EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 9.6.2011 KOM(2011) 337 slutlig MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN om genomförande av programmet Energy Star i Europeiska unionen under perioden 2006 2010
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN om genomförande av programmet Energy Star i Europeiska unionen under perioden 2006 2010 1. INLEDNING Informations- och kommunikationstekniken, inklusive kontorsutrustning (dvs. datorer, skärmar, utrustning för bildåtergivning, servrar etc.), är en av de snabbast växande slutanvändarna av el i EU och i hela världen. Kontorsutrustning förbrukar 17 % 1 av den el som används i tjänstesektorn, medan IKT-utrustning och -tjänster står för cirka 8 % av den totala elförbrukningen i EU. I takt med att nya tillämpningar och funktioner dyker upp på marknaden och att alltfler skaffar IKT-utrustning beräknas dessa apparaters energiförbrukning öka tre gånger fram till 2030 2. Existerande teknik som möjliggör stora minskningar i elförbrukningen har inte genomförts fullt ut på grund av återkommande marknadsbrister, t.ex. brist på information eller delade incitament. Att tillhandahålla konsumenterna korrekt, jämförbar och tydlig information om kontorsutrustningens energieffektivitet bidrar till att bryta sambandet mellan å ena sidan alltfler funktioner och ökad användning av IKT och å andra sidan dess energianvändning. Handeln med kontorsutrustning är världsomspännande. Även om tillverkningen i allt högre grad sker i Asien är en stor andel av forskning, utveckling, marknadsföring och även tillverkningsanläggningarna lokaliserade i EU och USA. Handeln mellan EU och USA i detta marknadssegment minskar men är fortfarande betydande. USA är vår största exportmarknad för kontorsutrustning och det årliga värdet på handeln mellan EU och USA i detta marknadssegment överstiger tio miljarder euro (med cirka fyra miljarder euro i export till USA och 6 miljarder euro i import till EU) 3. Den ökade energiförbrukningen för kontorsutrustning och IKT-marknadens globala karaktär är ett starkt skäl till att det behövs ett internationellt lagstiftningssamarbete inom detta område. Det är mot denna bakgrund som EU och USA i december 2000 undertecknade ett avtal om samordning av program för energieffektivitetsmärkning av kontorsutrustning 4 (nedan kallat avtalet). Avtalet, som förnyades 2006 för en andra femårsperiod, tillhandahåller basen för genomförandet av programmet Energy Star i EU (nedan kallat programmet). Energy Star är ett frivilligt program för energieffektivitetsmärkning som drivs av Förenta staternas miljövårdsmyndighet (nedan kallad EPA). Det genomförs i flera andra länder, inklusive Japan, Kanada och Australien, genom avtal som liknar det som finns med EU. 1 2 3 4 http://re.jrc.ec.europa.eu/energyefficiency/publications.htm Gadgets and Gigawatts Policies for Energy Efficiency Electronics OECD/IEA, 2009, [diagram 127], [sida 287], citat Grochowski, E. and M.Annavaram (2006), Energy per Instruction Trends in Intel Microprocessors, Technology@Intel Magazine, mars 2006. http://epp.eurostat.ec.europa.eu/cache/ity_offpub/ks-gi-10-001/en/ks-gi-10-001-en.pdf EUT L 381, 28.12.2006, s. 26. Avtal mellan Amerikas förenta staters regering och Europeiska gemenskapen om samordning av program för energieffektivitetsmärkning av kontorsutrustning, EGT L 172, 26.6.2001, s. 3. SV 1 SV
På grundval av avtalet, förvaltar EPA och kommissionen gemensamt programmet Energy Star för kontorsutrustning. I avtalet ingår samarbete om utveckling av produktspecifikationer och ömsesidigt erkännande av produkter som är registrerade i EU och USA. Energy Star är en integrerad del av EU:s energieffektivitetsstrategi såsom den fastställs i handlingsplanen för energieffektivitet 5. Programmet syftar till att dra marknaden för kontorsutrustning i riktning mot ökad effektivitet och kompletterar således ekodesigndirektivet 2009/125/EG 6, som syftar till att trycka på marknaden genom obligatoriska eller frivilliga minimikrav på effektivitet. Eftersom avtalet löper ut i december 2011 utvärderas i detta meddelande skälen för en eventuell förnyelse av det (avsnitt 5) på grundval av erfarenheter vad gäller genomförandet av programmet i EU (avsnitt 2), en utvärdering av programmets effektivitet när det gäller att förbättra kontorsutrustningens energieffektivitet (avsnitt 3), och planerade ändringar av det amerikanska programmet Energy Star (avsnitt 4). 2. GENOMFÖRANDE I EU AV ENERGY STAR-PROGRAMMET Programmet har genomförts i EU genom rådets beslut 2006/1005/EG 7 och rådets förordning (EG) nr 106/2008 om ett gemenskapsprogram för energieffektivitetsmärkning av kontorsutrustning 8. 