Öresundshearing 2 mars 2007

Öresundshearing 2 mars 2007 med Cristina Husmark Pehrsson, samordningsminister för Nordiska frågor Regeringskansliet Region Skåne Øresunddirekt Så utvecklar vi integrationen i Öresundsregionen! Allmänhetens förslag till förbättringsområden Från hearingen; frågor, diskussion och presentationer av typfall Frågor ställda vid anmälan på Øresunddirekts hemsida Diskussionsforum inför hearingen Øresunddirekts hemsida

Innehåll sida Regelverk 3 Allmänt om socialförsäkringssystemet 3 A-kassa mm 3 Pensioner 5 Föräldraledighet 6 Arbete för svensk och dansk arbetgivare samtidigt 7 Distansarbete 7 Skatter skatteavtalet mellan Sverige och Danmark 9 Fastighetsskatt 12 Montörsregeln bemanningsföretag kan inte verka över Sundet 12 Företagens behov 13 Platsbanken annonsering av danska arbeten 13 Kommunikationer 14 Brotaxan 14 Öresundstågen 14 Transittrafik Bornholm-Köpenhamn 15 Fast förbindelse Helsingborg-Helsingör? 15 Studier och utbildning 16 Pendlingskostnader för studenter 16 Betygsöversättning 16 Studiemedel 16 Svenska läkarstuderande i Danmark 16 Yrkesutbildningssystem 17 Övrigt 17 Vardagsintegration 18 Id-kort 18 Personnummer 18 Sjukvård id-handlingar 18 Svenskt läkarintyg till dansk arbetsgivare? 19 Körkort 19 Övrigt 20 Öresundshearing med Cristina Husmark Pehrsson 2 mars 2007, Börshuset i Malmö 11.00 Diskussion med Öresundsaktörer (myndigheter m fl) 13.25 Presskonferens 14.00 Möte med pendlarföreningar 14.15-16.15 Hearing med allmänheten Inledning; Cristina Husmark Pehrsson, samordningsminister för Nordiska frågor Möjligheter och utmaningar vi möter dagligen; Pia Kinhult, regionråd, Region Skåne Film om unga gränsgångare: Gräset är grönare, Marcus Fredricson och Jonathan Wallander, elever från Mediagymnasiet Malmö Samtal om Öresundsintegrationen; presentation av personer från olika pendlargrupper ( typfall ), frågor från publiken och via Øresunddirekts hemsida, diskussion Moderator: Thomas Frostberg, vd och Chefredaktör för nyhetstjänsten Rapidus. Öreundshearingen anordnades av Regeringskansliet, Region Skåne och Øresunddirekt Denna sammanställning är gjord av Region Skåne (19 mars 2007) Foto: Sven Persson, Swelo Photo. Fotografierna får endast användas av Region Skåne. 2

Regelverk Allmänt om socialförsäkringssystemet Är det möjligt med särregler för Öresundsregionen? Kan man skapa ett samlat servicecentrum, en samlad ingång till systemet för gränspendlare? Ny EG-förordning kommer lösa många av gränsproblemen. När kommer den att implementeras i Sverige? Det finns ett stort intresse för att ta itu med gränshindersproblematiken. Viktigt att se ett Nordenperspektiv. I direktiven för ett nytt socialförsäkringssystem finns det nordiska perspektivet med. I Norge försöker man skapa ett sammanhållet system som vi ska studera. Oklart när nya EGförordningen kan tillämpas /Cristina Husmark Pehrsson/ Finns det några planer för ett ökat samarbete här mellan länderna avseende sjukförsäkringssystemen och det därtill kopplade problemet med att bo i ett land och arbeta i ett annat? Sygpension? Hvornår kan vi forvente en harmonisering af arbejdsmarkedsregler, a-kasseregler, bistandsregler m.v., så øresundspendlere uden risiko for at miste sociale rettigheder frit kan veksle mellem arbejde i Danmark og Sverige? Svensk pendlare till Danmark: Efterlyser tydligare information om hur svenska och danska regelverk fungerar för pendlare. Svårt att få grepp om hur det blir med skatt, pension mm Dansk pendlare till Sverige: Hovedparten af de personer, der pendler over sundet, er bosat i Sverige mens de arbejder i Danmark. Det giver en stor ekspertise om hvordan man servicerer folk, der pendler i den retning. Antallet af folk bosat i Danmark med arbejde i Sverige er desværre relativt lavt. Det giver problemer, når man henvender sig til myndighederne fordi kun få er i stand til at sende én videre i systemet, og endnu færre har den fornødne ekspertise til at hjælpe med aktuelle problemstillinger for denne gruppe af pendlere. A-kassa mm Dansk bosatt i Sverige, pendlar till Danmark: Det er meget forvirrende at man skal være i en a- kasse i det land man arbejder i, og betaler dertil, for så at blive overflyttet hvis man skulle miste sit arbejde. Ikke nok med det, man betaler flere penge når man arbejder i Danmark og får op til 3000 dkr. Mindre ud når man pludselig skal have pengene fra Sverige. Betaler altså dyrt, men får kun lavt beløb ud. Burde have helt samme forhold som ens kollegaer eller frit valg. Desuden kan man ikke tegne ekstra forsikringer fordi man jo bliver overflyttet. Dansk som pendlar till Sverige: Det er problematisk, at man efter 5 år på det Svenske arbejdsmarked ikke kan overflyttes til en dansk A-kasse, når man samtidig i tilfælde af afskedigelse eller kontraktudløb ikke er sikret af det svenske system man ender på bistandshjælp i Danmark uden anciennitet til at indtræde i en dansk A-kasse. inget problem för dem som pendlar över gränsen gäller inte dem. /Øresunddirekt/ Det borde vara frivilligt var man vill betala in a- kassa - och därmed var man får ut försäkringen. Reglerna styrs på europeisk nivå, av EU-direktiv /HTF/ Øresunddirekt har initierat ett samarbete mellan a-kassorna /Øresunddirekt/ Tar Sverige intryck av det danska flexicurity-systemet? Frågan diskuteras både i Sverige och övriga EU-länder /Cristina Husmark Pehrsson/ 3

