1 Remissvar till Program för Kustplan 2005, Värmdö kommun Sammanfattning Vad är nytt i Programmet? Skärgården är hotad! Använd planeringsmakten på rätt sätt! Fritids- och deltidsboende tillsammans med fastboende ger en levande skärgård! Större planeringsområden! Risk för avfolkade kringöar! Bevara Svartsös särart o unika värden! Stränderna är begränsade! Utveckla planstrukturen! Allmänna kommunikationer på gott och ont! Hållbar exploatering för framtida generationer! 1. Inledning Kustplanens programfas är indelad i en rent faktainsamlande del och därefter en åsiktsinsamlande del. Nu föreliggande fas avser alltså insamlande av synpunkter inför planförslaget. Vi har inte uppfattat skissen över Svartsö (sid 78-79) och Svartsöskärgården (sid 80-83) som ett förslag utan en redovisning från översiktsplanen från 2003 och ett underlag för det kommande förslaget. En annan distinktion vi vill upprätthålla avser vilken del av skärgårdspolitiken som går att styra med fysisk planering, vilka delar som möjligen kan underlätta/påverka samt vad som ligger bortom planinstitutets möjligheter. Med starka marknadskrafter och allt mer utvecklade allmänna kommunikationer blir den fysiska planeringens främsta uppgift att bevaka bevarandevärdena.
2 2. Bakgrundsbeskrivning (sid 6-75) Det är ett gediget bakgrundsmaterial med inventeringar och statistik som presenteras på sidorna 6-75 i Värmdös Program för kustplan 2005 (Programmet). Särskilt vill vi framhålla de ekologiska avsnitten, som är både intresseväckande och uppfordrande. Bakgrundmaterialet har också kompletterats på ett sätt som ligger nära våra tidigare framförda synpunkter. För denna del av Programmet koncentrerar vi våra kommentarer till frågan om hur mycket skärgården tål, relationen fastboende fritidsboende/deltidsboende och skärgårdstrafiken. 2.1 Skärgården är hotad Stockholms skärgård är en unik del av världen. Det är också ett miljömässigt, socialt- och ekonomiskt känsligt område. Skärgårdens närmaste granne är ett storstadsområde med två miljoner människor - ett förhållande som naturligen leder till ett över tiden ökande miljö- och exploateringstryck. Stigande efterfrågan från övriga Europa på turism och attraktiva skärgårdsfastigheter kommer att öka exploateringstrycket ytterligare inte minst med tanke på dagens internationellt sett relativt låga fastighetspriser. Programmet tar på s 12 upp sex av de 15 nationella miljökvalitetsmålen som är tillämpbara på skärgården: hav i balans samt levande kust och skärgård, grundvatten av god kvalitet, ingen övergödning, giftfri miljö, ett rikt odlingslandskap, god bebyggd miljö. Inom varje mål anges önskvärda tillstånd att sträva efter. För samtliga mål kan konstateras, att förhållandena är mer än oroväckande. Det är dramatisk övergödning, ett hav som står inför ekologisk kollaps, algblomning, risk för överexploatering, sjunkande grundvatten och saltvatteninträngning i brunnar, vitfågel som håller på att helt försvinna m m. Skärgården är hotad och riskerar att förlora sin världsunika karaktär. Detta framgår också, direkt och indirekt av den fortsatta beskrivningen i Programmet. Den fysiska planeringen äger sin styrka och möjlighet i att kunna bidra till att möta och lösa upp de hot som skärgården är utsatt för idag och framöver för att skärgården ska förbli skärgård i den mening som placerat den på FN:s världsarvslista. Mot denna bakgrund saknar vi i Programmet en fokuserad diskussion och slutsatser som utgår från allvaret i denna utveckling och hur man bättre än hittills ska kunna hävda och bevara det globalt unika och därmed ge de tre riksintressen, som stora delar av Värmdö skärgård omfattas av, ett konkret innehåll. Vad tål egentligen skärgården? Och, vad är den fysiska planeringens roll och bidrag för att förhindra att skärgårdens unika kvalitéer går förlorad? Detta behöver behandlas både mer koncentrerat och analytiskt eftersom de ställningstagande man då gör blir styrande för de kommande förslagen.
