Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga 17 2015-09-11 Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr: 740.2015.00284. Lit 2015-05-26. Huvudr

Relevanta dokument
Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr: Bispgården

Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr: Hoting Huvudr

Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr: Hotagen Huvudr

Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr: Brunflo Huvudr

Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr: Strömsund

Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr: Trångsviken

Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr: Lofsdalen

Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr: Rätan Huvudr

Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr: Lillhärdal

Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr: Ljungdalen

Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr: Stugun Huvudr

Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr: Åsarna Huvudr

Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr: Föllinge Huvudr

Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr: Vemdalen Huvudr

Ytterhogdal Huvudr

Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr: Gäddede Huvudr

Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr: Gällö Huvudr

Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr: Sveg Huvudr

Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr: Kälarne Huvudr

Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr: Hede Huvudr

Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr: Oviken Huvudr

Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr: Funäsdalen

Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr: Krokom Huvudr

Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr: Svenstavik

Chef förebyggandeavdelningen

Samhällsskydd Kent Bengtsson/Michael Lindberg KFSH/13/0164

Handlingsprogram fo r skydd mot olyckor i Sala kommun.

Räddningstjänsten Östra Blekinge

Heby kommuns författningssamling

Handlingsprogram för skydd mot olyckor. Räddningstjänsten Enköping-Håbo. Fastställt av Direktionen

Handelsmannen, Glumslöv, Landskrona

Tillsynsplan. Räddningstjänsten. Östra Götaland. Beslutad av förbundsdirektör:

Räddningstjänsten Östra Blekinge Bilaga till Direktionsprotokoll Sida1(6)

Operativa riktlinjer. Beslutad

HANDLINGSPROGRAM RÄDDNINGSTJÄNST

Vägledning tillståndsansökan brandfarlig vara

Räddningstjänsten Östra Blekinge Dnr /171. Prestationsmål för Räddningstjänstens förebyggande verksamhet år

Handlingsprogram för skydd mot olyckor Efter remissrunda Antaget av kommunfullmäktige , 98 Diarienummer 382/12-015

Räddningstjänstens riskanalys Metodik Jönköpingsmodellen

Gemensam plan för brandsyn för Lomma och Staffanstorps räddningstjänst / frist för brandsyn

Boverkets byggregler en hjälp eller en begränsning

Olycksundersökning Dödsbrand

Interna riktlinjer för systematiskt brandskyddsarbete-tolkning 2

Tillfällig förläggning Riktlinjer utfärdade av Nerikes Brandkår

1 Fastighetsägare 1.1 Fastighetsägare 1.2 Organisationsnummer. 2 Byggnaden/Anläggningen 2.1 Fastighetsbeteckning 2.2 Besöksadress

Fastställande av taxor för myndighetsutövning,jämtlands Räddningstjänstförbund

PM RISKINVENTERING. Daftö Feriecenter. Strömstad kommun. Uppdragsnummer: Uppdragsnr: Datum: Antal sidor: 8.

Handlingsprogram till skydd mot olyckor

Structor Miljöbyrån Stockholm AB, Industrigatan 2A, STHLM, Org.nr Tel: , Fax:

Svedala Kommuns 2:25 Författningssamling 1(19)

Utrymning med hjälp av räddningstjänstens utrustning

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING

5:11 Dimensionering Byggnaders brandskydd ska projekteras, utformas och verifieras genom förenklad eller analytisk dimensionering. (BFS 2011:26).

ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING AV RISK- OCH BULLERFRÅGOR FÖR NÄSBY 4:1472

Skriftlig redogörelse för brandskyddet

Bilaga 1 till Teknisk anvisning BRAND

Information och anvisningar för dig som ansöker om tillstånd att hantera brandfarliga varor i Uddevalla kommun

HANDLINGSPROGRAM FÖREBYGGANDE

Dnr: Statliga pensioner trender och tendenser

Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr: Bräcke Huvudr

Dagens Agenda (max 90 min)

BRANDSKYDDSMEDDELANDE Upprättat Reviderat Ämne Tillfälliga utomhusarrangemang

Förstudie väg 42 förbifart Sjöbo

TIMOTEJEN 19 OCH 28, STOCKHOLM Underlag för genomförandebeskrivning avseende brandsäkerhet

Årsredovisning verksamheter Räddningstjänst

Olycksundersökning Brand i lägenhet

Handlingsprogram för räddningstjänst enligt lagen om skydd mot olyckor för Gislaveds och Gnosjö kommuner.