Vil ministeren ændre den tåbelige regel i Forsikringskassen som betyder, at en dansk statsborger, der har bosat sig i Sverige men fortsætter med at arbejde i Danmark og her betaler til sin A-kasse for understøttelse ved arbejdsledighed, ved ledighed skal flytte til en svensk A-kasse omgående. Kontingent er højere i Danmark end i Sverige og tilsvarende er understøttelsen. Ved uforskyldt ledighed skal medlemmet, den danske statsborger, overflyttes til en svensk A-kasse og modtager herefter understøttelse efter de svenske satser, der er langt lavere. Selve flytningen er yderst problematisk. Tilsvarende gælder for svenske statsborgere der arbejder i DK men fortsætter med at bo i Sverige. Forslag: Der indrømmes en periode på minimum 1 år førend en overflytning skal ske. Varför skall man behöva vara med i a-kassa i arbetslandet då man vid eventuell arbetslöshet måste vända sig till a-kassa i bosättningslandet? /Hemsida diskussionsforum inför hearingen/ Jag har nu betalat skatt i DK i två år + en høg avgift till dansk a-kassa, tvunget om jag skulle bli arbetsløs. Skulle det intræffa att jag blir DELTIDS-arbetsløs får jag ersættning från den danska a- kassan, men om jag helt blir av med mitt arbete ska den svenska a-kassan (via vilken fackførening??) betala ut pengar! A-kassa vid sjukdom och uppsägning Jeg har spörgsmål om overgange isär erstatning fra a-kasserne Danmark/Sverige samt försäkringskassan. I dag fungerer de dårligt, isär ved fyring når man blir langtidssyg och siden friskforklaret f.ex. når man har arbejdet i Danmark og bor i Sverige. Ligeså skatteforhold og regler fungerer dårligt. Man oplever en form af stigmatisering og marginalisering. Måske är det uvidenhed, måske ovilje eller ren og skär dumhed? Så länge der ikke er någet i vejen er det OK. Problemet ved sygdom og efterfölgende arbejdslöshed: Jeg bor i Helsingborg og arbejder i Helsingör. Hvis jeg f. eks. får en blodprop og bliver lam er det 100% sikkert, at jeg bliver fyret på et tidspunkt. Så kan jeg jo ikke gå på A- kassen og melde mig som arbejdssögende( Jeg er jo lam) dvs jeg har ingen social forsikring, der hjälper mig- hverken Danmark eller Sverige bryder sig om mig efter en sådan omgang. Det må vi have en lösning på. Anvisning av arbetslösa över landsgränser /Hemsida diskussionsforum inför hearingen/ I 2005 blev der stadfæstet dom i en sag fra 2003 om den Svenske bygningsarbejder Per Ove- Persson. Sagen var blevet bragt til domstolene fordi Person gennem den svensk arbejdsformidlinger var blevet anvist et job i Kongsvinger i Norge. Persson takkede nej til jobbet da det lå 100 km fra hans bopæl på den svenske side i Lysevik og da han ikke var tryg ved det norske sikringsystem. Som sanktion blev Per Ove-Persson trukket 25% i sine arbejdsløshedsdagpenge. Det er i sig selv ikke ualmindeligt at trække arbejdsløse for at sige nej til jobtilbud, hvad der gør denne sag speciel er, at det er første gang en svensker tvinges til at tage job udenfor landets grænser. Mit spørgsmål er: kan en sådan anvisning finde sted for Øresundsregionen? Det svenske system synes kørt i stilling, hvad med det danske? 4

Pensioner Det behövs mer information och rådgivning om pensionssystemen när man pendlar över sundet. Det är svårt att förstå alla regler. Om man arbetar i Danmark får man pension där men har inga pensionsmöjligheter i Sverige. Vad händer om man sedan börjar arbeta i Sverige? EU:s regler säger att man tjänar ihop pensionsrätt i arbetslandet. Man får pension från alla länder man arbetat i. Svårt att jämka mellan Sverige och Danmark pga helt olika system. /Försäkringskassan/ Vad händer när man blir ålderspensionär om man bor i Sverige och får sjukpension från Danmark? ålderspensionen kommer även fortsättningsvis att utbetalas från Danmark. Om man varit bosatt i Sverige kan man även ha rätt till viss ålderspension från Sverige. /Försäkringskassan/ + +/Hemsida diskussionsforum inför hearingen/ SAS kabinförening; kabinanställda som bor i Sverige men är stationerade på Kastrup utgör en speciell grupp som betalar inkomstskatt i Sverige. Om denna grupp mitt i yrkeslivet byter till dansk anställning finns stor risk för dålig pension p g a helt olika system. Den svenska skattelagstiftningen begränsar avdragsrätten för pensionsinsättningar: Vi som är anställda i Danmark och inkomstskatteskyldiga i Sverige har följande frågor: Skattelagstiftningen i Sverige tar ingen hänsyn till vad individen får för pension, 20 000 SEK/mån eller 7 000 SEK/mån i pension spelar ingen roll, rätten att dra av till ett sparande för pensionen stannar vid ett ½basbelopp för en med inkomst upp till 10 basbelopp både om du arbetar med en liten pensionsrätt i anställningen i Danmark och en anställning i Sverige. Finns det några förslag till lösningar eller planerade åtgärder på de problem som uppstår för dem som arbetspendlar till Danmark från Sverige för att regler och lagstiftning ska bli mer samspelta mellan Öresundsregionens länder och pensionsinsättningar? Kommer man att försöka hitta lösningar för att underlätta för arbetstagare i Danmark som bor och är skattskyldiga i Sverige och ge dem en möjlighet att uppnå en skandinavisk nivå på sin pension? Är Sveriges regering medvetna om att det kan komma extra många pensionärer om 15 till 20 år i södra Sverige som kan ha en mycket liten pension att leva av på grund av att få är medvetna om att en dansk anställning automatiskt inte ger en pension? Finns det någon handlingsplan för att få svenska arbetspendlare medvetna om att ett arbete i Danmark automatiskt inte ger en pension via sin anställning förutom 1/40 folkpension för vart år du arbetar i Danmark? Förslag till åtgärd: Titta på vad individerna beräknas få i pension och avgör därefter vad som kan var a en rimlig avdragsgill pensionsinsättning. Höj avdragsrätten för pensionsinsättningar för personer som har inkomst i Danmark och är skattskyldiga i Sverige. Ministern är medveten om frågan, som även lyfts under förmiddagens diskussion med myndigheter m fl /Cristina Husmark Pehrsson/ Även finansieringssystemen för pensioner skiljer sig åt. Skatt i Sverige ger inte rätt till pension i Sverige, utan det är de sociala avgifterna som gör det. Hög lön ger inte automatiskt hög pension /SPP Handelsbanken liv/ Som boende i Sverige och arbetande i Danmark; var bör man då pensionsspara? Hur deklarerar man det samt betalar skatt? 5

