Uppföljning år 28 Lokala miljömål för Vänersborg år 26-28 Illustrationer: Tobias Flygar
Innehåll Inledning... 3 Sammanställning och värdering... 3 Uppföljning beskrivning per mål...7 1. Begränsad klimatpåverkan... 7 2. Frisk luft... 9 3. Bara naturlig försurning... 9 4. Giftfri miljö... 1 5. Skyddande ozonskikt... 11 6. Säker strålmiljö... 12 7. Ingen övergödning... 13 8. Levande sjöar och vattendrag... 14 9. Grundvatten av god kvalitet... 15 11. Myllrande våtmarker... 16 12. Levande skogar... 16 13. Ett rikt odlingslandskap... 16 15. God bebyggd miljö... 18 16. Ett rikt växt- och djurliv... 2 Källförteckning... 21 Diarienummer: KS 29/57 Kontakt: Vänersborgs kommun, Agenda 21 Tel: 521-72 11 18 E-post: ann.olsson@vanersborg.se www.vanersborg.se/agenda21 2
Inledning Lokala miljömål för Vänersborg antogs av Kommunfullmäktige den 1 november 26. (Kf N12, Dnr 24.4). Denna rapport Uppföljning 28 är den första uppföljningen av målen sedan beslutet fattades. Uppföljningen avser den geografiska kommunen Vänersborg. Metoder per mål för hur uppföljningen skulle gå till, var inte framtaget när Kommunfullmäktige tog beslutet. Detta har inneburit svårigheter att i efterhand hitta siffror och beskrivningar som på ett bra sätt illustrerar utvecklingen. Redovisningen i denna rapport är därför inte en heltäckande beskrivning av läget för varje mål. Metodutvecklingen kommer att fortsätta. Kontakt: Vänersborgs kommun, Agenda 21 Tel: 521-72 1 (vx) E-post: ann.olsson@vanersborg.se per.gunnarsson@vanersborg.se www.vanersborg.se/agenda21 Sammanställning och värdering För varje mål har en bedömning gjorts av hur väl målet är uppfyllt. Detta illustreras med figurerna nedan. Bedömningen baseras på uppgifterna som redovisas i texterna under respektive mål. Målet bedöms kunna nås eller har redan nåtts Målet är möjligt att nå om ytterligare åtgärder sätts in/genomförs Målet är mycket svårt att nå även om ytterligare åtgärder sätts in/genomförs Det finns inte tillräckligt med information för att göra en bedömning 1.1 Utsläppen av växthusgaser ska som medelvärde för perioden 28-212 vara minst 4 % lägre än utsläppen år 199. 1.2 I Vänersborgs och Vargöns tätorter ska totalutsläppen av koldioxid från olika former av energianvändning år 21 ha minskat med 2 % räknat från 1997 års utsläppsnivå. Halterna av övriga växthusgaser ska också minska. 1.3 Energianvändningen skall minska genom effektiviserande åtgärder och andra energisparåtgärder, hos såväl producenter som konsumenter. 1.4 Andelen energi som kommer från förnyelsebara energikällor ska kontinuerligt öka. Detta gäller inom alla områden där energi används: uppvärmning, elspecifik användning och transporter. 2.1 Halten 5 µg/m 3 för svaveldioxid som årsmedelvärde skall vara uppnått år 25. 2.2 Halterna 2 µg/m 3 som årsmedelvärde och 1 µg/m 3 som timmedelvärde för kvävedioxid ska i huvudsak vara uppfyllda 21. 3
2.3 Halten marknära ozon skall inte överstiga 12 µg/m 3 som åtta timmars medelvärde år 21. 2.4 Halten VOC (flyktiga organiska ämnen) i tätorten skall år 21 inte överstiga 15 µg/m 3 som årsmedelvärde. 3.1 En översyn av försurningssituationen och en målformulering om åtgärder mot försurning av kommunens sjöar och vattendrag skall vara genomförd år 21 3.2 All aska från biobränsleanläggningar i kommunen skall återföras som näring till skogsmarken senast år 212 3.3 Kalkningsverksamheten skall utvecklas så att det blir möjligt att återfå en ursprunglig artsammansättning i kalkade vatten. 4.1 Kemiska ämnen som tillhör gruppen utfasningsämnen enligt Kemikalieinspektionens prioriteringsguide PRIO, ska snarast möjligt upphöra att användas inom kommunen. Redan befintliga varor som innehåller dessa ska hanteras på ett sådant sätt att ämnena inte läcker ut i miljön. 4.2 Hälso- och miljöriskerna vid framställning och användning av kemiska ämnen ska fortlöpande minska fram till år 21. Under samma tid ska förekomsten och användningen av kemiska ämnen som försvårar återvinning av material minska. 4.3 Vid köp av varor och tjänster ska de prioriteras som har minst negativ miljöpåverkan. Där valet står mellan i övrigt likvärdiga produkter ska den väljas som är mest miljöanpassad. 4.4 Halterna av tungmetaller och organiska föroreningar i slam från kommunens avloppsreningsverk ska understiga Naturvårdsverkets gränsvärden. De mikrobiologiska processerna i reningsverken ska inte störas genom påverkan av miljögifter i inkommande vatten. 4.5 Kunskapen om kommunens förorenade marker ska kontinuerligt öka. Förorenade områden ska vara undersökta och vid behov åtgärdade år 22. 5.1 Utsläpp av ozonnedbrytande ämnen ska till största delen ha upphört år 21. 6.1 År 21 ska halterna i miljön av radioaktiva ämnen som släpps ut från alla verksamheter vara så låg att människors hälsa och den biologiska mångfalden skyddas. Det individuella dostillskottet till allmänheten ska understiga,1 msv per person och år från varje enskild verksamhet. 