 2015 var motsvarande andel 59 procent. Två faktorer har framför allt spelat in. Den ökande betydelsen av fondsparande till pensionen har gjort att fondbolag med för säkrings anknyt ning fått en större del av ny sparandet. Dess utom har teknikutvecklingen, med uppkomsten av så kallade fondtorg, underlättat för nya aktörer, utan egna distributionsnät, att nå kunder. Under senare år har både nya aktörer och banker startat fondtorg med ett brett utbud av både egna och externa fonder. Från att direktsparande i fonder hos ett fondbolag har dominerat, kan man i dag spara i fonder på ett flertal olika sätt, exempelvis i kapitalförsäkring och investeringssparkonto, till tjänstepensionen och premiepensionen. Sedan införandet av investeringssparkontot 2012 har merparten av hushållens sparande i fonder vid sidan av premiepensionen skett via denna kontoform eller sparform. Hushållen väljer investeringssparkonto för sitt nysparande (mdkr, 2014-2015, exkl. PPM) Vi tycker: 100 107 ISK för fondbolag en förutsättning för konkurrensen 80 60 40 20 0 20-40 33 Hushållen direkt 32 2 ISK IPS Fondförsäkring Möjligheten att erbjuda investeringssparkonto infördes 2012 för värdepappersbolag och banker. Syftet med kontot är att förenkla och stimulera sparande samt att öka konkurrensen på sparande genom att minska skattemässiga inlåsningseffekter. Detta uppnås tack vare att kapitalvinstskatt inte tas ut vid försäljningar eller vid byten av fond. Men eftersom fondbolag inte gavs rätt att erbjuda investeringssparkonto, måste fondbolagen anlita banker och värdepappers institut för att kunderna ska kunna dra nytta av de skattefördelar som kontot innebär. Det är en stor konkurrensnackdel för fondbolagen. 10 UTBLICK 2016

3 246 Mdkr Den svenska fondmarknadens utveckling Grafen visar svenskarnas fondförmögenhet i miljoner kronor från 1958 till 2015. 0 1958 1988 2015 1958 1978 1979 1984 Postorderbröderna Ragnar och Gösta Åhlén startar Sveriges första fonder under namnet Koncentra. Dåvarande finansministern Gösta Bohman introducerar skattesparandet och skattefonder i syfte att stimulera hushållens sparande. Fond sparandet tar fart. bildas, med uppgift att ta tillvara fondspararnas och fondbolagens gemensamma intressen. Allemansspar lanseras med fonder som ett valalterna tiv, nämligen allemansfonder. Avkastningen är skattefri och fondsparandet blir en folkrörelse i Sverige. 1985 1989 1990 1994 UCITS -direktivet, som fondregleringen i Sverige och EU bygger på, tas fram och lägger grunden för dagens värdepappersfonder. Valutaregleringen avskaffas och öppnar för utlandsfonder. Fondsparandet diversifieras. Fondförsäkringarna gör entré med sparande genom kapitalförsäkring eller pensionsförsäkring. Individuellt pensionssparande, IPS, införs och ger möjlighet för privatpersoner att placera sitt privata pensionssparande i fonder utan försäkringsinslag. 2000 2012 2013 2016 Premiepensionen introduceras. Samtliga svenskar med inkomst födda från och med 1938 blir därmed fondsparare. Investeringssparkontot införs, bland annat för att främja kundrörligheten på sparandeområdet. EU-direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder införs i Sverige och därmed kan också dessa fonder säljas fritt i Europa. Avdragsgillt privat pensionssparande avskaffas helt. ISK tar verklig fart. UTBLICK 2016 11

Aktiefonder dominerar fondsparandet 2% 7% 10% 25% 56% Aktiefonder Blandfonder Obligationsfonder Penningmarknadsfonder Övriga fonder Spararna väljer indexfonder Intresset för indexfonder har ökat markant under de senaste åren. En stor del av nysparandet i aktiefonder har gått till indexfonder, framför allt Sverigefonder och globalfonder. Av det totala nettosparandet i aktiefonder på 74 miljarder (2010 2015) har 85 miljarder gått till indexfonder, medan aktivt förvaltade fonder har haft nettouttag på 11 miljarder kronor. Indexfondernas andel av aktiefondernas totala förmögenhet har ökat från 8 till 13 procent sedan 2010. Nettosparande i aktiefonder och indexfonder 2010 2015 (miljarder kronor) 40 20 0 14 33 6 17 13 12 30 16 6 20 20 23 40 60 59 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Indexfonder Övriga aktiefonder 12 UTBLICK 2016

Foto: Åsa Drakenberg Fondavgifter, genomsnitt Aktiefonder Årlig avgift,% Norge 1,27 Storbritannien 1,31 Sverige 1,37 Nederländerna 1,38 Danmark 1,46 Irland 1,56 Belgien 1,64 Tyskland 1,64 Finland 1,67 Luxemburg 1,80 Frankrike 1,95 Spanien 2,03 Österrike 2,08 Mindre länder 2,17 Italien 2,20 Europa 1,71 (Källa: Expenses in Nordic Investment Funds in a Eurpean Context, Oct 2013 Morningstar DK) Sverige har konkurrenskraftiga fondavgifter Fondavgifterna på den svenska marknaden har sjunkit under senare år. Det beror dels på att ett extremt ränteläge har påverkat priset på räntefonder, dels på mer långsiktiga trender som exempelvis ett ökat sparande i indexfonder. Jämfört med andra länder ligger Sverigeregistrerade fonders årliga avgift på en mycket konkurrenskraftig nivå för aktiefonder, blandfonder och obligationsfonder. Snittet för penningmarknadsfonder ligger något över det europeiska. Den genomsnittliga avgiften för aktiefonder i Sverige är 1,37 procent, jämfört med Europasnittet på 1,71 procent. Om hänsyn tas till hur spararna faktiskt har placerat sina pengar (förmögenhets viktat genomsnitt) är de Sverigeregistrerade fondernas avgifter ändå lägre. Svenska aktiefonder har då lägst avgifter i Europa, 1,09 procent. Dessutom är insättnings- och uttagsavgifter ovanliga i Sverige. UTBLICK 2016 13

