Vägförvaltningens verksamhetsberättelse och bokslutskalkyler 2004

Vägförvaltningens verksamhetsberättelse och bokslutskalkyler 2004 Resultatstyrning 2005 Vägförvaltningens interna publikationer 16/2005

Julkaisun nimi 1 Vägförvaltningens verksamhetsberättelse och bokslutskalkyler 2004 Resultatstyrning 2005 Vägförvaltningens interna publikationer 16/2005 Vägförvaltningen Helsingfors 2005

2 Julkaisun nimi Pärmens bild: Olli Penttinen W:\_Prosessit\Ohjaus\Tulosyksikot\Kh\Tulosohjaus\Muuta\Toimintakertomus_2004_viimeistely.doc ISSN 1458-1561 TIEH 4000446R-v Helsingfors 2005 Publicerad 31.3.2005 Vägförvaltningen CENTRALFÖRVALTNINGEN Styrning Semaforbron 12 A PB 33 00521 HELSINGFORS Telefonväxel 0204 22 11

Vägförvaltningens verksamhetsberättelse och bokslutskalkyler 2004 3 Innehåll 1 LEDNINGENS ÖVERSIKT AV VERKSAMHETEN 5 2 VERKSAMHET OCH RESURSER 10 2.1 Vägförvaltningens verksamhet 10 2.2 Internationell verksamhet 11 2.3 Forsknings- och utvecklingsverksamhet 12 2.4 Resurser 13 3 BESKRIVNING AV RESULTATET 18 3.1 Förverkligande av väghållningsstrategin 18 3.2 Uppnående av resultatmål som KM uppställt 19 3.2.1 Verksamhetens effekter 19 3.2.2 Kundorientering 21 3.2.3 Funktionell effektivitet 21 3.2.4 Skicklighet 22 3.3 Vägförvaltningens interna resultatmål och nyckeltal 22 3.4 Mätinstrument för processens prestationsförmåga 25 3.5 Kostnadsmotsvarighet av den avgiftsbelagda verksamheten 26 4 GRANSKNING AV BOKSLUTSKALKYLERNA 29 4.1 Finansieringsstruktur 29 4.2 Budgetutfall 29 4.3 Intäks- och kostnadskalkyl 30 4.3.1 Intäkter av verksamhet 30 4.3.2 Kostnader för verksamhet 30 4.4 Balansräkning 32 4.4.1 Anläggningstillgångar 33 4.4.2 Omsättnings- och finansieringstillgångar 36 4.4.3 Eget och främmande kapital 36 5 INTERN KONTROLL 2004 40 6 UNDERSKRIFTER 42 BOKSLUTSBILAGOR 43

4 Vägförvaltningens verksamhetsberättelse och bokslutskalkyler 2004

Vägförvaltningens verksamhetsberättelse och bokslutskalkyler 2004 5 LEDNINGENS ÖVERSIKT AV VERKSAMHETEN 1 LEDNINGENS ÖVERSIKT AV VERKSAMHETEN Vägförvaltningen uppnådde ett gott resultat, De mål som kommunikationsministeriet (KM) uppställt uppnåddes som helhet väl. Den dagliga framkomligheten på vägnätet kunde säkerställas tack vare tillräckliga drifts- och underhållsåtgärder, och trafikanterna var relativt nöjda med servicenivån på huvudvägarna. Vägförvaltningen genomförde betydligt flera trafiksäkerhetsförbättrande åtgärder än vad målet var. men väghållningens finansieringsnivå var otillräcklig Väghållningsfinansieringen räckte till för att bevara drifts- och underhållsnivån på vägnätet, men finansieringsnivån för nödvändiga utbyggnads- och nyinvesteringar var låg. Utvecklingen av områdena kunde inte stödas just alls, smidigheten för näringslivets transporter försämrades och trafiksäkerheten främjades i allt större utsträckning med sänkta hastighetsbegränsningar. Även om vägnätets konstruktionsmässiga skick bibehölls huvudsakligen på nuvarande nivå försämrades broarnas skick klart. Trafikanterna förväntar sig bättre servicenivå Trafikanterna förväntar sig bättre driftsnivå på vägnätet av lägre klass. Detta skulle dock förutsätta en avsevärd ökning av den nuvarande finansieringsnivån, vilket de ekonomiska ramarna inte tycks räcka till för under de närmaste åren. Svag ökning inom kostnadsnivån Kostnaderna inom jordbyggnadsbranschen ökade under året med i genomsnitt 3,6 % (2,2 % 2002) och inom drift och underhåll med 4,7 % (2,1 % 2002). Priset på bitumen sjönk ytterligare med 3,9 % (-3,3 %) från året innan. Konkurrens och en ny upphandlingsstrategi gav inbesparingar Trots den ökade kostnadsnivån inom jordbyggnadsbranschen ledde konkurrensen till att kostnadsberäkningarna underskreds. År 2004 var det fjärde året under övergångsperioden för konkurrensutsättning av drift och 38 områdesentreprenader konkurrensutsattes. Alla områdesentreprenader har nu utsatts för konkurrens i enlighet med målen. De konkurrensutsatta driftsentreprenaderna är 41,8 milj. euro (21,7%) förmånligare än motsvarande entreprenadpriser före tidpunkten när driften upphandlades som helhet av Vägaffärsverket genom förhandlingsförfarande. Vi fick också byggnads- och underhållsentreprenaderna förmånligt på grund av den hårda konkurrensen. Övergångsperioden för vägverksreformen slut På väghållningsmarknaderna ingicks inte längre 2004 några nya förhandlingsentreprenader om drift, projektering, byggande eller underhåll med Vägaffärsverket. Bara för färjetrafikens del upphandlades servicen som förhandlingsentreprenad av Vägaffärsverkets färjerederi. Konkurrensutsättningen av färjetrafiken startar 2005. Avsikten är att konkurrensutsättningen fortsätter så att alla färjesträckor har öppnats för konkurrens 2008.

