YTTRANDE 2015-03-04 AD-411-2015/242 Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Skickas också med e-post till: ju.dom@regeringskansliet.se Promemorian Patent- och marknadsdomstol; kompletterande överväganden (dnr Ju2015/841/DOM) Sammanfattning av PRV:s ståndpunkter PRV gav 2014-04-25 ett yttrande på Departementspromemorian Patentoch marknadsdomstol (Ds 2014:2) (nedan PM1). Detta yttrande avser promemorian Patent- och marknadsdomstol; kompletterande överväganden (nedan PM2). PRV ansåg redan vid det första yttrandet att den föreslagna reformen är viktig och bör genomföras så snart som möjligt. I första yttrandet pekade PRV dock ut ett antal förslag som enligt myndigheten ytterligare skulle kunna förbättra genomförandet av reformen. PRV har nu tagit del av PM2 och anser att de kompletterande övervägandena till allra största del innehåller förbättringar jämfört med PM1. PRV anser att några tveksamheter återstår. Frågornas komplexitet medför dock att en del problem kan komma att behöva hanteras av domstolarna. Visar sig problem vara stora kan dessa aspekter kompletteras i efterhand. Avseende de aspekter som inte har nämnts i PM2 så står PRV i huvudsak bakom de ståndpunkter som myndigheten redan har framfört med anledning av PM1. 1. Kommentarer om de enskilda kapitlen i PM2 Kap 3 PMD:s behörighet 3.1 Firmaregistreringsärenden PRV anser att det är ett bra förslag att firmaregistreringsärenden i framtiden kommer att hanteras av PMD. PRV anser vidare att detta bör framgå direkt av firmalagen. Beroende på hur ändringarna sker kan flera regler i firmalagen behöva justeras eftersom de hänvisar till tingsrätt och en domstol. Se t.ex. 16 k, 16 p, 16 r, 17, 25, 29 (som är kvar efter PM1). 1 (6)
3.2 PMD:s behörighet att pröva tvistemål Behörighetsregeln i LPMD 1:4 anger att PMD ska handlägga mål och ärenden enligt vad som föreskrivs i ett antal lagar. PL 65 anger behörigheten avseende mål inom patenträtten. (VML 10:6, ML 43 och URL 58 har motsvarande behörighetsregler.) I och med att mål enligt PL redan ska prövas av PMD enligt den föreslagna PL 65 1 st. så ställer sig PRV frågande till att specifikt nämna mål om bättre rätt till patentsökt uppfinning i den andra meningen. Har patent inte meddelats, så anger PL 17 att frågan ska avgöras av domstol, vilket första meningen i PL 65 redan anger är PMD. Har patent meddelats så framgår redan av PL 53 att domstol ska hantera frågan (vilket enligt PL 65 är PMD). Det synes vara en onödig kvarleva från nuvarande 65 som specifikt anger vilka mål som ska prövas av Stockholms tingsrätt. Tydligare exempel om gränsdragningen mellan mål enligt lag och mål med anknytning. Immaterialrätten är komplex eftersom den inkluderar ett antal klassiska rättsområden som t.ex. avtalsrätt och skadeståndsrätt. PRV har förståelse för att det är svårt att formulera t.ex. en bestämd andel av hur mycket ett mål skall hanteras enligt en specifik lag för att PMD ska vara behörig. Mot bakgrund av PRV:s förra remissvar och vad några andra remissinstanser har ifrågasatt så önskar PRV en tydligare analys av vad som ska anses betraktas som mål enligt lag, till skillnad från mål som endast har anknytning till lag. De sistnämnda anses enligt utredningen inte vara föremål för PMD:s behörighet (se PM2 s. 42 f.). PRV ifrågasätter att de exempel som anges i PM2 inte har tillräcklig koppling för att anses vara mål enligt vissa lagar. Ett problem är att det kanske först efter hand visar sig om t.ex. tolkning av varumärkeslagen är huvud- eller bifråga i ett mål. Mål om skadestånd, tolkning av avtalslicens eller bättre rätt i ett patentmål kan innehålla många immaterialrättsliga och tekniska aspekter. Argumenten om att vissa typer av mål inte ställer så höga krav på specifik kompetens (PM2 s. 43) ifrågasätts av PRV. Dessa typer av mål kan vara minst lika komplicerade som de mål som anses vara enligt patentlagen. PRV har respekt för att det i PM2 anges att det är svårt att lämpligt avgränsa exakt vilka mål som ska falla inom PMD:s behörighet (PM2 s. 44). Myndigheten förordar dock ytterligare problematisering och vägledning i motiv så att avgränsningen på ett lämpligt sätt kan klargöras i kommande praxis. Särskilt om kumulation I och med att svårigheter finns med att exakt ange vilka mål som ska falla inom PMD:s exklusiva behörighet så finns det goda argument för att göra kumulationsmöjligheterna vidare. Domstolarna bör således fakultativt i större utsträckning än enligt förslaget kunna välja att föra ihop mål. T.ex. kan mål om avtalslicenser och immaterialrättsintrång i vissa fall i princip 2 (6)
