Bilaga 1 - Regeringskansliets återkoppling till respektive länsstyrelse

Promemoria 2011-04-12 Socialdepartementet Enheten för statlig förvaltning Sammanställning av Regeringskansliets återkoppling till na avseende verksamhetsåret 2010 Bilaga 1 - Regeringskansliets återkoppling till respektive länsstyrelse Syfte Länsstyrelsens verksamhet är omfattande och genom ett tvärsektoriellt arbetssätt bidrar den till ett statligt helhetsperspektiv. Länsstyrelserna bedriver sin verksamhet på uppdrag av flera departement. Syftet med denna promemoria är att ge na en samlad återkoppling från Regeringskansliet avseende nas verksamhet 2010. Återkopplingen innehåller dels bedömningar av hur verksamheten har utvecklats över tid, dels jämförelser mellan na. Promemorian med tillhörande bilaga utgör underlag för den gemensamma myndighetsdialog som hålls med länsledningarna i Halmstad den 15 april. Disposition Promemorian är indelad i två delar. Den första delen innehåller en redogörelse för nas finansiering och organisation. Den andra delen innehåller respektive departements återkoppling till na som ett kollektiv. Återkopplingen tar sin utgångspunkt i nas årsredovisningar om inget annat anges. För en mer detaljerad redovisning finns en sammanställning av respektive departements återkoppling av respektive länsstyrelses verksamhet i bilaga 1. Statistikuppgifterna i promemorian är hämtade, om inget annat anges, från nas årsredovisningar. Länsstyrelsen i Örebro län har i egenskap av EA-samordnare sammanställt uppgifterna på aggregerad nivå.

Innehållsförteckning Syfte... 1 Disposition... 1 1. Inledning... 3 2. Länsstyrelsernas finansiering och organisation... 5 Ekonomi... 5 Personal och kompetens... 8 Ärenderedovisning... 10 Representation... 11 Lokalkostnader... 13 3. Länsstyrelsernas verksamhet... 14 Länsstyrelsernas redovisningar för uppgifter i 2 länsstyrelseinstruktionen... 14 Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor... 15 Lantbruk och landsbygd... 16 Fiske... 18 Regional tillväxt... 19 Infrastrukturplanering... 23 Energi och klimat... 24 Hållbar samhällsplanering och boende... 28 Naturvård, samt miljö- och hälsoskydd... 29 Skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar... 38 Kulturmiljö... 40 Social omvårdnad, Folkhälsa... 41 Integration och jämställdhet... 42 2

3 1. Inledning Av nas årsredovisningar framgår att 2010 blev ett lite lugnare år jämfört med 2009, då inga större organisatoriska förändringar har skett under året som gått. På flera har dock ett visst efterarbete pågått efter de stora organisatoriska förändringar som skedde under 2009 bl.a. med anledning av tillkomsten av ansvaret för djurskyddstillsynen och förberedelserna av överflytten av den sociala tillsynen och körkorts- och trafikfrågorna from januari 2010. De flesta redovisar att deras län har återhämtat sig relativt väl efter finanskrisen. Varselsamordningsuppdragen upphörde under 2010, men flera har tillsammans med andra aktörer fortsatt arbetet med att stärka arbetsmarknad och näringsliv i sina respektive län. Inför 2010 bedömde flera att det skulle kunna bli svårt att betala ut jordbruksstödet i tid bland annat på grund av den pressade tidsplanen och det försenade s.k. blockinvesteringsprojektet. Denna farhåga besannades dock inte då na lyckades betala ut nästan alla stöd i tid (96 procent). Från och med 2010 har en ny regionaliserad rovdjursförvaltning införts i Sverige och som ett led i denna reform har alla uppdragits att bilda en viltförvaltningsdelegation i syfte att brett belysa och sammanväga olika intressen, förstärka kompetensen och förankra arbetet med en jakt- och viltfrågor på regional och lokal nivå. I vissa län har allmänhetens intresse för rovdjursfrågor varit mycket stort under året bl.a. med anledning av beslut om utplacering av vargvalpar. Länsstyrelsernas arbete med integration har under året präglats av den pågående reformen kring nyanländas etablering på arbetsmarknaden, där huvudansvaret för etableringen har flyttats från kommunerna till Arbetsförmedlingen. Flera na redovisar också att de har prioriterat insatser för att skapa beredskap i och kapacitet hos kommunerna för att ta emot flyktingar inklusive ensamkommande flyktingbarn. Graden av administrativ samverkan mellan na har fortsatt att öka. Under 2010 slutfördes arbetet med en gemensam webblösning för landets och landshövdingarna har även tagit fram en gemensam kommunikationsstrategi och kommunikationspolicy. De länsstyrelsegemensamma brukarundersökningar som påbörjades under 2009 har fortsatt under 2010. Under året 2010 har antalet deltagande ökat från nio till nitton. Tre verksamheter har undersökts av samtliga deltagande : Stöd till jordbruket, Tillstånd och dispenser avseende naturskydd och Integrationsfrågor (endast 17 deltagande län ej na i Gotlands och Stockholms

län). Flera redogör också i sina årsredovisningar de styrkor och svagheter som har framkommit i undersökningarna rörande den egna länsstyrelsen. 4

5 2. Länsstyrelsernas finansiering och organisation Ekonomi Kostnaderna för verksamheten vid landets 21 uppgick till 4 440 miljoner kronor 2010. Detta är en minskning med 349 miljoner kronor eller 7,3 procent jämfört med 2009. Minskningen beror främst på att na fr.o.m. 2010 inte längre har verksamhet och kostnader inom områdena körkort- och yrkestrafik och social tillsyn. Det kan noteras att de totala kostnaderna 2010 fortfarande är drygt 180 mkr högre än de var 2008. Detta beror på tillkommande arbetsuppgifter inom djurskyddskontrollen och kontrollen av foder och livsmedel i primärproduktionen fr.o.m. 2009 och på att de verksamheter som finansieras med bidrag ökat sedan 2008. Personalkostnaderna uppgick till 2 696 miljoner kronor, eller 60,7 procent av de totala kostnaderna. Lokalkostnaderna uppgick till 301 miljoner kronor (6,8 procent), medan övriga driftskostnader inklusive finansiella kostnader och avskrivningar uppgick till 1 444 miljoner kronor (32,6 procent). De olika kostnadsslagens andel av de totala kostnaderna är i stort sett oförändrade jämfört med 2009. Därmed har de kostnadsneddragningar som gjorts mellan 2009 och 2010 proportionellt följt nas totala kostnadsstruktur.