6 Vägförvaltningens verksamhetsberättelse och bokslutskalkyler 2004 LEDNINGENS ÖVERSIKT AV VERKSAMHETEN Vägaffärsverkets anställda togs omhand under övergångsperioden med s.k. serviceprojekt (utgifterna 2004 ca 7,8 milj. euro) och aktiva anpassningsåtgärder (9,2 milj. euro). Faktureringen av förhandlingsentreprenaderna uppgick 2004 till ca 70 milj. euro. De differenser i täckningsbidraget som observerats mellan förhandlingsentreprenader och konkurrensutsatta entreprenader har utjämnats årligen med utgiftskorrigeringar. Vägförvaltningen ansvarar för 78 000 km allmän väg De allmänna vägarna uppgick i slutet av 2004 till 78 168 km, varav 50 616 km (65 %) var belagda. Till allmänna vägar räknas dessutom 933 km ramper och 49 km färjesträckor. Motorvägar fanns det totalt 653 km och motortrafikleder 146 km. Av stora utvecklingsprojekt färdigställdes rv 8 i Reso och rv 6 mellan Forsby och Kouvola. I fråga om projektet sv 50 Ring III Flygstationsvägen - Dickursby kunde trafiken flytta redan hösten 2004 från omvägarna till den slutliga platsen. Det fanns 14 176 broar på de allmänna vägarna i slutet av 2004. Avtalsfullmakten för projektet Orivesi Muurame överskreds Avtalsfullmakten för projektet rv 9 Orivesi Muurame överskreds med 3,8 milj. euro, även om vägsträckan i sin helhet togs i bruk för trafik redan hösten 2003. Orsaker till överskridningarna var oförutsedda tilläggsarbeten och felbedömningar i projektledningen, varför man var tvungen att bevilja en tillläggsfinansiering på 3,8 milj. euro i den tredje tilläggsbudgeten för 2004. Vägförvaltningen har gjort en särskild rapport om orsakerna till överskridningarna. Inom väghållningen var året ett år för drift och underhåll investeringar sköts upp För inköp av väghållningsprodukter användes 766 milj. euro. Utgifterna för drift och underhåll var 414 milj. euro, med andra ord på samma nivå som året innan. Driftsnivå höjdes en aning i områdesentreprenaderna som började 1.10.2004. Inom underhållet förnyades ca 4 100 km beläggningar och samtidigt reparerades konstruktioner under beläggningarna grundligt på 1 100 km. År 2004 förbättrades 112 broar grundligt (135 st. 2003). Trots reparationsåtgärderna försämrades broarnas skick. Det årliga reparationsbehovet är 350 broar. Med basväghållningsfinansiering kunde man investera bara 71 milj. euro i trafiksäkerhetsförbättrande projekt och projekt som stöder den regionala utvecklingen, vilket är betydligt mindre än behovet. Finansieringen av utvecklingen av vägnätet har stannat på ca 150 milj. euro på årsbasis. Ökningen av finansieringen 2004 beror på byggandet av trafiklederna till Nordsjö hamn, varav Helsingfors stad finansierar 50 %. Den otillräckliga finansieringen av vägnätsutvecklingen leder till att smidigheten för näringslivets transporter försämras och att trafiksäkerheten i allt större utsträckning främjas med sänkta hastighetsbegränsningar.

Vägförvaltningens verksamhetsberättelse och bokslutskalkyler 2004 7 LEDNINGENS ÖVERSIKT AV VERKSAMHETEN En infraarbetsgrupp, som bestod av fem ministrar, beslutade om ett omfattande investeringsprogram för trafikleder 2004 2013. I programmet prioriteras investeringsobjekt under de närmaste åren. Tabell 1. Köp av väghållningsprodukter 2001 2004 milj. euro Väghållningsprodukter 2001 2002 2003 2004 Vinterväghållning 95 95 94 93 Skötsel av trafikmiljön 47 50 49 38 Skötsel av konstruktioner och anordningar 13 15 14 14 Skötsel av grusvägar 30 30 32 29 Färjetrafik 21 22 23 24 Drift totalt 206 212 212 198 Underhåll av beläggningar 63 79 70 83 Underhåll av konstruktioner och anordningar 14 19 21 18 Ersättande investeringar 57 98 113 115 Underhåll och ersättande investeringar totalt 134 196 204 216 Utbyggnadsinvesteringar inom basväghållningen 74 92 84 59 Nyinvesteringar inom basväghållningen 24 21 16 12 Utvecklingsinvesteringar (inkl. Nordsjö) 135 133 153 213 Väginvesteringar totalt 233 246 253 284 Preliminär planering och utredningsplanering 11 12 15 10 Väg- och konstruktionsplaner 14 15 12 15 Planering totalt 25 27 27 25 Trafikledning 6 6 8 10 Anskaffnings- och driftsutgifter för markområden 21 21 22 25 Serviceprojekt 19 21 21 8 Totalt 644 729 747 766 Allvarliga trafikolyckor minskade med 6 % Trafiksäkerhetsutvecklingen var som helhet positiv trots storolyckan i Konginkangas i mars, där 23 personer omkom. Enligt förhandsuppgifter inträffade det 3 484 allvarliga trafikolyckor med personskador som följd 2004, vilket är 6 % färre än 2003. I olyckorna dog 290 personer.

8 Vägförvaltningens verksamhetsberättelse och bokslutskalkyler 2004 LEDNINGENS ÖVERSIKT AV VERKSAMHETEN 450 296 229 238 189 371 369 300 300 320 299 308 263 302 150 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 2000 2001 2002 2003 2004 Bild 1. Personskadeolyckor på allmänna vägar Vägtrafiken ökade med 3,9 % Trafikarbetet på de allmänna vägarna var 2004 totalt 33,9 Mrd. fordonskilometer, vilket är en ökning på 3,9 % från året innan. Trafikarbetet för den tunga trafiken ökade med 2,6 % och var 2 935 milj. fordonskilometer. Trafiken ökade speciellt på huvudvägarna. Utvärdering av Vägförvaltningen och Banförvaltningscentralen Kommunikationsministeriet beställde tillsammans med Vägförvaltningen och Banförvaltningscentralen en utvärdering av deras verksamhet, särskilt deras strategiska styrning samt resultat- och ekonomistyrning. I utvärderingen föreslås bl.a. att man bestämmer den eftersträvade situationen för trafiksystemet samt utvecklar ministeriets strategiska styrning och samarbetet mellan trafikledsverken. På basis av ministeriets fortsatta beredning har man i början av 2005 fattat beslut om att påbörja definitionen av den eftersträvade situationen, omorganiseringen av ministeriets organisation och styrningen av trafikledsverken samt ett regelbundet samarbete mellan dem. Centralförvaltningen organiserades som huvudkontor och expertenhet Vägförvaltningens organisationsstruktur utvecklades så att centralförvaltningen indelades i ett litet huvudkontor och en expertenhet som fungerar som en resultatenhet. Till centralförvaltningen hör organisatoriskt också Trafikcentralen, som har verksamhetsställen på fyra orter. Regionaliseringen fortsatte genom att vissa riksomfattande uppgifter koncentrerades till vägdistrikten. Också det regionala samarbetet mellan vägdistrikten intensifierades, vilket ledde till goda resultat.

Vägförvaltningens verksamhetsberättelse och bokslutskalkyler 2004 9 LEDNINGENS ÖVERSIKT AV VERKSAMHETEN Upphandlingsförfarandet utvecklades Vägförvaltningens upphandlingsförfaranden utvecklades i samarbete med aktörerna inom branschen i anknytning till många gemensamt finansierade forskningsprogram. Tillämpandet av livscykelmodellen bearbetades i samband med att projektet E18 Muurla Lojo konkurrensutsattes. Innehållet i och längden på drifts- och underhållsentreprenaderna utvidgades och entreprenadförfarandet utvecklades bl.a. genom att metoderna för elektronisk handel utnyttjades. Upphandlingsförfarandena för väghållningen har fungerat behärskat och som planerat. Vägförvaltningen har fått erkännande av jordbyggnadsbranschen för hur den tillämpade upphandlingsstrategin har genomförts. Också de innovationsmätningar och intressegruppsutredningar som Vägförvaltningen låtit göra visar att entreprenörerna är relativt nöjda med Vägförvaltningens roll som beställare och utvecklare av infrabranschen. Kompetensutvecklingsprogrammen förbereddes tillsammans med trafikledsverken och som en del av Tekes Infraprogram. Vägförvaltningen deltog tillsammans med infrabranschen i den preliminära utredningen av projektet Infra 2010. Ibruktagandet av kundrelationsstrategin utvecklades genom att man systematiserade skötseln av intressegruppsrelationerna och genomförde intressegruppsundersökningar. FoU-projekt beställdes till ett värde av 4,5 milj. euro. Tyngdpunkten var lagd på forskningsprogram i anknytning till förvaltningen av vägkapitalet och underhållet av lågtrafikerade vägar. Digiroad -projektet slutfördes till största delen, men ibruktagandet sköts upp till 2005. Administrationsutgifterna minskade, satsningar gjordes i datasystemsinvesteringar År 2004 uppgick utgifterna för den egna verksamheten till sammanlagt 75,3 milj. euro, vilket är 1 % mindre än 2003. De största utgiftsposterna bestod av personalutgifter (67 %), köp av expert- och forskningstjänster (12 %) och köp av övriga tjänster (10 %). Produktivitetsprogram och mätning av produktiviteten Kommunikationsministeriet förberedde tillsammans med trafikledsverken ett produktivitetsprogram för förvaltningsområdet som en del av att utveckla produktiviteten för hela statsförvaltningen. Som en del av programmet påbörjade ministeriet tillsammans med Statistikcentralen och trafikledsverken ett gemensamt projekt med sikte på att utveckla mätinstrument för produktiviteten.

