Inledning I Socialstyrelsens föreskrifter för donation av organ och vävnader lyfts vårdgivarens ansvar för donationsfrämjande arbete särskilt fram. Ledningen av hälso- och sjukvården och tandvården ska vara organiserad på ett sådant sätt att den verkar för att möjliga donatorer identifieras och i övrigt främjar donation och försörjningen av biologiskt material för medicinska ändamål. Föreliggande verksamhetsrapport gäller för arbetet med donation i den norra regionen och är formulerad av regionalt donationsansvarig sjuksköterska. Verksamhetsrapport för regionalt donationsansvariga 2015 1. Donationsfrämjande aktiviteter 1.1. Organ och vävnader 1.1.1. Genomförda utbildningar på eget sjukhus och regionalt Under 2015 har utbildning för regionens ST-läkare genomförts. På utbildningen deltog 24 ST-läkare på plats i Umeå samt 20 Iva/Thiva/andra läkare. 8 ST-läkare (och ca 25 andra ) deltog via videolänk med möjlighet för alla regionens sjukhus med tillgång till videokonferensutrustning att delta. Medarbetarna i regionen har via de egna landstingen haft möjlighet att delta i de utbildningar inom donationsområdet som arrangeras nationellt i Vävnadsrådets försorg. 1.1.2. Genomförda besök på sjukhus i regionen Inga besök på regionens sjukhus har gjorts under 2015. 1.1.3. Regionala möten I september 2015 hölls ett regionalt möte för alla aktörer involverade inom donationsområdet (DAL och DAS) samt vävnadsinrättningarna. Mötet innehöll workshops och föreläsningar inom området donation, transplantation och vävnadsverksamhet. 1.1.4. Genomförda aktiviteter under Donationsveckan Aktiviteter har ordnats via de lokalt donationsansvariga i samverkan med patientföreningar i form av events med utdelning av donationskort samt föreläsningar, informationsbord på sjukhusen och på skolor, idrottsanläggningar, köpcentra och liknande. 1.1.5. Genomförda nätbaserade utbildningar lokalt och regionalt Ännu inte genofört i regionen då den nationellt framtagna utbildningen inte publicerats av Vävnadsrådet. 1.1.6. Samverkan med andra aktörer för informationsspridning Genomgående i regionen förekommer ett gott samarbete med patientföreningarna (njurförbundet, hjärt- lungsjukas förening, diabetesförbundet) samt organisationen MOD (mer organ donation). 1.1.7. Möten med verksamhetschefer/sjukhusledning/landstingsledning och/eller regionledning
2. Donationer 2.1. Organ Norrlandstingens regionförbund och VO-chef för kirurgi i VLL har fått kontinuerlig skriftlig rapportering av läget gällande donation i regionen. Två möten med VO-chef (numera biträdande hälso- och sjukvårdsdirektör) har genomförts. 2.1.1. Antal donatorer per sjukhus och totalt i regionen Under 2015 har det varit 16 organdonatorer på norra regionens sjukhus. Detta ger 18.1 donatorer per miljon invånare samt 16.3 donatorer per 10. 000 avlidna. Kan jämföras med de nationella siffrorna för 2015 där det varit 167 donatorer, vilket ger 17.0 donatorer per miljon invånare och 18.8 donatorer per 10. 000 avlidna. Jämfört med 2014 är regionens donationssiffror något lägre, vilket till stor del beror på färre donatorer på Iva, Nus. Det har där identifierats åtminstone två förbisedda möjligheter till organdonation. Dock har övriga sjukhus i de flesta fall bibehållna eller ökade donationstal jämfört med 2014. Antalet avlidna med nytillkommen hjärnskada är lägre i hela regionen, vilket givetvis påverkar antalet organdonatorer. En minskning av antalet dödsfall som fastställs med direkta kriterier kan ses från 28 procent 2014 till 26 procent 2015. Tabell 1, organdonatorer/sjukhus i norra regionen 2015 (från SIR 2016-01-07) Intensivvårdstillfällen Avlidna Nytillkommen hjärnskada Direkta kriterier/ Andel av alla avlidna med nytillkommen hjärnskada Organdonatorer Antal granskade journaler Kommentarer Skellefteå 524 27 4 2 (50 %) 1 27 (100 %) 1 med olämplig Nus IVA? 67 21 6 (28,5 %) 6 67 (100 %) 2 möjligen förbisedda 2 med olämpliga (innan diagnostik) 2 neg ställningstagande Nus THIVA? 8 1 1 (100 %) 1 8 (100 %) 1 aktuell men blir ej faktisk donator Lycksele 282 Ej komplett reg. Sunderbyn 642 45 6 3 (50 %) 2 43 (96 %) Piteå 273 15 2 0 0 14 (93 %) Gällivare 186 11 4 1 (25 %) 0 11 (100 %) 1 neg i don. Reg. Östersund 576 63 22 6 (27 %) 4 52 (83 %) 1 med olämplig Örnsköldsvik 210 19 5 1 (20 %) 1 19 (100 %) Sundsvall 561 70 16 2 (12,5 %) 1 70 (100 %) Sollefteå 465 31 3 0 0 27 (87 %) SUMMA 356 84 22 (26 %) 16 338 (95 %) Ingen registrering i Kalix och Kiruna