6 Tabell Verksamhetskostnader 2008-2010, totalt och förvaltningsanslaget 5:1 2010 Tkr 2010 Tkr 2009 Tkr 2009 Tkr 2008 Tkr kostnader tot varav ansl 5:1 kostnader tot varav ansl 5:1 kostnader tot Övrig förvaltning 168 551 104 648 137 299 91 344 115 719 Yrkesmässig trafik -4-4 22 674 19 130 22 688 Körkort och trafikföreskrifter 15 527 7 124 202 610 84 092 167 008 Livsmedelkontroll, djurskydd och allmänna verterinära frågor 158 305 147 502 146 203 138 193 57 180 Regional tillväxt 256 158 70 291 288 722 80 419 211 332 Infrastrukturplanering 30 187 13 096 35 104 18 495 22 277 Hållbar samhällsplanering och boende 152 951 131 914 142 755 127 638 139 345 Stöd till boende 17 402 12 092 21 297 13 825 25 103 Energi och klimat 42 116 410 21 807 2 420 12 976 Kulturmiljö 145 255 72 835 160 800 75 645 156 423 Krishantering, skydd mot olyckor o cvilt försvar 124 296 58 961 111 036 58 008 130 864 Övergripande och gemensam för naturvård och miljöskydd 327 001 178 158 327 902 182 059 305 176 Skydd av områden och arter, förvaltning och skötsel av skyddade områden 499 975 87 410 581 602 88 810 571 504 Prövning och tillsyn för skydd av naturen 32 274 27 858 31 683 27 150 28 180 Vattenverksamhet 151 937 28 337 141 834 33 742 113 526 Mineral-och torvfyndigheter 1 256 1 234 1 433 1 401 2 062 Miljöfarlig verksamhet 89 492 79 449 89 034 78 554 83 840 Övrig miljö-och hälsoskydd 4 763 4 075 5 840 4 656 6 448 Förorenade områden, efterbehandling 66 986 11 919 58 591 11 169 59 393 Restaurering 50 094 10 341 43 414 10 630 44 543 Lantbruk 480 051 230 983 486 585 229 142 469 279 Rennäring m.m (enbart Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län) 17 594 7 687 19 604 9 541 20 378 Fiske 46 413 26 048 38 659 27 182 39 797 Skogsbruk (endast Gotlands län) 32 661 3 154 38 414 3 318 33 849 Folkhälsa 76 003 11 321 206 502 117 509 185 968 Jämställdhet 45 437 15 274 42 459 13 275 35 248 Integration 48 550 21 749 43 240 22 042 32 515 SUMMA PRODUKTION 3 081 231 1 363 863 3 447 098 1 569 388 3 092 621 Myndighetsövergripande verksamhet 287 036 239 253 272 109 238 946 253 177 Administration och intern service 838 441 600 127 864 359 569 724 838 443 SUMMA VERKSAMHETSKOSTNADER EXKL RESURSSAMVERKAN 4 206 708 2 203 243 4 583 566 2 378 058 4 184 241 Resurssamverkan 1) 232 974 1 052 205 892 1 324,2 75 239 Totalsumma verksamhetens kostnader enl resultaträkningen 2) 4 439 682 4 789 458 2 379 382,4 4 259 480

Anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m. finansierade nas verksamhet 2010 med 2 200 miljoner kronor (2 417 miljoner kronor för 2009). Detta motsvarar 49,5 procent av den totala finansieringen. Länsstyrelseanslagets andel av den totala finansieringen har stadigt minskat mellan 2000-2010. År 2010 är första året som anslaget står för mindre än 50 procent av finansieringen. Anslagets andel av den totala finansieringen varierar dock kraftigt mellan na, från drygt 37 procent till drygt 60 procent. Medianvärdet för andel finansiering med förvaltningsanslaget är 50,6 procent. Diagram Länsstyrelsernas finansiering 2000-2010 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% Ramanslag Bidrag Avgifter och ersättningar Sakanslag 7 0% 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Intäkter av bidrag, sammanlagt 1 722 miljoner kronor, utgjorde den näst största finansieringskällan med 39 procent. I absolut belopp är detta i det närmaste exakta samma som 2009. Beloppet motsvarade då 36 procent av finansieringen. Att bidragsfinansieringens andel har ökat under åren beror på att den totala finansieringen i form av förvaltningsanslag, men också avgiftsintäkter, har sjunkit. Trenden att intäktskällorna polariseras till förvaltningsanslag och bidragsintäkter fortsätter därmed. De största bidragsgivarna 2010 var, liksom 2009, Naturvårdsverket, Jordbruksverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Riksantikvarieämbetet och EU. Härutöver har ett tiotal sakanslag under 2010 finansierat verksamhet vid na med sammanlagt 59 miljoner kronor. Avgifter och övriga ersättningar har finansierat nas verksamhet med sammanlagt 455 miljoner kronor. Detta är en minskning med 97 miljoner kronor. Minskningen beror främst på att delar av den till Transportstyrelsen överlämnade verksamheten inom körkortshanteringen var avgiftsfinansierad.

8 Diagram Länsstyrelsernas finansiering 2010 0,1% 38,8% 49,5% 10,2% 1,3% Länsstyrelseanslaget Andra anslag Avgifter och ersättningar Bidrag Finansiella intäkter Personal och kompetens Årsarbetskrafter År 2010 uppgick antalet årsarbetskrafter vid na till 4 535, vilket är en minskning med drygt 500 årsarbetskrafter jämfört med föregående år. Detta kan till stor del förklaras med att na från och med 2010 överlämnat uppgifterna inom social tillsyn till Socialstyrelsen och trafikområdet till Transportstyrelsen. Samtliga har minskat sin personalstyrka. Tabell Antal årsarbetskrafter per Länsstyrelsen i 2010 2009 Förändring i antal Förändring i procent Stockholms län 366 432-66 -15 Uppsala län 154 165-11 -7 Södermanlands län 152 163-11 -7 s län 204 238-34 -14 Jönköpings län 220 230-10 -4 Kronobergs län 137 139-2 -1 Kalmar län 169 179-10 -6 Gotlands län 116 119-3 -3 Blekinge län 107 135-28 -21 Skåne län 414 459-45 -10 Hallands län 150 158-8 -5 Västra Götalands län 662 760-98 -13 Värmlands län 173 191-18 -9 Örebro län 152 192-40 -21 Västmanlands län 146 164-18 -11 Dalarnas län 197 212-15 -7 Gävleborgs län 183 209-26 -12 Västernorrlands län 204 213-9 -4 Jämtlands län 200 213-13 -6 Västerbottens län 211 230-19 -8 Norrbottens län 218 249-31 -12 Summa 4 535 5 050-515 -10