2.1. Huvuddelar Följande viktiga aspekter för genomförandet av programmet är: Enhetlighet: Produktspecifikationer tas fram tillsammans av EPA och Europeiska kommissionen bistådd av medlemsstater (Styrelsen för Energy Star i EU, EUESB). Specifikationerna är således lika stränga i USA och EU och träder i allt väsentligt i kraft samtidigt i båda territorier. Produkter som är registrerade av ett förvaltningsorgan (EPA eller EG) anses dessutom uppfylla specifikationerna för Energy Star på den andra avtalspartens territorium. Dynamik: Produktspecifikationerna ändras regelbundet i syfte att fastställa en strategiram för att kontinuerligt göra kontorsutrustningen effektivare. Sedan år 2000 har specifikationerna ändrats tre gånger, varje gång med strängare energieffektivitetsnivåer. Enligt det nuvarande avtalet syftar produktspecifikationerna till att representera högst 25 % av de modeller för vilka uppgifter finns tillgängliga vid tidpunkten då specifikationerna fastställs. 5 6 7 8 KOM(2006) 545 slutlig. EUT L 285, 31.10.2009, s. 10. Rådets beslut 2006/1005/EG av den 18 december 2006 om ingående av avtalet mellan Amerikas förenta staters regering och Europeiska gemenskapen om samordning av program för energieffektivitetsmärkning av kontorsutrustning, EUT L 381, 28.12.2006, s. 24. EUT L 39, 13.2.2008, s. 1. SV 2 SV
Incitament: År 2008 stärktes programmet avsevärt med införandet av en skyldighet för de europeiska medlemsstaterna och de europeiska medlemsstaternas centrala myndigheter att, för varje inköp, specificera energieffektivitetskrav som är minst lika stränga som Energy Star-kriterierna 9. Offentlig upphandling är den viktigaste drivkraften för produktregistrering i EU. 2.2 Omfattning Sedan början av avtalet har det i Energy Star ingått specifikationer för datorer, monitorer/bildskärmar och utrustning för bildåtergivning (kopiatorer, skrivare, skannrar, etc.). Specifikationerna har redan ändrats tre gånger för att de ska vara anpassade till den tekniska utvecklingen och främja en ökad effektivitet. De första specifikationerna för servrar förväntas träda i kraft under första kvartalet 2011. Dessutom samarbetar EPA och kommissionen för närvarande med att ta fram kriterier för ytterligare produktgrupper (lagring på datacentraler, avbrottsfri kraftförsörjning och utrustning för små nät). Dessa sju produktgrupper beräknas tillsammans täcka praktiskt taget all elförbrukning för kontorsutrustning. Diagrammet nedan (som omfattar konsumentelektronik samt kontorsutrustning) visar att produkter som omfattas av avtalet är, tillsammans med televisionsapparater, de största slutanvändarna av el inom den kombinerade IKT/konsumentelektronik-sektorn. Diagrammet visar också att även om vissa produkters elförbrukning, t.ex. datorers, kommer att stabiliseras, kommer den mängd el som förbrukas av annan utrustning, t.ex. servrar och lagring på datacentraler, att växa kraftigt. I framtiden bör uppmärksamheten därför vara fokuserad på dessa produkter. Årlig elförbrukning för IKT (i TWh/a) om inga åtgärder vidtas Årlig elförbrukning i TWh 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Mobiltelefonnät Telekom kärnnät Servrar/Datacenter Mobiltelefoner Bredband modem Faxmaskiner Smarta telefoner DECT-telefoner Digitalboxar VHS/DVD-spelare Audiosystem Televisionsapparater Bildåtergivningsutrustning Mobila apparater Datorer/Monitorer 9 EUT L 39, 13.2.2008, s. 3, artikel 6. SV 3 SV
Diagram 1. IKT-sektorns totala elförbrukning i EU fram till 2020 med ett scenario med oförändrade förhållanden (inklusive resultatet från existerande politiska åtgärder, inklusive Energy Star) 10 De nuvarande specifikationerna för datorer har varit i kraft sedan juli 2009 och de har ändrats två gånger sedan 2006. De omfattar ett stort antal produkter (stationära datorer, bärbara datorer, arbetsstationer, tunna klienter, enkla servrar). I de senaste specifikationerna fastställs nivåer som är cirka 40 % strängare än tidigare nivåer. De nya kriterierna för utrustning för bildåtergivning trädde också i kraft i juli 2009. Förutom krav som enbart är kopplade till energieffektivitet inkluderade dessa kriterierna bestämmelser om dubbelsidig kopiering, vilket är viktigt pga. den stora inverkan på miljön som pappersanvändningen har. De nya kriterierna för bildskärmar som trädde i kraft i oktober 2009 kommer att påskynda övergången till mer energieffektiv teknik, t.ex. LED-bakgrundsbelysning. Arbetet avseende servrar och lagring på datacentraler är fokuserat på datainsamling i syfte att förstå förhållandet mellan hårdvaru- och mjukvarukonfigurering och energiprestanda i både aktivt läge och viloläge. Framtagandet av specifikationer om avbrottsfri kraftförsörjning underlättas av den erfarenhet i EU om denna produktgrupp som gemensamma forskningscentrumet (JRC) har fått tack vare framtagandet av en uppförandekod för avbrottsfri kraftförsörjning. I den sista produktgruppen utrustning för små nät ingår produkter som modem och routrar. Även här