2.2 Det är relationen fastboende fritidsboende/deltidsboende som socialt och ekonomiskt bär upp skärgården! Fritidsboende/deltidsboende disponerar mellan 85 och 90 % av fastighetsbeståndet i skärgården. Även systemet för persontransporter bärs, enligt statistik från Landstinget, väsentligen upp av deltidsboende. Det är också så att det är ur gruppen fritidsboende/deltidsboende som framtidens fastboende i stor utsträckning kommer att rekryteras. Det är därför inte förvånande att en stor del av skärgårdens ekonomi baseras på relationen mellan fritidsboende/deltidsboende och fastboende, där de fritidsboende/deltidsboende i stor utsträckning är avnämare av skärgårdens tjänster och produkter. Samverkan mellan dessa grupper är basen för en levande skärgård. Det är också en relation som ömsom är präglad av sammanfallande men även av motsatta intressen. Att skapa en långsiktigt hållbar utveckling för skärgården förutsätter att man inser detta och även kan ta tillvara de positiva effekterna av detta faktum. 3 I Programmet behandlas överhuvudtaget inte de fritidsboende/deltidsboende som grupp eller relationen mellan denna och de fastboende. Inte heller i processen för att ta fram Programmet finns fritidsboende/deltidsboende representerade. Vi menar att det är nödvändigt att utgå från detta sakförhållande och att representanter för både fastboende och fritidsboende/deltidsboende ges möjlighet att delta i den fortsatta planprocessen. 2.3 Skärgårdstrafiken Skadorna pga en allt mer omfattande skärgårdstrafik kan minskas med kortare transportavstånd till sjöss och fartygsleder i kombination med anslutning till en miljövänlig kollektivtrafik på land. Genom att skapa en replipunkt för trafiken på Värdmö tex vid Siggesta med P-platser för både bilar och båtar skulle detta kunna åstadkommas. Stora Sandön ger där skydd för såväl de större fartygstonnages vågor som (höst) vindar. Även sommartrafiken till Grinda effektiviseras härigenom då restiden förkortas För resenärer från norra sidan om Stockholm, skulle en motsvarande replipunkt på Ljusterö kunna få samma effekt. Replipunkterna förbättrar trafikkapaciteten och ökar valfriheten. Den bofasta befolkningen får också närmare till mellanskärgårdens båda kommuncentra.
4 3. Svartsö och kringliggande öar bör ses som en samverkande helhet Historiskt har området utgjort en socialt och ekonomiskt välintegrerad del av skärgården med relativt jämn fördelning mellan öarna av fastboende, fritidsboende/deltidsboende, bebyggelse och sociala/samhälleliga funktioner. Periodvis har t ex barnen från andra öar t o m varit i majoritet i Svartsö skola. Utan de fastboende på kringöarna hade skolan sannolikt lagts ned någon gång under 70-talet. Den traditionella Husarö-linjen har sannolikt haft stor betydelse för områdets gemensamma utveckling. I Programmet är det uppenbart att det är Svartsö som den framtida bebyggelsen skall koncentreras till inom detta område. Att i den fysiska planeringen ensidigt fokusera Svartsö som huvudö innebär att möjligheterna att vara fastboende på Hjälmö, Lådna, Gällnö m fl öar begränsas eller i alla fall inte ökar. En alltför restriktiv hållning för kringliggande öar kan få negativa konsekvenser för möjligheterna att bo kvar eller att bosätta sig på dessa. I förlängningen finns en uppenbar risk för ett överexploaterat Svartsö med avfolkade kringöar. Det är vår uppfattning att ur ett planperspektiv bör Svartsö, Gällnö, Hjälmö, Lådna och Ingmarsö (Österåkers kommun) ses som en enhet. För att få en bättre balans mellan öarna bör ett helhetsperspektiv, som inte kringskär livsbetingelserna på Svartsös grannöar, tillämpas på området. Med allt effektivare kommunikationer framöver bör begreppet basöar omprövas hela skärgården måste få möjlighet att leva / överleva. 4. Ett första utkast till planstruktur för Svartsö Skärgårdsområdets allmänna beskrivning i Programmet är, som vi nämnt ovan, mycket utförlig och områden av riksintresse är väl definierade. För att på bästa sätt ta tillvara detta underlag med tilägg av våra egna kommentarer under 2.1-2.3 vill vi som komplettering till Översiktsplan 2003 lägga ett eget förslag till planstruktur att övervägas inför nästa fas samrådsförslaget. Vi förutser en växande turistström och fritidsboende/deltidsboende från ett allt öppnare EU med naturintresserade och kapitalstarka besökare/intressenter som allt snabbare rör sig över hela Europa. Svartsös stora tillgång jämfört med många andra lättillgängliga större öar är det öppna jordbruks- och kulturlandskapet och den relativt sett låga exploateringen värden som hotas vid en alltför snabb ökning av turism och besöksnäring. Öar har därtill en alldeles särskild förutsättning de begränsas/omges av stränder och vatten som är livsnerven för skärgården och en avgörande förutsättning för exploatering av öarnas inre. Öars skarpt avgränsade yta innebär också att utrymme måste reserveras för kommande generationer med andra
