Mot. 1981/82 350-353. Motion 1981/82:350. Marianne Karlsson sjukvården vid tandskador



Relevanta dokument
Motion 1982/83: 386. Marianne Karlsson Sjukvården vid tandskador

REGERINGSRÄTTENS DOM

Centrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården,

Riktlinjer för vård av patienter med hälsoproblem relaterade till dentala material

Att leva med ME/CFS. STEG-FÖR-STEG-FÖRBÄTTRING av Diane Timbers

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art.

Källor: Socialstyrelsens databas om ovanliga diagnoser. MHC-Basen Mun-H-Centers databas om munhälsa och orofacial funktion vid ovanliga diagnoser.

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner

Motion till riksdagen. 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 18. Råd och rutiner vid Värmebölja

Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion

Genetisk testning av medicinska skäl

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov

PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet

Utveckling av läkemedelsbehandlingar av cancer kräver en dialog inom hela sektorn

Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin

Lättläst sammanfattning Åtgärder mot fusk och fel med assistansersättning

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Dravets syndrom. Synonym: Severe myoclonic epilepsy of infancy, SMEI.

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig?

Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem

HÄLSOGENOMGÅNGAR OM KONSTEN ATT FÖREBYGGA OCH FÖRUTSE RISKER INNAN DE SKER.

Blodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. december 2008

Plus, SVT1, , inslag om en dusch; fråga om opartiskhet och saklighet

17 Endometriosvård i Halland RS150341

Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor

Stresshantering en snabbkurs

Petter Kjellander, Ekologi-Grimsö Centrum för vilt- och fiskforskning, SLU

Yttrande över motion - Vården av kvinnor med endometrios

Clarityn. Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig. 1. VAD Clarityn ÄR OCH VAD DET ANVÄNDS FÖR?

Göran Friman 1. Tandvårdsförordningen (SFS 1998:1338) 2011 Göran Friman Göran Friman Göran Friman Göran Friman 3

Kommunikationsavdelningen

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär

Till dig som undervisar barn som har reumatism. Till dig som undervisar barn som har reumatism 1

Kontakta din läkare. sanofi-aventis Box 14142, BROMMA. Tel ,

Världskrigen. Talmanus

Yttrande över motion - Vården av kvinnor med endometrios

Om du blir skadad i vården kan du i vissa fall ha rätt till ersättning från patientförsäkringen

NLL Kost till inneliggande patienter

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå

Anna Lindh ville totalförbjuda kvicksilver redan 1997

Information om EREKTIONSPROBLEM

Bröstcancer. Litteraturlista från Sjukhusbiblioteket i Västmanland. Sjukhusbiblioteket Västerås

Läkemedelsverket publicerade i oktober 2012 nya rekommendationer avseende

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Huntingtons sjukdom

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Information till dig som får behandling med JEVTANA (cabazitaxel)

Förädling av råvaran

Vad visar forskningen?

Sektorn för socialtjänst BRUKARUNDERSÖKNING AVSEENDE BOENDESTÖDET 2008

Endometrios en kvinnlig folksjukdom som ofta förbises

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

Dnr 14/08. Till Regeringen Social- och Justitiedepartementen

Regelbok för specialiserad gynekologisk vård

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION


Stroke. Lästips från sjukhusbiblioteket

1(6) Nödvändig tandvård

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. Alendronat HEXAL Veckotablett 70 mg tabletter Alendronsyra

ställa sig bakom Försäkringsmedicinska kommitténs rekommendationer

Ökad läkarmedverkan i äldrevården

ÅLDRINGSVÅRDEN OCH HUVUDMANNAsKAPET

Välfärd på 1990-talet

Slutrapport. Lundagårdsprojektet Lundagårdsprojektet 1 Demensförbundet

2 Vård- och omsorgsboenden, projekt Samariten inklusive delprojekten

Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: Läkemedelshantering. Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9)

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest.

Kursplan Vuxenpsykiatri Dnr

Neurospecialiteter. Neurologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Utbyte av miljö- och hälsofarliga kemikalier för en hållbar utveckling

Skallskador inom fotbollen.