kommer man att söka synergieffekter med EU:s uppförandekod om bredbandsutrustning som förvaltas av JRC. 2.3 Främjande och registrering av Energy Star-produkter och -partner Den särskilda portalen www.eu-energystar.org tillhandahåller information för de relevanta aktörerna, t.ex. riktlinjer om programdeltagande för tillverkare, ett gränssnitt för sökningar i databasen med Energy Star-registrerade produkter på EU-marknaden, råd för lämplig konfigurering och användning av energistyrning, etc. Det genomsnittliga antalet besökare per dag ökade mellan 2006 och 2010 med cirka 25 %. Antalet tillverkare som deltar i programmet har ökat avsevärt, från 16 företag 2006 till 74 år 2010. Denna kraftiga ökning beror på bestämmelserna om offentlig upphandling som infördes 2008. Hela 60 % av programdeltagarna angav offentlig upphandling som den viktigaste drivkraften för deras deltagande. Införandet av gemensamma specifikationer om offentlig upphandling i hela EU verkar vara viktigt, eftersom 65 % av de som svarade på en undersökning ställd till programdeltagarna 11 angav att de deltar i offentliga anbudsinfordringar i andra medlemsstater än de som de är etablerade i. Det finns inga uppgifter om hur stor andel av konsumenterna som har kännedom om Energy Star-logotypen. Det kan emellertid antas att den är relativt låg eftersom endast 27 % av de deltagande tillverkarna angav konsumentinformation som den främsta drivkraften för sitt deltagande. Detta är inte överraskande eftersom programmet är inriktat på kontorsutrustning och alltså inte privatkonsumenter utan tjänstesektorn. Offentlig upphandling är således fortfarande den främsta drivkraften för deltagande i programmet. 10 11 Energieffektivitetens påverkan på informations- och kommunikationsteknik, september 2008. Av de 74 partnerföretagen svarade 30 på undersökningen. SV 4 SV
3. INVERKAN Detta avsnitt syftar till att beräkna vilken inverkan programmet Energy Star har i EU genom att a) utvärdera hur snabbt marknaden rör sig mot ökad effektivitet, b) beräkna hur pass tillförlitliga de uppgifter som rapporterats av tillverkarna är, och c) utvärdera vilken inverkan programmet har på energibesparingar. Denna analys är huvudsakligen baserad på en fortlöpande marknadsundersökning som genomfördes mellan 2008 och 2010 12. 3.1 Energy Star-produkters marknadspenetration För att utvärdera hur snabbt marknaden rör sig mot de effektivitetsnivåer som anges enligt Energy Star har man regelbundet gjort en analys av marknaden. I diagram 2 nedan visas procentsiffran av samtliga modeller på marknaden som uppfyller Energy Starspecifikationerna. Diagram 2. Procentandel av samtliga modeller på marknaden som uppfyllde Energy Star-specifikationerna mellan 2008 och 2010 Diagrammet visar att Energy Star är effektivt när det gäller att få marknaden att röra sig mot ökad effektivitet procentsatsen för produkter som uppfyller specifikationerna ökar varje år med minst 20 procentenheter. Mellan första halvåret 2008 och första halvåret 2009, för alla produkter tillsammans (dvs. datorer, skärmar och utrustning för bildåtergivning), ökade procentsatsen för modeller som uppfyller specifikationerna från 45 % till så mycket som 66 %. Under andra halvåret 2009, i och med införandet av nya, mer krävande specifikationer, minskade denna siffra avsevärt till 30 %, men började därefter att öka kraftigt igen. Penetrationen av Energy Star-modeller har ökat snabbare i vissa produktområden än i andra. Den har ofta varit hög i produktmarknaden för monitorer och utrustning för bildåtergivning där penetrationen för Energy Star-modeller vanligtvis är hög. Efter att ha uppnått mellan 60 och 80 % av marknaden stagnerar Energy Star-modellernas penetration, vilket visar att vissa marknadssegment inte nås av programmet. 12 EU ENERGY STAR Final Report, IDC, oktober 2010. För att räkna det totala antalet modeller på marknaden använde IDC följande källor: a) information om distributörer och kanalåtersäljning, b) information om försäljare, c) IDC databas över marknaden. SV 5 SV
3.2 Efterlevnad och de rapporterade uppgifternas tillförlitlighet I enlighet med avtalet ansvarar varje förvaltningsorgan (dvs. kommissionen och EPA) för efterlevnaden av bestämmelserna i Energy Star på sitt territorium, inklusive att spåra överträdelser. Artikel 12 i förordning (EG) nr 106/2008 ger kommissionen och medlemsstaterna gemensamt ansvar för att programmet efterlevs i EU. Medan medlemsstaterna är ansvariga för att säkerställa att bestämmelserna i förordningen följs på sitt eget territorium, har kommissionen en samordnande roll och måste vidta korrigerande åtgärder vid överträdelser. Som en del av sina uppgifter har kommissionen genomfört en utredning för att kontrollera tillförlitligheten hos tillverkarnas uppgifter. Utredningen var inte baserad på testning eller mätning av