Systematiskt brandskyddsarbete

Handlingsprogram

KOMMUNENS PLAN FÖR RÄDDNINGSINSATS

HANTERING AV BRANDFARLIG BIOGRAFFILM. Sprängämnesinspektionens föreskrifter (SÄIFS 1989:4) om hantering av brandfarlig biograffilm

Handlingsprogram för skydd mot olyckor. Orsa

RISKBEDÖMNING STORA BRÅTA, LERUM

statistik, erfarenheter (och spekulationer)

Fördjupad. olycksundersökning

Brandskydd vid tillfällig övernattning i skolor och fritidsanläggningar eller liknande

Riskinventering i Östra Göinge

Bilaga 3. Verksamhet i samverkan. mm/194 säffle/överenskommelse/bilaga 3.

Bedömning av risker avseende brand

Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010

RAPPORT. Detaljplan Församlingen 27 & 28, Södertälje SÖDERTÄLJE KOMMUN MILJÖ INFRASTRUKTUR TRAFIKBULLERUTREDNING FÖR VÄG- OCH SPÅRTRAFIK

Räddningstjänsten Väst. ett kommunalförbund för skydd mot oönskade händelser

Övningsverksamhet. Räddningstjänsten, Försvarsmakten och Fygplatser: Skumandvändning Tung Mellan Lätt. Fokus. Miljötänk. Reglering.

Bilaga B - Hantering av brandfarlig gas

Program GODKÄNNANDEHANDLING. Programmets bakgrund och syfte 1(8) tillhörande detaljplanen för fastigheten Kvarntorp 7:3

Utbildning av Utrymningsledare för Sporthallen Tibro

Bensinstationshandboken i praktiken BJÖRN HERLIN Enheten för brandskydd och brandfarliga vara

Se upp! Råd och anvisningar till dig som arbetar på spårområde

2 Beskrivning av ändrade förutsättningar

Grundläggande definitioner:

RÄDDNINGSPLAN exempel

Gasol för hem- och fritidsmiljö

Ordningsregler vid tillfällig övernattning

Risk och sårbarhetsanalys

Olycksundersökning. Brand i byggnad, villa. Plats. Enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor.

1 Agerande vid en akutsituation. Vilda Läger Gålö 2014 Bosse Sjöberg

i Lysekil Kommun Onsdagen den 11 april kl. 23:57:01 Får SOS in ett larm om brand i

Brandsäker camping. Tips och råd till dig som campinggäst

Skriftlig redogörelse för brandskyddet

Sörby Urfjäll 28:4 mfl Detaljplan för kontor med utbildningslokaler mm Gävle kommun, Gävleborgs län

Transkript:

Lit 2015-05-26 Huvudr 1

Innehåll 1.Inledning...... 3 1.1. Avgränsning.........3 2.Befolkningsutveckling... 4 2.1.Könsfördelning..........4 2.2.Åldersfördelning..5 3.Tillsynsobjekt i Lits släckområde....... 6 4. Statistik över utryckningar och larm...12 5. Alternativa släckningsmetoder för släckning från utsidan...13 6. Bemanning... 15 6.1. Åldersfördelning.15 6.2. Östersund.....16 7. Kartbild...... 17 Detta dokument är sammanställt av Eveline Berg Bring Maria Lilliehöök 2

1. Inledning Syftet med detta dokument är att presentera en mall som ska underlätta arbetet med att utreda Räddningstjänstens förmåga i olika områden. Räddningstjänsten Jämtland har det till ytan största området i Sverige att verka inom. Detta område är glesbefolkat och därför är antalet invånare lågt i förhållande till sin storlek. Detta kan i flera situationer bli svårt för Räddningstjänsten då de ska kunna erbjuda samma hjälp till samtliga invånare trots att spridningen av dem är stor. Vår glesbygd tunnas också allt mer ut och detta bör vi också ta hänsyn till när vi ser över bemanningen. Det är viktigt att se till om det finns samma behov idag som för ett antal år sedan. 1.1. Avgränsning Dokumentet är avgränsat till att behandla Lits släckområde en karta över området finns på dokumentets sista sida. När det står Lit i dokumentet är det underförstått att det syftar på släckområdet. Den information som presenteras speglar hur bemanningsbehovet ser ut och detta bör ligga till grund för den aktuella bemanningen. Befolkningsutvecklingen mellan åren 2010-2014 presenteras, samt könsfördelningen och åldersstrukturen. Statistik över utryckningar och larm redovisas och denna avser också åren 2010 till 2014. Samtliga tillsynsobjekt finns beskrivna samt alternativa släckningsmetoder för rökdykning är presenterade. 3