10 Vägförvaltningens verksamhetsberättelse och bokslutskalkyler 2004 VERKSAMHET OCH RESURSER 2 VERKSAMHET OCH RESURSER 2.1 Vägförvaltningens verksamhet Förverkligandet av strategierna Vägförvaltningens verksamhet baserade sig 2004 på förverkligandet av strategierna. Strategierna, de kritiska framgångsfaktorerna och målen för verksamhets- och ekonomiplansperioden fastställdes i strategiska resultatkort. I fråga om styrningen av verksamheten tillämpades en resultatprisma som baserar sig på användningen av BSC. I enlighet med väghållningsstrategin koncentrerade vi oss på drift och underhåll för att upprätthålla den dagliga framkomligheten och vägarnas skick. På grund av den otillräckliga finansieringsnivån har inga utvecklingsprojekt påbörjats på vägnätet. Finansieringen av regionala investeringar var 60 milj. euro. Utvecklingen av väghållningen baserade sig på förverkligandet av upphandlingsstrategin. Väghållningsplanerna och projektplaneringen baserades på ministerarbetsgruppens förslag. Inom den egna verksamheten koncentrerade Vägförvaltningen sig på att förverkliga sina FoU-, kundrelations-, personal- och dataadministrationsstrategier. Utvecklingen av administrationen komprimerades i slutet av året som en del av det planerade ibruktagandet av utvecklingen 2005. Kundrelationsstrategin förverkligades genom att vi fördjupade växelverkan med intressegrupperna och började mäta intressegruppernas belåtenhet. Enligt resultaten var intressegrupperna nöjda eller mycket nöjda med växelverkan. Förverkligandet av personalstrategin baserade sig på allokeringen av resurserna enligt personalplanen 2007 och rekryteringsplanerna samt påbörjandet av programmet för personalens kompetensutveckling. Inom informationshanteringen fortsatte det omfattande funktionella och strukturella förnyandet av dataarkitekturen och datasystemen. Inom Vägförvaltningen togs i bruk ett verksamhetssystem, ett nytt dokumenthanteringssystem och förnyade externa webbsidor. Påbörjandet av datasystemsprojekt inom väghållningen sköts dock upp. Vägförvaltningen utvärderade sin verksamhet enligt kriterierna för det europeiska kvalitetspriset (EFQM) och deltog i tävlingen om det finska kvalitetspriset. Resultatet i tävlingen var 400 450 poäng, vilket hade uppställts som mål, och Vägförvaltningen fick hedersomnämnande. Vägförvaltningen uppnådde också sina resultatmål och därför betalades resultatbonus på 1,134 milj. euro till de anställda. Fortsatt koncentrering på kärnfunktioner Vägförvaltningen koncentrerade sig fortsättningsvis på sin kärnverksamhet och konkurrensutsatte tjänster som tidigare hade gjorts i egen regi. I fråga om lednings- och övervakningstjänster beträffande telematik- och andra anordningar på vägnätet ingicks ett avtal med WM-data. Avtalet sträcker sig till 2007. Trycknings- och publikationstjänsterna överfördes till Edita och kommunikationstjänsterna konkurrensutsattes. Man förberedde sig på att öppna upphandlings- och datatjänsterna inom vägnäts- och trafikdata som större helheter 2005 2007.

Vägförvaltningens verksamhetsberättelse och bokslutskalkyler 2004 11 VERKSAMHET OCH RESURSER Vägförvaltningen underhandlade om att överlåta depåer som finns i Vägförvaltningens besittning till Senatfastigheter. Vägförvaltningen har fortfarande ca 350 fastigheter, men behovet har minskat när väghållningen har öppnats för konkurrens. Avvisarkonstruktioner för fartyg och flottning överfördes till Sjöfartsverket 1.1.2005. Centralförvaltningen förnyades Vägförvaltningens centralförvaltning förnyades genom att den indelades i ett litet 45 personers huvudkontor och en expertenhet och trafikcentral som fungerar som resultatenheter. Expertenheten har ca 200 anställda och trafikcentralen 45. Byggandet av trafikförbindelserna till Nordsjö hamn samt E18-vägen fortsatte under projektorganisationernas ansvar. Vägförvaltningen fortsatte sin verksamhet som en matrisorganisation. Processkartan förnyades och som nya kärnprocesser bestämdes 1.1.2005 planerings-, upphandlings- och kundserviceprocesserna samt som styr- och stödprocesser styr-, kundrelations-, ekonomi-, personal- och dataprocesserna. Samtidigt togs i bruk en ny arbetsordning, ekonomistadga och ett reglemente för den interna kontrollen. Regionaliseringen fortsatte genom att resten av den operativa ekonomiförvaltningens uppgifter koncentrerades till Vasa vägdistrikt, personaladministrationsuppgifterna utvidgades i Lapplands vägdistrikt och upphandlingen av färjetrafiken överfördes i sin helhet till Åbo vägdistrikt. Inga beslut fattades om att koncentrera myndighetsuppgifterna, men ansvaret för de operativa uppgifterna i anknytning till dem koncentrerades till namngivna vägdistrikt. Samtidigt utvidgades och intensifierades det regionala samarbetet mellan vägdistrikten. Vägverksreformens skyldigheter upphörde Övergångsperioden för vägverksreformen upphörde i slutet av 2004. Hela väghållningen öppnades för konkurrens under övergångsperioden, med undantag av färjetrafiken som öppnas för konkurrens 2005 2008. Dessutom upphörde beställningen av serviceprojekt och en aktiv anpassning av Vägaffärsverkets anställda. Utveckling av infrabranschen och förvaltningsområdet Vägförvaltningen deltog omfattande i utvecklingen av branschen genom att finansiera många av Tekes projekt inom teknologiprogrammet Infra - Anläggning och service. Dessutom deltog Vägförvaltningen i den preliminära utredningen av Infra 2010 -projektet och utvecklingen av branschkompetensen tillsammans med andra aktörer inom branschen. I fråga om utvecklingen av förvaltningsområdet deltog Vägförvaltningen både i utvecklingen av trafik- och trafikledsförvaltningen och i utvärderingen av Banförvaltningscentralen och Vägförvaltningen. 2.2 Internationell verksamhet Vägförvaltningen internationella kontakter har ytterligare ökat under verksamhetsåret. Det är särskilt Vägförvaltningens nya upphandlingsstrategi och verksamhetsmodell som väckt uppmärksamhet. De har presenterats vid flera