produkterna utan i stället på en jämförelse av de rapporterade värdena med de värden som rapporterats för samma modeller på andra håll. Trots att analysen visade på en märkbar förbättring av kvaliteten för de olika kriterier som registrerats i EU:s Energy Stardatabas under de senaste tre åren, fanns det diskrepanser mellan de värden som rapporterats i Energy Star och på andra ställen för ett relativt stort antal kriterier/produkter. Resultaten av denna undersökning kan emellertid inte utgöra grunden för en bedömning av i vilken omfattning Energy Star inte efterlevs, vilket endast kan göras genom en faktisk produkttestning. En sådan testning som genomfördes av EPA 2009 13 på ett stickprov av 120 produkter visade följande: 100 % av de testade Energy Star-datormonitorerna och 95 % av Energy Star-skrivarna uppfyllde Energy Star-kriterierna, 80 % av de testade datormonitorer som inte omfattas av Energy Star och 40 % av de skrivare som inte omfattas av Energy Star uppfyllde också Energy Star-kriterierna. Dessa resultat visar att efterlevnadsnivån är hög i Energy Star-programmet. Samtidigt tyder den höga procentsatsen av produkter som inte omfattas av Energy Star, men som ändå uppfyllde programmets kriterier, på att dessa kriterier måste ändras oftare för att säkerställa att det i programmet görs åtskillnad mellan effektiva och ineffektiva produkter. Beroende på produktgrupp blir efterlevnaden av de nya specifikationerna standard för en stor del av marknaden två till fyra år efter det att specifikationerna införts (i ökad grad när det gäller monitorer och i mindre grad när det gäller utrustning för bildåtergivning, och i synnerhet datorer). Vid den tidpunkten anger specifikationerna inte längre den senaste energieffektivitetsnivån. Såsom diagrammet nedan visar kan en betydande andel av både Energy Star-produkter och produkter som inte omfattas av Energy Star ha effektivitetsnivåer som ligger avsevärt högre än Energy Star-kriterierna. 13 EPA Evaluation Report: ENERGY STAR Program Integrity Can Be Enhanced Through Expanded Product Testing, Report No. 10-P-0040, november 30, 2009 http://www.epa.gov/oig/reports/2010/20091130-10-p-0040.pdf. SV 6 SV
Diagram 3. Resultaten från testningen av 40 datormonitorer jämfört med Energy Starkriterierna. 14 Detta leder till följande slutsatser: Enligt de tillgängliga testresultaten är efterlevnadsnivåerna tillräckligt höga för att bevara programmets integritet. Stickprovet av testade produkter var emellertid relativt litet så sådana tester bör genomföras mera regelbundet av båda förvaltningsenheterna för att säkerställa att en eventuell trend mot låg efterlevnad upptäcks. Efter en viss tid, i takt med att energieffektivitetsnivåerna rent allmänt förbättras, pekar Energy Star inte ut de effektivaste produkterna på marknaden, så kriterierna måste ändras regelbundet. 3.3 Energibesparingar Utvärderingen av de energibesparingar som är förknippade med Energy Star baserades på försäljningsuppgifter från Eurostat (Prodcom), försäljare och andra källor, samt uppgifter från Energy Star-databasen om produkters energiförbrukning, förberedande studier avseende ekodesigndirektivet, Storbritanniens program för marknadsomvandling, etc. Beräkningarna av de försäljningsbaserade besparingarna 15 är ungefärliga eftersom dessa beror på antaganden om hur marknaden skulle se ut om Energy Star inte hade funnits. Med det förbehållet tycks Energy Star har en relativt stor inverkan. Det beräknas att om inte Energy Star hade funnits skulle elförbrukningen hos den nya kontorsutrustning som sålts i EU under de tre senaste åren vara cirka 67 TWh. Energy Star har lyckats minska denna siffra med 11 TWh, dvs. med cirka 16 %. Detta innebär över 1,8 miljarder euro i besparingar på energifakturorna och att man 14 15 EPA Evaluation Report: ENERGY STAR Program Integrity Can Be Enhanced Through Expanded Product Testing, Report No. 10-P-0040, november 30, 2009 http://www.epa.gov/oig/reports/2010/20091130-10-p-0040.pdf. Termen Procent som överstiger standarden på y-axeln bör tolkas som att det betyder "procent med vilken standarden överskrids. I beräkningen togs bara hänsyn till de ENERGY STAR-specifikationer som var i kraft mellan 2008 och 2010, och endast de besparingar som uppnåtts med dessa specifikationer inom denna treårsperiod. SV 7 SV