vara identiska frågeställningar som lämpligen bör behandlas tillsammans. Kumulationsreglerna som de föreslås gör detta omöjligt, vilket riskerar att medföra att effekten av förslaget blir kontraproduktivt. PRV anser också att det finns mängdbrott där kumulation skulle kunna vara effektivt, eftersom den tilltalade endast behöver inställa sig vid ett tillfälle och att domarna vi patentdomstolarna får möjlighet at hålla sig uppdaterade med allmänna straffrättsliga principer. 3.3 Lag (1990:409) om skydd för företagshemligheter (FHL) I PM2 föreslås endast vissa kumulerade mål omfattas av PMD:s behörighet. Andra mål enligt FHL kan hamna i allmän domstol eller Arbetsdomstolen (om de har arbetsrättslig anknytning). Mot bakgrund av de arbetsrättsliga komplikationerna och AD:s behörighet, så krävs en kompromisslösning. PRV förordar att mål om företagshemligheter bör hamna i PMD, med undantag för frågor om uppsägning/avsked. Detta anser PRV vara den mest realistiska och konsekventa lösningen trots att frågor om företagshemligheter är föremål för översyn både nationellt och på EU-nivå. Att oftast tillämpa allmänna forumregler är kontraproduktivt för syftet med reformen. Mål som endast avser företagshemligheter bör således också omfattas av reformen så att PMD kan bygga upp och bevara kompetens inom detta komplexa och viktiga rättsliga område. Vissa komplikationer kan uppkomma eftersom mål om företagshemligheter också tangerar avtals- och skadeståndsrättsliga regler. I många tvister kompletteras FHL med sekretess- och konkurrensklausuler i avtal. Konkurrensklausulerna kan vara konkurrensrättsligt relevanta såväl som arbetsrättsligt relevanta beroende på vilka parter som tvistar. Dessa frågeställningar bör kunna hanteras samlat. Brottmålen om företagshemligheter bör som en naturlig del av reformen också hanteras av PMD. De argument som anges i PM2 s 52 f. mot PMD:s behörighet anser PRV vara svaga och medför att företags investeringar i innovation, know-how och tekniskt framåtskridande rättsligt kommer att hanteras på ett fragmentariskt, utspritt och svåröverskådligt sätt av domare som kanske ser ett enda mål om företagshemligheter i sin karriär. Kap 4 Prejudikatbildning PRV hade föredragit att de immaterialrättsliga ansökningsärendena hade haft ett överklagandeförbud med ventil redan i PMD. Detta hade varit en klar förbättring jämfört med förslaget genom att hålla ned tidsåtgången i ansökningsprocesserna. Detta kan motiveras med att rådande system fungerar bra. PRV har också en domstolslik prövning i många typer av ärenden, t.ex. invändningar. 3 (6)
PRV har dock förståelse för de argument om treinstanssystem som framkommer i PM2 och anser att den föreslagna lösningen är acceptabel, men en av de största svagheterna med hela reformen. Kap 5 PMD:s sammansättning ärenden Avseende sammansättningen i patentärenden så uppskattar PRV förslaget i PM2. Angående sammansättning i ärenden enligt PL 72, så ifrågasätter dock PRV att dessa typer av ärenden skulle behöva extra teknisk kompetens (jfr PM2 s. 78). Mycket sällan (eller aldrig) har dessa ärenden någon teknisk aspekt. Avseende övriga immaterialrättsliga ärenden så ifrågasätter PRV att ÄL ska ange sammansättningen. En huvudregel med ensamdomare i PMD är mycket tunt och en försvagning jämfört med dagens system. Framförallt nästan alla invändnings- och många avslagsärenden innehåller mycket bevismaterial och komplex bevisföring. PRV anser att huvudregeln bör vara tresits, med möjlighet till ensits