Fonder bidrar till samhällsekonomisk tillväxt. Foto: Folio 14 UTBLICK 2016

FONDERS BETYDELSE FÖR PRIVATPERSONER, FÖRETAG OCH SAMHÄLLE Fonder är viktiga för privatekonomin och ger spararna del av den globala tillväxten. Samtidigt bidrar sparandet till att finansiera företags investeringar och till den samhällsekonomiska tillväxten. UTBLICK 2016 15

Fonder viktiga för privatekonomin I stort sett alla svenskar har ett fondsparande. Utöver fonder i premiepensionen sparar åtta av tio svenskar i fonder. Genom fonder kan privatpersoner enkelt få del i aktier och andra värdepapper över hela världen. Fonder innebär riskspridning mellan olika placeringar och regelbundet månadssparande ger riskspridning i tid. Att ha ett eget sparkapital ger både trygghet och frihet att kunna möta både väntade och oväntade utgifter. Det ger möjligheter till exempelvis egen insats till bostaden, att förstärka den egna pensionen och kanske att förverkliga en eller annan dröm. Fonder passar för långsiktigt sparande till pensionen. Fonder ger möjlighet till långsiktigt högre avkastning än ett sparkonto. Därför sparar vi i fonder privat, % Som buffert 58 % Till pensionen 47 % För att få bra avkastning 34 % Komplement till annat sparande Speciella ändamål (t.ex. hus/bil/resor) 23 % 29 % Till barn/barnbarn 17 % (Källa: TNS Sifo Prospera 2014) Den totala fondförmögenheten i Sverige var 3 200 miljarder kronor vid ingången av 2016. Den består till allra största delen av hushållens sparande, i form av både privat sparande och kollektivt pensionssparande. Fondförmögenhetens fördelning vid ingången av 2016 9% 26% 16% 16% 6% 27% Hushållens direktsparande ISK Fondförsäkring/IPS Premiepension Förvaltarregistrerat Företag mm Spararna har fått en god värdeutveckling på sitt fondsparande. Under de senaste tio åren har aktiefonder gett bäst avkastning. Värdeutveckling över tid för 100 kronor insatta i december år 2005 180 160 140 120 100 80 60 DEC-05 DEC-15 Aktiefonder Blandfonder Obligationsfonder Penningmarknadsfonder Sparkonto 16 UTBLICK 2016

Fonder ger spararna del av global tillväxt Genom att spara i fonder kan privatpersoner få del av, och bidra till, tillväxt i andra länder. På 1980-talet fanns det i princip bara aktiefonder inriktade på den svenska marknaden eftersom valutaregleringen försvårade ägandet av utländska aktier. Under årtiondet upphörde valutaregleringen gradvis och genom fonder blev det möjligt att investera utomlands. I dag är den största delen av kapitalet i aktiefonder placerat i globalfonder och i Sverigefonder, men en stor andel finns också i tillväxtmarknadsfonder. Aktiefonder från 1990 till 2015. Idag väljer fler globalfonder än Sverigefonder. 1% 1990 1% 4% 6% 1% 1% 86% 86% 0,7% 0,6% 5% 4% 5% 2% 11% 2015 3% 0,6% 0,5% 0,5% 35% 28% 5% Sverige Europa Global Asien Nordamerika Norden Branscher Sverige & Global Andra marknader Japan Ryssland Östeuropa Indien Kina Fonder utgör en allt större del av hushållens sparande Fondsparandets andel av hushållens finansiella förmögenhet, inklusive kollektivt sparande till pensionen, uppgick 1980 till mindre än en procent. Därefter har andelen stigit kraftigt och svarade 2015 för drygt trettio procent. Hushållens sparande 1980 och 2015 0,4% 9% 11% 9% 13% 1980 58% 35% 2015 1% 20% 10% 0,3% 1% Sparkonto Obligationer Strukturerade produkter Aktier Traditionell försäkring Fonder Sedlar & mynt 33% UTBLICK 2016 17

Sparande finansierar företags investeringar Sparkapital i fonder används för att finansiera företags investeringar. Företag behöver kapital för att kunna utvecklas. Genom att ge ut aktier eller företagsobligationer möjliggörs investeringar som gör att bolagen kan satsa på innovation och utveckling för långsiktig lönsamhet. Fonderna investerar i dessa aktier och företagsobligationer. Som ägare kan fondbolagen genom aktiv ägarstyrning bidra till företags utveckling. Aktiv ägarstyrning är en del i att skapa bästa möjliga avkastning till spararna utifrån fondens placeringsinriktning, risk och hållbarhetsprofil. Fonder finansierar samhällsekonomisk tillväxt Sparande bidrar till samhällsekonomisk tillväxt som kommer alla i ett land till del. Fonder som investerar i svenska värdepapper bidrar till tillväxt i Sverige. Genom att spara i fonder som placerar på andra marknader kan vi både få del av, och bidra till, tillväxt i andra länder. Fonder underlättar för många att få del i placeringar i aktier och obligationer utgivna av stat eller företag. På så sätt kan sparkapitalet ge mer än om det är placerat på ett konto. Det ger kapital för investeringar som är en förutsättning för tillväxt som kan öka välfärden. Fonder bidrar genom långsiktig aktiv förvaltning och aktiv ägarstyrning till en hållbar och ansvarsfull utveckling. Fonder en viktig del av EU:s kapitalmarknadsunion EU vill underlätta för företag att få tillgång till kapital för att utvecklas, och ser samtidigt stora utmaningar i Europa att finansiera infrastruktur. En stor del av företagens finansiering kommer i dag från banker. Därför vill EU satsa på alternativa finansieringskällor för framförallt små och medelstora företag och har tagit initiativ till en kapitalmarknadsunion. Fondbolag och förvaltare av alternativa investeringsfonder kan därmed komma att spela en ännu större roll som förmedlare av kapital från sparare till företag. På så sätt medverkar branschen till att tillväxten i Europa utvecklas positivt. 18 UTBLICK 2016 Foto: Folio