Föräldraledighet/barselsorlov Dansk som pendlar till Sverige: Der er en meget dårlig synkronisering når den svenske arbejdsgiver indeholder lønudbetalinger ved f.eks. barselsorlov til at man får penge fra Försäkringskassan. Jeg har oplevet at stå uden indtægt i 3 måneder! Der er ligeledes for mange oplysninger som man selv skal indhente til og fra Försäkringskassan sagsbehandlingen er træg. Det generelle informationsniveau kunne forbedres, ikke mindst fordi mange af de opgaver, som Försäkringskassan varetager i Sverige, automatisk varetages af arbejdsgiver og det offentlige system i Danmark. Det er problematisk, at der ved föräldrepenning fratrækkes danske børnepenge fra alle børn selv om orloven kun omfatter ét barn og selv om børnepenge (børnechecken) ikke fratrækkes i orlovsydelsen i Danmark. De svenska och danska föräldrapenningssystemen ska samordnas enligt EU:s regler. Handläggningen sker också manuellt och kräver kontakt med både svenska och danska myndigheter, och detta tar tid. Eftersom den svenska föräldrapenningen är en EU-familjeförmån ska den också samordnas med andra EU-familjeförmåner exempelvis barnbidrag i Sverige och børnefamilieydelse i Danmark. Det medför att eftersom den danska børnefamilieydelsen är högre än det svenska barnbidraget för mindre barn, påverkar detta det totala beloppet som utbetalas i föräldrapenning från Sverige. /Försäkringskassan/ Om man bor i Sverige och arbetar i Danmark kan motsatta förhållandet ske; man kan få både svenska barnbidrag och dansk barncheck på överskjutande belopp. /Hemsida diskussionsforum inför hearingen/ Frilansare, men just nu föräldraledig: Jag har erbjudits ett tillfälligt arbete i Danmark, omfattningen är på ca 5 veckor. Om jag tar det jobbet och sen vill gå tillbaka till föräldraledigheten blir min sjukpenningsgrundade inkomst (SGI) "nollad". Detta är alla institutioner jag talad med eniga om är en absurd konsekvens av lagstiftningen. Det rimliga borde vara att ett mer långvarigt arbete skulle kräva att man tillhör det lands försäkringskassa som man arbetar i, som det är nu åker man ur det svenska sjukförsäkringssystemet efter en dag! 6

Arbete för svensk och dansk arbetsgivare samtidigt Svensk som pendlar till Danmark: Vill kunna arbeta extra i bosättningslandet utan problem för den danska arbetsgivaren med svenska arbetsgivaravgifter. Känns fel att behöva starta enskild firma för att lösa problemet. Dansk företagare som rekryterar svensk arbetskraft: Se över den svenska arbetsgivaravgiften så att den inte drabbar de danska arbetsgivarna när deras medarbetare arbetar extra i Sverige Diskussion kring detta pågår mellan svenska och danska finansministrarna /Cristina Husmark Pehrsson/ Enligt dispensöverenskommelsen från 2001 får man arbeta på båda sidor sundet för SAMMA arbetsgivare; distansarbete. Man kan också söka dispens vid arvoderade förtroendeuppdrag, småuppdrag mm i Sverige när man arbetar i Danmark. Vid övriga extraarbeten på svensk sida måste den danske arbetsgivaren betala svenska arbetsgivareavgifter på den danska lönen. /Försäkringskassan/ Idag är jag i praktiken förbjuden av mitt danska bolag att arbeta i Sverige. Detta gör att jag inte kan arbeta extra i Sverige, och att jag blir tvungen att starta ett danskt bolag för att kunna ha svenska kunder. Är detta något som kommer att ses över med de danska myndigheterna? Förklaring: Den som bor i Sverige och arbetar i Danmark ska vara socialförsäkrad i Danmark enligt EU:s regler. Om personen däremot arbetar i både Sverige och Danmark ska han vara socialförsäkrad i Sverige. Det får till följd att den danske arbetsgivaren ska betala svenska socialavgifter (28,02 procent löneavgiften slipper de betala) på den danska lönen till Sverige. Detta innebär att en svensk, med extrajobb i Sverige, blir betydligt dyrare för sin danske arbetsgivare än för sin motsvarande danske kollega. Lönenivån i Danmark är högre än i Sverige. De danska välfärdssystemen finansieras huvudsakligen genom direkta skatter och arbetsgivarna betalar endast en mycket liten avgift. Många danska arbetsgivare drar sig därför för att anställa svenskar. Vissa arbetsgivare har löst det så att svensken får skriva på ett avtal att han inte tar något extra jobb i Sverige under sin anställning i Danmark. /Försäkringskassan/ Distansarbete /Hearing diskussion Man i norra Skåne MÅSTE pendla till Danmark eftersom han MÅSTE vara 50% av tiden i Danmark hos sin danske arbetsgivare, i stället för att jobba hemifrån via internet annars måste den danska arbetsgivaren betala svenska arbetsgivaravgifter, enligt gällande avtal. Dessa regler behöver ändras. +/Hemsida diskussionsforum inför hearingen/ Efter 33 år i Danmark har jag flyttat hem till Skåne igen. Min fru och jag har bosatt oss i norra Skåne. Jag är anställd i en stor international firma utanför Köpenhamn. Mitt arbete är av den karaktär att det kan utföras varifrån som helst, bara jag har en bra internet-anslutning. Som reglerna är nu skall jag fysiskt vara på kontoret mera än 50% av min arbetstid - räknat på en 3 månaders period. Uppfyller jag inte detta krav, skall min danska arbetsgivare betala svensk arbetsgivaravgift. Detta innebär at jag pendlar (i bil) 3 dagar om veckan. 30 mil, 4 timmar varje dag. Om vi, i stället för att flytta till Skåne, hade flyttat 15 mil mot väst eller syd i Danmark, kunde jag arbeta hemifrån hur mycket jag ville. Jag kunde nöjas med att köra till kontoret 1-2 gånger om månaden. Förslag: Det finns behov för en revision av reglerna för distansarbete. Då det finns en anställningskontrakt mellan arbetstagare och den danska arbetsgivaren som definierar arbetstid och -förhållande, kan det inte vara svårt att också definiera distansarbetsdagar i samma kontrakt. Det är mer logiskt att 7