undvikit 3,7 Mt koldioxidutsläpp. Det bör betonas att dessa siffror handlar om en ögonblicksbild och att de inte tar hänsyn till den nuvarande inverkan av tidigare specifikationer (före 2008), eller de nuvarande specifikationernas framtida inverkan. Om man tar hänsyn till dessa två aspekter uppskattas det att Energy Star kommer att leda till minskad energiförbrukning hos installerade datorer, datorskärmar och utrustning för bildåtergivning i EU med över 30 % till år 2020. I diagrammet nedan visas denna trend för datorer och datorskärmar. 90 80 84,8 70 60 50 54,9 TWh/a 40 30 20 Ingen åt gärd 10 0 ENERGY STAR 2005 2010 2015 2020 year Diagram 4. Energy Stars förväntade inverkan på datorers och datorskärmars elförbrukning fram till 2020 16 Exakta uppskattningar av den återstående besparingspotential som är kopplad till en ändring av de existerande specifikationerna är ännu inte tillgängliga men då denna process helt nyligen har inletts kan man anta att potentialen fortfarande är avsevärd. I Energy Stardatabasen ingår faktiskt produkter som förbrukar mindre än en fjärdedel av nivån för den nuvarande Energy Star-tröskeln. Dessutom, vilket visas i diagram 1, kommer energiförbrukningen för produkter som ännu inte omfattas av avtalet att öka kraftigt under de kommande åren och detta problem måste man också ta itu med. 4. PLANERADE ÄNDRINGAR AV DET AMERIKANSKA ENERGY STAR-PROGRAMMET OCH DERAS FÖRVÄNTADE INVERKAN PÅ AVTALET Från och med februari 2011 kräver EPA att alla produkter som ska bli certifierade i enlighet med programmet i USA ska testas i tredje-parts-certifierade laboratorier och systematiskt kontrolleras innan de blir godkända. Denna översyn är resultatet av en undersökning av 16 Dessa beräkningar gjordes som en del av en konsekvensbedömning för en förordning om tillämpning av direktiv 2009/125/EG med avseende på krav för ekodesign för datorer, servrar och datorskärmar. I modellen togs ingen hänsyn till inverkan av de specifikationer som infördes mellan 2000 och 2005. SV 8 SV
federala revisionsmyndigheten (General Accounting Office), vilken visade att det finns risk för bedrägeri på grund av otillräcklig övervakning (även om inget bedrägeri upptäcktes). Kommissionen har som mål att säkerställa att dessa förändringar inte innebär några överträdelser av avtalet och att de inte får någon negativ inverkan på de EU-tillverkare som deltar i programmet. Frågan diskuterades utförligt inom ramen för EU:s och USA:s energiråd and High Level EU-US Regulatory Cooperation Forum. Som ett resultat av dessa diskussioner bekräftade EPA att i enlighet med det nuvarande avtalet kommer produkter som är registrerade i EU fortfarande att vara erkända i USA, och kommer därför inte att behöva tredjepartscertifieras 17. Utöver det nuvarande avtalet skulle en sådan lösning inte vara godtagbar för USA eftersom EPA anser att den skulle leda till ständiga läckor av deras produktregistreringssystem (tillverkare skulle registrera sig i EU för att undvika den tid och kostnad som behövs för att få tredjepartscertifiering). I detta kapitel kommer därför olika möjligheter för Energy Stars framtid i EU att undersökas, med beaktande av deras förväntade inverkan på tillverkare, deras förmåga att förändra marknaden mot ökad effektivitet och deras exponering för bedrägerier. 4.1. Alternativ 1: Att införa tredjepartscertifiering i EU Enligt detta alternativ skulle Energy Star-avtalet förlängas med ytterligare fem år och EU skulle införa tredjepartscertifiering. Denna strategi förväntas få följande konsekvenser: Efterlevnadsgraden skulle öka. Med tanke på att de senaste testerna av kontorsutrustning har visat en efterlevnadsgrad på 95 % med självcertifiering förväntas de ytterligare vinsterna bli minimala. Kostnaderna för produktregistrering skulle öka, med varierande inverkan på de olika marknadsaktörerna. De stora tillverkarnas egna laboratorier är redan idag ackrediterade i enlighet med de internationella standarder som utgör grunden för de nya amerikanska kraven. För sådana företag kan dessutom kostnaden, på grund av omfattningen av deras verksamhen, ganska lätt bäras. För detta marknadssegment tyder den feedback som har erhållits från två stora tillverkare på en ökning med 30 % av kostnaderna för produktgistreringen. För små och medelstora företag skulle den ökade bördan på grund av nya krav emellertid bli proportionerligt större. Med tanke på att Energy Star utgör grunden för offentlig upphandling skulle dessa nya krav skapa olika villkor vad gäller tillgången till offentliga upphandlingar. Antalet programpartner skulle minska. 60 % av de företag som deltar i EU:s Energy Star och som lämnade feedback på ett frågeformulär om dessa frågor angav att de skulle hoppa av om tredjepartscertifiering infördes. De nya testningskraven kommer att förlänga förfarandet för produktregistrering med minst en månad. Näringslivet betonar att detta, på grund av den korta produktutvecklingscykeln för IT-utrustning, kan leda till en situation där godkännandet för att använda märkningen kommer efter lanseringen av en viss modell på marknaden. 17 Eftersom de nya amerikanska certifieringskraven endast gäller för nyligen registrerade produkter, behöver de produkter som har en certifiering i EU innan det nuvarande avtalet upphör att gälla inte registreras på nytt i USA efter det att det nya avtalet upphört att gälla. SV 9 SV