9 Stora skillnader råder mellan antalet årsarbetskrafters fördelning på olika verksamheter. Av tabellen nedan framgår att Naturvård och miljöskydd är den klart största verksamheten följt av Lantbruk. Cirka 31 procent av nas totala årsarbetskraft arbetade 2010 inom Naturvård och Miljöskydd. 2009 var motsvarande siffra cirka 28 procent. Miljöområdet, liksom flera andra verksamheter, har ökat sin andel av den totala verksamheten trots att verksamheten i absoluta tal inte uppvisar någon ökning. Detta beror på att volymen totalt sett sjunkit och att minskningen skett koncentrerat till verksamheter inom körkort/yrkestrafik och social tillsyn. Administration och Resurssamverkan har tillsammans oförändrad volym jämfört med 2009. Tabell Antal årsarbetskrafter per verksamhet 2010 2009 Förändring % Naturvård och miljöskydd 1 390 1 429-3 Lantbruk 737 728 1 Administration. 654 661-1 Hållbar samhällsplanering 258 259 0 Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor 253 230 10 Övrig förvaltning 227 206 10 Regional tillväxt 195 202-3 Resurssamverkan 160 154 4 Kulturmiljö 157 165-5 Krishantering, skydd mot olyckor och civilt försvar 137 124 10 Social omvårdnad/folkhälsa 80 283-72 Integration 57 50 1 Fiske 56 56 0 Jämställdhet 44 43 0 Energi och Klimat 37 21 76 Infrastrukturplanering 33 36-8 Körkort, yrkestrafik och trafikföreskrifter 25 365-93 Rennäring m.m. 18 18 0 Övrigt 17 20-15 Summa 4 535 5 050-10 Andel anställda kvinnor och män Andelen anställda kvinnor vid na är 60 procent. Detta är en högre andel än staten totalt 2010, där andelen kvinnor är 51 procent. Jämfört med 2009 har andelen kvinnor minskat med en procentenhet. År 2010 var 46 procent av de anställda i ledningsfunktion kvinnor och 54 procent män, vilket är en högre andel än staten totalt, där andelen kvinnor var 36 procent. Precis som för staten har andelen kvinnor i

10 ledningsfunktion sjunkit marginellt jämfört med förra året (en procentenhet för na och två procentenheter för staten totalt). För fem år sedan var andelen kvinnor i ledningsfunktion 40 procent. Ålderssammansättning År 2010 var medelåldern för personalen vid na 46 år, vilket kan jämföras med 45 år hos staten totalt. Kvinnor anställda vid na hade en medelålder på 44 år och män 48 år. Bland nas anställda tillhör flest åldersgrupperna 35-44 år och 55-65 år (28 procent vardera). Jämfört med 2009 har andelen anställda i ålderskategorin 55-65 år sjunkit med två procentenheter samtidigt som andelen anställda i ålderskategorin 35-44 år har ökat med två procentenheter. Ett ökat antal pensionsavgångar samt de stora uppgiftsförändringar som genomförts är några förklaringar till att andelen äldre har minskat. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron minskade 2010 jämfört med 2009 vid 14 av 21 och ökade vid tre. Fyra redovisar samma andel sjukfrånvaro för båda åren. Mellan 2008 och 2009 minskade sjukfrånvaron vid 12 av 21. Av de nio som 2009 uppvisade ökad sjukfrånvaro jämfört med 2008 har sju vänt utvecklingen till minskad sjukfrånvaro 2010. En länsstyrelse uppvisar samma andel sjukfrånvaro medan en länsstyrelse har en något ökad sjukfrånvaro även 2010, dock från en låg nivå. Under 2010 varierade den totala sjukfrånvaron vid na mellan 3,4 (Länsstyrelsen i Stockholms län) och 1,4 (Länsstyrelsen i Jönköping län) procent av tillgänglig arbetstid. Under 2009 varierade den totala sjukfrånvaron mellan na mellan 4,6 (Länsstyrelsen i Blekinge län) och 1,8 (Länsstyrelsen i Skåne län) procent av tillgänglig arbetstid. Kvinnors sjukfrånvaro varierade under 2010 mellan 3,8 procent (Länsstyrelsen i Blekinges och Dalarnas län) och 1,2 procent (Länsstyrelserna i Jönköpings län). Männens sjukfrånvaro varierade mellan 3,7 procent (Länsstyrelsen i Västmanlands län) och 0,4 procent (Länsstyrelsen i s län). Ärenderedovisning Under 2010 inkom ca 510 000 ärenden till na. Detta är en halvering jämfört med föregående år och kan till stor del förklaras av att körkorts- och yrkestrafiksfrågorna, som stod för flest antal ärenden (556 000) 2009, fördes över till Transportstyrelsen. Den största ärendegruppen för 2010 var lantbruksärenden (293 000). Den totala andelen ärenden som under året överklagats i relation till under året

beslutade ärenden uppgick till ca 1,7 procent. Det är en marginell ökning jämfört med tidigare års nivå på ca 1,2 procent. Av de ärenden som avgjorts i högre instans har nas beslut ändrats i 16 procent av fallen. År 2009 var motsvarande siffra 11 procent och 2007 och 2008 var denna andel ca 13 procent. Antalet öppna ärenden vid årets slut uppgick till ca 105 000, varav ca 7 600 var äldre än två år. Antalet öppna ärenden har minskat kraftigt under 2010 med ca 55 procent. Antalet öppna ärenden som är äldre än två år har sjunkit från 8 600 till 7 600. Som en följd av sjunkande totalvolymer har dock andelen ärenden äldre än två år ökat från 4 procent till 7,3 procent. Ökningar av antalet öppna ärenden syns inom främst Lantbruk och livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor. Vid na pågår ett fortlöpande arbete med att utveckla servicen och ärendehandläggningen. Som exempel på detta kan nämnas utveckling av handläggningsrutiner, ökat fokus på uppföljning av handläggningstider och processkartläggning av ärendeflöden. Sedan 2010 ska na i sina verksamhetsplaner ange mål för handläggningstider för ett urval av ärendegrupper. Ärendestatistiken för detta urval visar att de ärendegrupper vars medianvärde har legat längst ifrån det målsatta medianvärdet är Företagsstöd och Regional projektverksamhet. Det målsatta medianvärdet för Företagsstöd var för 2010 786 dagar, vilket ska jämföras med att utfallet för medianvärdet för 2010 blev 1 485 dagar. Det målsatta medianvärdet för Regional projektverksamhet var 1 095 dagar, vilket ska jämföras med att utfallet för 2010 blev 2 389 dagar. De ärendegrupper vars medianvärde varit lägre än det målsatta medianvärdet är Fornminnen och Stöd till landsbygdsutveckling. Det målsatta medianvärdet för Fornminnen var 1 177 dagar vilken ska jämföras med att för 2010 blev det uppnådda medianvärdet 850 dagar. Det målsatta medianvärdet för Stöd till landsbygdsutveckling var 1 491 dagar vilket ska jämföras med att utfallet 2010 blev 1 353 dagar. 11 Representation Totalt använde na 5,7 miljoner kronor för intern representation under 2010, vilket är ca 250 000 kronor mindre än 2009. Det råder en stor spännvidd mellan nas kostnader för intern representation. Länsstyrelsen i Stockholms län redovisar den största totala kostnaden, knappt 1,2 miljoner kronor, för intern representation, medan Länsstyrelsen i s län endast redovisat 8 000 kronor för år 2010. Detta indikerar att na i vissa fall använder olika principer för redovisning av intern representation. I genomsnitt har na lagt ut 270 000 kronor på intern representation 2010.