6.2 År 22 ska antalet årliga fall av hudcancer orsakade av UV-strålning inte vara fler än år 2. 6.3 Riskerna med elektromagnetiska fält ska kontinuerligt kartläggas och nödvändiga åtgärder ska vidtas i takt med att sådana eventuella risker identifieras. 7.1 Vattenkvaliteten i sjöar och vattendrag som är påverkade av övergödning skall förbättras minst en tillståndsklass avseende detta enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för vattenkvalitet. År 212 7.2 Vattenburna utsläpp av kväve och fosfor från mänskliga verksamheter skall minska 7.3 Den naturliga reningen som sker i vattendrag skall bibehållas eller återskapas. 4
7.4 Bidrag från fartyg och fritidsbåtar, som trafikerar Vänern, Karls Grav eller Göta Älv till vattnens övergödning skall närma sig nollpunkten 8.1 Tillgång för alla till levande stränder och strandmiljöer utmed vattendragen, sjöar och Vänerkust, med avseende på natur, kultur och friluftsliv. 8.2 Hävdade - betade eller slåttrade - strandängar vid Vassändaviken så att växter knutna till ängen och maderna gynnas. (se även miljömål 13) 8.3 Öringen leker åter i Lillån vid Önafors. 8.4 En fast stam av havsörn häckar utmed Vänerkusten inom kommunen 9.1 Grundvatten skall skyddas från föroreningar och annan påverkan. Hänsyn tas till både dricksvattenintresse och ekologiska aspekter. 9.2 Införa skyddsföreskrifter för samtliga vattentäkter avsedda för 5 personer eller som ger minst 1m 3 /dygn senast år 27 9.3 Minska risken för förorening i grundvattenbrunnar 9.4 Minska bekämpningsmedelsanvändningen i kommunen. 11.1 Bevara de våtmarker och småvatten som idag finns inom kommunen 12.1 Skogar sköts på ett sätt så att biologisk mångfald, kulturhistoria och sociala värden bevaras, samtidigt som den biologiska produktionen upprätthålls. 12.2 Öka den biologiska mångfalden i värdefull skogsmark genom lämplig skötsel så att mängden död ved, lövskog och gammal skog gynnas. 12.3 Bevara och utveckla mindre tätortsnära skogsområden i anslutning till bebyggelse så att områdenas natur- och kulturvärden bevaras. 13.1 Jordbruksmark i kommunen brukas på ett sätt så att biologisk mångfald, kulturhistoria och sociala värden bevaras. 13.2 Ökad areal ekologisk odling i kommunen. 13.3 Småbiotoper i kommunen som utgör rester av det äldre odlingslandskapet, sköts genom slåtter och bete, så att många av de gamla ängsväxterna åter blommar. 13.4 Strandängarna vid Vassändaviken betas och att de växter knutna till ängen och maderna ökar (se även miljömål 8). 15.1 Utveckla planeringen för den bebyggda miljön med ett helhetstänkande i grunden. Planeringen skall leda till att utvecklingen inom alla kommunens sektorer har en riktning mot att den bebyggda miljön utgör en god och hälsosam livsmiljö och därmed även medverkar till en god global miljö. 15.2 All planering sker i demokratiska processer med möjlighet till medverkan och delaktighet 5
15.3 För att nå verklig framgång mot ett resursbevarande samhälle, krävs medvetna och upplysta medborgare. Framtidsvisionen om avfall är att medborgarna har sådana insikter att inget material av något slag som kan återanvändas eller på annat sätt återvinna, kastas för deponering. I ett sådant samhälle existerar naturligtvis enbart sådant material som lämpar sig för återvinnig. Vänersborgarna skall bli bra på kretsloppstänkande. 15.4 Slam från reningsverk och biogasframställning skall ingå i kretsloppet 15.5 Öka andelen förnyelsebar energi för husuppvärmning samt minska energianvändning i bostäder och offentliga lokaler 15.6 Utomhusnivån vid bostäder ska år 21 inte överstiga 55dBA (ekvivalent ljudnivå) respektive 3 dba (ekvivalent ljudnivå) inomhus. Maxnivån ska inte överstiga 35-45-dBA. 15.7 Samtliga byggnader där människor vistas ofta eller under längre tid skall ha en god ventilation 15.8 Radonhalten i alla skolor och förskolor år 21 ska vara lägre än 2 Bq/m 3 luft 15.9 Radonhalten i alla bostäder år 22 ska vara lägre än 2 Bq/m3 16.1 Den biologiska mångfalden och den genetiska variationen ska säkerställas. Alla naturligt förekommande växt- och djurarter i kommunen ska ges förutsättningar att fortleva under naturliga betingelser och i livskraftiga bestånd. 6