2. Befolkningsutveckling En sammanställning över befolkningens utveckling i Lit, åren 2010-2014, presenteras i diagrammen nedan. Först visas Lits totala befolkningsutveckling och därefter redovisas samma utveckling men uppdelat i kön samt åldersfördelning. 3590 3580 3570 3560 3550 3540 Antal invånare 3530 3520 3510 3500 2010 2011 2012 2013 2014 Figur 1. Stapeldiagram över Lits befolkningsutveckling under perioden 2010-2014. Källa: Metria 2.1. Könsfördelning 1900 1850 1800 1750 1700 Män Kvinnor 1650 1600 2010 2011 2012 2013 2014 Figur 2. Stapeldiagram över Lits befolkningsutveckling under perioden 2010-2014, uppdelat i kön. Källa: Metria 4

2.2. Åldersfördelning Nedan visas en översiktlig åldersfördelning av befolkningen i Lit. Den största delen av befolkningen befinner sig i det större ålderspannet 19-65 år. Figur 3. Cirkeldiagram över befolkningens åldersfördelning i Lit. Källa: Metria 5

3. Tillsynsobjekt i Lits släckområde Vid en inventering av ett område görs en riskanalys för att identifiera potentiella risker. Även en utredning om vilka byggnader/anläggningar som är extra skyddsvärda görs. De risker som identifieras kategoriseras som riskobjekt och avser här de byggnader och anläggningar som innehåller någon typ av inneboende fara, både för den egna verksamheten och eventuellt även för omgivande objekt och människor. Det kan t. ex handla om bensinmackar eller kemiska fabriker som innehåller brandfariga eller explosiva ämnen. De skyddsvärda anläggningarna kategoriseras som skyddsobjekt och avser de byggnader och anläggningar som inte innehåller någon inneboende fara, utan istället innehåller något som kan ses som extra skyddsvärt ur samhällsperspektiv. Det kan t. ex handla om äldreboenden eller restauranger där många människor vistas. Risk- och skyddsobjekt kan läggas samman i en gemensam kategori då en byggnad både kan vara ett riskobjekt och ett skyddsobjekt. Dessa samlas då under namnet tillsynsobjekt. I Lits släckområde finns ett antal tillsynsobjekt som är extra viktiga för räddningstjänsten att ha koll på. Tillsynsobjekten baseras på risk- och sårbarhetsanalys som har gjorts av Jämtlands Räddningstjänstförbund. En del av byggnaderna är indelade i brandtekniska byggnadsklasser, Br, utifrån skyddsbehovet. Br0 Byggnader med mycket stort skyddsbehov Br1 Byggnader med stort skyddsbehov Br2 Byggnader med måttligt skyddsbehov Br3 Byggnader med litet skyddsbehov Hänsyn ska tas till troliga brandförlopp och konsekvenser vid brand samt byggnadens komplexitet (BFS 2011:26). 6

Tabell 1: Räddningstjänstens tillsynsobjekt i Lits släckområde Objekt Objektstyp Tillsynsgrupp Byggnadsklass Brännagården Flerbostadshus, 1-2 våningar Vård eller Omsorgskooperativ omsorg, fler än 3 med hjälpbehov Bygdegården Samlingslokaler Samlingslokal, Br2 Nordanborg Byggelit Träindustri Tillståndspliktig Br2 hantering brandfarlig vara; industri, tillstånd enligt LBE Dolttorpet Hotell, pensionat Hotell eller dyl. max 9 gäster eller 5 gästrum Emilgården Hotell, pensionat Hotell eller dyl. max 9 gäster eller 5 gästrum; Fd Ringsta Skola Övrigt i annan byggnad Samlingslokal, Br2 Fjällandets badhus Idrottsanläggning Byggnadsminne eller kyrkligt kulturminne Humlans förskola Förskola, daghem Skola eller dyl. Br2 och fritids, Högarna ej markplan, fler än 15 barn Husåsgården Samlingslokaler Samlingslokal, 7