Fondsparande har en allt större betydelse för våra framtida pensioner Varannan nyfödd i Sverige i dag kan räkna med glädjen att få uppleva sin hundraårsdag. När en allt större del av befolkningen utgörs av äldre, ställs stora krav på pensionssystemet. Samtidigt ökar behovet av eget engagemang och ett kompletterande pensionssparande. Fonder som sparform lämpar sig särskilt väl för långsiktigt sparande i premiebaserade pensionssystem. Anledningen är att placeringsinriktning och risknivå enkelt kan anpassas utifrån individuella önskemål och behov. Fonder erbjuder en möjlighet till placeringar på kapitalmarknaden och därmed en möjlighet att ta del av den riskpremie på aktiemarknaden, som bidrar till en långsiktigt högre tillväxt av pensionskapitalet. Fondsparande är också fördelaktigt om man önskar flytta sitt pensionskapital. Fonder finns i pensionssystemets alla delar I dag finns fonder som alternativ i pensionssystemets samtliga delar i allmän pension via premiepensionen, för tjänstepension och vid privat pensionssparande. Privat sparande Direkt i fonder Fondförsäkring IPS Traditionell försäkring Fondsparande har en allt större betydelse för finansieringen av våra framtida pensioner. Under 2000-talet har den absoluta merparten av ny sparandet i fonder gått till pensions- och försäkringsanknutet sparande. Pensionssparandets andel av fondförmögenheten har som en följd ökat från ungefär en fjärdedel år 2000 till över hälften 2015. Tjänstepension Allmän pension Inkomstpension Premiepension Fondförsäkring Traditionell försäkring Fritt fondutbud Pensionssparandets andel av den totala fondförmögenheten i Sverige, % 80 60 40 Premiepension Fondförsäkring IPS 20 0 2000-01 -02-03 -04-05 -06-07 -08-09 -10-11 -12-13 -14-15 UTBLICK 2016 19

Premiepensionen en värdefull möjlighet Centralt för premiepensionssystemet är möjligheten för individen att själv, utifrån egna preferenser och ekonomisk situation, bestämma över placeringarnas inriktning och risknivå. I och med att pensionssparande för de allra flesta är ett mycket långsiktigt sparande, bör möjligheten finnas till en viss exponering mot aktiemarknaden. Aktiefonder ger möjlighet att äga andelar i företag över hela världen och på så vis få del i den tillväxt som skapas, vilket sannolikt bidrar till långsiktigt högre pensionsnivåer. Tack vare de mycket stora rabatterna, ges spararna i premie pensionssystemet möjlighet att spara till pensionen i fonder, till låga avgifter. Premiepensionen har visat fonders fördelar i ett långsiktigt pensionssparande Värdeutvecklingen i premiepensionssystemet har sedan starten fram till och med 2015 trots flera finansiella kriser utvecklats bättre än inkomstpensionen, 6,4 procent jämfört med 2,8 procent i genomsnitt per år. Drygt 98 procent av pensionsspararna hade vid ingången av 2016 en positiv värdeutveckling på sina premiepensionskonton. Få sparare finns i ytterligheter med mycket låg respektive mycket hög avkastning. Spararna är intresserade. Över hälften av spararna har gjort ett eget val av fonder och dessa står för drygt 70 procent av det förvaltade kapitalet. Sju av tio i åldersgruppen 18 42 år uppskattar möjligheten att kunna göra ett eget val till premiepensionen. Fyra av tio av spararna i 30-årsåldern har redan gjort ett eget val av fonder. Fondavgiften i premiepensionssystemet uppgår i genomsnitt till 0,28 procent, efter att motsvarande två tredjedelar av bruttoavgiften rabatterats. MIN PENSION VIKTIGT VERKTYG FÖR HELHETSBILDEN Min Pension är ett samarbete mellan pensionsbolagen och staten, och täcker in lejonparten av pensionskapitalet. Via Minpension.se kan var och en som tjänat in pension i Sverige via allmän pension och tjänstepension, få en samlad bild av sitt pensionssparande, se hur mycket som hittills tjänats in samt göra en pensionsprognos för sin framtida pension. PREMIEPENSIONEN UTREDS UNDER 2016 Under 2016 utreds hur eventuella förändringar i premiepensionssystemet kan genomföras. Förbättringsområden som identifierats är enligt utredningens direktiv spararnas engagemang och intresse för systemet, kostnad för spararnas egna val och risken för alltför stor spridning i utfall mellan olika sparare. 2016 20 UTBLICK 2016