Uppföljning beskrivning per mål 1. Begränsad klimatpåverkan 1.1 Utsläppen av växthusgaser ska som medelvärde för perioden 28-212 vara minst 4 % lägre än utsläppen år 199. Utsläppen av växthusgaser har minskat i kommunen men variationen är stor. Denna variation beror till stor del på utsläpp från olika former av energikrävande industri. Av dessa utgör exempelvis Vargön Alloys AB är en stor del. Detta gör att det är svårt att se en varaktig minskning av utsläppen. Man kan dock se att utsläpp från energiförsörjning har minskat med över 4 % från år 2 till år 26. kg CO 2 6 5 4 3 2 1 199 2 25 26 Industriprocesser Transporter Energiförsörjning Övrigt Utsläpp av växthusgaser fördelade på olika utsläppskällor (RUS, 28). 1.2 I Vänersborgs och Vargöns tätorter ska totalutsläppen av koldioxid från olika former av energianvändning år 21 ha minskat med 2 % räknat från 1997 års utsläppsnivå. Halterna av övriga växthusgaser ska också minska. Från 1997 till 24 minskade utsläppen med 4 % (beräknat med data från Luft i Väst och kommunens miljö- och hälsoskyddsförvaltning). Ytterligare uppföljning kommer att göras vid 21. 1.3 Energianvändningen skall minska genom effektiviserande åtgärder och andra energisparåtgärder, hos såväl producenter som konsumenter. Energianvändningen i kommunen har minskat kontinuerligt mellan 22 och 26. Liksom för utsläppen av växthusgaser ser man att industrin står för en stor del av energianvändningen i kommunen. Även transporter i kommunen står för en betydande del. Man kan ändå se att energianvändningen för hushållen har minskat med nästan 4 % under perioden. 7
kwh/inv 9 8 7 6 5 4 3 2 1 22 23 24 25 26 Industri och byggverksamhet Hushåll Transporter Övrigt Energianvändning i Vänersborgs kommun (SCB, 28). 1.4 Andelen energi som kommer från förnyelsebara energikällor ska kontinuerligt öka. Detta gäller inom alla områden där energi används: uppvärmning, elspecifik användning och transporter. Som man ser i uppföljningen av miljömål 1.3 så står transporter för en stor del av energianvändningen i kommunen. Produktion av biogas som uppgraderas till fordonsgas sker sedan år 2 genom rötning vid avfallsanläggningen i Häljestorp. Denna drivs sedan 27 av Ragn-Sells AB. Det som rötas är matavfall från hushållens gröna påsar. Gas kan sedan tankas på FordonsGas tankstation i Vänersborg. Andelen miljöbilar (enligt Vägverkets definition) som är registrerade i kommunen har ökat kraftigt sedan 24 och antalet biogasdrivna bilar har nästan fördubblats mellan 26 och 27 (SCB, 28). Miljöbilarna är dock fortfarande en liten del av personbilarna totalt. procent 2,5 2 1,5 1,5 24 25 26 27 Andel miljöbilar registrerade i kommunen (SCB, 28). Vid Häljestorp utvinns även, i en anläggning från 1983, biogas ur deponigas som används för uppvärmning i egna lokaler, Trestad Center och Näl (Norra Älvsborgs Länssjukhus). Även vid kommunens avloppsreningsverk används biogas för uppvärmning av egna lokaler. Denna gas produceras genom rötning av avloppsslammet. År 28 har biobränsleeldade närvärmeverk 8
byggts i Brålanda och Vargön. Dessa ersätter oljeeldade pannor och förser i första hand kommunala skolor och idrottsanläggningar med värme. Vänersborgs kommun arbetar med en vindbruksplan som ska utgöra ett underlag för vindkraftsutbyggnad. För närvarande finns fyra vindkraftverk inom kommunen med en sammanlagd effekt på 2,3 MW. 2. Frisk luft 2.1 Halten 5 µg/m 3 för svaveldioxid som årsmedelvärde skall vara uppnått år 25. Halten 5 µg/m 3 underskrids i hela kommunen bortsett från Vargöns industriområde. 2.2 Halterna 2 µg/m 3 som årsmedelvärde och 1 µg/m 3 som timmedelvärde för kvävedioxid ska i huvudsak vara uppfyllda 21. Mätningar har gjorts under vinterhalvåret 22-23. Dessa visade 23 µg/m 3 på Edsgatan 1 (gaturum) och 15 µg/m 3 på Gågatan (urban bakgrund). Vid gatukorsningar med mycket trafik finns det risk att timmedelvärdet överskrids. 2.3 Halten marknära ozon skall inte överstiga 12 µg/m 3 som åtta timmars medelvärde år 21. Mätningar av ozon har inte gjorts inom kommunen. Under april till september 27 gjordes en mätning på Östad säteri som ligger 45 km norr om Göteborg. Denna visade ett värde på 119 µg/m 3 vilket ligger strax under målet. Eftersom spridningen av ozon är storskalig så kommer länsstyrelsen att ansvara för fortsatta mätningar. 2.4 Halten VOC (flyktiga organiska ämnen) i tätorten skall år 21 inte överstiga 15 µg/m 3 som årsmedelvärde. En mätning under december 23 till november 24 visade ett medelvärde på 16,3 µg/m 3. 3. Bara naturlig försurning 3.1 En översyn av försurningssituationen och en målformulering om åtgärder mot försurning av kommunens sjöar och vattendrag skall vara genomförd år 21 Länsstyrelsen har en plan om försurning och kalkning inom kommunen. Endast ett fåtal sjöar på Halle- och Hunneberg samt Kroppefjäll kalkas i dagsläget. 3.2 All aska från biobränsleanläggningar i kommunen skall återföras som näring till skogsmarken senast år 212 Ingen heltäckande uppföljning har gjorts för detta mål. Biobränsleeldade närvärmeverk finns i Vargön och Brålanda. I Vargön läggs askan på uppläggningsplats för att gå till jordförbättring. I Brålanda återförs askan till åkermark. 3.3 Kalkningsverksamheten skall utvecklas så att det blir möjligt att återfå en ursprunglig artsammansättning i kalkade vatten. Det finns idag inte behov av att kalkningen utvecklas inom kommunen. 9