12 Vägförvaltningens verksamhetsberättelse och bokslutskalkyler 2004 VERKSAMHET OCH RESURSER internationella seminarier samt i samband med att sakkunniga besökt Vägförvaltningen. Vägförvaltningen har ordnat seminarier om den s.k. livscykelmodellen för vägfinansieringsexperter och -beslutsfattare i Ryssland och de baltiska länderna. Dessutom har man följt med hur upphandlingskutymerna har utvecklats internationellt. Vi har arbetat aktivt tillsammans med vägförvaltningarna i de nordiska länderna för att utveckla samnordiska anläggningsmarknader. Utvecklingsarbetet startade på initiativ av Nordiska rådet och fortsätter som ett projekt mellan de nordiska trafikledsverken. Av projekten ansvarar Vägförvaltningen för att utveckla en nordisk upphandlingsterminologi och skapa en enhetlig syn på en nordisk upphandlingsstrategi. Närområdessamarbetet genomfördes i Ryssland och de baltiska länderna i form av teknisk sakkunnig hjälp samt utbildning. I Ryssland riktades samarbetet till att utveckla vägförbindelser, underhållet av vägar samt verksamhetsförutsättningarna för trafiken mellan Finland och Ryssland. I de baltiska länderna bestod expertbiståndsobjekten av planering och övervakning av vägprojekt som får finansiering av EU och Världsbanken. Närområdessamarbetet med de baltiska länderna upphörde i och med att de anslöt sig till Europeiska unionen. Vägförvaltningen använde 0,34 milj. euro för närområdessamarbetet. Under verksamhetsåret överfördes ordförandeskapet för Nordiska Vägtekniska Förbundet (NVF) till Vägförvaltningen och samtidigt också uppgiften att representera de nordiska vägförvaltningarna i styrelsen för Världens Vägförbund (PIARC). Uppgifterna innebär en ökad satsning på arbetet i dessa organisationer, men samtidigt också möjlighet att påverka deras verksamhet. Annat viktigt organisationssamarbete skedde inom OECD och CEDR, som har grundats av ledningen för de europeiska vägförvaltningarna. Där har man speciellt inverkat på att harmonisera EU-lagstiftningen om väghållningen samt på att starta ett gemensamt forskningssamarbetsprogram. 2.3 Forsknings- och utvecklingsverksamhet Vägförvaltningens direktion godkände 2002 forsknings- och utvecklingsstrategin för 2002 2007. De centrala utgångspunkterna för strategin är Vägförvaltningens verksamhetsidé och vision. Målet för forsknings- och utvecklingsverksamheten är att skapa ny kunskap och kompetens för att hela det finska vägtrafiksystemet skall fungera bättre, säkrare och mera konkurrenskraftigt på ett hållbart sätt. FoU-verksamheten prioriteras enligt följande: Kundgruppernas behov Effekterna av väghållningen och trafiken Förvaltning av vägkapitalet Fungerande och sunda väghållningsmarknader Trafiken görs fungerande med trafikledningsmetoder Datahantering. Eftersom Vägförvaltningen också har ansvar för sektoruppgifterna för de produkter och tjänster som gäller allmänna vägar, riktas verksamheten delvis också till dessa.

Vägförvaltningens verksamhetsberättelse och bokslutskalkyler 2004 13 VERKSAMHET OCH RESURSER Budgeten för FoU-programmet 2004 var 4,75 milj. euro, varav 4,57 milj. euro förverkligades. Orderstocken var i slutet av året 9,7 milj. euro, varav 50 % sträckte sig över flera år. Också samarbetsprojektens andel har ökat. Vägförvaltningen deltog 2004 i 55 60 projekt, vilkas sammanräknade kostnadsberäkning var ca 11 milj. euro. Vägförvaltningens finansieringsandel av dessa var ca 2,3 milj. euro. År 2004 godkändes forskningsplanerna för tre nya teman (marknader, kundgruppers behov och trafikledning). 2.4 Resurser Finansiering Riksdagen beslutar om väghållningsfinansieringen i samband med behandlingen av statsbudgeten och tilläggsbudgeterna. Väghållningsanslagen har huvudsakligen budgeterats i budgetens kapitel 31.24 Vägförvaltningen. Vägförvaltningen hade dessutom 2004 till sitt förfogande bl.a. finansiering enligt EU-program, finansiering för byggande av trafikleder till Nordsjö hamn samt statsbidrag som är avsedda för enskilda väglag för underhåll och förbättring av enskilda vägar. Finansieringsanvändning För väghållningen användes 2004 sammanlagt 830,2 milj. euro. Till 2005 överfördes saldon på cirka 33,5 milj. euro. Dessutom betalades momsutgifter 164,5 milj. euro. Basväghållningsutgifterna uppgick till 587,2 milj. euro, vilket är 6,3 % mindre än året innan. För utveckling av vägnätet användes 186,7 milj. euro (130,0 milj. euro 2003). Statsbidrag för enskilda vägar betalades 10,3 milj. euro, vilket är lite mera än 2003.

14 Vägförvaltningens verksamhetsberättelse och bokslutskalkyler 2004 BILAGOR Tabell 2. Vägförvaltningens finansiering 2003 och 2004 (milj. euro) Moment Vägförvaltningen Använt 2003 Finansiering 2004 Saldon Beviljat Använt 2004 Saldon 2005 Basväghållning 623,657 15,202 589,604 586,958 17,848 Basväghållning EU 2,740 0,696 0,217 1) Utveckling av vägnätet 37,583 9,320 9,320 Väglagsenliga markanskaffningar och -ersättningar 20,165 24,546 24,546 Vissa vägprojekt 12,214 93,021 92,972 Efter-, total- och livscykelfinansieringsprojekt gällande vägnätat 88,048 26,815 42,064 59,834 8,785 2) Stasbidrag för väghållning Statsbidrag för enskilda vägar 9,582 6,135 11,100 10,342 6,893 Övriga utgifter inom KM:s förvaltningsområde Mobilia-stiftelsen 0,160 0,160 EU:s nationella andel 4,056 4,576 4,289 Nordsjö hamn 9,855 43,600 39,154 Övriga förvaltningsområden EU:s struktur- och regionutveck. 4,053 2,217 2,038 Verkställ. av arbetskraftspolitiken 0,322 0,414 Sysselsättningsarbeten 0,634 Sammanlagt 812,909 58,168 810,888 830,244 33,526 1) Återtaget till staten 0,478 2) Återtaget till staten 0,260 Annan finansiering inom KM:s förvaltningsområde användes sammanlagt 43,6 milj. euro (13,9 milj. euro 2003) från andra moment. Ökningen berodde på byggandet av trafiklederna till Nordsjö hamn, som staden deltog i med en 50 % finansieringsandel. För program enligt EU:s strukturfonder och för sysselsättningsprojekt användes 2,4 milj. euro (5,0 milj. euro). Personal och kompetens Vägförvaltningens egna fast anställda uppgick i slutet av 2004 till 992. Minskningen var 30 personer. Totalt slutade 63 personer och i stället rekryterades 33. Den vanligaste avgångsorsaken var ålders- eller förtidspension (38 %). Enligt Vägförvaltningens fastställda personalplan 2007 har Vägförvaltningen 850 fast anställda i slutet av 2008. Ett omfattande kompetensutvecklingsprogram planerades och togs delvis i bruk 2004. Programmet, som sträcker sig till 2006, omfattar kompetensområdena för trafiksystem, upphandling, kundrelationer, informationshantering, projekthantering och chefsarbete. För att utveckla branschkompetensen har man planerat gemensamma projekt i Kompetensklubben inom Tekes Infrateknologiprogram samt försök med utbildningsprogram för sakkunniga i samarbete med verken inom KM:s förvaltningsområde.