Av detta följer att tredjepartscertifiering skulle vara oproportionerlig i EU och skulle kunna ha en negativ inverkan på programmet och minska dess inverkan på marknaden. Denna slutsats överensstämmer med resultaten från ett samråd som genomfördes i juni 2010 mellan medlemsstaterna och intressenterna i egenskap av medlemmar i EU Energy Star Board. 4.2. Alternativ 2: Att fortsätta med självcertifieringen i EU Att fortsätta med självcertifieringen i EU skulle innebära att nästa avtal inte längre skulle vara enhetligt för båda parter: principen om ömsesidigt erkännande skulle behöva avskaffas och det skulle därför finnas två skilda produktregistreringssystem. Ett viktigt övervägande i detta fallet är hur detta skulle påverka EU:s tillverkare. Även om 85 % av den kontorsutrustning som importeras till EU kommer från Asien är handeln mellan EU och USA i detta marknadssegment fortfarande betydande. Värdet på EU:s export av kontorsutrustning till USA 2008 låg på nära 4 miljarder euro (cirka hälften av det avsåg datorer), jämfört med 13 miljarder euro för elektriska maskiner och 20 miljarder euro för personbilar. Även om exporten till USA stadigt minskar (från 24 % av exporten 2004 till 15 % 2008) är den amerikanska marknaden, såsom anges ovan, fortfarande EU:s största exportmarknad för kontorsutrustning. Mot bakgrund av ovanstående siffror kan principen om ömsesidigt erkännande först verka vara en viktig del av Energy Star-avtalet. Bland de som har kommit med feedback om dess framtid var det emellertid endast en tillverkare som deltar i EU Energy Star-programmet som angav att den registrerar produkter i EU som sedan exporteras till USA. Detta visar att EUprogrammets partner nästan helt och hållet är fokuserade på den inhemska EU-marknaden. Man kan därför anta att EU:s export till USA huvudsakligen kommer från stora företag som hittills har registrerat sina produkter direkt i USA och bättre kan absorbera kostnaden för nya amerikanska registreringskrav. Man kan också anta att en stor del av EU:s export i detta marknadssegment avser nicher där EU:s industri har en stark ställning och som inte omfattas av Energy Star-specifikationerna, som telekommunikationsutrustning eller specialiserad mjukvara. Denna slutsats förstärks av strukturen på EU:s IKT-industri. För vissa av IKT-industrins delsegment hör EU-företagen till de största aktörerna i hela världen (särskilt i telekom, specialiserad elektronik, t.ex. motorfordon eller medicin, specialiserad mjukvara), men de saknas bland de största tillverkarna av kontorsmaskiner och datorer 18. EU-sysselsättningen i detta senare delsegment i IKT-industrin minskar stadigt, medan den för närbesläktade delsegment, särskilt telekom och datortjänster, har ökat spektakulärt 19. Det finns emellertid en tillverkningsbas i EU som är uppdelad i två skilda grupper. Grupp ett består av dotterbolag till utländska multinationella företag. Nästan ett dussin stora amerikanska och japanska tillverkare har tillverkningsfabriker som ligger i EU:s medlemsstater (oftast i EU15). Grupp två består huvudsakligen av små och medelstora företag som geografiskt är mer utspridda än multinationella företag med en betydande närvaro i EU10. Dessa företag tenderar att vara fokuserade på marknaden för stationära datorer. Deras affärsverksamhet handlar huvudsakligen antingen om att bygga persondatorer från komponenter som inhandlats lokalt, eller att öka värdet i värdekedjan (t.ex. att skapa programvara för specialiserade 18 19 OECD Information Technology Outlook: 2008 - OECD 2008 - ISBN 9789264055537. Mapping the ICT in EU Regions: Location, Employment, Factors of Attractiveness and Economic Impact, JRC- IPTS, 2008. SV 10 SV
tillämpningar), eller helt enkelt om återförsäljning av produkter som inhandlats utanför EU. På grund av den begränsade omfattningen av deras verksamhet konkurrerar dessa företag inte med de stora multinationella företagen med priset på de globala marknaderna utan i stället med att skapa skräddarsydda lösningar som är anpassade till den lokala marknaden. Huvuddelen av dessa företagens inkomster kommer ofta inte från försäljning av hårdvara utan från att serva den. De flesta av dessa tillverkare konkurrerar inom lågprismarknadssegmentet och deras vinstmarginal kan vara relativt låg (cirka 5 %). Detta är den typiska profilen för partner i EU:s Energy Star-program. Ur EU-tillverkarnas synvinkel är det därför viktigare att fortsätta med ett registreringssystem för enkla produkter än att behålla systemet med ömsesidigt erkännande. Grupp etttillverkare måste gå igenom tredjepartscertifiering i USA oavsett vilken strategi de valt i EU, medan grupp två-tillverkare är fokuserade på den inhemska EU-marknaden och ur deras synvinkel är det absolut nödvändigt med ett registreringssystem för enkla produkter. Samtidigt