distansarbetet är regulerat mellan de två parter som det betyder något för. Jag hoppas på att i en nära framtid kunna arbeta mera hemifrån. Pendling mellem bolig og arbejdsplads forurener og tager tid. I dag har mange mulighed for at distancearbejde ved hjælp af hjemmearbejdsplads og internet-opkoblinger. Desværre er der meget faste regler om at minimum 50% af arbejdstiden skal foregå med fysisk tilstedeværelse på arbejdspladsen, for at firmaet ikke skal betale svensk arbetsgivareavgift. Det samme gælder hvis en medarbejder bi-jobber i Sverige. Hvad vil ministeren gøre for at afskaffe disse helt utidssvarende regler? +/Hemsida diskussionsforum inför hearingen/ Om man arbetar för dansk arbetsgivare men också till viss del utför jobb i tredje land är det svårt att få tillstånd att utföra distansarbete hemma om man bor i Sverige utan att arbetsgivaren drabbas av svenska arbetsgivaravgifter: Jeg er født i Danmark og har boet der frem til 1. februar 2004. Fra 1985-1992 og igen fra 1996 til i dag har jeg været ansat i et stort internationalt firma i Danmark. Mit arbejde udføres foruden i Danmark også sporadisk i Norge, andre EU-lande og USA. De fleste af mine arbejdsopgaver kan udføres hvor som helst med en god internettilslutning. I 1999 mødte jeg min svenske kæreste, og i 2002 ønskede vi at flytte sammen på hendes bopæl i Sverige. Dette kunne ikke umiddelbart lade sig gøre, såfremt jeg skulle fortsætte med at kunne udføre arbejde fra min bopæl. Hvis jeg bosatte mig i Sverige og bare læste en eneste Email fra min bopæl, ville min arbejdsgiver blive pålagt at betale ca. 33% af min årsindkomst i svenske sociale bidrag, oven i min danske løn. Jeg kontaktede derfor Den Sociale Sikringsstyrelse(DSS) og ansøgte sammen med min arbejdsgiver om en 3-års(maksimal) tilladelse til at kunne udføre distancearbejde i op til 50% af min arbejdstid fra min bopæl i Sverige. Ansøgningen blev afvist med begrundelse for at jeg også arbejdede i lande (Norge og USA) uden for de to lande. I de efterfølgende måneder klagede jeg over afgørelsen til DSS, i EU, og hos Socialministeriets Departement i Danmark, og det fik DSS til at genoptage sagen. På samme tidspunkt blev der tilføjet et nyt afsnit til den svensk-danske fælleserklæring: Når der er tale om tjenesterejser, kurser, konferencer, messer og lignende i andre EU/EØS-lande eller Schweiz skal der være tale om begivenheder af tilfældig, sporadisk og enkeltstående karakter. Beskæftigelsen i andre EU/EØS-lande eller Schweiz må ikke være et led i et fast, tilbagevendende arbejdsmønster, der betyder, at man reelt arbejder fast i flere lande end Danmark og Sverige (fx en fast "tjenesterejse til koncernens kontor i Norge hver uge). Det lykkes at få overbevist DSS om at mit arbejde i Norge og andre lande ud over Sverige og Danmark, som sandt er, er begivenheder af tilfældig, sporadisk og enkeltstående karakter, da det ikke er noget der kan forudsiges med længere varsel, men opstår i forbindelse med de problemsituationer der kan opstå hos kunder indenfor mit erhverv. Den Sociale Sikringsstyrelse sendte herefter min ansøgning videre til Sverige og efter ca. 3 måneders behandlingstid i Sverige fik jeg en 3-årig aftale gældende fra 1. februar 2004. Det tog ialt ca. 1,5 år inden jeg fik en aftale og kunne flytte fra Danmark. Aftalen er maksimalt gældende i 3 år, og udløb derfor den 1. februar 2007. Derfor indsendte min arbejdsgiver og jeg en ny ansøgning om en 3 års forlængelse til DSS i god tid, den 22. august 2006. Den 15. november 2006 skriver DSS tilbage at de ønsker dokumentation for min ansættelse og fordeling af mit arbejde i Danmark, Sverige og øvrige lande. Disse oplysninger sendes til DSS den 20. november 2006. Den 4. december 2006 skriver DSS tilbage at da mit arbejde i Norge på 10 måneder har oversteget 10%, kan de ikke betragte arbejdet som værende af tilfældig, sporadisk og enkeltstående karakter. I min ansøgning i 2003 vurderede jeg, at jeg ville komme til at arbejde 1-2 dage per måned i Norge. De første 10 måneder af 2006 overgik dette, hvilket skyldes uforudsete implementeringsproblemer med nyt IT-system, og jeg betragter dette som tilfældig, sporadisk og enkeltstående karakter. Først den 11 januar 2007 modtog jeg en forlængelse af aftalen i 15 måneder, hvorefter det igen skal vurderes om mit arbejde i Norge er af tilfældig, sporadisk og enkeltstående karakter og under 10% af min arbejdstid. Konsekvens ved ingen aftale og fortsat arbejde i Sverige, Danmark og andre lande: Hvis jeg fortsætter med at have arbejde i andre lande end Sverige og Danmark, kan jeg ikke arbejde én eneste time fra min bopæl eller noget andet sted i Sverige, uden min arbejdsgiver beskattes med ca. 33% af min årsløn. Når jeg ikke længere kan udføre arbejde i Sverige, kan jeg heller ikke udføre og beholde mit nuværende danske arbejde, samtidigt med at jeg bor i Sverige. Konsekvensen er at jeg må opsige mit arbejde eller flytte tilbage til Danmark. Hvis jeg boede i Danmark var ovenstående ikke noget problem. Jeg kunne passe mit arbejde præcis som jeg har gjort det siden 1985. 8

Undervejs i min sag har jeg stødt på følgende problemstilling, som jeg egentligt ikke forstår sammenhængen i: Når jeg sender en ansøgning om aftale efter den Dansk-Svenske fælleserklæring, sendes den til Den Sociale Sikringsstyrrelse i Danmark. Først når DSS i Danmark godkender ansøgningen, bliver den videresendt til svenske myndigheder. Så længe DSS ikke godkender ansøgningen bliver de svenske myndigheder ikke informeret. Jeg forstår ikke hvorfor godkendelsesproceduren hænger sådan sammen, da de 33 procent i sociale bidrag jo netop er svenske. Hvorfor skal DSS i Danmark først godkende en ansøgning? Hvad har Danmark ud af at afvise en ansøgning? Jeg forstår heller ikke hvorfor arbejde i lande ud over Sverige og Danmark burde være et problem, så længe jeg opfylder aftalen om at arbejde under 50% af tiden i Sverige. Jeg håber også at der snart findes en løsning på denne problematik, og at jeg som øresundsborger ikke længere behøver at leve i en stor utryghed om fremtidige konsekvenser ved manglende aftaler. Mit problem har været kendt siden jeg ansøgte myndighederne første gang i år 2002, og jeg kan kun tilslutte mig, at der snarest muligt må gøres noget ved dette grænseproblem. Skatter skatteavtalet mellan Sverige och Danmark Dansk bosatt i Sverige, pendlar till Danmark: Når man som dansker/svensker tager arbejde i DK, mens man bor i Sverige er der en speciel regel der gælder. Man skatter i det land man arbejder i, derefter sker der en skatteudligning mellem Danmark og Sverige. Denne sag har flere sider. Den første er at selv svenskere som er offentligt ansatte i Danmark ikke bidrager på nogen måde med skat i Sverige da denne type arbejde er undtaget udligningen. Den anden er at udligningen til Sverige ender i Stockholm og f.eks. Malmö kommune for ca. 3% sendt ned, hvilket ikke står i mål med antallet der arbejder på den anden side. Dvs. der mangler penge til offentlige ydelser som disse mennesker benytter i Sverige. Den sidste og måske vigtigste grund til at der skal ændringer til er forholdet mellem dem der arbejder i Danmark og dem der ikke gør. Lige nu er holdningen at det er selvfølgelig fint nok som det er, men hvad om 5 år når tallet af folk der arbejder på den modsatte side er fordoblet? Så mangler der endnu flere penge og hvordan begynder naboen så at se på den person der arbejder i Danmark? Bliver han bare en free-rider i naboens øjne? Det vi skal huske på er at ALLE kan være både den ene og den anden part da ALLE er under samme regler! Många menar att skatteavtalet är en av de mest kritiska frågorna i integrationsproblematiken! Kan Sverige ensidigt ändra den delen av avtalet? Varför skrevs detta avtal? Varför inte samma gränsgångarregler som med Finland? Varför ändrades tidigare gränsgångarregler? Skatteverket har fått i uppdrag att utvärdera avtalet till den 15 juni. Ev ändringar av avtalet ska ske i gott samförstånd med Danmark. SCB har just nu redovisat sitt uppdrag om hur gränsstatistiken ska förbättras, en viktig förutsättning för att få en rättvisande bild av läget. /Cristina Husmark Pehrsson/ Gränsgångarregler Sverige-Norge och Sverige-Finland gäller bara mellan angränsande kommuner. Mellan Danmark och Sverige räknas inga som gränskommuner (avsaknad av landgräns). Avtalet före 1997 var inte ändamålsenlig; det gällde hela Danmark och Sverige, och gällde med en mängd förbehåll och var svårt att administrera. /Skatteverket + SkatÖresund/ Skulle det finnas en möjlighet att göra Öresundsregionen till en "försöksregion" - vad det gäller enhetliga skatter mm? 9