12 Diagram Länsstyrelsernas kostnader för intern representation (tkr) BD AC Z Y X W U T S O N M K I H G F E D C AB 2009 2010 0 200 400 600 800 1000 1200 1400 Om den interna representationen sätts i relation till myndighetens storlek fås en något mer relevant jämförelse mellan na. Elva har fått ett ökad representationskostnad per anställd medan nio har fått en minskad representationskostnad per anställd. De tre som ligger högst för 2010 är na i Stockholms, Värmlands och Gotlands län. Det föreligger generellt en ganska stor variation av kostnaderna mellan åren. Den genomsnittliga kostnaden för internrepresentation per årsarbetskraft var 2010 1 251 vilket är en viss ökning i jämförelse med 2009 års genomsnitt på 1 067 kronor per årsarbetskraft. Diagram Intern representation per årsarbetskraft (kronor) BD AC Z Y X W U T S O N M K I H G F E D C AB 2009 2010 0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 Kostnaderna för nas externa representation uppgick till knappt 10,3 miljoner kronor under 2010, en minskning med cirka en miljon kronor jämfört med 2009. Liksom för den interna representationen finns stor spridning. Den länsstyrelse som redovisat högst kostnader för den externa representationen var Länsstyrelsen i Skånes läns, ca 1,1 miljoner kronor. Länsstyrelsen i Kalmar län har redovisat lägst kostnad, 70 000 kronor. I genomsnitt använde

na 489 000 kronor för extern representation 2010, vilket är en minskning jämfört med 2009 då genomsnittet var 536 000 kronor. Diagram Länsstyrelsernas kostnader för extern representation (tkr) 13 BD AC Z Y X W U T S O N M K I H G F E D C AB 2009 2010 0 200 400 600 800 1000 1200 1400 Lokalkostnader Kostnaderna för nas lokaler var 2010 totalt 251,9 miljoner kronor, vilket är en minskning med 17,5 miljoner kronor jämfört med 2009. Förklaringen till den sjunkande kostnaden mellan 2009 och 2010 ligger i att den totala lokalytan minskat samtidigt som också lokalkostnaden per m 2 kunnat pressas. Lokalytan har dock inte kunnat tas ned i samma omfattning som den totala personalminskningen. Mellan 2009 och 2010 har lokalytan per årsarbetskraft ökat från 39 m 2 till 42 m 2 samtidigt som också lokalkostnaden per årsarbetskraft ökat från 51 tkr till 54 tkr. Kostnaderna för residensen ligger stabilt mellan åren och uppgår till knappt 29,5 miljoner kronor för 2010. Tabell Lokalkostnader 2008-2010 Lokalkostnader 2010 2009 2008 Residens Lokalkostnader (tkr) 103 29 384 29 554 27 403 Lokalyta (m 2 ) 24 378 24 703 24 349 Lokalkostnad per m2 1 205 1 196 1 125 Lokaler 1) Lokalkostnader (tkr) 113 251 943 269 448 244 912 Lokalyta (m 2 ) 188 556 194 948 193 307 Lokalkostnad per m 2 1 336 1 382 1 267 Lokalkostnader per årsarbetskraft (tkr), genomsnitt 54 51 48 Lokalyta per årsarbetskraft (m 2 ), genomsnitt 42 39 38 Kontorslokaler 2) Kontorslokalyta (m 2 ) 157 169 163 574 161 660 Kontorslokalyta per årsarbetskraft (m 2 ), genomsnitt 35 33 33

14 3. Länsstyrelsernas verksamhet Länsstyrelsernas redovisningar för uppgifter i 2 länsstyrelseinstruktionen Socialdepartementets återkoppling Enligt regleringsbrevet för 2010 ska na redovisa sina insatser samt en bedömning av uppnådda resultat av sin övergripande uppgift enligt 2 i förordningen med länsstyrelseinstruktion. I årsredovisningarna ges genomgående en god bild av insatserna under året. De flesta lämnar dock ingen utförligare redovisning av nas resultat avseende uppgifterna. Den övergripande redovisningen av nas uppgifter inom tillsyn är även den överlag knapphändig. Flera redogör i samband med denna redovisning för de insatser som varit prioriterade för myndigheten under 2010. Flera nämner: Arbete efter varselsamordningsuppdraget Klimat, miljö- och naturvård Handläggning och kontroll av gårdsstöd m.m. Integrationsfrågor Utveckling av na som organisationer Eftersom na redovisar sina insatser och resultat på såväl olika sätt som på olika ställen i årsredovisningen är det svårt att ta fram en bedömning av uppgiften och att göra jämförelser mellan na.

15 Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor Kostnader och årsarbetskrafter Andel av totala kostnader avseende Livsmedelskontroll, djurskydd och allm veterinära frågor Andel av totala årsarbetskrafter avseende Livsmedelskontroll, djurskydd och allm veterinära frågor 5,14% 5,57% 94,86% 94,43% Landsbygdsdepartementets återkoppling Uppdrag 1-6 Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor arbete återstår godkända väl godkända Blekinge, Dalarna, Gotland, Gävleborg, Halland, Jämtland, Jönköping, Kalmar, Kronoberg, Norrbotten, Skåne, Stockholm, Södermanland, Uppsala, Värmland, Västerbotten, Västernorrland, Västmanland, Västra Götaland, Örebro, De inkörningsproblem med djurskyddskontrollen som uppmärksammades under 2009 tycks överlag vara bemästrade under 2010. Vissa kämpar dock ännu med resursbrist, ärendebalanser från kommunerna och stödsystemen för djurskyddskontrollen. Den sammantagna bedömningen för na som kollektiv är godkänt.

16 Lantbruk och landsbygd Kostnader och årsarbetskrafter Andel av totala kostnader avseende Lantbruk Andel av totala årsarbetskrafter avseende Lantbruk 15,58% 16,24% 84,42% 83,76% Landsbygdsdepartementets återkoppling Uppdrag 7-11 Lantbruk och landsbygd arbete återstår Lantbruk: Landsbygd: Blekinge godkända Lantbruk: Kalmar, Gotland, Uppsala, Örebro Landsbygd: Gävleborg Halland Jönköping Kalmar Norrbotten Skåne Dalarna Värmland Uppsala Västernorrland Västra Götaland Örebro väl godkända Lantbruk: Dalarna, Gävleborg, Västerbotten, Halland, Västmanland, Värmland, Stockholm, Norrbotten, Kronoberg, Södermanland, Skåne, Västra Götaland, Västernorrland, Jämtland, Jönköping Landsbygd: Gotland Jämtland Stockholm Södermanland Västerbotten Västmanland bristfällig information Lantbruk: Landsbygd: Blekinge Kronoberg Lantbruk Arbetet med utbetalningarna av gårdsstöd har gått mycket bra under 2010. Det mycket lyckade arbetet kan till stor del förklaras med SUSSprojektet vilket följde av det uppdrag som gavs na och Jordbruksverket i respektive regleringsbrev för 2010. Jordbruksverket fick i uppdrag att förbättra styrningen och uppföljningen av stödadministrationen och na fick i uppdrag att följa Jordbruksverkets styrning. Styrgruppen, i vilken Jordbruksverkets generaldirektör Mats Persson och landshövding Maria Norrfalk satt,