4. Giftfri miljö 4.1 Kemiska ämnen som tillhör gruppen utfasningsämnen enligt Kemikalieinspektionens prioriteringsguide PRIO, ska snarast möjligt upphöra att användas inom kommunen. Redan befintliga varor som innehåller dessa ska hanteras på ett sådant sätt att ämnena inte läcker ut i miljön. Ingen uppföljning har gjorts av detta miljömål. Kommunens miljö- och hälsoskyddsförvaltning arbetar kontinuerligt med att minska riskerna med kemikalier i samhället. Under 27 besöktes och informerades de 13 verksamheter som bedömdes hantera flest farliga kemikalier om risker med olika ämnen och möjligheter att minska användningen. 4.2 Hälso- och miljöriskerna vid framställning och användning av kemiska ämnen ska fortlöpande minska fram till år 21. Under samma tid ska förekomsten och användningen av kemiska ämnen som försvårar återvinning av material minska. Ingen övergripande uppföljning har gjorts. Kommunens konsumentkontor skickade under 27 ut information om barn och kemikalier till kommunens förskolor samt friskolors fritidsverksamheter. Även under vatten- och visfestivalen Aqua Blå informerade kontoret om barn och kemikalier samt om produkter som innehåller kemikalier. Under sommaren 28 genomförde kommunens miljö- och hälsoskyddsförvaltning ett tillsynsprojekt mot återförsäljare av bekämpningsmedel. Projektet ledde till att sju olika produkter som inte bedömdes tillåtna att säljas plockades bort från hyllorna. Projektet uppmärksammades även av pressen, vilket kan ha lett till en större medvetenhet om riskerna med kemikalier. 4.3 Vid köp av varor och tjänster ska de prioriteras som har minst negativ miljöpåverkan. Där valet står mellan i övrigt likvärdiga produkter ska den väljas som är mest miljöanpassad. Inköp av ekologiska livsmedel till kommunala skolor och förskolor har under de senaste åren minskat kraftigt. För att motverka detta avsattes i budgeten för 28 extra pengar för inköp av ekologiska livsmedel. kg 8 7 6 5 4 3 2 1 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 Kommunala skolors och förskolors inköp av ekologiska livsmedel exklusive mejeriprodukter. 1
procent 12 1 ej ekologisk ekologisk, förskola ekologisk, skola 8 6 4 2 2 21 22 23 24 25 26 27 Fördelning över inköpt mjölk till kommunala skolor och förskolor. 4.4 Halterna av tungmetaller och organiska föroreningar i slam från kommunens avloppsreningsverk ska understiga Naturvårdsverkets gränsvärden. De mikrobiologiska processerna i reningsverken ska inte störas genom påverkan av miljögifter i inkommande vatten. Halterna av tungmetaller och organiska föroreningar i slam från kommunens avloppsreningsverk understiger de gränsvärden som anges i Naturvårdsverkets förordning 1998:944. 4.5 Kunskapen om kommunens förorenade marker ska kontinuerligt öka. Förorenade områden ska vara undersökta och vid behov åtgärdade år 22. Sommaren 28 fanns det 123 stycken konstaterade eller misstänkta förorenade områden i kommunen enligt MIFO-databasen, länsstyrelsens databas för uppgifter om förorenad mark. Förorenade områden upptäcks och undersöks i samband med arbeten på bensinstationer och liknande. I samarbete med länsstyrelsen tas uppgifter fram om nedlagda verksamheter. Arbete med att kartlägga tidigare utfyllnad med ferrokalk pågår i kommunen. Vid nybyggnationer krävs undersökning och eventuell sanering av förorenade marker. Vid planärenden när marken misstänks vara förorenad ställer miljö- och hälsoskyddsförvaltningen krav på undersökningar i sina yttranden. 5. Skyddande ozonskikt 5.1 Utsläpp av ozonnedbrytande ämnen ska till största delen ha upphört år 21. Till miljö- och hälsoskyddsförvaltningen ska användning av köldmedium i anläggningar med mer än 1 kg rapporterats. Den mängd av HCFC, som är ozonnedbrytande, som finns i anläggningar har minskat mellan 25 och 27. Även användningen av HFC har minskat. Detta ämne är inte ozonnedbrytande men däremot en kraftig växthusgas. Under 27 förbrukades 346 kg HFC. Använd mängd köldmedium (kg) i anläggningar med mer än 1 kg. År HCFC (kg) HFC (kg) 25 712 43 27 486 3937 11
6. Säker strålmiljö 6.1 År 21 ska halterna i miljön av radioaktiva ämnen som släpps ut från alla verksamheter vara så låg att människors hälsa och den biologiska mångfalden skyddas. Det individuella dostillskottet till allmänheten ska understiga,1 msv per person och år från varje enskild verksamhet. Länsstyrelsen ansvarar för den regionala beredskapsplaneringen som bland annat omfattar att informera och besluta om åtgärder för att skydda allmänheten vid olyckor där t.ex. radioaktiva ämnen är inblandade. Exempel på vad övriga strålningskällor kan vara är: biobränslen som innehåller cesium 137 efter t.ex. Tjernobylolyckan, filtermassor från vattenreningsverk som hanterar grundvatten med radioaktiva ämnen eller slam från reningsverk som kan innehålla rester från sjukhus, industrier och deponier. Det finns även strålkällor inom industri, forskning och sjukhus som måste uppmärksammas särskilt när det uppstår bränder. Kunskapen om hur joniserande och ickejoniserande strålning påverka människor, djur och natur ökar men är ännu inte heltäckande. Det är därför tveksamt om målet kommer att nås till 21 enligt en bedömning av Länsstyrelsen i februari 28 (Länsstyrelsen, 28). Ingen bedömning har gjorts enbart för Vänersborgs kommun. 