Till dig som ska genomgå galloperation Vanliga frågor och svar inför operationen

Vad händer i hästens leder?

Hemlösas munhälsa. Lars Frithiof och Patricia De Palma

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund

BIPACKSEDEL. Torphasol vet. 10 mg/ml, injektionsvätska, lösning, för häst

Ser patient och behandlare sjukdom på samma sätt och kan det förändras.

Vägledning för intern kemikaliekontroll

Anorexi och bulimi i skolan - att förebygga, upptäcka och bemöta

FÖRBEREDELSER INFÖR EN LEDPROTESOPERATION

Ringa in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna.

Kulturnämndens budget för 2008 med plan för 2009 och 2010 rapport rörande åtgärder för att förbättra konstinventeringarna

Motion till riksdagen 1989/90:Bo424 av Ingela Mårtensson m.fl. (fp) Återvinning av hyresrätt, m.m.

evolutionära perspektiv på kost, livsstil och hälsa

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti:

En liten guide till kvinnohälsa

VALTNINGEN SLUTRAPPORT FRÅN PROJEKTET UNGA VUXNA PÅ HÄRBÄRGE

Regeringens proposition 2007/08:70

Att hjälpa. istället för att stjälpa. Åsa Kadowaki

Motivation för bättre hälsa

Vad är viktigt för att du som anhörig ska känna att du har ett bra stöd?

Statens ansvar för de adopterade


Behandling och förebyggande av influensa

Min guide till säker vård på lättläst svenska

Yttrande över motion av Vivianne Gunnarsson m.fl. (MP) om att öka användningen av hälsoekonomiska analyser som beslutsunderlag

Transkript:

Motion Mot. 1981/82 350-353 1981/82:350 Marianne Karlsson sjukvården vid tandskador Mycket få människor, även bland tandläkare och läkare, tycks verkligen vara kunniga om vilken stor betydelse som tandröta och kroniska tandinfektioner spelar i sjukdomspanoramat i vår västerländska värld och om vilka möjligheter som existerar för spridning av sjukdomsframkallande ämnen, särskilt bakterier från en infekterad tandpulpa till hjärnan. Citatet har tagits ur den nyligen utkomna boken Tandröta som orsaken till nervsjukdomar, epilepsi-schizofreni-multipel skleros-hjärntumör. Boken har skrivits av med. dr Patrik Störtebecker, tidigare docent i neurologi vid Karolinska institutet, Stockholm, och Göteborgs universitet. Slutna varhärdar, dvs. innestängda tand-käkinfektioner som inte kan få utlopp utåt, är betydligt mer riskabla att hysa i munhålan än öppna infektionshärdar. Bakterieprodukter sprider sig då lättare till skallhålan och hjärnan genom nervbanor och venösa system. Dessa slutna tandinfektioner har oftast uppkommit genom att en infektion kvarstått vid rotfyllning av tanden t. ex. med en guldkrona. Tidigare räknade man med att minst var tredje rotfyllning misslyckades och sålunda gav upphov till kvarstående infektion kring tandroten i käkbenet. På grund av att roten är död så blir tanden okänslig, dvs. ingen "tandvärk" förnams, och därför märker inte personen i fråga att en infektion med benröta har uppstått kring tanden. Vid varje tugga uppstår ett tryck mot en förefintlig infekterad tan drot. Detta i sin tur leder till att bakterier och _ bakterietoxiner kommer att pressas ut i omkringliggande vävnader och sedan vidare ut i kroppen. Det skall observeras att det är en naturlig process där tandröta är orsak till att en sjukdomsbild av ett större format utvecklas. Något samband med oral galvanism behöver inte finnas, då oral galvanism mer är att hänföra till förgiftning av tungmetaller. Men då det i tandlagningsmaterial genom åren använts metaller såsom kvicksilver, kadmium och bly, vilka i andra sammanhang sedan länge betraktats som mycket hälsovådliga, finns skäl att berörda myndigheter nu utvidgar forskning och behandling av sjukdomseffekter från tänder och tandvårdsmaterial. Det är väl känt att "oral galvanism" uppstår när två metaller i tandlagningar inte passar ihop och även att tandlagningar utsätts för korrosion. Det kan gälla guldbryggor, kronor, stifttänder, rotfyllningar (materialet i stiften) och amalgamfyllningar (amalgam innehåller flera olika metaller samt kvicksilver). Metallerna bildar tillsammans med saliven J Riksdagen 1981182. 3 sam/. Nr 350-353