Vi tycker: Privat pensionssparande behöver fortsätta stimuleras Vid årsskiftet slopades avdragsrätten för privatpensionssparande helt. Fondbolagens förening anser dock att behovet av att stimulera privat pensions sparande är stort. Föreningen förordar därför att avdrags rätten ersätts med en möjlighet att spara till pension som tas ut skattefritt när spararen uppnår pensionsålder. Detta skulle till exempel kunna lösas genom att skapa individuella sparkonton för pensionssparande, ISK Pension, som är låsta till dess att spararen uppnår pensionsålder. För att stimulera sparandet anser vi att avkastningsskatten skulle ligga på den lägre nivån, 15 procent. UTBLICK 2016 21

22 UTBLICK 2016

AKTIVT ÄGARUTÖVANDE OCH HÅLLBARA INVESTERINGAR Sverige har en stor och viktig fondmarknad. Att förvalta spararnas pengar är ett förtroendeuppdrag och ägaransvaret är långtgående. UTBLICK 2016 23

Fondbolagen tar ägaransvar å spararnas vägnar Sverige har en stor och viktig fondmarknad, med stor betydelse för samhälle, privatpersoner och företag. Att förvalta spararnas pengar är ett förtroendeuppdrag och ägaransvaret är långtgående. En viktig del i fondbolagens förvaltaransvar är att företräda spararna i ägarfrågor. Ägarrollen ska utövas uteslutande i andelsägarnas gemensamma intresse. Det innebär att sträva efter bästa möjliga avkastning med hänsyn till fondens placeringsinriktning och risk, samt i förekommande fall även till särskilda kriterier som fastställts för fonden. I ägarutövandet är valberedningsarbetet, med tillsättning av styrelse och ledamöter, en viktig del. Att nyttja rösträtten i bolag där fonderna är stora aktieägare är ett annat sätt att påverka i sin roll som ägare. Bolagsstämman är bolagets högst beslutande organ där aktieägare har rätt att utöva sitt inflytande och göra sin röst hörd. Som stora ägare har fondbolagen dessutom en möjlighet att påverka genom dialog med bolagen. På dessa vis bidrar fondbranschen till en långsiktigt sund utveckling av de bolag som fonderna investerar i och av de finansiella marknaderna. FAKTA Alla fondbolag ska enligt Fondbolagens förenings Svensk kod för fondbolag och riktlinjer för fondbolagens ägarutövande upprätta en ägarpolicy. Fondbolaget ska även verka för att bolagen som fonden investerar i uppfyller kraven i Svensk kod för bolagsstyrning. 24 UTBLICK 2016

Hållbarhet en förlängning av ägaransvaret Fondbranschen kan, genom att som ägare verka för att de företag man investerar i tar hållbarhetshänsyn, vara med och bidra till en hållbar utveckling. Hållbara och ansvarsfulla investeringar innebär att verka för att de företag som fonden investerar i tar hänsyn till hållbarhet och redovisar sitt arbete för miljö, samhällsansvar och styrning (ESG). Det skapar förutsättningar för en bättre riskhantering i förvaltningen och kan ge möjlighet till långsiktigt god avkastning. Varje fondbolag tar ställning till hur det egna hållbarhetsarbetet ska bedrivas i praktiken som en del i en fungerande konkurrens. Utvecklingen har gått från fonder som utesluter vissa branscher, till en större fokusering på att välja in bolag som kan anses vara förebilder, eller att som aktiv ägare påverka bolag i önskad riktning. Fonder som tar särskilda hållbarhetshänsyn och där hållbarhet styr investeringsbeslut tar ett utökat ansvar, exempelvis för miljö. Det är viktigt att underlätta för spararna genom att tydligt informera om hur hållbarhetsarbetet bedrivs. s uppgift är att verka för ökad kunskap samt god konsumentinformation, transparens och jämförbarhet. Föreningen har 29 43 MÅNGA SKRIVER UNDER PRI Vid ingången av 2016 hade 29 av föreningens 43 medlemsbolag direkt eller genom koncerntillhörighet undertecknat FN-initiativet PRI:s sex principer för ansvarsfulla investeringar. Föreningen var 2012 en av de första som beviljades status som Network Supporter till PRI. Därigenom har föreningen åtagit sig att verka för att sprida PRI:s principer. tagit initiativ till en hållbarhetsöversikt på fondbolagsnivå med årlig uppföljning av fondbolagets hållbarhets arbete. Etiska nämnden för fondmarknadsföring (ENF) har 2015, på uppdrag av Fondbolagens före ning, uppdaterat ett uttalande om vad som gäller vid marknadsföring av fonder som tar särskilda hänsyn till hållbarhet. Detta införlivas i föreningens rikt linjer. Samtidigt har fondutredningen i ett tilläggsdirektiv i uppdrag att föreslå åtgärder för förbättrad information och jämförbarhet kring fondbolagens arbete med hållbarhetsaspekter. Nordiska Minister rådet har också tagit initiativ till en eventuell Svanen märkning av fonder i samverkan med branschen.» har tagit initiativ till en hållbarhetsöversikt på fondbolagsnivå med årlig uppföljning av fondbolagets hållbarhetsarbete. HÅLLBARHETSPROFILEN HJÄLPER SPARARE ATT JÄMFÖRA Hållbarhetsprofilen är ett frivilligt komplement till fondfaktabladen där fondbolaget beskriver hur fonden tillämpar hållbarhetskriterier i sin förvaltning. Profilen kan underlätta för spararna att jämföra fonder, men är i sig inte en märkning. Hållbarhetsprofilen har tagits fram av Swesif, ett forum för hållbara investeringar i Sverige. Hållbarhetsprofilerna finns på olika fondtorg och samlade på sajten Hallbarhetsprofilen.se. UTBLICK 2016 25