Vägförvaltningens verksamhetsberättelse och bokslutskalkyler 2004 15 VERKSAMHET OCH RESURSER Medelåldern inom Vägförvaltningen var jämnt 51 år 2004, vilket är exceptionellt hög. Man har förutsett den snabba avgången under de närmaste åren genom att rikta rekryteringarna främst till expertuppgifter samt huvudsakligen till yngre personer. Förutom kompetensutvecklingsprogrammet förbereddes också programmet Arbetet lockar, vars teman är att ta tag i åldersstrukturen, göra verksamheten klarare, utveckla ledandet av personalen och att orka i arbetet. Ålder 60-64 55-59 50-54 45-49 40-44 35-39 30-34 25-29 20-24 0 50 100 150 200 250 300 Personer Diplomingenjörer 20% Ingenjörer 15 % Byggmästare eller tekniker 18% Högskola 6% Annat 40% Bild 2. Personalfördelningen enligt ålder och utbildning Medeltalet för den årligen återkommande undersökningen om arbetstillfredsställelse var 3,3 (skalan 1 5) 2004. Resultatet är på medelnivå i jämförelse med staten och BESTIS -jämförelsegruppen. Vägförvaltningens starka sidor (3,5 4,0) var goda arbetsutrymmen och arbetsredskap, utmanande arbete, självständighet samt möjligheten att påverka innehållet i arbetet och att det inte förekommer mobbning på arbetsplatsen inom organisationen och att arbetskamraterna behandlar varandra rättvist och mänskligt. Utvecklingsobjekten (2,7 3,1) bestod av lönen samt faktorer i anknytning till att göra verksamheten klarare och hur värdena förverkligas. På basis av utvärderingarna har det skett en förbättring inom både teamoch chefsarbetet. Också kvaliteten på chefsarbetet har förbättrats. De utvärderingar av chefsarbetet som gjordes 2002 (144 chefer) samt de omvärderingar som gjordes 2003 och delvis 2004 (62 chefer) har jämförts med motsvarande riksomfattande jämförelsematerial. I samband med utvärderingarna av chefsarbetet gjordes också personliga och resultatenhetsbaserade utvecklingsmål och åtgärder för chefsarbetet. Hur dessa förverkligades rapporterades i samband med uppföljningsvärderingarna. Chefsarbetet har förbättrats tydligast inom de områden som hade uppställts som utvecklingsmål.

16 Vägförvaltningens verksamhetsberättelse och bokslutskalkyler 2004 VERKSAMHET OCH RESURSER Personalens arbetsförmåga har bibehållits på god nivå, men enligt resultaten av undersökningen om arbetstillfredsställelsen har arbetsbelastningen ökat särskilt bland cheferna. Antalet sjukdagar/årsverke har ökat en aning inom Vägförvaltningen, även om det ännu är klart under medeltalet för statsförvaltningen (8,8 arbetsdagar/årsverke). Före resultat- och utvecklingsdiskussionerna vid årsskiftet gick man i alla resultatenheter med ledningsgruppen igenom innehållet i arbetsgivarfunktionen och chefsuppgifterna. Det goda samarbetet med arbetsmarknadsorganisationerna fortsatte när lönesystemet tillämpades och utvecklades. Lönesättningens konkurrenskraft utreddes förutom med FM:s VPL -löneanalyser också genom lönejämförelser mellan ämbetsverken inom KM:s förvaltningsområde. Dessutom deltog man i lönejämförelsen för den högsta ledningen. Lönenivån inom Vägförvaltningen och dess utveckling har kunnat bibehållas på god nivå både inom staten och i förhållande till andra jämförelsegrupper. Detta gäller särskilt krävande expertuppgifter. Lokaliteter och fastigheter Uppgifterna om Vägförvaltningens fastigheter har uppdaterats enligt Vägförvaltningens fastighetsdataregister. Vägförvaltningen har 928 byggnader (1,3 milj. m 3 ) i sin besittning. Byggnaderna består huvudsakligen av väghållningsdepåer. De bildar 62 vägstationer, 43 utryckningsställen och 140 lagerutrymmen. De hyrda lokaliteterna utgör cirka 40 000 m 2. Obyggda fastigheter (330 st.), som Vägförvaltningen äger, består huvudsakligen av marktäkter. Dessutom förvaltas 280 marktäkter med vägrätt. Med arrende- eller annan nyttjanderätt förvaltas 198 områden. Fastighetsuppgifterna har granskats 2004 och arbetet fortsätter ännu. Speciellt fastigheter som används för annat än marktäkter saknas i Vägförvaltningens och Lantmäteriverkets register. Vägförvaltningen fortsätter att komplettera registren till denna del under de närmaste åren tillsammans med Lantmäteriverket. Vägförvaltningen har 2004 överlåtit 210 fastigheter inklusive byggnader till ett gemensamt värde av cirka 2,61 milj. euro. Största delen har överförts till finansministeriet. Av fastigheterna överfördes 52 vidare till Forststyrelsen. Vägförvaltningen hyr ut till driftsentreprenörer fastigheter som behövs för områdesentreprenaden. De fastigheter som hyrs ut räknas upp i enkäten om entreprenaden. Driftsentreprenören har möjlighet att frivilligt hyra väghållningsdepåerna, dvs. vägstationer, utryckningsställen och lagerutrymmen. Vägförvaltningen har utarbetat verksamhetsprinciper för markanskaffning och fastighetshållning fram till 2007. Egendom De viktigaste egendomsposterna består av mark- och vattenområden 5 milj. euro, byggnadsmark- och vattenområden 568 milj. euro, byggnader 16 milj. euro, vägkonstruktioner 14 088 milj. euro, pågående anskaffningar 357 milj. euro samt försäljningsfordringar 18 milj. euro.