Skatteavtalet mellan Sverige och Danmark är orättfärdigt och framstår allt mer som en belastning för utvecklingen i regionen. Vilken är regeringens hållning i frågan och när tänker man göra någonting åt det? Skattefrågan! När ska vi få en rättvis återbetalning till kommunerna i Skåne. I nuläget betalas ca 22 % av den skatt vi betalas i Danmark tillbaka till Stockholm, som fördelar som kommunutjämningsbidrag. Tror att jag läste att ca 6% gick tillbaka till Malmö kommun förra året. Hvorfor bliver den kommuneskat "grænsegængere" betaler til Danmark ikke sendt direkte til bopælskommunen i Sverige, men via en generel udligningsordning til den svenske stat? Vad kan man göra för att underlätta beskattningen? Jeg synes at I skal sætte fokus på skatteområdet - og etablere en ordning hvor man gratis eller mindre betaling kan få hjælp til skatteforhold - et sted hvor man kan komme fysisk og tale med en dansktalende ekspert. Ordningen kunne evt. arrangeres sammen med et revisionsfirma som i forvejen er i begge lande. Det kunne etableres med offentligt tilskud f.eks. således at man havde et klippekortsystem hvor der var 5 gratis timer til rådighed. Hvis revisionsselskabet er lidt smarte vil de jo kunne få nye kunder på den konto! Genom en enkätundersökning ställde vi frågan " vad tror ni kan lösa skatteproblematiken mellan Sverige och Danmark". Svaren blev oftast det samma, att vi måste samarbeta. Många anser att den förra regeringen tog inte själva ärendet på allvar. Tror du att den nya regeringen kommer att lyckas lösa problemet? Hur kommer ni gå till väga? Varför fördelas inte de medel som erhålles via skatteöverenskommelsen direkt till de kommuner som har kommuninvånare vilka arbetar i Danmark? (enkelt att införa, så att kommuner som inte har kommuninvånare som arbetar i Danmark inte får del av dessa medel.) Hvorledes kan vi gøre det mere attraktivt for danskere at arbejde i Sverige, og hvorledes kan vi gøre de eksisterende skatteordninger mere fordelagtige for Øresundspendlere, især fra Danmark til Sverige? Hur blir det med skatten? Kommer den att förbli som den är, att man betalar i det land man arbetar eller kommer den att göras om så att man betalar i det land man bor? Varför är man inte socialförsäkrad i bosättningslandet? Speciellt varför betalar vi gränspendlare kommunskatt i arbetslandet? Eftersom Malmö/Skåne har de flesta gränspendlare bosatta hos sig medan de flesta arbetar i Danmark förlorar Malmö/Skåne mycket pengar på det nuvarande avtalet. /Hemsida diskussionsforum inför hearingen/ Hvorfor udlignes der ikke direkte med bopælskommunen i Sverige for den "danske kommuneskat" grænsgængerne betaler til Danmark. Så vidt jeg ved sker der en udligning med den svenske stat, og nogle midler kanaliseres kun direkte tilbage til bopælskommunen f.eks. Malmö Före skatteavtalet fanns idéer om att låta alla pendlare välja var de ville betala skatt - i Danmark eller i Sverige. Skulle det vara en lösning som underlättade? En første løsning kunne være at man fandt ud af antallet af personer i de forskellige komuner så de pågældenden komuner fik for det antal der boede der og ikke som Malmø der får 3% af det udlignede beløb. Hvilket efter min mening bestemt må ligge langt fra det rigtige beløb. Dernæst skal man jo kigge på den nordiske skatteaftale hvori der står at man ikke kan have samme grænseregler som mellem Norge og Sverige da der jo ikke er LANDFAST grænse. Dette er den dårligste grund nogensinde til at lave en så dårlig skatteregel. Jag tycker Sverige har riktigt dåliga avtal, och jag håller fullständigt med om att återbetalad kommunskatt ska gå direkt till hemkommunen. Får t.ex. Helsingborg något alls tillbaka? Vi är ju många som pendlar även dærifrån, inte minst ett antal danskar som jag varje morgon ser på færjan! Om det gick hade jag valt att beskattas i Sverige. Jeg mener at Sverige bør arbejde intensivt på at ophæve den noget specielle skattaftale mellem DK og SE. Alle skatter bør betales i det land/kommune man bor i, og dette er i EU normalt der hvor man opholder sig mere end 183 dage om året. Da ingen skandinaviske lande er lavskattelande, så vil der ikke blive spekuleret i det som udgangspunkt. Iøvrigt betaler jeg selv al skat i Sverige, da jeg er selvstændig. Selvom jeg udelukkende arbejder hos kunder i DK, så er udgangspunktet min bopæl/virksomhed i Malmö. Jeg har sågar spurgt DK Skat om jeg kunne betale skat i DK, men de svarede nej. Så måske er den bedste midlertidige løsning at man opretter virksomhed i Sverige og arbejder på kontrakt i DK. Et sidste notabene: heldigvis så forbruger pendlerne jo det meste af deres indkomst i Sverige, et lille plaster på såret! Vi er en familie på 7 som flytter nord for Helsingborg til Maj '07, vi har spekuleret meget i frågan om hvor vi skulle vælge at bosætta os, og en af de ting som har spillet ind er netop problemet med 10