måste det garanteras att samma villkor för att få Energy Star-märkningen i USA tillämpas både för amerikanska och icke-amerikanska tillverkare. USA planerade ursprungligen att kräva att certifieringsorganen (som kommer att ha hand om produktregistreringssystemet) har en betydande nordamerikansk närvaro. Efter invändningar från EU och Korea har detta krav dragits tillbaka och kraven har harmoniserats med internationella standarder. Som en följd av detta finns det nu amerikanska certifieringsorgan för Energy Star i flera medlemsstater. Även om tester av Energy Star-kontorsutrustning har visat på höga efterlevnadsnivåer skulle en fortsatt självcertifiering kräva en noggrann kontroll av programmets efterlevnad. Det anses att Energy Stars integritet skulle kunna säkerställas genom stickkprov kombinerade med direkta konsekvenser för bedrägliga produkter. Kommissionen kommer att försöka bistå medlemsstaterna med att noggrant kontrollera att programmet efterlevs. 4.3 Alternativ 3: Att ersätta Energy Star med alternativa kontrollmekanismer Energy Star har varit framgångsrikt när det gäller att driva marknaden i riktning mot ökad effektivitet. Samtidigt kommer de förändringar som våra amerikanska partner planerar, om de inte genomförs i EU, att upphäva principen om ömsesidigt erkännande och ta bort en del av anledningen att sluta ett nytt avtal. Alternativet till Energy Star, dvs. en obligatorisk energimärkning i enlighet med direktiv 2010/30/EG 20, diskuteras därför bara kortfattat i det här avsnittet. Energy Star är en del av en mer omfattande kombination av politiska åtgärder som är inriktade på produkters energieffektivitet. I denna ram ingår också ekodesigndirektivet och de energimärkningsdirektiv som nämns ovan. Medan ekodesigndirektivet driver på marknaden genom att fastställa minimieffektivitetskrav drar energimärknings- och Energy Stardirektiven marknaden genom att sporra tillverkarna att konkurrera med sina produkters energieffektivitet. Ekodesign kompletterar därför de två märkningsinstrumenten genom att säkerställa en snabbare och mer fullständig marknadsomvandling. Det kan också påverka de marknadssegment där märkningsinstrumenten inte är effektiva. Detta är exempelvis fallet med speldatorer där energieffektivitet knappast påverkar konsumenternas inköpsbeslut. Ekodesign 20 EUT L 153, 18.6.2010, s. 1. SV 11 SV
är därför inget alternativ till Energy Star utan ett komplement till det, även om det måste tillämpas försiktigt för utrustning som förändras så snabbt som IKT. Ett eventuellt alternativ till Energy Star är energimärket. Det jämförande A G-märket som visas vid försäljningsstället är allmänt erkänt av konsumenterna i EU och det har lett till en kraftigt höjd effektivitet hos de produkter som omfattas. Jämfört med Energy Star har energimärket följande för- och nackdelar: Fördelar Det är obligatoriskt. Detta säkerställer att det går att jämföra energieffektiviteten hos alla produkter på marknaden. Det gör det också möjligt att nå alla marknadssegment, medan med Energy Star har tillverkarna inte något incitament att driva på mot ökad effektivitet i vissa segment. Det är allmänt erkänt av EU-konsumenter. När det gäller kontorsutrustning verkar konsumenterkännandet emellertid spela en mindre roll än vid krav för offentlig upphandling. Nackdelar Till skillnad från Energy Star är det på EU-nivå inte kopplat till några obligatoriska bestämmelser om offentlig upphandling. Lagstiftningsförfarandet är långsammare och inte lika flexibelt, vilket kan bli ett problem när det gäller produkter som är så komplicerade och utvecklas så snabbt som IKT-produkter. Trots att det reviderade energimärkningsdirektivet är flexibelt (tomma klasser över A med plats för varor i takt med att marknaden utvecklas), tar utvecklingscykeln för ekodesign- och energimärkningskraven vanligtvis tre till fyra år, jämfört med ett år när det gäller Energy Star. Detta beror på att man när det gäller obligatoriska instument måste ta mycket större hänsyn till sådana aspekter som inverkan på olika marknadssegment eller jämförbarheten mellan olika tillämpningar än när det gäller ett frivilligt system. Utvecklingen av obligatoriska instrument kan därför ofta inte hålla jämna steg med de allt kortare utvecklingscyklerna för IKT-produkter. När det gäller IKT skulle utvecklingen av ett obligatoriskt märke som är tillämpligt för alla produkter dessutom vara mycket komplicerat på grund av den stora mångfalden produktkonfigureringar, tillämpningar och användarmönster (Energy Star är till exempel baserat på ett användarmönster som är typiskt för kontorsmiljön och inte för hushållstillämpningar). En övergång från att använda Energy Star till att använda energimärket skulle leda till en fragmentering av det internationella regelverket, vilket leder till ytterligare kostnader för industrin och den offentliga sektorn. Detta bör undvikas med hänsyn till den globala karaktär som denna marknaden har. Trots att energimärket har vissa fördelar jämfört med Energy Star, verkar det senare vara bättre lämpat för kontorsutrustning. Energy Star erbjuder för närvarande en färdig lösning för att ta itu med kontorsutrustningens energieffektivitet. Giltigheten för dessa slutsatser kommer att övervakas kontinuerligt och de argument som anges i detta avsnitt kommer att utvärderas SV 12 SV