möttes varannan vecka vilket bidrog till en tät uppföljning och att åtgärder kunde vidtas snabbt. Inom ramen för projektet har bl.a. en gemensam tidsplan tagits fram. Planen följdes av alla utom Länsstyrelsen i s län som valde att utföra arbetet med handläggning och kontroller på ett eget sätt. s län var det enda län som inte nådde målen i projektet. Syftet med uppdraget från regeringen var att stöden skulle betalas ut till brukarna i så hög utsträckning som möjligt under året. Inom projektet sattes det egna målet att betala ut 90 procent av gårdsstödet till brukarna den 1 december vilket är första möjliga utbetalningsdag. Resultatet blev att 96 procent av brukarna fick stöden den 1 december och nära 100 procent före årsskiftet. En brukarundersökning har genomförts under hösten 2010 för att se hur brukarna bedömer servicen na ger kring stöden till lantbruket och landsbygden. 19 000 brukare svarade på frågor om bemötande, tiden för utbetalning av stöden, länsstyrelsens bedömning av brukarnas ansökningar samt totalintrycket av länsstyrelsen. Alla utom na i Jönköpings och Blekinge län deltog. Anledningen till att Jönköping inte deltog är att enkäten inte var i fas med deras kontrollsystem, och att Blekinge läns stöd hanteras av Länsstyrelsen i Skåne län från och med 2010. Den samlade bedömningen för samtliga är godkänd. Landsbygd Generellt arbetar na mycket ambitiöst med landsbygdsprogrammet. Det är ett par som har redovisat sitt arbete dåligt och verkar initiativlösa (na i Blekinge och Kronobergs län). Landsbygdsdepartementet har de senaste åren lagt stor vikt vid att minska handläggningstiderna, vilket na arbetar aktivt med. Dock ser redovisningen av handläggningstiderna mycket olika ut mellan na, men det beror bl.a. på att Landsbygdsdepartementet inte explicit begärt en mer enhetlig redovisning. Den sammantagna bedömningen för na som kollektiv är godkänt. 17

18 Fiske Kostnader och årsarbetskrafter Andel av totala kostnader avseende Fiske, Rennäring mm Andel av totala årsarbetskrafter avseende Fiske, Rennäring m.m. 2,08% 1,64% 97,92% 98,36% Landsbygdsdepartementets återkoppling Uppdrag 12-15 Fiske arbete återstår godkända väl godkända Dalarna Gotland Kronoberg Södermanland Uppsala Värmland Västernorrland Kalmar Jämtland Västra Götaland Jönköping Norrbotten Västmanland Örebro Gävleborg Skåne Västerbotten Stockholm Halland Blekinge De som arbetar med fiskefrågor inom na är mycket engagerade och kunniga på sitt område och därmed drivande. Det gör att kvaliteten på arbetet ligger kvar på samma bedömning som för 2009. Totalt sett ligger bedömningen kvar på samma nivå som för 2009 vilket var väl godkänt. Markfrågor: Bedömningen är att det finns ett fortsatt behov av ökad juridisk kompetens hos handläggare (na i Norrbottens och Jämtlands län).

19 Regional tillväxt Kostnader och årsarbetskrafter Andel av totala kostnader avseende Regional tillväxt Andel av totala årsarbetskrafter avseende Regional tillväxt 8,31% 4,31% 91,69% 95,69% Näringsdepartementets återkoppling Sammantagen bedömning för hela området regional tillväxt (uppdrag 16-26) godkända Norrbotten Västmanland Blekinge Halland Gävleborg Jönköping Kalmar Jämtland Kronoberg väl godkända Skåne Stockholm Västernorrland Gotland Värmland Västerbotten Västra Götaland Dalarna bristfällig information Örebro Uppsala Sörmland Samtliga frågor redovisades 2009 med godkänt resultat från na. Det gäller inte för 2010 då ett flertal län inom olika rapporteringar fått omdömet bristfällig information. Det är dock ingen som fått omdömet arbete kvarstår. Inom den mest centrala redovisningen dvs. vilka prioriteringar och insatser som genomförts under året är redovisningarna generellt sett något sämre än föregående år. Ett flertal som tidigare fick väl godkänt har endast fått godkänt för 2010. Tre har försämrat sitt resultat och fått omdömet bristande information. Den sammanfattande bedömningen är att denna redovisning dock fortfarande godkänd. Återrapporteringen angående arbetet med jämställdhet är ny för 2010 och där har hela åtta stycken fått omdömet bristande

20 information. Tre av de fyra som har ansvar för det regionala tillväxtarbetet har fått omdömet godkänt. Två återrapporteringar med ett positivt resultat är redovisningen av prioriteringarna av anslaget där alla fått minst godkänt och redovisningen av arbetet med miljödriven affärsutveckling där alla fått omdömet godkänt eller väl godkänt bortsett från Länsstyrelsen i Örebro län. Rapporteringen angående service är både bättre och sämre än föregående år då, fler än tidigare fått väl godkänt, samtidigt som fler än också fått omdömet bristande information. Länsstyrelsernas redogörelse för bedömning av resultatet av sin medverkan i det regionala tillväxtarbetet kan utvecklas betydligt. Sex har dock gjort en bra redovisning avseende resultat. Det har totalt sett inte förbättrats sedan 2009 års redovisning som i detta fall även då var bristfälligt. Sammanlagt har tolv, Uppsala, Blekinge, Halland, Jämtland, Stockholm, Skåne, Gotland, Gävleborg, Kronoberg, Örebro, Dalarna och Sörmland inte nått upp till godkänt på minst en av återrapporteringarna. I fjol var det nio som inte nådde upp till godkänt på samtliga återrapporteringar. Endast en länsstyrelse (Dalarna) har missat att redovisa en återrapportering helt och hållet i år, vilket är en förbättring totalt sett jämfört med 2009. Uppdrag 16 a Viktigaste prioriteringarna och insatserna Sammantaget är nas redovisningar bra genom att de innehåller en mängd exempel som beskriver verksamheten. Det hade underlättat och varit tydligare om alla hade redovisat återrapporteringen utifrån den nationella strategins prioriteringar. Sammantaget får na omdömet godkänt vilket är samma omdöme som året innan. Att göra en bedömningar av utvecklingen jämfört med förra året är subjektiv, men med tanke på att tre inte har nått upp till godkänt och att betydligt färre än året innan har nått upp till omdömet väl godkänt kan årets resultat tolkas som en försämring. Det är dock ingen som fått omdömet arbete återstår. De som fått omdömet godkänt hade kunnat få väl godkänt om de genomfört en mer utförlig redovisning, det säger troligtvis inte något om kvalitén i det faktiska arbetet. Uppdrag 16 b Överväganden De som är godkända har redovisat uppgiften och det framgår vad det gör, dock skulle de kunna utveckla sina resonemang. De väl godkända har fullgjort redovisningen och det framgår tydligt och hur na jobbar och hur man prioriterar.