at så massivt mange Danskere bosætter sig i og omkring Malmø, og at man for det indtryk af at mange svenskere synes det er rigtig uretfærdigt at 'vi' koster den Svenske stat så meget, vi vil jo nødigt diskrimineres og opleve at vores børn bliver forskelsbehandlet, da vi gerne vil intergreres 100 % og vores børn skal gå i svensk skole og gymnasium. Jeg mener at der må gøres noget ved skatte spørgsmålet nu, for det er virkeligt en af de største problemer til hindring af fuld integration / accept af at danskere bosætter sig i Sverige, jeg kan ikke lige overskue følgerne af en ny lovgivnig på området, og dets konsekvenser for vores familie, da min mand er selvstændig erhvervs drivende i Danmark og jeg er hjemmegående, måske kunne nogle med forstand på spørgsmålet belyse evt. konsekvenser for mig Spørgsmålet om hvor du som selvstændig skal betale din skat reguleres af Dobbeltbeskatningsoverenskomsten. Her drejer det sig om hvor du har fast driftssted. Dér, hvor du har fast driftssted er du skattepligtig. Hvis du arbejder for danske kunder i lange perioder, er det meget sandsynligt at du kan blive betragtet som om at du har fast driftssted hos kunden. Derved bliver du skattepligtig i Danmark, men kun for denne kunde. Området er, for at sige det mildt, ret indviklet. Der gælder desuden, som altid i skatteretsmæssige sammenhænge, en masse undtagelser. Dobbeltbeskatningsaftalen mellem Danmark og Sverige bygger iøvrigt på en fælleseuropæisk standard. Dansk som pendlar till Sverige: Jeg vil understrege vigtigheden af SINK skatten for os der pendler fra Danmark til Sverige. Lønnen i Sverige er lav sammenlignet med Danmark. SINKskatten er gennemskuelig, men vigtigst af alt medvirker den til at det overhovedet er lønsomt at arbejde i Sverige. Som arbejdende i Sverige og som benytter af SINK-skatten tjener jeg stadig mindre end jeg ville gøre i en tilsvarende stilling i Danmark, SINK-skatten gør dag at Sverige er et alternativ ikke pga. løn men pga. ambitioner. Hvis SINK-skatten blev fjernet ville det på ingen måde kunne lade sig gøre at arbejde i Sverige for mig eller for de af mine kollegaer som også bor i Danmark, det ville give integrationen et dødsstød for pendling fra Danmark til Sverige. Jeg, lige som mine kollegaer, ville være tvunget til at sige op og finde arbejde i Danmark grundet både løn og kursforskelle. Jeg vil gerne understrege at det på ingen måde er uproblematisk at begynde at pille ved skattereglerne på tværs af Øresund. Hvorledes vil ministeren sikre at Skatteverket ved folkbogføringen respektere Den Nordiske Folkbogføringskonvention? 11

Fastighetsskatt De som bor i Sverige och har inkomst i Danmark betalar nästan ingen fastighetsskatt, eftersom de inte har taxerad inkomst i Sverige blir orättvist! Varför underlåter Sverige att ta ut fastighetsskatt för gränspendlare som saknar svensk inkomst? Det borde vare en enkel sak att ändra begränsningsregeln så att den inte tog hänsyn till var inkomsten kommer ifrån. Detta handlar om miljontals kronor i uteblivna skatter och är framför allt osolidariskt gentemot alla som betalar fastighetsskatt idag. "Montörsregeln" bemanningsföretag kan inte verka över Sundet Eftersom bemanningsföretag är undantagna från den så kallade montörsregeln kan de inte verka över Sundet. Viktigt att detta ändras! Det är märkligt att det ska finnas särskilda regler för bemanningsföretagen /Cristina Husmark Pehrsson/ Förklaring: Den så kallade Montörsregeln syftar till att underlätta för tillfällig arbetskraft att ta jobb i ett annat nordiskt land. Den innebär att personal som arbetar mindre än 183 dagar per år i annat nordiskt land beskattas i bosättningslandet, till skillnad från andra gränspendlare. Denna regel gäller dock inte för bemanningsföretag. Personalen måste därmed skatta i det land de arbetar i från första arbetsdagen. Därmed blir det mycket komplicerat när bemanningspersonal jobbar på andra sidan Sundet. Om ett danskt företag hyr personal från ett svenskt bemanningsföretag ska det danska företaget betala in den anställdes skatt till danska Told&Skat och resterande kostnad till bemanningsföretaget. Lösningen vore att även bemanningsföretagen omfattas av Montörsregeln. 12

Företagens behov Dansk företagare som rekryterar svensk arbetskraft: Vi har haft meget gode oplevelser med at søge efter personale i Sverige, og vi har fået en god opbakning fra Øresund Direkt! Vilka konkreta planer finns det för att utveckla och förbättra integrationen över sundet för näringslivet? Vilka forum finns det för företagare/konsulter som vill ha kontakt med företag i Öresundsregionen? Jag undrar vad ni politiker gör konkret för att underlätta integrationen för företagen i Öresundsregionen med tanke på att arbetskraften har lyckats integreras mycket snabbare än företagen? På vilket sätt marknadsför ni regionen som en attraktiv plats att etablera sig som företag? Kan der gøres mere for de mange små og mellemstore firmaer i regionen, som ønsker at udvikle deres aktiviteter på tværs af Øresund? Som enkeltmandsfirma synes jeg, at der kan gøres langt mere for at små og mellemstore firmaer nemmere kan søge efter potentielle samarbejdspartner på tværs af Øresund. Jeg har et voksende firmaaktivitet i Malmö men det er begrænset, hvor megen tid og ressourcer jeg kan bruge på at opsøge potentielle nye kunder. I først omgang synes jeg, at noget så simpel som en Internet portal, hvor man både kan tilbyde og søge efter professionelle ydelser, vil være et stort fremskridt for folk som mig. Networking aktiviteter - møder osv - vil også efter min mening være til gavn for mange små firmaer i regionen Platsbanken annonsering av danska arbeten Dansk företagare som rekryterar svensk arbetskraft: Gör det möjligt för danska företag att annonsera i den svenska arbetsförmedlingens platsbank och platsjournal Annonserna finns i den svenska platsbanken, men under Öresundsregionen /Länsarbetsnämnden/ 13