Figur 1, Organdonatorer per miljon invånare norra regionen 2009-2014 Organdonatorer/sjukhus, totalt samt PMI 2009-2015 25 Sunderby 20 15 10 5 18 16 16 13 14 20 16 Gällivare Piteå Kiruna Umeå Skellefteå Lycksele Östersund Sundsvall Örnsköldsvik Sollefteå Totalt Don/PMI 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2.1.2. Nyttjande av regionala resurser för donatorer i regionen 2.2. Vävnader 1.1.1.1. Angiografi Finns inte kännedom om att någon förmodat avliden patient flyttats till länseller universitetssjukhus för angiografi under 2015. 1.1.1.2. Övriga resurser Det har förekommit enstaka konsultationer av IVA-bakjour på Nus samt DAL på Nus i donationsfrågor. I Norrbotten förekommer flytt av donatorer från länsdelssjukhusen till Sunderby sjukhus för att möjliggöra uttagsoperation. 2.2.1. Antal donatorer per sjukhus och totalt i regionen Donation av ögonvävnad (hornhinnor och sklera) förekommer vid Nus och på Skellefteå lasarett. Fem donationer har skett via Rättsmedicin i Umeå. Totalt har 39 Nus + 3 Skellefteå donationer genomförts under 2015. Verksamheten i Örnsköldsvik är under återuppstart efter paus pga. avsaknad av tid för utredningar för donationsansvariga på Iva. Under hösten fanns en brist på vävnad men tack vare länssamverkan inom VLL har situationen förbättrats. Norra regionen är närmast självförsörjande vad gäller tillgång till transplantat för den hornhinnekirurgi som utförs. Vid enstaka tillfällen har hornhinnor behövt rekvirerats från andra hornhinnebanker i landet. Vårdgarantin för hornhinnetransplantation uppfylls. Avtal med homograftbanken i Lund finns för tillvaratagande av hjärtklaffar med såväl Rättsmedicin Umeå som Obduktionsavdelningen på Nus. Ännu ingen lämplig donator som identifierats. På Östersunds sjukhus pågår verksamhet med donation av långa rörben, vilka
levereras till hela landets ortopedkliniker. 7 donationer av långa rörben har genomförts. En ny operationssal är under uppbyggnad för detta ändamål. 3. Genomförda kvalitetsmätningar 3.1. Redovisning av mätetal organdonation regionalt I dagsläget deltar alla regionens intensivvårdsavdelningar utom Kalix och Kiruna i den registrering som sker via Svenskt intensivvårdsregister (SIR). Lycksele har i skrivande stund ej rapporterat. Verksamheternas användande av den tillgängliga statistiken är varierande. SIR och modulen Avlidna på IVA finns att läsa på http://avlidna.icuregswe.org/default.asp I januari 2015 presenterade Madelene Hansson, då läkarstuderande termin 10, Umeå universitet, nu AT-läkare i Örnsköldsvik en retrospektiv journalgranskning av avlidna på sjukhusen i Sunderby, Östersund, Sundsvall och Nus med fokus på organdonation. Kön, ålder, vårdtid, given behandling, omständigheter kring avbruten behandling, donationsförfarande och journaldokumentation inhämtades från patientjournalen. 93 patienter med nytillkommen hjärnskada inkluderades i studien, av dem var 62 % män. 21 av de 93 var faktiska donatorer. 14 av 21 donatorer var kvinnor. 12 av 15 möjligen förbisedda donatorer var män. De möjligen förbisedda donatorerna hade kortare vårdtid (median 15h) jämfört med hela gruppen(1d 18 h 45min). Brytpunkten kom senare för denna grupp, efter 64 % av vårdtiden jämfört med donatorerna (30 % av vårdtiden). Möjligen förbisedda donatorer hade kortare aktiv vårdtid än hela gruppen, 88 % jämfört med 96 %. Alla sjukhus hade möjligen förbisedda donatorer. Studien antyder att möjligen förbisedda donatorer har kortare vårdtid, senare brytpunkt och kortare aktiv behandlingstid. Studien antyder också att det finns genusaspekter på organdonation. Under hösten 2015 har ännu ett studentprojekt relaterat till organdonation inletts på Norrlands universitetssjukhus. 3.2. Redovisning av mätetal vävnadsdonation lokalt och regionalt De verksamheter som har vävnadsdonation registrerar detta lokalt och någon regional mätning förekommer inte. För vävnadsdonationsverksamheten för Nus redovisas följande: Figur 2, Sammanställning över kontraindikationer för hornhinnedonation 2015 Kontraindikationer 2015 Övrigt; 26% Demens/Alzhemer; 24% "Ögon"; 9% Kortison; 19% Malignitet; 9% Infektion/Risk; 13%