Konkurrens är kundens bästa vän. 26 UTBLICK 2016

GOD SED OCH REGELVERK FÖR EN FUNGERANDE KONKURRENS God sed och självreglering främjar en sund bransch. Samtidigt är det viktigt med ett regelverk som bidrar till högt konsumentskydd och som möjliggör konsumentrörlighet. UTBLICK 2016 27

God sed och självreglering främjar sund bransch Svensk kod för fondbolag innehåller bestämmelser som går utöver vad som anges i lag och andra författningar. Den innebär alltså en ambitionshöjning jämfört med lagens krav. Syftet är att utgöra god sed och att främja en sund fondverksamhet och värna om förtroendet för fondbranschen. Syftet med Svensk kod för fondbolag är att samla de överbryggande principer som ska prägla en sund fondverksamhet i Sverige. Koden, tillsammans med föreningens riktlinjer, kompletterar lagstiftning och andra regler, genom att ange en norm för svensk fondverksamhet. Medlemsbolag i Fondbolagens förening ska på ett tydligt sätt uttala att de följer koden och ge en förklaring till eventuella avvikelser och redovisa hur man gjort i stället. Föreningen har även tagit fram vägledningar som fungerar som ett komplement och hjälp för medlems bolagen vid tillämpningen av reglerna. Branschens självreglering genom Fondbolagens förenings kod och riktlinjer: Svensk kod för fondbolag Riktlinjer för fondbolagens marknadsföring och information Riktlinjer för fondbolagens ägarutövande Riktlinjer för redovisning av nyckeltal avseende investeringsfonder Riktlinjer om egna och närståendes affärer med finansiella instrument och valuta med mera. 1 Två lagar reglerar svensk fondverksamhet Värdepappersfonder: EU:s regler om konsumentfonder finns i lagen om värdepappersfonder och bygger på EU-direktivet UCITS. Värdepappersfonder är den vanligaste fondtypen i Sverige. De är föremål för omfattande reglering i syfte att utgöra ett tillförlitligt investeringsalternativ för konsumenter. Endast fondbolag som står under tillsyn av Finansinspektionen får förvalta värdepappersfonder. 2 Alternativa investeringsfonder: Förvaltare av alla fonder som inte är värdepappersfonder regleras i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder. Förvaltarna följer liknande regler som fondbolagen, men de flesta fonderna omfattas inte av motsvarande konsumentskydd. Därför får de endast säljas till konsumenter under vissa förutsättningar. Fondverksamheten regleras också av Finansinspektionens föreskrifter och direktverkande EU-regler. 28 UTBLICK 2016 Foto: Åsa Drakenberg

Vi tycker: Nationell särreglering bör undvikas I dag finns bara ett fåtal regler i svensk fondlagstiftning som är framtagna på nationell nivå. Utrymmet för nationell reglering blir också allt mindre genom den detaljreglering som tas fram i EU. Föreningen menar att det är viktigt för att åstadkomma jämna konkurrensvillkor att ändamålsenliga regler tas fram på EU-nivå och att nationell särreglering undviks. har regelbundna kontakter med svenska politiker, departement och myndigheter. Medlemskapet i den europeiska samarbetsorganisationen Efama är en god plattform för föreningens arbete med fondlagstiftningen inom EU. Samarbete över gränserna har ett etablerat internationellt nätverk och deltar aktivt i ett europeiskt branschsamarbete. Bland annat bedrivs s internationella arbete genom European Fund and Asset Management Association, Efama. Efama är fondbranschens samarbetsorganisation i Bryssel, där sitter i styrelsen och är aktiv i flera olika arbetsgrupper. Föreningen är också aktiv i den globala samarbetsorganisationen International Investment Funds Association, IIFA. UTBLICK 2016 29

Konkurrens är kundens bästa vän Under 2016 står fondutredningen och dess förslag i fokus. Den handlar om att skapa förutsättningar för att förbättra svenska fonders konkurrenskraft, att förbättra informationen om hållbarhetsaspekter samt att tydliggöra skillnaden mellan aktivt och passivt förvaltade fonder. s chefsjurist Helene Wall berättar om de viktigaste frågorna på regelverksområdet under 2016. Hur ska man uppnå förbättrad konkurrenskraft för svenska fonder? En stor del av fondlagstiftningen bygger på EU:s regelverk för fonder. Det är viktigt att vi inte i Sverige har nationella påslag på EU-reglerna som gör det svårare att driva verksamheten här. Det är också viktigt att regleringen hänger med i utvecklingen. Till exempel finns behov av bolagsrättslig fond reglering, vilket finns i alla större fondnationer och som underlättar marknadsföringen av svenska fonder i andra länder. Investeringssparkontot är en skattemässigt gynnad sparform som inte får tillhandahållas av fondbolag. Det hindrar i praktiken fondbolag från att distribuera sina egna fonder, vilket snedvrider konkurrensen. Den frågan måste åtgärdas. Vad vill man uppnå med fondutredningen? Utredningen ska se över om det behöver göras ändringar i reglerna för att stärka den svenska fondbranschens konkurrenskraft och modernisera regelverket. Det är en mycket glädjande ansats och vi har stora förhoppningar på ett gott resultat. Du sitter som sakkunnig i utredningen vilka budskap skickar du med? Mitt budskap är att det finns goda möjligheter att med relativt små åtgärder få till ett regelverk som ger goda förutsättningar att driva fondverksamhet i Sverige. Svenska fondbolag måste ges möjlighet att konkurrera på samma villkor som utländska både i och utanför Sverige. Det svenska regelverket ska ge möjlighet att driva verksamheten såväl effektivt som med ett bibehållet högt konsumentskydd. 30 UTBLICK 2016