för enklare ärenden. Kap 6 PMÖDs sammansättning PRV godtar i princip förslaget i PM2 avseende patentansökningsärenden. PRV föreslår en möjlighet för PMÖD att tillsätta tekniska ledamöter om det skulle visa sig finnas ett behov av teknisk expertis, trots att tekniska ledamöter inte deltagit i PMD. LPMD 5:2 kan bli inkonsekvent. Om sammansättningen i PMD var två lagfarna och två tekniska ledamöter (2+2) och behov av tekniskt kunnande anses vara litet i PMÖD så ska sammansättningen i PMÖD vara tre lagfarna (3+0). Då skulle det totala antalet ledamöter bli färre i PMÖD än i PMD (1 st vs 3 st). Som exempel nämns i PM 2 ärenden om återställande av rättigheter enligt 72 PL (ett exempel PRV som nämnt inte håller med om). I sådana ärenden finns ofta inte alls ett behov av teknisk expertis. PMÖD behöver inte dela PMD:s uppfattning angående tekniskt behov. Avseende övriga immaterialrättsliga ärenden så bör sammansättningen i PMÖD medföra fler domare än i PMD där PRV har argumenterat för tresits som huvudregel. Kap 7 Tekniska ledamöter Den föreslagna reformen kommer inte att reglera antalet anställda patentråd i PMÖD eftersom detta kommer att bestämmas efter budget och måltillströmning. PRV har i tidigare svar angett två anställda patentråd som ett minimum och gläds åt att PM2 följer detta. PRV ser det dock även detta som skört och problematiskt. PRV har inget att invända mot resonemangen i PM2 avseende patentråd som referenter, omröstningsregler och ordningsföljd för vem som ska uttala sig först. 4 (6)
Kap 8 Rättegångskostnader i invändningsärenden. PRV förordade i första remissvaret att parterna bör stå för sina egna rättegångskostnader i invändningsärenden och välkomnar förslaget om detta i PM2. Det finns dock ett stavfel i förslagets LPMD 3:3 ( rättgångskostnader ). Kap 9 Ändring av patentkraven PRV godtar förslaget att inte tillåta ändrade patentkrav i ansökningsärenden i PMÖD och HD. PRV har i kapitel 4 föreslagit att överklagandeförbudet med ventil flyttas ned till PMD. Om detta skulle vinna gehör så är det rimligt att också flytta ned förbudet mot ändring av patentkrav till PMD. Kap 10 Ikraftträdande Enligt PRV:s uppfattning framstår 1 sep 2016 som tidigt, men myndigheten har inget att invända mot ambitionen att genomföra denna reform så snart som möjligt. Kap 11 Konsekvenser PRV kommer enligt reformförslaget att bli part i vissa domstolsärenden. Det är komplext att i förväg sia om exakt hur detta kommer att falla ut och vilka resurser som kommer att behöva tas i anspråk. PRV är dock positivt inställt till de möjligheter det innebär att vara part och bedömer att det kommer att få fördelaktiga effekter för utvecklingen av praxis i immaterialrättsliga ärenden. Kap 12 Författningskommentar. Under detta kapitel anger PRV synpunkter på enskilda paragrafer som inte framgått ovan. 1 kap. 4 LPMD Mål och ärenden som ska samlas hos PMD/PMÖD Lag (1978:800) om namn och bild i reklam Lagen har inte nämnts i PM1 eller PM2. PRV anser att lagen har tillräckligt starka kopplingar till MFL för att mål enligt lagen bör hanteras av PMD och PMÖD. Snyltande på kända personers namn och bild i reklam kan vara mycket närliggande och/eller överlappande de marknadsföringsrättsliga renommésnyltningsreglerna i MFL. PRV efterlyser ett resonemang om varför inte denna lag ska ingå i reformen om nu avsikten är att lämna lagen utanför. 3 kap. 7 LPMD Preklusion försvinner och ersätts med omröstningsregel. PRV ansåg i förra svaret att den föreslagna preklusionsregeln var bra. I PM2 ersätts den med en omröstningsregel. PRV kan inte hitta den och befarar att den av misstag har fallit bort. 5 (6)
Detta yttrande har beslutats av generaldirektören Susanne Ås Sivborg. I den slutliga handläggningen har även chefsjuristen Karin Bergh, patentavdelningens chef Frida Ekeberg, patentavdelningens juristchef Marie Eriksson, design- och varumärkesavdelningens juristchef Magnus Ahlgren, juristen Lena Frankenberg Glantz och juristen Mats Nordenborg (föredragande) deltagit. Susanne Ås Sivborg Mats Nordenborg 6 (6)