6.2 År 22 ska antalet årliga fall av hudcancer orsakade av UV-strålning inte vara fler än år 2. Antalet fall i Vänersborgs kommun är få och därför redovisas statistik för Västra Götaland. Antalet hudcancerfall har ökat under andra hälften av 19-talet och ökar snabbast av alla cancerformer i Sverige. Ökad exponering för UV-strålning från solen och på senare tid även från solarier bedöms orsaka flertalet fall av hudcancer. Jämfört med 198 beräknas UV-strålningen ha ökat med 1 % över stora delar av Sverige. Under perioden 197-25 har antalet fall av malignt melanom mer än fyrfaldigats i länet. Antalet fall av skivepitelcancer har under samma period nästan niofaldigats. Latenstiden för hudcancer är lång vilket medför att insatser måste göras långsiktigt. Eftersom en långsiktig planering saknas idag så bedömer Länsstyrelsen i Västra Götaland i februari 28 att det är tveksamt om målet kan nås (Länsstyrelsen, 28). antal fall 3 25 2 15 1 5 Män Kvinnor 2 21 22 23 24 25 26 Antal nya fall i Västra Götalands län av malignt melanom i huden (RUS, 28). 12
antal fall 6 5 4 3 2 1 Män Kvinnor 2 21 22 23 24 25 26 Antal nya fall i Västra Götalands län av tumör i huden förutom malignt melanom (RUS, 28). 6.3 Riskerna med elektromagnetiska fält ska kontinuerligt kartläggas och nödvändiga åtgärder ska vidtas i takt med att sådana eventuella risker identifieras. Elektromagnetiska fält uppkommer i anknytning till verksamheter och processer som använder sig av elektrisk ström. Exponering av allmänheten är för de flesta användningsområden mycket låg, men för två tillämpningsområden finns vetenskapligt grundade misstankar om att långtidsexponering för låga exponeringsnivåer kan vara skadligt. Det gäller dels för magnetiska fält från kraftledningar och andra elektriska installationer och dels för användning av mobiltelefon under lång tid. I dessa fall rekommenderar Strålsäkerhetsmyndigheten att man iakttar en viss försiktighet. Strålskyddsmyndigheten bedömer ändå att målet, så som det är formulerat, är uppnått. (Länsstyrelsen, 28) I Vänersborg har ingen separat uppföljning av detta mål gjorts. Hänsyn till riskerna med elektromagnetisk strålning har tagits i samband med yttranden angående kraftledningar. 7. Ingen övergödning 7.1 Vattenkvaliteten i sjöar och vattendrag som är påverkade av övergödning skall förbättras minst en tillståndsklass avseende detta enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för vattenkvalitet. År 212 Flera mätningar sker varje år i vattendrag och sjöar i kommunen. Man kan dock inte se någon trend för hur kvaliteten med avseende på näringsämnen förändras. Dalbergså-Holmsåns vattenvårdsförbund gör flera mätningar som visar att många sjöar och vattendrag är påverkade av övergödning. Detta beror till stor del på de jordbruk som ligger i kommunen. 7.2 Vattenburna utsläpp av kväve och fosfor från mänskliga verksamheter skall minska Kommunens miljö- och hälsoskyddsförvaltning ska inventera samtliga enskilda avlopp som finns inom kommunen. Inventeringar har gjort av bland annat Vänersnäs och Nordkroken samt stora delar av sträckan mellan Vänersborgs tätort och gränsen mot Mellerud väster om riksväg 45. Sedan Naturvårdsverket gav ut nya allmänna råd för små avloppsanläggningar 26 har reglerna skärpts. Detta medför att anläggningar som nu bedöms i inventeringar får högre reningskrav. 13
Kommunen arbetar med att ta fram en dagvattenpolicy som reglerar hur dagvatten ska tas om hand. Mark med miljöersättning för skyddszoner utmed vattendrag har ökat under de senaste åren i kommunen. Syftet med ersättningen är minska läckage av näringsämnen från åkermark. ha 16 14 12 1 8 6 4 2 21 22 23 24 25 26 27 Areal jordbruksmark med utbetalad ersättning för skyddszoner i Vänersborgs kommun. 7.3 Den naturliga reningen som sker i vattendrag skall bibehållas eller återskapas. Ingen uppföljning har gjorts för detta mål. 7.4 Bidrag från fartyg och fritidsbåtar, som trafikerar Vänern, Karls Grav eller Göta Älv till vattnens övergödning skall närma sig nollpunkten Vänerparkens marina, gästhamnen i Vänersborg, uppfyller sedan flera år kraven för den internationella utmärkelsen Blå Flagg. I kriterierna för dessa krävs bland annat att hamnen ska ha en sugtömningsstation för båtarnas septiktankar. Detta medför att fritidsbåtar kan bli av med sin latrin på ett miljömässigt bra sätt. Det finns även möjlighet för lastbåtar att lämna latrin i hamnen i Vänersborg men det är ovanligt att detta utnyttjas. Bidragen från fartyg till övergödningen bedöms dock inte vara stort. 