Vägförvaltningens verksamhetsberättelse och bokslutskalkyler 2004 17 VERKSAMHET OCH RESURSER Balansräkningens slutsumma var 15 078,7 milj. euro, varav 99,9 % var vägkapital och 0,01 % andra anläggningstillgångar samt omsättnings- och finansieringstillgångar. Vägförvaltningens bokföringsmässiga egendom ökade med 70,3 milj. euro från året innan, men förändringen berodde på en rättelseregistrering av engångskaraktär på 149,1 milj. euro för beläggningars del, egendomen minskade således de facto. Anläggningstillgångar Vägkapitalet består av vägkonstruktioner, väggrunder och pågående vägprojekt. Vägkapitalets värde ökade med 72,5 milj. euro från året innan. Ökningen beror på en rättelse av engångskaraktär för beläggningars del samt av ökningar av broar och andra vägkonstruktioner. I balansräkningen registrerades en rättelse av engångskaraktär på 149,1 milj. euro som beläggningsutgifter för 1998 2001. Utan rättelsen skulle vägkapitalet ha minskat med 54 milj. euro från 2003. År 2004 färdigställdes sammanlagt 78 km allmänna vägar. Avskrivningar gjordes totalt 563,7 milj. euro. Övriga vägkonstruktioner Broar Överbyggnader Underbyggnader Vägkonstruktioner Milj. euro 0 2000 4000 6000 8000 10000 12000 14000 16000 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Bild 3. Vägkonstruktionerna i bokslutet 1998 2004 Omsättningstillgångar Vägförvaltningens omsättningstillgångar består av lagrade förädlade produkter av marksubstans och stenmaterial. Balansvärdet för omsättningstillgångarna uppgick i slutet av 2004 till 1,2 milj. euro.

18 Vägförvaltningens verksamhetsberättelse och bokslutskalkyler 2004 BESKRIVNING AV RESULTATET 3 BESKRIVNING AV RESULTATET 3.1 Förverkligande av väghållningsstrategin Väghållningen baserade sig på följande strategiska riktlinjer: Med drifts- och underhållsåtgärder säkerställs trafikdugligheten hos det nuvarande vägnätet och bibehålls dess nuvarande skick. För finansiering av drift och underhåll reserveras 400 milj. euro per år. Vinterunderhållsnivån bibehålls på nuvarande nivå. Man säkerställer att trafiken fungerar väl på huvudvägarna vintertid, på övriga vägar är driftsnivån tillfredsställande eller nöjaktig beroende på vägens betydelse. Sommarunderhållsnivån och den övriga kvalitetsnivån för vägmiljön bibehålls huvudsakligen på nuvarande nivå. Basservicen för trafikledningen (trafikstyrning och -information) bibehålls i nuvarande omfattning. Det konstruktionsmässiga skicket hos de belagda vägarna bibehålls huvudsakligen på nuvarande nivå. Grusvägarna hålls i ett för trafiken tillfredsställande skick. Tjällossningsolägenheterna avlägsnas på rutter som är centrala för primärproduktionen. Grundliga förbättringar av broar samt iståndsättningen av utrustningar och anordningar ökas. I fråga om att förbättra trafiksäkerheten poängteras små förbättringsåtgärder i vägmiljön, hastighetsbegränsningar, övervakningsstödet och trafiksäkerhetsarbetet. Små åtgärder för att förbättra trafiksäkerheten och trafikens funktionsduglighet kan vidtas bara i liten omfattning. För att minska miljöolägenheterna slutförs det pågående programmet för att skydda grundvattnet. Strategin förverkligades på följande sätt: Den dagliga framkomligheten bibehölls på god nivå, även om andelen dåliga körförhållanden ökade en aning från 2003. Också trafikanternas tillfredsställelse med servicenivån har hållits på god nivå. Bara på vägnätet av lägre klass vill trafikanterna ha bättre framkomlighet. För drift och underhåll användes finansiering enligt överenskommelse. Vinterunderhållsnivån höjdes efter storolyckan i Konginkangas, speciellt beträffande kvalitetskraven på huvudvägarna nattetid. Försämringen av vägnätets konstruktionsmässiga skick hejdades för de belagda vägarnas och grusvägarnas del. Broarnas konstruktionsmässiga skick försämrades ytterligare trots tilläggssatsningar. Trafiksäkerheten förbättrades mera än vad målet var, men antalet omkomna i trafiken ökade jämfört med 2003. En betydande del av resultatet uppnåddes med hjälp av åtstramade hastighetsbegränsningar och genom att rikta de små basväghållningsinvesteringarna främst till små effektiva trafiksäkerhetsprojekt.

Vägförvaltningens verksamhetsberättelse och bokslutskalkyler 2004 19 BESKRIVNING AV RESULTATET 3.2 Uppnående av resultatmål som KM uppställt 3.2.1 Verksamhetens effekter Drifts- och underhållsnivån bibehålls på nuvarande nivå. Servicenivån förverkligades under vinterperioden 2003 2004 enligt målen. Andelen dåliga körförhållanden (halka, snö) var 7,9 % på huvudvägar och 9,3 % på övriga vägar. Andelen dåliga körförhållanden ökade dock på både huvudvägarna och vägnätet av lägre klass. Servicenivån för vinterunderhållet har höjts på såväl huvudvägarna som vägnätet av lägre klass i de områdesentreprenader som började 1.10.2004. På grusvägarna förbättrades servicenivån sommartid så att dåliga körförhållanden (jämnhet, fasthet, damm) var 1,8 % (5,4 % 2003). Också mätningarna av servicenivån på grusvägarna stöder uppfattningen att servicenivån har förbättrats betydligt. Finansieringen riktas så att vägkonstruktionerna kan hållas i skick så ekonomiskt som möjligt på lång sikt. Huvudvägarnas konstruktionsmässiga skick försämras inte. Mängden belagda vägar som är i dåligt skick begränsas till högst 5 700 km. Finansieringen av underhåll och ersättande investeringar har ökats enligt väghållningsstrategin så att den var 216 milj. euro under verksamhetsåret. Vägkonstruktionerna kan bibehållas i nuvarande skick, men den brist som uppstått under föregående år kan inte tas igen. Huvudvägarnas konstruktionsmässiga skick bibehålls ungefär på nuvarande nivå. Beläggningar förnyades 4 081 km, varav 1 563 km på huvudvägar. I samband med beläggningarna förbättrades konstruktioner på 1 089 km. Mängden belagda vägar som är i dåligt skick stannade på 5 609 km. Försämringen av broarnas skick hejdas genom att man ökar reparationsåtgärderna så att skadepoängsumman, som beskriver broarnas skick, minskar med 11 %. Målet uppnåddes men broarnas skick försämrades. Skadorna på broarna reparerades enligt målsättningen och skadepoängsumman minskade med 11,9 % från situationen i början av året. Vid granskningarna av broarnas skick har man dock upptäckt nya skador, och under året har skadorna ökat med 10 % trots broreparationerna. Det fanns i slutet av 2004 totalt 777 broar som är i dåligt skick (724 broar 2003). Mängden grundliga förbättringar av broar är otillräcklig, även om deras finansieringsandel av drifts- och underhållsfinansieringen ökade t.o.m. mera än de ekonomiska ramarna i verksamhets- och ekonomiplanen. Behovet av tilläggssatsningar ökar ytterligare under de närmaste åren.