Hårkvallens dansbana Samlingslokaler Samlingslokal, fler än 150 Häggenås Samlingslokaler Samlingslokal, föreningshus Häggenås kyrka och Kyrka, församlingshem Samlingslokal, församlingshem fler än 150 ; byggnadsminne eller kyrkligt kulturminne Häggenås skola Skola Skola eller dyl. ej markplan, fler än 15 barn Häggenås sporthall Idrottsanläggning Samlingslokal, fler än 150 Häradsgården Åldringsvård Vård eller särskilt boende omsorg, fler än 3 med hjälpbehov Hölje bygdegård Samlingslokaler Samlingslokal, ICA Nära Häggenås Butik, affär Samlingslokal, Livs ICA Nära Litshallen Butik, affär Samlingslokal, Br3 Br1 Br1 8

Klösta skola inkl. Litsongan föräldrakooperativ förskola Förskola, daghem Skola eller dyl. ej markplan, fler än 15 barn; hotell eller dyl. minst 9 gäster eller 5 gästrum; samlingslokal, fler än 150 LITauen Mat & Restauranger Restaurang eller Kaffe dyl. alkohol, fler än 50 gäster Lits Camping & Hotell, pensionat Hotell eller dyl. Stugby max 9 gäster eller 5 gästrum Lits hembygdsgård Museum, utställning, bibliotek Samlingslokal, Lits kyrka Kyrka, församlingshem Samlingslokal, fler än 150 ; byggnadsminne eller kyrkligt kulturminne Långbackens Samlingslokaler Samlingslokal, dansbana fler än 150 Missionskyrkan Lit Kyrka, församlingshem Samlingslokal, Br2 Br2 Br3 9

Nyby föreningshus Samlingslokaler Samlingslokal, Pizzeria Madonna Restauranger Samlingslokal, Preem Mikrostation Bensinstation, bilvård Tillståndspliktig Häggenås hantering brandfarlig vara Ringsta föreningshus Samlingslokaler Samlingslokal, Rönngården Hotell, pensionat Hotell eller dyl. max 9 gäster eller 5 gästrum Sekelhuset Lunch & Matrestaurang Samlingslokal, Café Skogsgläntans Förskola, daghem Skola eller dyl. förskola markplan, mindre än 90 barn Solbackens förskola Förskola, daghem Skola eller dyl. markplan, mindre än 90 barn Br1 Br3 Br2 Statoil 1-2-3 Lit Bensinstation, bilvård Tillståndspliktig hantering brandfarlig vara 10

Stigs Maskin Bil, gummiverkstad Tillståndspliktig hantering brandfarlig vara; tillståndspliktig hantering explosiv vara; industri, tillstånd enligt LBE Storhögens Samlingslokaler Samlingslokaler, bygdegård Tistegården Samlingslokaler Samlingslokaler, Häggenås fler än 150 Treälvens förskola Förskola, daghem Skola eller dyl. markplan, fler än 90 barn Treälvsskolan Skola Tillståndspliktig hantering, brandfarlig vara; Skola eller dyl. ej markplan, fler än 15 barn Österåsens Bad & Hotell, pennsionat Hotell eller dyl. Camping max 9 gäster eller 5 gästrum Br3 Br3 Br1 11

Antal Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga 17 2015-09-11 4. Statistik över utryckningar och larm Statistik har tagits fram över olika typer av utryckningar i Lits släckområde under åren 2010 till 2014. Brand i byggnad, drunkning och trafikolycka faller under kategorin livräddande insatser och är högt prioriterat av räddningstjänsten. 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Brand i byggnad Drunkning IVPA Trafikolycka Utsläpp farligt ämne 2010 8 0 0 17 0 2011 10 1 0 12 4 2012 8 1 0 10 0 2013 7 0 4 13 0 2014 6 0 1 3 1 Figur 4: Diagram över olika typer av larm i Lits släckområde under perioden 2010-2014 I Lit är det trafikolyckor som varit den vanligaste av de ovan redovisade larmen, sedan 2010, men vi ser också att det sker en hel del brand i byggnad. IVPA-larm förekommer ofta i glesbygden, där inte någon ambulans är stationerad. Brandmanspersonal blir då särskilt utbildade för att kunna ge första hjälpen i väntan på ambulans. 12