Uppdrag 17 En tredjedel av na har antingen fått bedömningen arbete återstår eller bristfällig information vilket inte är tillfredsställande för dessa uppgifter som fanns med i regleringsbrevet redan 2009. Samtidigt bör poängteras att majoriteten av na gör ett mycket bra jobb med framförallt uppgiften om att samverka med andra statliga myndigheter. Uppgiften att redovisa hur andra statliga myndigheter tillämpar RUP är inte fullt lika bra beskriven. Några goda exempel är de redovisningar av statliga myndigheters tillämpning av RUP som na i Värmlands, Västernorrlands och Västmanlands län lämnat. Redovisningen föregående år var strukturerad på ett annat sätt, varför det inte är möjligt att göra någon jämförelse med förra året. 21 Uppdrag 18 Samverkan KSO Generellt sett verkar samverkan mellan na och samverkanseller självstyrelseorganen fungera bra. Liksom föregående år beskrivs samrådsformer m.m. Det som liksom föregående år är mycket bristfälligt är bedömningen av resultat där endast na i Kronobergs, Värmlands och s län har kommenterat detta. Samtliga som får väl godkänt utgör goda exempel. Det är många som utmärker sig positivt, och några som förtjänar att nämnas är na i Kalmar, Kronobergs samt Örebro län. Det är flera som beskriver olika varianter av skriftliga överenskommelser eller samrådsformer för att tydliggöra sina respektive roller för att förhindra dubbelarbete eller att frågor faller mellan stolarna. Redovisningarna bedöms som likvärdiga jämfört med föregående år. Det är lika många som är väl godkända som förra året. Uppdrag 19 Utvecklingen av miljövänlig och effektiv teknik Alla utom länsstyrelsen i Örebro län har fått minst godkänt, vilket är bra. Samtidigt är omdömena sämre 2010 än året innan då betydligt fler fick omdömet väl godkänt. Uppdrag 20 Jämställdhet Sett till hela den redovisning som inkommit från na angående uppdrag 20 finns en hel del att önska. Åtta har fått omdömet bristfällig information vilket samlat kan indikera på att man inte gör tillräckligt på området. Det troliga är dock att de flesta förmodligen redovisat arbetet alltför kortfattat. De fyra na som har ansvar för det regionala tillväxtarbetet har ett större ansvar och därför ställs högre krav på dem.

22 Med omdömena: två väl godkända, elva godkända och åtta bristfällig information är Näringsdepartementets samlade bedömning att na inte kan få godkänt som helhet för detta uppdrag. Uppdrag 26 Kommersiell service Näringsdepartementets bedömning är att na får godkänt som kollektiv. Alla har i huvudsak rapporterat vad de ska, men variationen är stor. Näringsdepartementet saknar förra årets tabell över regionala projektmedel, varav kommersiell service ingår. För 2010 har na i större omfattning resonerat kring service i ett tillväxtperspektiv eftersom det nu stod i regleringsbrevet för första gången. Generellt är årsredovisningarna av samma kvalitet som förra året. Uppdrag 27 Konkurrensområdet arbete återstår godkända Blekinge Dalarna Gotland Halland Gävleborg Jönköping Jämtland Kalmar Kronoberg Uppsala Norrbotten Värmland Stockholm Västmanland Södermanland Västra Götaland väl godkända Skåne Västerbotten Västernorrland Örebro bristfällig information Åtta av 21 får bedömningen arbete återstår. Uppdrag 34 Grundläggande betaltjänster (IT-infrastruktur och kanalisation) Arbete återstår Godkända Väl godkända Bristfällig information Dalarna Halland Jönköping Norrbotten Västerbotten Västmanland Gotland Gävleborg Jämtland Kalmar Skåne Stockholm Södermanland Värmland Västernorrland Örebro Blekinge Kronoberg Uppsala Västa Götaland Med anledning av propositionen Statens ansvar för vissa betaltjänster (prop. 2006/07:55) fattade riksdagen den 14 juni 2007 beslut om att avveckla Svensk Kassaservice AB:s verksamhet. Samtidigt fastställde riksdagen det politiska målet att alla i samhället ska ha tillgång till grundläggande betaltjänster till rimliga priser. Länsstyrelserna har i uppdrag att fortlöpande bevaka att samhällets behov av tjänsterna är tillgodosett.

Enligt nas regleringsbrev uppdrag 34 ska dessa inom ramen för bevakningsuppdraget årligen rapportera till Länsstyrelsen i Dalarnas än som i sin tur ska sammanställa en samlad rapport till Näringsdepartementet. Det stora flertalet har rapporterat med ett godkänt resultat. I många län rapporteras problem med att infrastrukturen för användande av IT-tjänster inte är till fullo utbyggd och man pekar på behov av bredbandsutbyggnad med statligt stöd. De synskadade pekar på brister i tekniken dvs. ljudprogrammen fungerar inte med rutor och tabeller vilket innebär att de synskadade, trots att de gärna vill, inte kan använda Internet för betalningar. Problem med grundläggande betaltjänster är ibland kopplade till en situation där bankerna i större utsträckning lägger ner sina lokalkontor alt. upphör med kontanthantering. Anpassningen till nya betaltjänster är än svårare för flyktingar och för personer med språksvårigheter varför en kommun i ett av länen valt att utbilda flyktingar i att använda Internet. Exempel finns på privata lanthandlare som hjälper hushållen att skaffa bankkort med vilka kunderna både kan betala sina matvaror och göra kontantuttag. Sådana initiativ kan exempelvis bota vissa brister i samhällets infrastruktur. En jämförelse kan göras med Tillväxtverkets undersökning av företags behov av service i gles- och landsbygd som visat att kontanthanteringen ibland är ett problem i fjällvärld och skärgård men också i andra områden med verksamheter som har en koppling till besöksnäringen. Detta överensstämmer med länsstyrelsens erfarenheter. Vidare genomfördes sommaren 2010 ett försök där Tillväxtverket och ICAbanken tillhandahöll en mobil uttagsautomat på Utö i Stockholms skärgård. Den sammantagna bedömningen för na som kollektiv är godkänt. 23 Infrastrukturplanering Kostnader och årsarbetskrafter Andel av totala kostnader avseende Infrastrukturplanering Andel av totala årsarbetskrafter avseende Infrastrukturplanering 0,98% 0,72% 99,02% 99,28%