Mot. 1981/82:350 2 galvaniska strömmar (saliven verkar som syran i ett batteri, och mätbar elproduktion i munnen verkar dygnet runt). Med tiden uppstår korrosion, metalljoner frigörs och vi blir metallförgiftade. Förgiftningen sprids i vävnader kring tänderna och in i käkbenet, sväljs med saliven ner i magen och sprids med blodet till kroppens olika organ och det centrala nervsystemet. Vissa av metallerna lagras i kroppen och förstör med tiden viktiga organ eller ger upphov till svåra allergier. Vanliga symptom på dessa sjukdomar är sveda i mun och tunga, metallsmak i mun, irriterade slemhinnor, värk i huvud, käkar och nacke, synförsämring, öron-, näs- och halsbesvär, infektioner, spänningar och kramper i kroppen, ledbesvär, mag-, njur- och leverbesvär, koncentrationssvårigheter och trötthet, varvid sjukdomar och symptom som tidigare ansetts härröra från tandröta mycket väl kan ha sin orsak i galvaniska metallförgiftningar. Docent Mats Hansson har i en avhandling vid tandläkarhögskolan i Malmö hävdat att kvicksilverfyllningen amalgam som de flesta har i munnen i alla avseenden är ett mycket olämpligt material att fylla tänderna med. Framför allt är fyllningen olämplig om den används samtidigt med guld. Enligt Hansson kan de uppgifter han arbetat fram få en omvälvande inverkan på tandvård över huvud taget. Personer med oral galvanism har "hög vårdkonsumtion" då patienterna för varje behandling blivit alltmer kvicksilverförgiftade. Alla regler om gränsvärden för kvicksilver förefaller meningslösa, när så stora mängder som det här rör sig om frisätts från tandfyllningar. Uppenbarligen står vi i dag inför en giftkatastrof av oöverskådlig omfattning som drabbar många länder och då främst de utvecklade. Den förgiftning som uppstår till följd av tandlagningar skall jämföras med industriutsläppen som görs i våra vatten där fiskar och andra djur dör och där hälsovårdande myndigheter ger rekommendationer huruvida fisk utgör ätlig föda. I Eslöv har hälsovårdsbyrån undersökt hur kommunens tandläkare tar hand om sitt amalgamavfall Ca 50 kg amalgam omsätts bara i denna kommun under året. Grovt räknat är hälften av detta kvicksilver. Det rör sig om åtskilliga hundra ton amalgam som det under årens lopp varit tillåtet att sätta in i våra munnar samtidigt som rigorösa föreskrifter reglerar utsläppen i naturen. Gränsvärdet för högsta dagliga intag av kvicksilver är enligt livsmedelsverket 0,4 mikrogram per kg kroppsvikt - normalt 25-30 mikrogram per dygn. Med födan får vi vanligen i oss i medeltal 10 mikrogram per dygn. Ingen vet var förgiftningsgränsen går när kvicksilver frisätts från tänderna. En nylagd amalgamfyllning frisätter stora mängder kvicksilver när den hårdnar, speciellt med den s. k. våttekniken som i dag används. Efter ett dygn finns 125 mikrogram kvicksilver per gram vävnad i tandpulpan och efter en vecka 50 mikrogram.