Vilka är de viktigaste frågorna för branschen? Bortsett från de förbättringar av fondregelverket som tas upp i fondutredningen är det avgörande hur provisionsfrågan kommer att lösas. Eftersom fondbolag inte har möjlighet att själva distribuera sina fonder är frågan om ett eventuellt förbud mot att betala för detta kritisk. Rådgivningsmarknaden står inför stora förändringar, vilket kommer att innebära utmaningar för branschen. Och för spararna? De nya EU-reglerna om provisioner innebär att det blir tydligare för kunden vad denne betalar för. Den som säljer fondandelar till en kund behöver tala om hur stor ersättning denne erhåller från fondbolaget. Transparensen kring prismodeller ger ökad makt till kunden. Däremot kan de svenska särregler kring provisioner som föreslagits leda till minskad konkurrens och minskad tillgång till rådgivning. Konkurrens är kundens bästa vän, varför frågan är av stor vikt för spararna. Tillgång till rådgivning till en rimlig kostnad är särskilt viktig i tider när det blir allt viktigare med ett eget pensionssparande. Vilka andra viktiga regelverk arbetar med under 2016? Inom EU har ett förslag till kapitalmarknadsunion lanserats. Det leder till flera olika initiativ som har betydelse för fondmarknaden. Bland annat påtalas från EU vikten av att hushållen har tillgång till ett stort utbud av lämpliga sparprodukter, inte minst för pensionssparande, och tillgång till rådgivning. Mitt budskap är att det finns goda möjligheter att med relativt små åtgärder få till ett regelverk som ger goda förutsättningar att driva fond-»verksamhet i Sverige. UTBLICK 2016 31

Viktigt att värna om konkurrensen Regelverk och åtgärder som bidrar till ett högt konsumentskydd och möjliggör konsumentrörlighet på fondmarknaden är förutsättningar för en fungerande konkurrens. Sverige har en unik fondmarknad, i inget land sparar så många i fonder och mångfalden i utbud av fonder är mycket stor med fristående fondbolag, såväl som bank- eller försäkringsanknutna, svenska såväl som utländska. Det ger en valfrihet för spararna att göra aktiva val när det gäller exempelvis inriktning, förvaltningsstil, pris och servicegrad både i det privata sparandet och till premiepensionen. Regelverk som gynnar kundrörlighet på fondmarknaden är en förutsättning för en fungerande konkurrens. Föreningen kan konstatera att rörligheten är god i det nya sparandet i fonder. Där har investeringssparkontot spelat en viktig roll eftersom man inom kontot kan byta fonder utan skattemässiga inlåsningseffekter. Bilden stärks i en rapport från Konkurrensverket från 2015 som visar att fondmarknaden spelar en viktig roll, konkurrensen har ökat och att spararnas rörlighet har ökat. Det är viktigt att hantera eventuella intressekonflikter som kan uppstå med provisioner i samband med rådgivning. Föreningen förespråkar också bättre transparens kring provisioner. Beroende på hur ett förbud mot provisioner utformas, så kan en oönskad effekt uppstå när fondbolag som inte har tillgång till egna distributionskanaler inte längre får möjlighet att betala för distributionen. Det skulle varken gynna konkurrensen eller spararna. Små fondbolag tenderar att ha en tuffare ekonomisk situation än de större, bland annat som en följd av den ständigt ökande regelbördan som är särskilt kostsam för mindre fondbolag att hantera. Det är viktigt att vid all framtagning av nya regelverk ha detta i åtanke.» Det är viktigt att nya provisionsregler inte slår undan benen för fondbolag utan egna distributionskanaler.» Även fondbolag bör ges möjlighet att erbjuda investeringssparkonto för att främja kundrörligheten på fondmarknaden och för att ge fondbolagen en egen distributionskanal. 32 UTBLICK 2016

Svenska fonder bör kunna konkurrera ännu mer internationellt EU:s fondlagstiftning har haft stor betydelse för konkurrensen på fondmarknaden. I dag finns en mångfald utländska fonder till försäljning i Sverige, utöver de svenska fonderna. Svenska fonder säljs dock inte i motsvarande grad utomlands. Föreningen arbetar för att det ska finnas goda förutsättningar för att driva fondverksamhet i Sverige, såväl som att svenska fonder ska kunna konkurrera internationellt. Detta förutsätter jämna konkurrensvillkor mellan Sverige och andra länder. UTBLICK 2016 33

34 UTBLICK 2016

STARKA KONSUMENTER Fonder är en enkel sparform, samtidigt är det många som tycker att det är svårt att med privatekonomi. Enkla verktyg genom Fondkollen och utbildningsinsatser inom Gilla Din Ekonomi och Ung Privatekonomi är några vägar framåt. UTBLICK 2016 35

Fondkollen består av sajt och app och innehåller saklig och enkel information som ger svar på de vanligaste frågorna om fonder och fondsparande. Mer information: Fondkollen.se Fondkollen hjälper spararna att jämföra I stort sett alla är fondsparare i Sverige. Det är ett enkelt sätt att spara. Men det är många som säger att de inte kommer sig för att se över sitt sparande. Genom praktiska verktyg hjälper Fondkollen spararna att enkelt få koll på sina fonder. 36 UTBLICK 2016