Kommunikationer Brotaxan Dansk bosatt i Sverige, pendlar till Danmark: Brons prissättning för pendlare Ligeså stor mulighed den har for at være integrationsfremmende, lige så stor mulighed har den for at være integrationshæmmende. Der snakker vi både pris og kundeservice. Den har helt klart plads til forbedringer. Æ Det ska vara balans mellan pris och efterfrågan, vi följer marknadsutvecklingen och försöker förekomma efterfrågan. Tillväxten av pendlare är mycket bra, men vi är villiga att följa marknaden. Den nya pendlarprissättningen har inneburit en ökning om 1,8% i genomsnitt. Vissa högfrekventa pendlare har fått 10%-14% höjning pga av en teknisk prisändring. /Öresundsbron/ Är brons priser föremål för politisk diskussion idag? Enligt avtalet hänger prissättningen samman med överfartspriserna mellan Helsingborg och Helsingör. Frågan ligger inte överst på ministerns prioriteringslista /Cristina Husmark Pehrsson/ Hur ställer man sig till ett lägre pris för bilresan på bron Malmö- Köpenhamn? Eftersom trafiken kraftigt har ökat och betalningen av bron kan ske snabbare än tidigare beräknats borde istället priset för överfarten bli lägre i nuläget??? /Hemsida diskussionsforum inför hearingen/ Går vi inte miste om en oerhörd integrationspotential? Framförallt med tanke på hur starkt pendlingstrafiken trots allt har ökat trots de höga vägavgifterna. Är det därför inte rimligt att det görs en ny samhällekonomisk konsekvensanalys av Öresundsbron och Citytunneln i Malmö. De som gjordes utgick ifrån en betydligt lägre trafik från pendlingstrafiken än vad som är fallet idag och vad som förväntast utvecklas framöver. Konsekvensen var att dessa infrastrukturprojekt inte bedömdes som samhällsekonomiskt lönsamma med dess negativa följdeffekter. Öresundstågen Dansk som pendlar till Sverige: Stillekupéer (tysta kupéer) og direkte tog fra København til Lund gør det muligt at arbejde i toget og dermed inkludere pendlingstiden i arbejdstiden. sedan kan man alltid önska fler tågavgångar och fler tåg i rätt tid över Öresund. Hvornår kommer lyntogene/snabbtåg/ mellem Malmø og København? Det vil sætte rejsetiden ned for alle os pendlere! Det er unødvendigt at Øresundtogene standser ved Kastrup hver gang - med tanke på at der afgår toge til Kastrup fra KBH 3-7 min inden afgang for øresundstoget. 14

Transittrafik Bornholm-Köpenhamn Det finns många hinder för transittrafiken mellan Bornholm och Köpenhamn. Är det möjligt att göra bron-e65:an-färjetrafikenystad-bornholm till en fri väg för transporter av husdjur, vapen, döda etc. Förslag finns i en rapport. Det finns stor medvetenhet om problemen. Det finns många aspekter att väga in, exempelvis risk för smittspridning vid transport av djur. Lämna gärna över rapporten till ministerns statssekretare. /Cristina Husmark Pehrsson/ Fast förbindelse Helsingborg-Helsingör? Hur sannolikt är det att vi får en HH-förbindelse? När? Diskuteras detta? Frågan är viktig. Ministern har själv motionerat om detta i riksdagen. Bjud ner infrastrukturministern och diskutera detta! /Cristina Husmark Pehrsson/ Vad jag kan förstå har de flesta prognoser ang. bropendlingen vida överskridits. Har man tagit hänsyn till detta så att infrastruktur och annat kan klara en kraftig ökad pendlingsfrekvens om 10-20-30 år? Det finns bedömningar att järnvägen kommer att bli en bromskloss, att regionen trots citytunnel och annat inte kommer att klara de prognoser om trafik som finns exempel järnvägen Malmö-Lund som kommer att vara tvåspårig och därigenom hindra den trafik som redan belastar banan hårt. Analyser visar att en fast förbindelse i norra Öresund, lämpligtvis mellan Helsingborg och Helsingör krävs för att Öresundsregionen ska kunna utvecklas fullt ut. När tror du att en sådan förbindelse rimligen kan bli verklighet? /Hemsida diskussionsforum inför hearingen/ Idag tar det i genomsnitt 77 minuter för en Helsingborgare att pendla till Köpenhamn med kollektivtrafik. Med en fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör skulle den tiden kortas till 45 minuter. En hel värld av arbetsplatsmöjligheter skulle öppna sig för oss som bor i nordvästra Skåne. När kan en sådan förbindelse bli verklighet? En fast förbindelse i norr är angelägen av många skäl, både regionala och nationella. Problemet är ju att planeringshorisonten för den här typen av projekt är så lång, man får nog räkna med 15 år innan en förbindelse kan vara på plats. Det betyder att det verkligen är HÖG TID att sätta igång med planeringen. Är den svenska regeringen beredd att ta initiativ till att man börjar jobba med frågan? På vilket sätt? 15

Studier och utbildning Pendlingskostnader för studenter De höga kostnaderna för pendling är det största hindret för studentintegrationen, med tanke på studiemedlens storlek. I Danmark betalar staten studentrabatten, men det gör inte svenska staten. Dagens svenska studentrabatt över bron (35%) står Region Skåne för. /Skånetrafiken/ Det största problemen för en integrerad utbildningsmarknad i Öresundsregionen är att kostnaderna för transporter över sundet är alldeles för dyra med tanke på hur stort studiemedlet är. Kommer den nuvarande regeringen att åta sig att lösa detta, och i så fall hur? En god infrastruktur är av högsta prioritet för ett gott arbetsmarknadsklimat. En stor skara unga människor pendlar varje dag över sundet, trots detta är bropriserna relativt höga. En förutsättning för en fri marknad i Öresundsregionen är att det är enkelt och billigt att resa in om densamma. Kommer regeringen att arbeta för en sänkning av bropriserna under mandatperioden? Betygsöversättning Betygsöversättning mellan länderna blir orimlig och leder till att många svenskar studerar i Danmark, men nästan inga studiependlar i andra riktningen. Er den svenske regering parat til at bidrage til supplerende kundskabsløft for voksne pendlere: a. Så dansk uddannede medborgere opnår merit i Sverige? b. Så svenske uddannede medborgere opnår merit i Danmark? Studiemedel CSN:s regler om minst 13 veckors studier för att bevilja studiemedel utomlands hindrar svenska studenter från att läsa sommarkurser och andra korta kurser i Danmark. Det kan vara svårt att få svenska studiemedel när man har studerat i Danmark och vice versa Svenska läkarstuderande i Danmark Det är många svenskar som läser attraktiva och dyra utbildningar i Danmark. 25% svenskar på läkarutbildningen i Danmark. Detta orsakas av betygsöversättningsproblematiken och få platser på svenska läkarutbildningen. Det pågår samtal kring detta. /Öresundsuniversitetet m fl/ 16

Svenska medicinstudenter måste skriva på kontrakt att man måste arbeta i DK ett visst antal år efter examen. Man kan inte vara tvungen att skriva under kontrakt för att få läsa medicin i Danmark. Alla EUmedborgare har rätt att läsa enligt samma regler, ingen skillnad mellan danskar och svenskar /Öresundsuniversitetet/ Många svenska läkarstuderande känner inte sig välkomna i Danmark - ett stort integrationsproblem. Sådana problem måste tas upp på utbildningarna /Öresundsuniversitetet Yrkesutbildningssystem Det behövs en översyn av regelsystemet för yrkes- och gymnasieutbildningar mm. I vilken mån kan man hitta gemensamma lösningar? Det finns ett Interreg-projekt (Øresunddirekt, Øresundskomiteen m fl) som arbetar med att översätta de olika utbildningarna på svensk och dansk sida. + Det pågår en synnerligen levande debatt i Sverige kring möjligheten till lärlingsutbildning efter dansk modell. En start skulle kunna vara att ge svenska företag ett incitament för att ge lärlingsplats åt de svenska ungdomar som går sin lärlingsutbildning på de danska tekniska skolorna. Incitamentet skulle kunna bestå i exempelvis lättnader/befrielse då det gäller arbetsgivaravgifterna. Övrigt Varför får kommunerna vägra att betala ut barnets skolpeng (den interkommunala ersättningen) när grundskoleelever väljer skola i Danmark? Kommer regeringen under mandatperioden att verka för att Malmö högskola för universitetsstatus och kan hävda sig inom regionen? 17