20 Vägförvaltningens verksamhetsberättelse och bokslutskalkyler 2004 BESKRIVNING AV RESULTATET Olägenheterna för trafiken till följd av tjällossningen på grusvägarna minskade med 8 %. Olägenheterna för trafiken kunde minskas med 11,9 %. Vårens tjällossning blev i likhet med tidigare år lindrigare än året innan. Även om ställen med tjälskador i vägkroppen repareras uppstår det nya varje år. Vägförvaltningen införde viktbegränsningar på 860 km för att skydda konstruktionerna hos tjälskadade grusvägar. Trafikinformationen och -styrningen förbättras genom att uppföljningssystem som betjänar dem byggs ut på viktiga förbindelsesträckor på huvudvägnätet och inom stora stadsregioner. Trafikuppföljningssystemet kompletterades inom stora stadsregioner (Helsingfors, Tammerfors, Åbo och Uleåborg). Inom väglagsuppföljningen ersattes den föråldrade utrustningen. Investeringsbehoven ökade betydligt inom trafikledningen. Med Vägförvaltningens åtgärder minskas risken för trafikanterna att råka ut för allvarliga trafikolyckor. Den kalkylerade minskningen av personskadeolyckorna är 45 med basväghållningsåtgärder och dessutom uppnås en kalkylerad minskning på 10 personskadeolyckor med utvecklingsinvesteringar. Vägförvaltningen främjar samarbete och växelverkan mellan olika parter samt genomför de effektiverade åtgärderna enligt Vägförvaltningens trafiksäkerhetsplan 2004. Med Vägförvaltningens trafiksäkerhetsåtgärder uppnåddes en kalkylerad årlig minskning av personskadeolyckorna med 54,5 inom basväghållningen. Med stora utvecklingsinvesteringar, som riksdagen beslutat om och som öppnades för trafik 2004, uppnåddes en kalkylerad minskning av personskadeolyckorna med 10,1. En stor del av resultatet nåddes genom att hastighetsbegränsningspolicyn stramades åt. Investeringspengarna inom basväghållningen har främst riktats till små men effektiva trafiksäkerhetsprojekt. Landskapsomfattande och regionala trafiksystemsplaner har gjorts i samarbete mellan olika regionala aktörer. Andra trafiksäkerhetsfrämjande samarbetsformer har bestått av undersökningskommissionsarbete, kampanjer, utarbetandet och genomförandet av trafiksäkerhetsplaner för kommuner samt planeringen av den automatiska trafikövervakningen tillsammans med polisen. Miljökonsekvenserna för grundvattnet minskas genom att användningen av salt minskas. Inga nya grundvattenskydd genomförs 2004. Under vinterperioden 2003 2004 användes 88 000 ton salt för halkbekämpning, vilket är på samma nivå som i medeltal under de senaste fem åren. Justeringarna av underhållsklasserna av trafiksäkerhetsorsaker medför en ökning av saltanvändningen med ca 5 % under vinterperioden 2004 2005.

Vägförvaltningens verksamhetsberättelse och bokslutskalkyler 2004 21 BESKRIVNING AV RESULTATET 3.2.2 Kundorientering Vägförvaltningen sköter om väghållningen så att trafikanternas tillfredsställelse med servicenivån på vägarna bibehålls på nivån 3,4. Privatpersoners tillfredsställelse (skalan 1 5) var enligt mätningarna för vintern och sommaren i medeltal 3,46, en liten förbättring jämfört med 2003. Tillfredsställelsen med vägnätet av lägre klass var klart sämre eller 2,8 poäng. Vägförvaltningen tar i bruk ett systematiskt förfarande för att mäta hur nöjda uppdragsgivarna, samarbetsparterna samt serviceleverantörerna och -producenterna är. Vägförvaltningen genomförde i december 2004 en omfattande intressegruppsenkät. I en särskild enkät till entreprenörerna tog man dessutom reda på entreprenörernas uppfattningar om Vägförvaltningens innovationsförmåga. Samarbetet har enligt alla intressegrupper förbättrats under de senaste åren och är på mycket hög nivå. Personalens yrkessicklighet och fungerande personresurser upplevdes som tydliga starka sidor. Vägförvaltningens värden upplevdes som gemensamma. I innovationsmätningen fick Vägförvaltningen 59 poäng (100 max.), vilket motsvarar god nivå. Man måste ännu utveckla förverkligandet av upphandlingsstrategin för att nå samma nivå som de bästa företagen. 3.2.3 Funktionell effektivitet Enhetsutgifterna för basväghållningen är exklusive utbyggnads- och nyinvesteringar samt planering högst 6 500 euro/vägkilometer enligt den nuvarande service- och konditionsnivån. Målet torde uppnås. Räknat från bruttoutgifterna är de enhetspriser som bestämts i målsättningarna 6 497 euro/vägkilometer. Inverkan av servicenivåförändringen var 83 euro/vägkilometer. Ökningen av enhetspriserna beror på att man i enlighet med strategin satsar på underhåll på ny- och utbyggnadsinvesteringarnas bekostnad. Inbesparingarna till följd av konkurrensutsättningen av driften har sänkt enhetsutgifterna. Inbesparingarna har dock använts för att höja driftsnivån och för finansiering av grundliga förbättringar. Eftersom vägnätets omfattning är oförändrad mäter målet volymen hos driften, underhållet och den egna verksamheten. Målet lämpar sig dåligt för att mäta verksamhetens effektivitet. Vägförvaltningens administrationsutgifter (FoU-utgifter och datasystemsinvesteringar ingår inte) är högst 71 milj. euro. Vägförvaltningens administrationsutgifter var 69 milj. euro.

22 Vägförvaltningens verksamhetsberättelse och bokslutskalkyler 2004 BESKRIVNING AV RESULTATET Förbättringen av prestationsförmågan hos Vägförvaltningens processer kan påvisas med mätinstrument. Processernas mätinstrument påvisade huvudsakligen en god prestationsförmåga (planering, trafikantservice, styrning, ekonomi och data) samt mycket god (kundrelationer och upphandling) och tillfredsställande (teknisk service och personal). De reella kostnaderna för drift av vägnätet sjunker till följd av konkurrensutsättningen med 34 milj. euro (15 %) till slutet av 2004. De beräknade kostnaderna för de helt konkurrensutsatta driftsentreprenaderna är 41,8 milj. euro enligt realpriser under perioden 1.10.2004 30.9.2005, eller 21,7 % förmånligare än vad det kostade att producera motsvarande servicenivå genom förhandlingsförfarande under avtalsperioden 1.10.2000 30.9.2001. 3.2.4 Skicklighet KM uppställde följande mål för hantering av de andliga resurserna: Vägförvaltningen uppnår 450 poäng i utvärderingen av det europeiska kvalitetspriset (EFQM). I tävlingen om kvalitetspriset uppnåddes det eftersträvade målet 400 450 poäng. Vägförvaltningen fick hedersomnämnande. Personalens kompetensutveckling har systematiserats. Man kom tillsammans med infrabranschen överens om arbetsfördelningen av hur den tekniska kompetensen inom väg- och trafikbranschen skall utvecklas. Av de riksomfattande utbildningsprogrammen fortsatte utbildningsprogrammet för upphandling, programmet för kundrelationer påbörjades och dessutom ordnades utbildning för att stöda ibruktagandet av datasystem. Riktlinjerna för det förberedande programmet för mångkunnighet godkändes. Under ledning av KM började man tillsammans med andra trafikledsverk och aktörer inom branschen förbereda programmet för trafiksystemskompetensen. Programmet Arbetet lockar, som tar sikte på att hantera åldersstrukturen, påbörjades. En specialexamen för ledarskapet började i februari tillsammans med lantmäteriverket. Resultatenheterna har utarbetat kompetensutvecklingsplaner som baserar sig på riksomfattande riktlinjer. Man har utnyttjat dem vid resultat- och utvecklingsdiskussionerna för att komma överens om personliga mål. Personalens arbetstillfredsställelse bibehölls på god nivå. 3.3 Vägförvaltningens interna resultatmål och nyckeltal Vägförvaltningen kompletterade de mål som KM uppställt genom att i den interna styrningen uppställa mål för resultatenheterna i fråga om att effektivera upphandlingarna och hantera kostnaderna samt för Uleåborgs vägdistrikt i fråga om förvaltningsförsöket med Kajanalands landskap. Dessutom uppställdes mål för att utveckla processerna.