8. Levande sjöar och vattendrag 8.1 Tillgång för alla till levande stränder och strandmiljöer utmed vattendragen, sjöar och Vänerkust, med avseende på natur, kultur och friluftsliv. Förändringar har skett runt Vassbotten under de senaste åren. I den sydligaste delen ligger Vassändaviken där restaureringsarbete har pågått för att gynna ängs- och hagmarksfloran och fågellivet. Man har röjt sly och slagit vass. Genom att sätta upp bord och bänkar samt att anlägga en parkeringsplats kommer tillgängligheten att förbättras. En gång- och cykelväg och bro byggdes 25 vid Vassbotten som binder ihop strandpromenaden förbi strandkyrkogården. Vid Dalbobron byggdes under 25 ett fågeltorn intill Dalbobergen. Det ger en fin utkiksplats över både Vänern och Vänersborg och placeringen är bra för att studera flyttande fåglar under hösten. 14
Under 28 har kommunen arbetat med en grönplan som ska uppmärksamma befintliga och möjliga gröna stråk runt Vänern och andra vattendrag i kommunen. Grönplanen beräknas antas i början av 29. 8.2 Hävdade - betade eller slåttrade - strandängar vid Vassändaviken så att växter knutna till ängen och maderna gynnas. (se även miljömål 13) Arbete har pågått med att restaurera området och gynna den värdefulla ängsfloran och fågellivet genom röjning av sly och slåtter av vass. Grindar och stängselövergångar har färdigställts. Målet är uppfyllt men fortsatt kontinuitet i skötseln krävs för att bibehålla naturvärdena. 8.3 Öringen leker åter i Lillån vid Önafors. Som ett första steg har en utredning gjorts som visar vilka möjligheter till biotopförbättrande åtgärder som kan göras i vattendraget. Åtgärderna syftar till ett ökat flöde och rivning av vandringshinder. Vägtrummor ska bytas och Önaforsdammen ska sänkas. Åfåran ska trängas ihop på ett par sträckor och dessutom tillföras lämpligt bottenmaterial. Dessa åtgärder kräver tillstånd enligt miljöbalken, vilket miljödomstolen har beviljat under 28. Nu börjar arbetet med att genomföra åtgärderna, vilket troligen kommer att ske under ett par års tid. Parallellt pågår även en upprustning i områdena omkring Lillån, främst för att underlätta för friluftslivet. 8.4 En fast stam av havsörn häckar utmed Vänerkusten inom kommunen Häckning har skett inom kommunen men det finns ännu ingen fast stam. 9. Grundvatten av god kvalitet 9.1 Grundvatten skall skyddas från föroreningar och annan påverkan. Hänsyn tas till både dricksvattenintresse och ekologiska aspekter. Se övrig uppföljning som gäller grundvatten. 9.2 Införa skyddsföreskrifter för samtliga vattentäkter avsedda för 5 personer eller som ger minst 1m 3 /dygn senast år 27 Skyddsföreskrifter har tagits fram för de två kommunala grundvattentäkterna i Brålanda och Lilleskog och dessa ska nu införas. Att införa skyddsföreskrifter för ytvattentäkten i Vänern kan komma att behöva göras gemensamt med andra kommuner. Det finns ytterligare ca 5 vattentäkter som inte är kommunala som förser mer än 5 personer med vatten och som ännu inte har några skyddsföreskrifter. En stor del av dessa kommer emellertid att få kommunalt vatten inom en snar framtid. 9.3 Minska risken för förorening i grundvattenbrunnar Statistiken för vattenkvaliteten i grundvattenbrunnar är inte tillräckligt omfattande för att säga något om detta mål. 15
9.4 Minska bekämpningsmedelsanvändningen i kommunen. Ingen uppföljning har gjorts av användningen av kemiska bekämpningsmedel i kommunen. En ökad ekologisk odling i kommunen kan ha gett en minskad användning av bekämpningsmedel inom jordbruket (se miljömål 13.2). 11. Myllrande våtmarker 11.1 Bevara de våtmarker och småvatten som idag finns inom kommunen Ingen heltäckande uppföljning har gjorts för detta mål. 26 och 27 fick tre respektive fyra lantbrukare stöd för anläggning, restaurering eller skötsel av våtmarker i kommunen. 12. Levande skogar 12.1 Skogar sköts på ett sätt så att biologisk mångfald, kulturhistoria och sociala värden bevaras, samtidigt som den biologiska produktionen upprätthålls. FSC, Forest Stewardship Council, är en internationell organisation som ska främja ett miljöanpassat, socialt ansvarstagande och ekonomiskt livskraftigt bruk av skogen. I certifierade skogar ställs krav på att biologiskt värdefull skog sköts så att naturvärden bevaras. Att certifiera sin skog enligt FSC är frivilligt. I kommunen har andelen FSC-certifierad skog ökat med drygt 9 % mellan 24 och 26. Knappt en fjärdedel av den totala arealen skogsmark i kommunen är FSCcertifierad. Samtliga skogar som ägs av Vänersborgs kommun är FSC-certifierade. Areal FSC-certifierad skog i Vänersborgs kommun (FSC, 28). År Certifierad areal (ha) 24 527 26 5485 12.2 Öka den biologiska mångfalden i värdefull skogsmark genom lämplig skötsel så att mängden död ved, lövskog och gammal skog gynnas. För uppföljning se mål 12.1. 