Det finns i dag omkring 2 500 fonder att välja på i Sverige. Hur ska man kunna veta om det är dags att byta fond eller om man ska vara nöjd med de man har? Med hjälp av Fondkollen-verktyget Kolla fonden kan man enkelt utvärdera sina fonder i jämförelse med alla andra fonder som placerar på samma sätt. Exempelvis jämförs en Sverigefond med andra Sverigefonder och en globalfond med andra globalfonder, vilket ger en relevant jämförelse för en sparare. Verktyget kan också användas för att hitta en ny fond att spara i. På Fondkollen.se finns också en räknesnurra. Ett viktigt syfte med den är att omvandla förvaltningsavgift och avkastning, som oftast anges i procent, till kronor. Men den visar också vad ett sparande ger, sett över olika tidsperioder beroende på avkastning, eller hur lång tid det tar att spara ihop till olika belopp. Räknesnurran används av flera av föreningens medlemsbolag på de egna sajterna. Fondkollen är plattform för s sparekonom Hanna Helgesson. Hon delar regelbundet med sig av tips och nyheter i serien Sparekonomen informerar. På sajten svarar också s ekonom Fredrik Hård på frågor om sparande i fonder under den populära vinjetten Fråga Fredrik om fonder. Oberoende vägledning om fonder Konsumenternas Bank- och finansbyrå ger privatpersoner opartisk information och vägledning utan kostnad. Konsumenternas Bank- och finansbyrå ingår i den rikstäckande upplysningstjänsten Hallå Konsument som samordnas av Konsumentverket. En av byråns viktigare uppgifter är att fånga upp konsumentproblem på det finansiella området och återföra dessa till myndigheter, företag och branschorganisationer. Bakom stiftelsen står Finansinspektionen, Konsumentverket, Svenska Bankföreningen, Svenska Fondhandlareföreningen och. UTBLICK 2016 37

Kunniga och medvetna konsumenter målet för Gilla Din Ekonomi Gilla Din Ekonomi är ett landsomfattande nätverk där myndigheter, organisationer och finansiella företag samarbetar om folkbildning i finansiella frågor. Målet är kunniga konsumenter som gör medvetna val. Detta kan uppnås med hjälp av olika utbildningsinsatser. Alexander Neidert 38 UTBLICK 2016

Fondbolagens förening har i samverkan med Gilla Din Ekonomi tagit fram utbildningsmaterialet om fonder. Beställ gärna broschyren på fondbolagen.se/ bestall är mycket aktiv i nätverket och har bland annat tagit fram ett utbildningsmaterial om fonder och är regelbundet runt om i Sverige och utbildar vidareinformatörer inom Gilla Din Ekonomis föreläsningsserier. Vi ställde några frågor till Alexander Neidert, projektledare för Gilla Din Ekonomi på Finansinspektionen. Varför behövs Gilla Din Ekonomi? I dag förväntas konsumenter fatta komplicerade privatekonomiska beslut på ett helt annat sätt än tidigare. För att kunna fatta bra beslut behövs kunskaper. Gilla Din Ekonomi är en garant för att informationen som konsumenterna får i utbildningarna är helt försäljningsfri och bara ren fakta. Vad är det man får lära sig? I princip alla kurser innefattar områdena spara, låna, betala, försäkra och pensioner. Varje föreläsare är specialiserad inom något av områdena och vanligtvis pågår en kurs i två dagar. Alla kursdeltagare får en pärm och ett USB-minne med alla presentationer samt talarmanus med kontaktuppgifter till föreläsarna. Vad är tanken att man ska göra efter att ha gått en utbildning/föreläsning? Vi utbildar vidareinformatörer, det vill säga personer som kan tänka sig att sprida kunskapen vidare. Vi har inte själva möjlighet att nå ut till alla i hela Sverige, men genom vidareinformatörer kan vi nå betydligt fler. Vilken är målgruppen för Gilla Din Ekonomis kurser? Alla Gilla Din Ekonomi-kurserna är målgruppsanpassade. Trygga din ekonomiska framtid är ett arbetsplatsprojekt där målgruppen är konsumenter på arbetsplatser runt om i Sverige. Dessa når vi genom samarbete med olika organisationer och förbund. Trygga din ekonomiska framtid på äldre dar är ett samarbete med Pensionsmyndigheten och pensionärsorganisationerna, men vi har även utbildningsprojekt som riktar sig till gymnasieungdomar och unga arbetslösa. Finns det en efterfrågan? Absolut, och ibland får vi säga nej. Vi försöker fokusera där vi verkligen kan göra skillnad. Vad händer framöver? Just nu utbildar vi budget- och skuldrådgivare och under 2016 hoppas vi kunna göra landsomfattande utbildningar för överförmyndare i kommunerna så att de i sin tur kan utbilda gode män. Vi har även ingått ett samarbete med Ung Privatekonomi som bidrar till att vi når skolungdomar i norra Sverige. Inom pensionsområdet genomför vi utbildningar på högskolor och universitet runt om i landet. UTBLICK 2016 39

Unga behöver peppas om privatekonomi och sparande Ung Privatekonomi finns till för att ge Sveriges gymnasieungdomar förutsättningar att ta kontroll över sin privatekonomi och sitt sparande. Under läsåret 2014/2015 träffade projektets informatörer närmare 25 000 elever på skolor runt om i landet. 40 UTBLICK 2016