Vägförvaltningens verksamhetsberättelse och bokslutskalkyler 2004 23 BESKRIVNING AV RESULTATET Resultatenheterna lyckades uppnå målet väl, delvis t.o.m. utmärkt. För det goda resultatet betalades sammanlagt 1,134 milj. euro i resultatbonus till Vägförvaltningens anställda. Hur väl Vägförvaltningens ledning, processägare och processansvariga hade lyckats utvärderades delvis via personliga resultatmål. Vägförvaltningens verksamhet följs upp med många nyckeltal och mätinstrument, varav de centrala har sammanställts i tabellen nedan. Siffrorna i den sista kolumnen beskriver Vägförvaltningens experters syn på den långsiktiga eftersträvade nivån, som den nuvarande finansieringen dock inte möjliggör.

24 Vägförvaltningens verksamhetsberättelse och bokslutskalkyler 2004 BESKRIVNING AV RESULTATET Tabell 3. Vägförvaltningens resultatmål och nyckeltal Nyckeltal eller mätare för resultatmål 2004 2003 utfall Avkastning och kvalitetsledning (vägnätets omfattning och tillstånd, situationen 31.12.2004) Trafikledernas servicenivå 2004 utfall Allmänna vägars längd (km) 78 200 78 168 Beläggningslängd (km) 50 538 50 616 Antalet broar (st) 14 109 14 176 Gång- och cykelvägars längd (km) 5 177 5 236 Trafikarbete (vägar och gator) - mrd. personkm 68,2 68,9 - mrd. tonkm 26,9 27,4 Mängden tjälfarliga vägar (km) 1 984 1 812 Mängden tjällossningsbegränsningar (km) 809 864 Antalet viktbegränsade broar (st) 201 197 Mängden vägar som underskr. kond.målsättn. för bel. vägar (km) 5 913 5 609 Grundliga förbättringar av tjälskadade grusvägar (km) 200 200 Antalet broar som är i dåligt skick (st) 724 777 Användartillfredsställelse Trafikanttillfredsställelse (1 5) - huvudvägarnas tillstånd och skick 3,5 3,6 - tillståndet och skicket på vägnätet av lägre klass 3,0 2,8 Säkerhet Omkomna i trafiken på allmänna vägar (st) 283 290 Personskadeolyckor på allmänna vägar (st) 3 720 3 466 Eftersträ. minskn. av pers.skadeolyckor med väghålln.åtg. slgt (st) 70,6 64,6 - basväghållning 54,1 54,5 - utveckling 16,5 10,1 Miljö Halkbekämpning med salt på allmänna vägar (ton/vinterperiod) 73 145 88 000 Utsatta för buller över 55 dba (invånare) 313 000 313 000 Brådskande behov av grundvattenskydd (km) 123 123 Grundvattenskydd (km) 6,3 0,0 CO2-utsläpp, vägar och gator (1990=100) 104 104 Partiklar, vägar och gator (1990=100) 42 42 Funktionell effektivitet Enhetsutgifter inom underhåll (euro/vägkm) 6 693 6 497 Administrationsutgifter (milj. euro) 71,3 69,0 Hantering av andliga resurser Årsverken 1 039 1036 Arbetstillfredsställelse (1 5) 3,3 3,3 FoU-utgifternas andel av basväghållningsutgifterna (%) 0,7 0,8 Poängantal som erhölls vid utvärder. av europe. kval.priset (EFQM) 398 450

Vägförvaltningens verksamhetsberättelse och bokslutskalkyler 2004 25 BESKRIVNING AV RESULTATET 3.4 Mätinstrument för processens prestationsförmåga Processernas instrument som mäter prestationsförmågan visar att utvecklingen har gått i önskad riktning. Tabell 4. Mätinstrument för processernas prestationsförmåga Prestationsförmågan för Vägförvaltningens processer 2003-2004 Utfall 2003 Utfall 2004 Processens prestationsförmåga God nivå (VEP) Kundrelationer Processens utgifter (M ) 3,9 2,1 Utmärkt 1,7 Processens utgifter/basväghållningsutgifter (%) 0,7 % 0,4 % Planering Processens utgifter (M ) 12,7 11,1 10,0 Utmärkt / Processens utgifter/basväghållningsutgifter (%) 2,3 % 1,9 % mycket bra Projektplaneringskostnader/projektkostnader (%) 4,0 % 3,4 % 4,0 % Brådskande planbeslut (st) 50 kpl 43 kpl 30 kpl Upphandling Processens utgifter (M ) 17,3 14,4 10,0 Processens utgifter/basväghållningsutgifter (%) 3,1 % 2,4 % Mycket bra Antalet anbud/tävling (st) 4,2 kpl 4,7 4,5 Avtalens medelstorlek (euro) 164 278 348 305 350 000 Trafikantservice Processens utgifter (M ) 8,8 3,8 3,5 Processens utgifter/basväghållningsutgifter (%) 1,6 % 0,6 % Bra Processens utgifter/trafikledningsutgifter (%) 36 % 28 % 20 % Utgifter för myndighetsservice/antal tillstånd (euro/st) N / A N / A N / A Teknisk service Processens utgifter (M ) 4,1 3,2 Tillfredsställande Processens utgifter/basväghållningsutgifter (%) 0,7 % 0,5 % Utgifter för FoU-verksamhet/basväghållningsutgifter (%) 1,0 % 0,9 % Styrning Processens utgifter (M ) 6,8 4,0 3,0 Bra Processens utgifter/administrationsutgifter (%) 9,9 % 5,2 % Utgifter för Vägförvaltningens utvecklingsprojekt/administrationsutgifter (%) N / A 4,2 % Ekonomi Processens utgifter (M ) 5,2 2,0 1,8 Bra / HHJ Processens utgifter/administrationsutgifter (%) 7,5 % 2,6 % förbättrat Centraliserade ekonomiförvaltningens kostnader/affärstransaktion (euro) 2,4 1,7 2,0 Nyttjandegraden för HHJ inom avtalshanteringen N / A 94 % 95 % Personal Processens utgifter (M ) 3,0 2,3 2,0 Tillfredsställande/bra Processens utgifter/administrationsutgifter (%) 4,3 % 2,9 % Tid för handläggning av svårighetsgrader och lönejusteringar/fall (dygn) 100 dygn 50 dagar 30 dagar Utgifter för skötsel av anställningsförhållanden (euro/person) 1234 697 700 e/pers. Dataadministration Processens utgifter (M ) 6,9 4,7 5,0 Processens utgifter/administrationsutgifter (%) 10,1 % 6,0 % Bra Antalet arbetsstationer/person (st/person) 1,2 st 1,2 1,2 Graden för standardisering av arbetsstationer (%) 83,0 % 90,1 % 95,0 %