_l Mot. 1981/82:350 3 Kvicksilvret går direkt genom tanden in i underliggande vävnad, där nerverna till hjärnan går. Amalgamet fortsätter sedan att avge kvicksilver genom korrosion tills en stabil metall återstår vilket tar mycket lång tid. Finns galvanisk kontakt med guld går nedbrytningen av amalgamet mycket snabbare. Många människor har förmåga att vid långvarig exponering av gifter och så även vid oral galvanism bygga upp eget kroppsförsvar mot förgiftningen. Detta har gjort det svårt att okritiskt klassificera de elektrokemiska biverkningarna som erkänd sjukdom, vilket medfört att tusentals människor som saknar förmåga att bygga upp ett eget kroppsförsvar mot förgiftningen drabbats av en mängd olika hälsonedsättande symptom och därför inte erhållit de förmåner som sjukvårdssystemet tillerkänner sjuka. Socialstyrelsen har känt till sjukdomen sedan 1950 men ännu gjort mycket litet för att informera tandläkare, läkare och sjukkassor om den ökande förekomsten av oral galvanism. sjukkassorna har därför inte med sjukdomen i förteckningen över kända sjukdomar, och som följd av detta får de som lider av förgiftningssymptom inte alla sina rättigheter tillgodosedda. Många tandläkare och även läkare har vid patienternas konsultationer inte velat ta upp tandlagningsmaterialet som orsak till patienternas besvär. Man har ställt sig oförstående, och man har hänvisat till att sjukdomen inte är känd. Många patienter har därför oförskyllt kommit att klassificeras som sinnessjuka eller psykiskt sjuka, och symptomen på förgiftning har man sökt motverka med nervlugnande mediciner. Man kan här konstatera att det svenska läkar- och tandläkarsystemet har svårt att verka över gränserna till sina resp. specialiteter, vilket med största sannolikhet måste ses som den främsta orsaken till att forskningen kring oral galvanism är och har varit otillräcklig. Generaldirektören i socialstyrelsen sade i en insändare i Sundsvallstidningen den 20 maj 1981 att "styrelsens sakkunniga inom området befann sig i slutskedet av sitt arbete med att sammanfatta de tänkbara biologiska effekterna av berörda material". Enligt vad som erfarits har endast en tandläkare avdelats för uppdraget vilket skall ses i relation till de mycket stora resurser som ägnas att bota de symptom som kvicksilver bevisligen kan ge upphov till hos olika människor. Problemet med oral galvanism har också en annan sida, som man inte helt kan försumma. Erfarenheten visar nämligen &tt varje epok har sitt modeproblem och sin modefara, som blir överdriven, utan att man för den skull kan påstå att faran inte finns. För hundra år sedan förekom det tapeter som innehöll ett vackert färgämne vari ingick arsenik, vilket hade en tendens att avge giftiga gaser (vanligaste färgen hette schweinfurtergrönt). Denna i och för sig befintliga fara ledde till ren panik hos allmänheten, och alla som hade huvudvärk kom att överdriva sina symptom och tro sig vara krymplingar för livet. En precis likadan företeelse förekom strax efter kriget,

Mot. 1981/82:350 4 då många blivit skadade av gengas, men många andra trodde sig ha blivit skadade, där psykiska faktorer spelade in. Den som misslyckats i livet tenderar ibland att få inbillade sjukdomar eller i många fall överdriva någon krämpa som faktiskt är befintlig men inte så allvarlig som han tror. Huvudvärk och smärta är emellertid väldigt besvärliga symptom, och en inbillad smärta eller liknande kan göra precis lika ont som en helt verklig och på klara medicinska fakta baserad sådan. Detta är helt säkert ett betydande sidaproblem när det gäller det medicinska galvanismproblemet. Detta betyder att den medicinpersonal som skall behandla patienter som lider av fenomet måste besitta en hel del psykologisk skarpblick. Problemen skiljer sig emellertid på intet sätt från de problem som föreligger vid nästan alla sjukdomar, varför man i regel inte bör behandla personer som uppvisar symptom på oral galvanism i första hand med psykiatriska metoder utan med vanlig kroppssjukvård med bara sedvanligt inslag av psykologi. Kontrollen av tandlagningsmaterialet är otillräcklig Den närmaste tandmaterialprovningsanstalten finns i Oslo, NIOM, vilket betyder Nordiskt institut för odontologisk materialkontroll. I en skriftsamling utgiven av tandläkare Lennart Edren, Stockholm, säger denne följande angående kontrollen: "En amalgamfabrikant/försäljare får inte i reklamen säga att amalgamet är godkänt av NIOM, endast att det är testat! Lägg märke till att det alltså är möjligt att gå ut på marknaden och göra reklam för ett mycket undermåligt amalgam utan att myndigheterna ingriper." Det är mycket allvarliga fakta som kommit i dagen som visar att den tandvårdssökande allmänheten utsätts för risker som det otvivelaktigt ankommer på samhället att ta ett vidgat ansvar för inom ramen för tillgängliga forsknings-, utvecklings- och vårdresurser. I detta sammanhang ankommer på socialstyrelsen att tillse att inga vattentäta skott uppstår mellan medicinsk vård och tandvård. Sammanfattningsvis kan konstateras att inom medicinsk och tandmedicinsk litteratur relateras en hel del fall där det visas ett tydligt samband mellan tandåkommor och kroppsåkommor. De hälsovådliga tandmaterialen är en annan och mycket allvarlig orsak till olika sjukdomstillstånd. Tandåkommor kan uppstå eller förstärkas av felaktig eller bristfällig tandbehandling samt av de farliga tandvårdsmaterialen. Kroppsåkommor av sådana tandåkommor kan alltså i själva verket mer eller mindre härledas till tandbehandling och tandvårdsmaterial Det finns även kombinationseffekter av tandåkommor plus tandvårdsmaterial. Dessutom uppstår även kombinationen tandåkommor/dentalmaterial plus annan mer "vanlig" kroppssjukdom eller i samband med medicin eller annat, som kan ge bieffekter.