12.3 Bevara och utveckla mindre tätortsnära skogsområden i anslutning till bebyggelse så att områdenas natur- och kulturvärden bevaras. Kommunen har under 28 arbetat med en grönplan som behandlar den tätortsnära skogen. 13. Ett rikt odlingslandskap 13.1 Jordbruksmark i kommunen brukas på ett sätt så att biologisk mångfald, kulturhistoria och sociala värden bevaras. Se uppföljning av målen 13.2-13.4. 13.2 Ökad areal ekologisk odling i kommunen. Andelen åkermark i kommunen som får miljöstöd av Jordbruksverket för ekologisk odling har ökat kontinuerligt i kommunen sedan 23. 27 var andelen 16 % av den totala åkerarealen. Under samma tidsperiod har andelen mark som är godkänd av KRAV varit drygt 6 %. 16
procent 18 16 14 12 1 8 6 4 2 23 24 25 26 27 Andel åkermark med miljöstöd för ekologisk odling Andel KRAV-godkänd åkermark Andel åkermark med miljöstöd för ekologisk odling (SKL, 28) och andel KRAV-godkänd åkermark (KRAV, 28). 13.3 Småbiotoper i kommunen som utgör rester av det äldre odlingslandskapet, sköts genom slåtter och bete, så att många av de gamla ängsväxterna åter blommar. Arealen jordbruksmark i kommunen som fått stöd för bevarande av betesmarker och slåtterängar från Jordbruksverket har ökat kontinuerligt sedan 21. Syftet med stödet är att förstärka dessa naturtypers natur- och kulturvärden. ha 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 21 22 23 24 25 26 Areal med grundersättning Areal med tilläggsersättning Arealer med miljöersättningsåtagande för bevarande av betesmarker och slåtterängar 21-26 (SKL, 28). Ett projekt som kommunen har arbetat med är Halleskogen, som är ett gammalt odlingslandskap med många fornlämningar. Området har röjts för att betet ska bli effektivare. Detta medför att växter och djur som är knutna till gamla hagmarker gynnas. 17
13.4 Strandängarna vid Vassändaviken betas och att de växter knutna till ängen och maderna ökar (se även miljömål 8). Se uppföljning av miljömål 8.2. 15. God bebyggd miljö A. Planering för en hållbar utveckling 15.1 Utveckla planeringen för den bebyggda miljön med ett helhetstänkande i grunden. Planeringen skall leda till att utvecklingen inom alla kommunens sektorer har en riktning mot att den bebyggda miljön utgör en god och hälsosam livsmiljö och därmed även medverkar till en god global miljö. Kommunens byggnadsförvaltning driver och medverkar i arbetet med ett flertal översiktliga planer där helhetstänkandet och inriktningen mot det långsiktigt hållbara samhället genomsyrar innehållet. Exempel på dessa är fördjupad översiktsplan för Vänersborgs stad och Vargön, vindbruksplan samt grönplan. I översiktsplan och fördjupad översiktsplan anges att nybyggnation i Vänersborgs tätort främst ska ske genom förtätning så att nya byggnader har nära till centrum. Detta minskar bland annat behovet av fordonstransporter. Under våren 28 beslutade kommunfullmäktige i Vänersborg att det i varje förvaltning och nämnd ska utses en tjänsteman respektive politiker med särskilt ansvar för miljöarbetet. För dessa miljömålsansvariga ska det organiseras ett nätverk som ska samordna arbetet med miljömålen. 15.2 All planering sker i demokratiska processer med möjlighet till medverkan och delaktighet Kommunens byggnadsförvaltning har initierat flera seminarier för att sprida kunskap om planeringsprocessen och för att öka medverkan. En gång per år har byggnadsförvaltningen även öppet hus då man kan komma dit och diskutera planeringen med personal. Alla planprocesser publiceras på kommunens hemsida. B. Hushållning och kretslopp 15.3 För att nå verklig framgång mot ett resursbevarande samhälle, krävs medvetna och upplysta medborgare. Framtidsvisionen om avfall är att medborgarna har sådana insikter att inget material av något slag som kan återanvändas eller på annat sätt återvinna, kastas för deponering. I ett sådant samhälle existerar naturligtvis enbart sådant material som lämpar sig för återvinnig. Vänersborgarna skall bli bra på kretsloppstänkande. Från den 1 januari 27 läggs inget hushållsavfall på deponi utan allt sorteras i brännbart och rötbart. Nästan en tredjedel går till rötning för produktion av biogas. Den totala mängden hushållsavfall har varit relativt konstant under de senaste åren. 18