5. Alternativa släckningsmetoder för släckning från utsidan För att få genomföra en rökdykning krävs det att man är minst 1 + 4 man. Räddningsledaren som är på plats vid insatsen avgör om en rökdykning är aktuell eller inte. Det är en riskfylld insats för brandmännen att rökdyka, då de utsätts för värmestrålning och cancerogena ämnen samt fallande föremål och dylikt. Rökdykning är den farligaste arbetsuppgift vi tillåter i Sverige och också en av de mest fysiskt krävande. Paragrafen om rökoch kemdykning (AFS 2007:7) bör tolkas så att rökdykning primärt är en livräddande insats. Invändig släckning genom rökdykning bör därför undvikas så långt detta är möjligt. Utvändig brandbekämpning bör övervägas som första alternativ. En del alternativa släckningsmetoder för att slippa rökdyka eller åtminstone göra rökdykningen mer säker finns att tillgå. Nedan listas dessa: Skärsläckare Ett redskap med vilken man kan skära igenom byggnads- och konstruktionsmaterial. Vatten och skärmedel blandas och pressas i en stråle ur ett specialmunstycke under mycket högt tryck (>250 bar). Strålen skär igenom och fortsätter därefter att spruta vatten in i byggnaden. Ger bra åtkomst och effektiv kylning. Man vinner även tid för att kunna planera den fortsatta insatsen. Skum Skum används ofta som ett komplement till släckning med vatten, exempel vid vätskebränder eller när opåverkade ytor ska skyddas mot strålningsvärme. Skum kan få olika karaktär och egenskaper beroende på typ av skumvätska och i vilka proportioner man blandar de ingå ende komponenterna vatten, skumvätska och gas. CAFS (Compressed Air Foam System) Skum, vatten och tryckluft blandas och sprutas ur en lätt slang. Skumblandningen verkar brandhämmande och kan släcka bränder och skydda obrända områden från att antändas. Verkar kylande och kvävande. 13

Fire express En skumstråle som kan nå en kastlängd på 15 meter med stor träffyta sprutas ut under lågt tryck. Vätskan har lågt expansionstal och tillför därmed inte nytt syre till elden. Släckgranat En mobil laddning med aerosol kastas i det brinnande utrymmet, där sedan aerosolen sprider sig och dämpar eller släcker flammorna. Väntar man på mer hjälp från annat håll kan användning av någon alternativ släckningsmetod fördröja brandförloppet så att hjälpen hinner fram i någorlunda tid. Man kan även lyckas få bort så mycket av brand och rök att det inte längre klassas som rökdykning om man vill ta sig in i byggnaden utan ett fullt rökdykningsteam. Därmed kan mannar gå in och hjälpa eventuella kvarvarande människor genom att personalen är rustad för självskydd, inte rökdykning. 14

6. Bemanning I Lit finns en räddningsstyrka med en styrkeledare och två brandmän (1 + 2) som har beredskap dygnet runt, året om. Totalt 13 anställda. I nuläget har 9 av brandmännen C-körkort. Anställningen är på deltid så man har vanligtvis ett ordinarie jobb hos en annan arbetsgivare, men man måste inställa sig på fem minuter när man larmats. Stationen åker även på IVPA larm (I Väntan På Ambulans). 6.1. Åldersfördelning De 13 brandmän som jobbar på deltidsstationen i Lit har här delats in i olika ålderskategorier för att få en överblick över personalens åldersstruktur. Figur 5. Cirkeldiagram över åldersfördelningen på Lits brandstation 15

6.2. Östersund Närmsta ort med lämpad förstärkning från räddningstjänst är Östersund. Vid behov bör mannar från Östersund komma till Lit och hjälpa till. I Östersund har man 1 styrkeledare + 5 brandmän. Totalt 27 anställda. Mellan Östersund och Lit är det 23,2 kilometer körsträcka. Det är svårt att bedöma exakt körtid beroende på väglag, trafik, tid på dygnet m.m. men enligt tidigare bedömning av räddningstjänsten beräknas förstärkning från Östersund inom 25 minuter. 16

7. Kartbild I detta avsnitt presenteras en övergripande kartbild över Lits släckområde samt vilka insatstider som gäller för området. 17

Räddningstjänsten Jämtland 063-14 80 00, fax 063-14 80 05 raddningstjanst@ostersund.se www.räddningstjänstenjämtland.se Besöksadress: Fyrvallavägen 4, Östersund Postadress: Box 71, 831 21 Östersund