Niklas Svensson är projektledare för Ung Privatekonomi. Varför behövs Ung Privatekonomi? Det är inte helt lätt att vara ung i dag. Det ligger ett stort ansvar på individen när det gäller allt från att placera sina premiepensionspengar till att spara ihop grundplåten till första boendet. Det har skett en utveckling som ställer allt högre krav på förmågan att ta välgrundade beslut baserade på kunskap. Däremot har framväxten av utbildning inom området privatekonomi och sparande inte gått lika snabbt. Det finns en stor kunskapslucka som vi på Ung Privatekonomi dagligen jobbar för att fylla! Vad är tanken att man ska göra efter att ha gått på er föreläsning? Vi vill att eleverna ska gå ifrån föreläsningen med grundläggande ekonomiska kunskaper i bagaget, ett högre finansiellt självförtroende och framförallt med en massa inspiration och en känsla av att: detta klarar jag av! Vi vill väcka ett intresse som lever kvar. Hur jobbar ni för att inspirera lärare att ta in mer privatekonomi i undervisningen? När vi föreläst på en skola får lärarna möjlighet att gå med i vårt lärarnätverk. Då får de nyhetsbrev och utskick i form av nutidskrysset Veckans Ekonomi, ett undervisningsverktyg som gör det möjligt att på ett smidigt och tidseffektivt sätt beröra aktuella frågeställningar i klassrummet. Hur många har ni nått hittills? Sedan Ung Privatekonomi fick sitt namn läsåret 2007/2008 har vi hunnit utbilda hela 137 389 elever. Läsåret 2014/2015 slog vi nytt rekord och nådde ut till 24 264 elever! UNG PRIVATEKONOMI Niklas Svensson Ung Privatekonomi finns till för att inspirera och utbilda Sveriges gymnasieungdomar i privatekonomi och sparande. Projektet är oberoende och kostnadsfritt för skolorna. Initiativtagare är Aktiespararna, Fondbolagens Förening, Svenska Fondhandlareföreningen, Nasdaq OMX Stockholm och Unga Aktiesparare. UTBLICK 2016 41

42 UTBLICK 2016

MEDARBETARE, STYRELSE OCH MEDLEMSBOLAG har tio anställda. Styrelsen representerar en bredd bland föreningens medlemsbolag. UTBLICK 2016 43

Medarbetare och styrelse Medarbetare Fredrik Nordström vd Fredrik Pettersson vice vd och chefsanalytiker Åsa Drakenberg kommunikationsansvarig Helene Wall chefsjurist Lena Falk biträdande chefsjurist Sigrid Hultman jurist Hanna Helgesson sparekonom Fredrik Hård af Segerstad ekonom Kontakta oss: fondbolagen.se info@fondbolagen.se 08-506 988 00 Jenny Grip kommunikatör Irene Rikkinen administratör 44 UTBLICK 2016

Styrelse Peter Branner SEB Investment Management ordförande Katja Bergqvist Handelsbanken Fonder vice ordförande Helena Hillström Didner & Gerge Fonder Eva Gottfridsdotter-Nilsson Länsförsäkringar Fondförvaltning Liza Jonson SPP Fonder Per Wennberg Skagen Fonder Maria Rengefors Nordea Fonder Tomas Hedberg Swedbank Robur Johan Wahlman FIM UTBLICK 2016 45

Medlemsbolag Aktie-Ansvar www.aktieansvar.se Alfred Berg Fonder www.alfredberg.se AMF Fonder www.amf.se/fonder Avanza Fonder www.avanza.se Aviva Investors www.avivainvestors.se Carnegie Fonder www.carnegiefonder.se Catella Fonder www.catella.se/fonder Danske Invest www.danskeinvest.se Didner & Gerge Fonder www.didnergerge.se DNB Asset Management www.dnb.se/fonder East Capital www.eastcapital.se Enter Fonder www.enterfonder.se Fidelity Worldwide Investment www.fidelity.se FIM www.fim.se First State Investments www.firststateinvestments.com Franklin Templeton Investments www.franklintempleton.se Granit Fonder www.granitfonder.se Handelsbanken Fonder www.handelsbanken.se/fonder HealthInvest Partners www.healthinvest.se Holberg Fonder www.holbergfonder.se Pantone C295 HSBC Global Asset Management www.assetmanagement.hsbc.com/se ISEC Services www.isec.com JP Morgan Asset Management www.jpmorganassetmanagement.se Lannebo Fonder www.lannebofonder.se Länsförsäkringar Fondförvaltning www.lansforsakringar.se/fonder Monyx Financial Group www.monyx.se Movestic Kapitalförvaltning www.movestickapital.se Naventi Kapitalförvaltning www.naventi.se 46 UTBLICK 2016

Medlemsbolag Navigera www.navigera.se Nordea Fonder www.nordea.se/fonder Odin Fonder www.odinfonder.se SEB Investment Management www.seb.se/fonder SFM Stockholm www.sfmsthlm.se Simplicity www.simplicity.se Skagen Fonder www.skagenfonder.se Skandia Fonder www.skandia.se/fonder Solidar Fonder www.solidarfonder.se SPP Fonder www.sppfonder.se Swedbank Robur www.swedbankrobur.se Tundra Fonder www.tundrafonder.se Xact Kapitalförvaltning www.xact.se Ålandsbanken www.alandsbanken.se/fonder Öhman Fonder www.ohman.se Associerade medlemsbolag Apriori Advokatbyrå www.apriorilaw.se Citi www.citibank.co.uk Deloitte www.deloitte.se Gernandt & Danielsson Advokatbyrå www.gda.se Hökerberg & Söderqvist Advokatbyrå www.hsa.se KPMG www.kpmg.se MFEX www.mfex.com Morningstar Sweden www.morningstar.se PwC Sverige www.pwc.se SEB Fund Services S.A. www.sebfundservices.lu UTBLICK 2016 47

Stureplan 6, SE-114 35 Stockholm, Sweden Tel: +46 (0)8 506 988 00 info@fondbolagen.se, www.fondbolagen.se