24 Näringsdepartementets återkoppling Uppdrag 35 IT-infrastruktur och kanalisation arbete återstår Dalarna Halland Jönköping Västernorrland godkända Jämtland Stockholm Södermanland Uppsala Värmland Västerbotten väl godkända bristfällig information Blekinge Gävleborg Kronoberg Norrbotten Västmanland Örebro För Gotlands, Kalmars, Skånes och Västra Götaland län sköts rapportering av respektive samarbetsorgan. De övriga na har rapporterat med ett knappt godkänt resultat, även om Dalarna, Halland, Jönköping och Västernorrland har återstående arbete i denna fråga. Vissa har dock visat att frågan kring IT-infrastruktur är aktuell och de beskriver på vilket sätt man engagerat sig med t.ex. länsmöten med kommunerna etc. Det finns dock en stor spridning avseende hur stort länens engagemang har varit. De som sammantaget presterar bäst rapportering är Jämtland, Stockholm, Södermanland, Uppsala, Värmland och Västerbotten. Ingen länsstyrelse beskriver dock tydligt sitt läns bredbandstäckning, vilka utmaningar man står inför och hur man har jobbat med bredbandsfrågorna och ämnar att arbeta med bredbandsfrågor. Uppsala och Jämtland är de som bäst beskriver denna bild. Energi och klimat Kostnader och årsarbetskrafter Andel av totala kostnader avseende Energi och klimat Andel av totala årsarbetskrafter avseende Energi och klimat 0,81% 1,37% 98,63% 99,19%

25 Näringsdepartementets återkoppling Uppdrag 36 Regionala klimat och energistrategier m.m. arbete återstår godkända väl godkända bristfällig information Blekinge Kronoberg Södermanland Västerbotten Kalmar Gotland Gävleborg(+) Halland(-) Jämtland Dalarna Norrbotten Skåne Uppsala Västmanland Jönköping Stockholm Värmland Västernorrland(+) Västra Götaland(+) Örebro(+) Näringsdepartementets bedömning är att många har en hög ambition i energi- och klimatarbetet och många har påbörjat projekt och åtgärder. Men än så länge är det få projekt som är avslutade och utvärderade. Stor del av verksamheten är svår att utvärdera exempelvis att driva nätverk och samverkan. För en rad återstår dock en del arbete både i planerings- och genomförandefasen. Det kan uppmärksammas att tillförseln av statliga medel för nas arbete med de regionala klimat- och energistrategierna haft en otydlig effekt. I en del län har arbetet utvecklats väl under 2010, i andra län har inte mycket hänt jämfört med 2009. Tillförseln av medel ställer generellt högre krav på na i bedömningen. På ett övergripande plan tycks inga större förändringar ha skett sedan 2009. Det kan dock noteras att ett flertal av olika skäl halkat ner ett och i några fall två steg i bedömningen. Detta trots att regeringen fr.o.m. 2010 tillfört medel för nas arbete med regionala klimat- och energistrategier. Det är angeläget att de som hamnat på efterkälken eller där länsstyrelsens sammanhållande klimat- och energistrategiarbetet stannat upp/lagts på is, fångas upp i dialogen. En viktigt förutsättning för ett framgångsrikt strategiarbete är att arbetet är prioriterat från länsledningen och att det genomsyrar organisationen och ges erforderliga resurser. Det är också väsentligt att länsledningen aktivt engagerar sig och stödjer arbetet, såväl internt som externt i kontakterna med andra aktörer i länet. Det är viktigt att arbetet rör sig framåt och inte stannar vid en antagen klimat- och energistrategi. Nästa steg är att i bred samverkan med olika aktörer i länet konkretisera de viktigaste åtgärderna för minskad

26 klimatpåverkan och energiomställning och inleda genomförandet av dessa. Miljödepartementets återkoppling Uppdrag 36 Regionala klimat- och energistrategier arbete återstår godkända väl godkända bristfällig information Blekinge Gotland Dalarna Kalmar Västerbotten Södermanland Västmanland Västra Götaland Örebro Kronoberg Halland Jämtland Jönköping Gävleborg Stockholm Värmland Västernorrland Norrbotten Skåne Uppsala Som kollektiv har na utfört uppgiften väl med att strategiskt samordna och leda det regionala arbetet med att förverkliga den statliga politiken för energiomställning och minskad klimatpåverkan samt att vidareutveckla och genomföra arbetet med regionala klimat- och energistrategier utvecklats väl. Det är dock stora skillnader mellan na, det gäller såväl för hur långt man kommit i processen som i fråga om ambitionsnivå och kvalitet i arbetet. Medan vissa håller på att bygga upp kontakterna med olika externa aktörer i länet har andra sedan många år väl etablerade och inarbetade samverkansformer och samarbeten. Vissa har ännu inte fastställt någon slutligt väl förankrad klimat- och energistrategi medan andra har gått vidare till nästa fas och i bred samverkan med olika aktörer utvecklat ett väl förankrat åtgärdsprogram med konkreta insatser och åtgärder. Ytterligare några ligger ännu längre fram och är inne i genomförandefasen av åtgärdsprogrammet. För ett antal länsstyrelsen är såväl tempot som ambitionsnivån låg trots att särskilda medel tilldelats för det regionala klimat- och energistrategiarbetet från och med 2010. Från vissa årsredovisningar framgår inte om länsstyrelsen överhuvudtaget driver något mer sammanhållet, strategiskt och konkret arbete för strategisk planering och genomförande av åtgärder kopplade till klimat- och energistrategin i samverkan med berörda aktörer i länet. Det är en stor spännvidd för na som kollektiv, dvs. stor skillnad mellan de svagaste och de som kommit längst. Med några undantag har utvecklingen varit positiv för de flesta under det senaste året. En viktigt förutsättning för ett framgångsrikt strategiarbete är att arbetet är prioriterat från länsledningen och att det genomsyrar organisationen och ges erforderliga resurser. Det är också väsentligt att länsledningen

27 aktivt engagerar sig och stödjer arbetet, såväl internt som externt i kontakterna med andra aktörer i länet. Det är också viktigt att arbetet rör sig framåt och inte stannar vid en antagen klimat- och energistrategi. Nästa steg är att i bred samverkan med olika aktörer i länet konkretisera de viktigaste åtgärderna för minskad klimatpåverkan och energiomställning och att respektive aktör utifrån sin roll och ansvar inleder genomförandet av dessa. Det vore också intressant om det av redovisningarna, i ökad utsträckning, kunde framgå konkreta resultat av arbetet i genomförda åtgärder/insatser och hur utvecklingen ser ut när det gäller CO2-utsläpp, produktion och användning av förnybar energi samt energieffektivisering i länet. Det är angeläget att i dialogen försöker få fram vad som är problemen i arbetet med den regionala klimat- och energistrategin i de län som visar en svag utveckling, och försöker få fram vad som kan göras för att stärka och få fart på arbetet, såväl från nationell som från regional nivå. Länsstyrelserna har fått särskilda medel, 1,3 resp. 2,2 miljoner kronor per år från och med 2010 så det kan knappast vara resursbrist. Uppdrag 37 Insatser och medelsanvändning rörande klimatanpassningsarbetet arbete återstår godkända väl godkända bristfällig information Blekinge, Dalarna, Gotland, Gävleborg, Halland, Jämtland, Jönköping, Kalmar, Kronoberg, Norrbotten, Skåne, Stockholm, Södermanland, Uppsala, Värmland, Västerbotten, Västernorrland, Västmanland, Västra Götaland, Örebro, De flesta har kommit igång bra med det regionala klimatanpassningsarbetet bedömer Miljödepartementet. Man har kommit olika långt, men arbete pågår. Således godkänt för na som kollektiv. Vid läsningen av de 21 årsredovisningarna ser det ut som om na i Blekinge och Gotlands län inte har nått lika långt men även dessa två bedöms ha utfört sina uppgifter inom området på ett godkänt sätt.