Antal genomförda utredningar 355 (varav 18 st RMV) + 5 för Skellefteå Medicinska kontraindikationer 183 (52 % av utredningarna) Antal anhörigsamtal 54 Antal veto från närstående 8 (15 %) Antal känt Nej uttryckt till anh. 7 Antal registeruppgifter 93 (26 % av sökningarna i donationsregistret) Antal Ja i registret 32 (9 % av sökningarna i donationsregistret) Antal Nej i registret 61 (17 % av sökningarna i donationsregistret) Andelen kontakter med närstående som resulterar i samtycke till donation är fortsatt stabilt hög. 4. Informationsinhämtning och samverkan 4.1. Nationell samverkan 4.1.1. SKL/Vävnadsrådet Regionalt donationsansvarig läkare deltar i arbetsgruppen VOG-organ i Vävnadsrådets regi, där en av huvuduppgifterna är att förbereda för införandet av DCD (Donation after circulatory death). Regionalt donationsansvariga har deltagit i två möten med Vävnadsrådet. 4.1.2. Socialstyrelsen/Donationsrådet Under 2015 har inget formellt möte hållits mellan Socialstyrelsen och de regionalt donationsansvariga. Regionalt donationsansvarig sjuksköterska är ledamot i Donationsrådet vid Socialstyrelsen, där fem sammanträden hållits under 2015. 4.1.3. Transplantationsverksamheter Under året har dialog förts med transplantationsverksamheten på Sahlgrenska gällande förfarandet vid donatorskaraktärisering, beslut om att avstå donation pga. medicinska skäl och hur och när detta kommuniceras till intensivvården. 4.1.4. Donationsansvariga läkare och sjuksköterskor Kontinuerlig dialog och kontakt via telefon och e-post mellan lokala DAL/DAS och den regionala funktionen sker. En viktig mötesplats är det årliga regionala mötet. Flera av de donationsansvariga uttrycker brist på avsatt tid för att utföra sina uppdrag. 4.1.5. Gruppen för regionalt donationsansvariga läkare och sjuksköterskor Gruppen regionalt donationsansvariga läkare och sjuksköterskor har träffats fyra gånger under 2015 för att diskutera gemensamma frågeställningar. Gruppen har inkommit med synpunkter till den pågående statliga utredningen om donation samt fört dialog med Vävnadsrådet angående framtida organisation. Under året har en nationell rutin för donatorvård framtagits. 4.2. Nationell och internationell aktivitet 4.2.1. Mediaaktiviteter under året I samband med donationsveckan förekom reportage i lokalpress samt i radio. Två artiklar författats och publicerats i Riksföreningen för anestesi och intensivvårds tidning Ventilen. 4.2.2. Utbildningar, möten och kongresser besökta under året
5. Ekonomi Regionalt donationsansvarig sjuksköterska har föreläst på två utbildningar arrangerade i Vävnadsrådets regi. Regionalt donationsansvarig läkare har deltagit i konferens om DCD. 5.1. Redovisning av förbrukad budget lokalt och regionalt Finns ingen budget som regionalt donationsansvariga själv förfogar över. De kostnader som under året kan knytas till regionalt donationsansvariga ingår i budgetar för Centrum för intensiv och postoperativ vård samt den regionale vävnadssamordnaren. 6. Synpunkter på uppgifter som ingår i uppdraget 6.1. Utvecklingsområden För att kunna arbeta vidare med eventuella brister/utredning av hinder för donation samt stöd till de lokalt donationsansvariga/verksamheterna behövs mer tid för uppdraget. En åtgärd som det i dagsläget inte finns tid till är att ordna utbildningar mer regelmässigt för regionen. De 10 procent av heltid som finns avsatta i dagsläget, räcker knappt till nationell samverkan och bevakning av aktuell regional statistik och ej alls för utåtriktad verksamhet i regionen. Organisationen för det regionala arbetet behöver struktureras för ökad samverkan, framförallt med de beslutande i respektive landsting. Plan för införande av regionalt donationsråd finns men har ännu ej verkställts av verksamhetschef. 6.2. Samarbete med vävnadsinrättningar, transplanterande enheter, med flera Regionen har en god samverkan med personliga kontakter och nära dialog mellan vävnadsinrättningarna, transplantationsenheten och de donationsansvariga. 6.3. Samarbete med polis och rättsmedicin Verksamheten med vävnadsdonation från Rättsmedicinska avdelningen i Umeå har förbättrats. Det har nu genomförts hornhinnedonationer (se 2.2.1 ovan). Metoden vid tillvaratagandet har reviderats för att inte interferera med de rättsmedicinska aspekterna. Till stor del finns hindren för fler vävnadsdonatorer i de långa avstånden och informationsöverföring från Polis till Rättsmedicin. Problematiken har lyfts till verksamhetschef på Rättsmedicin i Umeå. Umeå den 11 januari 2016 Cecilia Reinikainen Diamant Regionalt donationsansvarig sjuksköterska