för specifika produkter som omfattas av avtalet, beroende på hur marknaden och tekniken utvecklas. 4.4. Slutsatser Dynamiken och den frivilliga karaktären hos Energy Star gör att det är ett politiskt styrmedel som är särskilt lämpligt för IKT-produkter. En del av programmets framgång kan tillskrivas dess registreringsförfarande för enkla produkter. Ett byte till tredjepartscertifiering skulle innebära en nackdel för små och medelstora företag jämfört med större företag. Detta bör undvikas eftersom programmet är kopplat till obligatorisk offentlig upphandling och små och medelstora företag utgör majoriteten av programmets deltagare. Det skulle också kunna leda till att antalet partner minskar och således minska den inverkan som Energy Star har på marknaden. En analys av profilen på de tillverkare som deltar i programmet och av marknaden för kontorsutrustning i EU i allmänhet visar att ett ömsesidigt erkännande inte är en grundläggande del av avtalet mellan EU och USA. Syftet bör vara att bevara programmets kärna och dess viktigaste syfte produktspecifikationer som utvecklas och tillämpas tillsammans av EU och USA och som ger ett incitament för att kontinuerligt förbättra kontorsutrustningens energieffektivitet. Detta skulle säkerställas genom alternativ 2 som identifierats ovan. I enlighet med detta val skulle EU fortsätta att påverka utvecklingen av Energy Star-specifikationerna, som de facto är den globala standarden för energieffektiviteten för IKT-varor. 5. SLUTSATSER: REKOMMENDATION FÖR ATT FÖRNYA AVTALET Det avtal som för nuvarande är i kraft löper ut i december 2011. Under de senaste fyra åren har programmet bidragit till att göra kontorsutrustningen mer energieffektiv och lett till att konsumenterna sparat pengar. Dess inverkan på marknaden har ökat i takt med att det har blivit allt mer populärt hos tillverkarna. Det har starkt stöd av industrin då det tillhandahåller en flexibel och dynamisk politisk ram som är särskilt välanpassad för sådana snabbutvecklande produkter som IKT-produkter. Samtidigt innebär de förändringar som USA planerar en utmaning för avtalets framtid. Det rekommenderas därför att Europeiska unionen fortsätter att delta i Energy Star-programmet, om än med vissa nödvändiga justeringar. Närmare bestämt ska följande förslag för förlängningen av avtalet göras: EU och USA bör fortsätta samarbeta om utvecklingen av produktspecifikationer, dvs. samma kravnivå bör införas ungefär samtidigt av båda parter. Med hänsyn till USA:s planer på att införa tredjepartscertifiering i programmet bör avtalet fortsätta under två skilda produktregistreringssystem. Man kan beklaga att principen om ömsesidigt erkännande upphör, men det förväntas inte ha någon negativ inverkan på de tillverkare som deltar i EU-programmet. Kommissionen kommer dock att vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att de amerikanska kraven inte innebär att EU:s exportörer hamnar i ett ofördelaktigt läge. Med hänsyn till att tillverkarna har angett att offentlig upphandling är den främsta drivkraften för deras deltagande i programmet, och även med hänsyn till att en stor andel av dem deltar i öppna anbudsförfaranden i andra medlemsstater än där de är etablerade, bör klausulen om offentlig upphandling i förordning (EG) nr 106/2008 behållas. Möjligheten att utvidga den till att omfatta andra aktörer än de centrala myndigheterna bör undersökas. SV 13 SV
Om det finns bevis för att Energy Star, på grund av den snabba utvecklingen på marknaden och den snabba tekniska utvecklingen, inte alltid anger de effektivaste produkterna på marknaden, bör specifikationerna ändras regelbundet och ofta. Även om tillgängliga uppgifter visar på en hög efterlevnadsgrad bör kommissionen och medlemsstaterna ha ett nära samarbete om den fullständiga efterlevnaden av programmet och de bör granska hur pass effektiv denna efterlevnad är senast 18 månader efter det att avtalet ingåtts. Kommissionen kommer kontinuerligt att övervaka vilken inverkan de förändringar som USA föreslagit för Energy Star-programmet har på energibesparing och tillverkare och minst ett år innan det nya avtalet löper ut kommer den att analysera de eventuella framtida valen för att ta itu med kontorsutrustningens energiförbrukning, inklusive att ersätta Energy Star med alternativa politiska instrument. SV 14 SV