Mot. 1981/82:350 5 När skada skett Vem skall ansvara för eftervården av de svårare tandskadefallen? Ä ven om dessa patienter får ursprunget till sina skador tillrättat står de ofta inför en långvarig regenerering av sina nedbrutna kroppsorgan. Särskilda insatser krävs för att påskynda och kontrollera tillfrisknandet. Läkare och tandläkare behöver undervisas och informeras utav särskilt utbildad personal inom dessa specialiteter, varvid redan utbildade specialister bör kunna verka inom av myndigheterna angiven organisationsform. En forskarprofessur bör inrättas i ämnet. Det finns i dag behov av att staten initierar ett projekt med en ny medicinsk specialitet som arbetar med hela den mänskliga organismen i samband med åkommor från tänder och tandlagningar. Projektet bör ses som en tillfällig statlig insats för att initiera en utvecklings- och försöksverksamhet som i lämpliga former bör integreras i sjukvårdshuvudmännens reguljära verksamhet. Statliga insatser krävs även för anordnande av kurser för tandläkare där ett grundläggande moment utgör att ingående belysa riskerna för följdsjukdom vid tandröta och förgiftning från tandlagningsmaterial Härvid bör ankomma på socialstyrelsen att i samråd med Landstingsförbundet utarbeta en plan för utbildning av tandvårdspersonal varvid särskilt skall beaktas värdet av att personer med långvarig och god inblick i dessa specialiteter skall ges möjlighet att medverka till att lösa dagens akuta behov av att genom snabba insatser lösa de tandskadades hälsoproblem för att på så sätt förebygga att samhället åsamkas stora kostnader för patienternas långtidsvård och bortovaro från det produktiva livet. Det skall i sammanhanget observeras att tillgången på tandläkare nu är avsevärt bättre än tidigare och att intagningen av tandläkarstuderande föreslagits minska från 420 till 380 fr. o. m. 1982/83. Trots denna minskning beräknas antalet tandläkare öka från drygt lo 000 år 1980 till ca l l 500 år 1990. Trots neddragning i antalet studerande bedöms personella resurser vara tillgängliga för en förstärkning av befintlig sjukvårds- och tandläkarorganisation så att patienter med oral galvanism och tandröta kan få sina tänder åtgärdade utan att som nu tvingas resa land och rike runt till de mottagningar som specialiserat sig på vård av denna utbredda folksjukdom.

Mot. 1981/82:350 6 Hemstilla.n Med stöd av det anförda hemställs att riksdagen hos regeringen begär initiativ syftande till att ett projekt med en ny medicinsk specialitet initieras, där man arbetar med hela den mänskliga organismen i samband med åkommor från tänder och tandlagningar. Stockholm den 19 januari 1982 MARIANNE KARLSSON (c)