Vardagsintegration Att förstärka vardagsintegrationen är ett av de övergripande målen för Öresundssamarbetet. På vilket sätt kommer regeringen konkret att stödja eller ta egna initiativ till att detta målet uppnås? Id kort En dansk som flyttar till Sverige kan ha svårt att skaffa sig ett ID-kort i Sverige. Har personen inte fullgod legitimation d.v.s. SIS-märkt ID-kort (t.ex. Postens och bankernas ID-kort), svenskt körkort, svenskt EU-pass, (med vinröd pärm) eller nationellt svenskt ID-kort så krävs - utöver svenskt personbevis - att dansken har med en intygsgivare i form av nära släkting make/maka/registrerad partner/vårdnadshavare/myndigt barn som kan intyga personens identitet, genom att uppvisa - just det - "fullgod legitimation" och kunna styrka släktskapet med ett personbevis. Tala om Moment 22! Vad ska man göra i den situationen? Hvorfor skal det være så svært at få et svensk id-kort...det er jo langt fra os alle der har familie med svensk id-kort i sverige eller en meget tæt ven med svensk id-kort...det gør jo integrationen for os pendlere svær...for hvor sjovt er det at rende rundt med sit pas uanset hvor du går hen? Vi er et dansk par, der lige er flyttet til Malmø. For at få lægehjælp, får vi at vide, at vi skal have et svensk ID-kort fra Svensk Kasseservice. Men for at få det, skal vi enten allerede have et ID-kort (sic) eller have en svensk statsborger i vores nærmeste familie. Vi har af gode grunde hverken det ene eller det andet. Vi føler, at vi er endt i en catch 22. Uanset om vi taler med sygehuset, kommunen eller Region Skåne, siger de, at de kender problemet, men at der ikke er noget at gøre. Det synes jeg er utroligt - især da vi begge burde falde indenfor de fælles nordiske regler for lægehjælp. Hvad mener ministeren, at man skal gøre for at løse dette problem? /Hemsida diskussionsforum inför hearingen/...flera inlägg om problem att få svenskt id-kort, då man behöver någon bekant/släkting som intygar personens identitet. Personnummer /Hemsida diskussionsforum inför hearingen/ Et at udfordringerne i Sverige sammenlignet med Danmark er at det er meget svært at klare sig i Sverige uden svensk personnr. Det kræver at du er flyttet før det kan udstedes, men en række ting skal klares inden flytningen, f.eks. bestilling af elleverandør, bankkonti m.m. Forslag: Gør det muligt at få et svensk personnr. allerede inden flytningen, blot du erklærer at du vil flytte til Sverige senest pr. en bestemt dato. Hvor er ulemperne for Sverige? Hvorfor skal det være så besværligt? Sjukvård id-handlingar /Hemsida diskussionsforum inför hearingen/ Debattforum: om att dansk inflyttad till Sverige krävs på svenska id-handlingar för att gå på graviditetskontroll inom svenska sjukvården problematiskt när det är svårt att få svenska idhandlingar. Danskt gränsgångarbevis visar att man är berättigad till sjukvård både i Danmark och Sverige. Kunskapsbrist/informationsproblem dels bland de danska flyttarna, dels bland vårdperonal? 18

Svenskt läkarintyg till dansk arbetgivare? Läkarintyg i Sverige accepteras inte i Danmark. Min fru är danska och arbetar i Danmark. Vid sjukdom är det naturligt att uppsöka vår husläkare i Malmö där vi bor. Men sjukintyg från vår husläkare accepteras inte i Danmark. Kan detta ändras? Körkort Dansk företagare som rekryterar svensk arbetskraft: Man måste ta körkort i det land man är bosatt i. Dansk arbetsgivare kan inte utbilda svenska anställda för exempelvis lastbilskörkort i Danmark. 19

Övrigt Burde det ikke være muligt for danske og svenske hospitaler i Øresundsregionen at købe ind sammen? Ett EU/Interregprojekt pågår kring gemensam upphandling; Regionsamarbete om inköp till sjukhusväsendet i Öresundsregionen (Köpenhamns amt, Region Skåne/MA Skåne, Frederiksborg amt, Hovedstadens Sygehusfaellesskap, Amtsrådsforeningen). Vilka är de största hindren för ett snabbare och fördjupat samarbete, enligt regeringen, och vilka åtgärder genomför den för att eliminera dessa? Hvordan vil den svenske regering undgå den skæve lønstruktur i Øresundsregionen - med højere lønninger på den danske side. Denne situation vil, på længere sikt, lede til en lokalisering af de mest kvalificerede jobs på den Københavnske side. Dermed vil den svenske side tabe attraktionskraft, og udvikle sig til et decideret arbejdskraftopland til København. Er denne udvikling ønskelig? Många ungdomar i Sverige söker sig över sundet för att få arbete, vill Du förändra situationen så att danska ungdomar i högre utsträckning söker sig hit. I så fall, hur kommer Du att arbeta för det här? Hvordan ser man fra svensk side på mulighederne for at udvikle demokratiske rettigheder for pendlerne i regionen? Inom vilka områden menar du Region Skåne skulle kunna bli självstyrande /få ökat inflytande när det gäller Öresundsregionen? I Sverige har Region Skåne stark dragningskraft andra regioner som Småland, Halland, Blekinge vill gå samman med Skåne. När får vi uppleva att andra regioner, i andra länder, som Danmark, upplever samma starka dragningskraft att gå samman med Skåne? Öresundsregionen har alla förutsättningar för att bli en global tillväxtregion, enligt bland andra Richard Floridas teorier, eftersom regering, högskola och näringsliv samarbetar, dock finns det två stora hinder (det finns säkert fler) för ett långsiktigt växande. Valutafrågan och gemensamma politiska beslut, enligt bl a annat Florida så behöver regionen en gemensam valuta för att kunna ta steget fullt ut som global tillväxtregion, idag har vi inflyttning av boende och utflyttning av kompetens och arbetskraft. Hur resonerar man i Stockholm kring dessa frågor? Det verkar som om den danska sidan är snabbare och kraftigare både i form av kreativitet och handlingskraft. Hvad har gjort største indtryk i dag, hvad vil du følge op på efter i dag? 20