ton 8 7 deponering förbränning rötning 6 5 4 3 2 1 22 23 24 25 26 27 Mängd hushållsavfall i Vänersborgs kommun. I november 28 skickades en ny sorteringsguide ut till alla hushåll i kommunen. Denna går igenom varför och hur vi ska sortera vårt avfall. Samma information kan hämtas på sorteringsguidens hemsida (www.sorteringsguiden.se). Hushållen får även information genom miljöalmanackan som kommunens gatuenhet skickar ut varje år. Renhållningsverket brukar också informera skolornas femteklasser om sortering. kg/inv 7 6 26 27 5 4 3 2 1 Glasförpackningar Pappersförpackningar Metallförpackningar Plastförpackningar Tidningar Mängd insamlade förpackningar per kommuninvånare (FTI, 28). 15.4 Slam från reningsverk och biogasframställning skall ingå i kretsloppet Kommunens miljö- och hälsoskyddskontor arbetar aktivt med att kunna återföra slammet från avloppsreningsverken i Vänersborg och Brålanda till åkermark. Arbete ska inledas med att certifiera slam från i första hand Brålandas avloppsreningsverk för att detta ska kunna spridas på åker. På avloppsreningsverket i Vänersborg rötas slammet för produktion av biogas som används för uppvärmning av egna lokaler. 19
15.5 Öka andelen förnyelsebar energi för husuppvärmning samt minska energianvändning i bostäder och offentliga lokaler Se uppföljning av lokala miljömål 1.3 och 1.4. C. Hälsosam miljö 15.6 Utomhusnivån vid bostäder ska år 21 inte överstiga 55dBA (ekvivalent ljudnivå) respektive 3 dba (ekvivalent ljudnivå) inomhus. Maxnivån ska inte överstiga 35-45- dba. En bullerplan planeras att tas fram under 29 på kommunens miljö- och hälsoskyddsförvaltning. 15.7 Samtliga byggnader där människor vistas ofta eller under längre tid skall ha en god ventilation Ingen uppföljning har gjorts för detta mål. Systematiskt arbete på kommunens miljö och hälsoskyddsförvaltning är ännu inte inlett. 15.8 Radonhalten i alla skolor och förskolor år 21 ska vara lägre än 2 Bq/m 3 luft Under 27 mättes radonhalten i samtliga skolor och förskolor i kommunen av miljö- och hälsoskyddsförvaltningen. Totalt mättes radonhalten i 329 salar och av dessa överskreds gränsvärdet i tre salar i Multorpskolan och Birger Sjöberggymnasiet. En utredning pågår om orsaker till överskridandet. 15.9 Radonhalten i alla bostäder år 22 ska vara lägre än 2 Bq/m 3. Under 26 fick fastighetsägare inom högriskområden mellan Öxnered och Frändefors erbjudande om radonmätning. Av 62 fastigheter där radonmätningar gjordes översteg sju gränsvärdet 2 Bq/m 3. 27 gjordes mätningar i 15 fastigheter och 9 av dessa låg över gränsvärdet. 16. Ett rikt växt- och djurliv 16.1 Den biologiska mångfalden och den genetiska variationen ska säkerställas. Alla naturligt förekommande växt- och djurarter i kommunen ska ges förutsättningar att fortleva under naturliga betingelser och i livskraftiga bestånd. Arealen skyddad natur i kommunen ökade under början av 2-talet men minskade något mellan 24 och 26. Ökningen beror på nybildade naturreservat. Naturvårdsområde var ett sätt att tidigare skydda skog innan miljöbalken trädde i kraft. Nu kan inte längre nya tillkomma men de naturvårdsområden som redan har bildats finns kvar. 2
ha 8 7 6 5 4 3 2 1 2 21 22 23 24 26 naturreservat naturvårdsområde djur- och växtskyddsområde Areal skyddad natur i Vänersborgs kommun (SCB, 28). Källförteckning RUS - Regionalt uppföljningssystem (28). Uppdatering våren 28. [online]. Tillgänglig: http://www.rus.lst.se/aktuelluppdatering1.html. [28-12-16]. SCB Statistiska centralbyrån (senast uppdaterad 28-12-9). Energiöversikt för kommun, län, riket. [online]. Tillgänglig: http://www.scb.se/templates/product 24622.asp. [28-12-16] SCB - Statistiska centralbyrån (senast uppdaterad 28-12-8). Fordon i län och kommun vid årsskiftet 27/28. [online]. Tillgänglig: http://www.scb.se/templates/product 156.asp. [28-12-16]. SCB - Statistiska centralbyrån (senast uppdaterad 28-4-24). Tab 3. Andel miljöbilar (i beståndet resp. av nyregistreringar som fanns i beståndet vid årets slut) 24, 25, 26, 27. [online]. Tillgänglig: http://www.scb.se/templates/standard 132382.asp. [28-12-16]. SCB Statistiska centralbyrån (senast uppdaterad 28-12-17). Skyddad natur. [online]. Tillgänglig: http://www.scb.se/templates/product 24538.asp. [28-12-18]. FSC Forest Stewardship Council (28). FSC-certifikat I Sverige. [online]. Tillgänglig: http://www.fsc-sverige.org/statistik/certifikatsverige/tabid/88/default.aspx. [28-12-17] SKL Sveriges kommuner och landsting (senast granskad 28-11-13). Data för miljöindikatorerna på kommunnivå. [online]. Tillgänglig: http://www.skl.se/artikel.asp?a=1285&c=619. [28-12-17]. KRAV (28). Andel KRAV-godkänd åker- och betesmark. [online]. Tillgänglig: http://statistikutv.krav.se/default.aspx. [28-12-17]. FTI Förpacknings och tidningsinsamlingen (28). Kommunnivå. [online]. Tillgänglig: http://www.ftiab.se/hushall/atervinningen/statistik/kommunniva.4.45877db1168b3d892a898.html. [28-12-18]. Länsstyrelsen i Västra Götaland (senast uppdaterad 28-11-6). 6. Säker strålmiljö. [online]. Tillgänglig: http://www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/amnen/miljomal/mal+for+lanet/. [28-12-19]. /Per Gunnarsson; Agenda 21; 29-1-21 21