5 värderingar och behov för både bofasta, deltidsboende och korttidsbesökare. Ö-strukturen innebär vidare att öbor utöver sedvanlig teknisk service som vatten, avlopp, sophantering fordrar tillgång till brygga och båtplats på såväl ön som på fastlandet samt även p-plats för bil på fastlandet. Allt lika naturligt som att besöksnäringen kräver stränder för bad och fiske. Till detta kommer båtfolkets efterfrågan på besöks- och naturhamnar. Vid varje bosättning bofast eller deltidsboende måste kringbehoven beaktas för att inte trycket på stränderna skall leda till kollaps. Fastboende, deltidsboende och turister ställer alla krav på tillgång till stränderna, dessa krav måste balanseras inbördes och mot naturvårdsintressena. Stränderna blir därmed en dimensionerande faktor både för besöksnäringen och framtida bebyggelse. För Svartsö med obetydlig tillgång till fria stränder blir detta mycket begränsande. Se bif karta med angivande av tillgängliga stränder. En fortsatt kommersialisering av allemansrätten och det fria fisket kommer inte att accepteras av markägarna. De mycket goda allmänna kommunikationerna, skolan och kommersiell service ökar ytterligare trycket på Svartsö på bekostnad av kringliggande öar. Omvänt blir färre resurser tillgängliga för öar som Lådna, Hjälmö och Gällnö. Vårt förslag till planstruktur refererar inte till idag legala planinstitut utan till den praktiska regleringen av markanvändningen i skärgården där legala instrument (detaljplaner) förvaltas av kommunala organ och bebyggelse inom övriga områden förvaltas av länsstyrelsen. Strandlagen förutsätts tillämpas inom alla områden utom de med detaljplan. Detaljplaner upprättas t ex för Alsvik, Svartsö By, Skolviken / Skälviks skola och Söderboudd / Rågudden. Områdesplaner upprättas över de områden som anses tåla en förtätning av bebyggelsen. Dessa områdesplaner skall innehålla särskilda båt- och badplatser på Svartsö respektive båt- och p-platser på fastlandet. Övriga områden bör belastas med markskötsel/naturvårdsbestämmelser med generellt förbud mot ny exploatering. 5. Billiga bostäder för bofasta Den ovan föreslagna regleringen av markanvändningen kommer endast marginellt att höja fastighetspriserna. De bofastas behov av billiga bostäder måste lösas på andra sätt än med fysisk planering och ökad exploatering. Vi saknar ett resonemang i programmet om hur man löser fastboendes behov av bostäder i en marknad med hög efterfrågan, till exempel effekterna av s.k. boplikt. Stigande fastighetspriser är å andra sidan ett hot mot en levande skärgård då det ökar risken för att bofasta väljer att som tidigare generationer sälja ut sin mark och sina fastigheter till fritidsboende/deltidsboende.
6. Återhållsam exploatering hållbar för framtida generationer 6 6.1 Exploatering förstör befintliga värden Svartsös särart (Riksintresse i 3 olika hänseenden) är; låg exploateringsgrad, jordbruksbygden och kulturlandskapet. Det innebär att de tydligaste värdena i dagens läge på Svartsö går förlorade vid ytterligare exploatering. Det är unikt med en stor skärgårdsö som bara några mil från storstadens centrum fortfarande speglar seklernas utveckling. Begreppet En Levande Skärgård förutsätter inte exploatering, det förutsätter bevarande. 6.2 Planerad exploatering blir överexploatering En kontinuerlig exploatering pågår redan genom långsam bebyggelsetillväxt i anslutning till befintlig bebyggelse. Alla tankar på planerad exploatering utöver detta är inte förenliga med de mål som finns formulerade om bevarandevärden. 6.3 Exploateringens minsta enhet Vi saknar systemtänkande och helhetssyn i Programmet; till exempel sambandet mellan bebyggelse och exploatering. Vad är exploateringens minsta enhet? Vad förutsätter en skärgårdsvistelse? En nybyggnad på Svartsö innebär: Kommunikation till och från ön dvs ökad trafik; Plats för cykel, moped eller fyrhjuling vid bryggan; Vatten- och avloppsförsörjning; Badplats; Brygga eller båtplats att angöra egen eller besökandes båt; Parkeringsplats och ev. båtplats på fastlandet; ökat fritidsfiske 6.4 En hållbar utveckling respekt för kommande generationer gäller även bebyggelse Med samma logik som man inom miljöområdet arbetar för ett hållbart samhälle, bör man tänka över flera generationer när det gäller exploatering i skärgården. Vår generation skall inte binda upp kommande generationer med åtgärder som är oåterkallelliga. Vilken rätt har vi att kraftigt ändra kommande generationers förutsättningar? Bättre låta dessa generationers idéer forma sin miljö än att vi idag intecknar det utrymme som finns. Självklart är bebyggelse- och miljöfrågor intimt sammankopplade. 7. Avslutning Alla de krav och önskemål som avser skärgården kan inte uppfyllas genom smidiga kompromisser. De långsiktiga intressena måste få företräde, det innebär orättvisor i flera avseenden. Den långsiktiga utvecklingen måste garanteras av kraftfulla politiska beslut samordnade över kommungränserna och koordinerade med övriga insatser för de bofastas möjlighet till kommunal servi ce. Ökad exploatering är en kortvarig lösning av försörjningsfrågan med förödande effekter för skärgårdens miljö, försörjning och rekreationsvärden.