28 Hållbar samhällsplanering och boende Kostnader och årsarbetskrafter Andel av totala kostnader avseende Hållbar samhällsplanering och boende, stöd till boende Andel av totala årsarbetskrafter avseende Hållbar samhällsplanering och boende, stöd till boende 5,53% 5,69% 94,47% 94,31% Socialdepartementets återkoppling Uppdrag 39 Kommunal bostadsförsörjning Länsstyrelsernas regionala analyser ger en bild av utvecklingen på de olika regionala bostadsmarknaderna i landets olika regioner. Boverket samlar in dessa rapporter och de utgör ett värdefullt underlag för både Boverket och regeringen. Det är tredje året som na arbetar utifrån denna modell där de samverkar med Boverket. En viktig del i arbetet med de regionala analyserna är processen. Det handlar både om arbetssättet inom na och mot kommunen. Årets analyser består av nas fördjupningar enligt ett följande två teman: Tema 1: Bostadsbyggande Gemensamt: Vad har byggts i länet? Fördjupning: Vad är det som gör att vissa projekt kommer igång och andra inte? Tema 2: Kommunernas arbete med boendefrågorna Gemensamt: Har kommunerna tagit fram riktlinjer för bostadsförsörjningen? Fördjupning: Hur kommer kommunen genom boendeplanering till rätta med olika problem? Samtliga regionala analyser hålls tillgängliga via Boverkets hemsida. Länsstyrelserna kan därmed enkelt se och jämföra sina rapporter och de regionala analyserna tillhandahålls för externa intressenter på ett samlat ställe.

29 Uppdrag 40 Utdelningar från allmännyttiga bostadsföretag Samtliga har lämnat in uppgifter om utdelningar från de allmännyttiga bostadsföretagen till Boverket. Boverket kommer att sammanställa uppgifterna i en rapport som överlämnas till Socialdepartementet under våren. Uppdrag 41-42 Hållbar samhällsplanering arbete återstår godkända väl godkända Blekinge, Gotland, Dalarna, Gävleborg, Halland, Jönköping, Jämtland, Skåne, Kalmar, Kronoberg, Stockholm, Norrbotten och Södermanland, Uppsala, Värmland. Västerbotten, Västernorrland, Västmanland, Västra Bristfällig information Götaland och Örebro. I nas regleringsbrev för 2010 återfinns under rubriken Hållbar samhällsplanering och boende inga återrapporteringskrav för nas uppgifter inom sakområdet, utan samtliga uppdrag ska redovisas separat. Mot denna bakgrund har Socialdepartementet valt att fokusera sin bedömning på de sakfrågor som respektive länsstyrelse valt att ta upp i sin årsredovisning samt nas tillsynsarbete enligt plan- och bygglagen. Socialdepartementet har valt att fokusera på goda exempel från respektive länsstyrelse i sina bedömningar. Sammantaget är nas tillsyn av plan- och byggnadsväsendet mycket varierande i kvantitet och kvalitet. Många har dock haft som mål att höja kvaliteten på tillsynen och därmed lagt mer resurser på tillsynen, vilket är mycket positivt. I jämförelse med 2009 är den samlade bedömningen av nas arbete att utvecklingen av arbetet gått från Godkänt till Väl godkänt. Generellt har na således utvecklats positivt. Flertalet redovisar att de arbetat aktivt gentemot kommunerna, t.ex. genom återkommande tematräffar och dialogmöten där aktuella ämnen tas upp. Flera har prioriterat tidiga dialoger med kommunerna vilket har lett till ökad kvalitet av översikts- och detaljplaner. Ett antal har prioriterat arbetet med att utveckla samordningen mellan regionalt tillväxtarbete och den kommunala översiktsplaneringen. Andel av totala kostnader avseende Miljöverksamhet, kod 50-58 Naturvård, samt miljö- och hälsoskydd Andel av totala årsarbetskrafter avseende Miljöverksamhet, kod 50-58 Kostnader och årsarbetskrafter 39,72% 30,63% 60,28% 69,37%

30 Miljödepartementets återkoppling Uppdrag 45 Miljömålsarbetet - Övergripande arbete återstår godkända väl godkända Kalmar Norrbotten Blekinge Gävleborg Halland Jönköping Kronoberg Stockholm Uppsala Västernorrland Skåne Västerbotten Örebro Dalarna Jämtland Värmland Västra Götaland Gotland Västmanland bristfällig information Södermanland Många arbetar aktivt med att följa upp och utvärdera befintliga åtgärdsprogram samt analyserar behov av ytterligare åtgärder. Många verkar också för att integrera miljömålen i andra processer och projekt och ser miljömålen som grund i tillsyn och tillsynsvägledning. Det stora flertalet verkar för att sprida och tillgängliggöra information om miljömålen och resultaten från uppföljningar till olika målgrupper. De flesta har olika nätverk för samverkan både inom länen och med omvärlden. Goda exempel som kan nämnas är den samverkan mellan de sydliga länen (Jönköping, Kronoberg, Kalmar, Blekinge, Skåne, Halland) som har pågått sedan 2002 i syfte att utbyta erfarenheter om miljömålsarbetet och samarbete i utvecklingsprojekt. Under året har sydlänen använt sig av distansmöten för att diskutera aktuella frågor som t ex samordning av projektmedelsansökningar, samt fortsatt arbete med utvecklingsprojektet för utveckling av metod för uppföljning av regionala åtgärder. Länsstyrelsernas samlade insatser får bedömningen godkänt med plus (ligger nära väl godkänt, men några har sämre omdömen). Uppdrag 45 Miljömålsarbetet - Efterbehandling arbete återstår godkända väl godkända bristfällig information Samtliga Miljödepartementet anser att na generellt sett gör ett bra arbete. Arbetet med förorenade områden är mycket långsiktigt och varje åtgärdsprojekt kan ta mellan tre och tio år att genomföra. Alla redovisar insatser som gjorts i enlighet med