ÅRSREDOVISNING 2011. konnektionslinje

ÅRSREDOVISNING 2011 konnektionslinje

Innehållsförtecknin Välkommen till årsstämma Välkommen till årsstämma 3 Året 2011 4 Amhult 2:s ordinarie årsstämma för räkenskapsåret 2011 (2011-01-01 2011-12-31) kommer att äa rum torsdaen den 12 april 2012 klockan 14.00 på kulturhuset Vinen, Amhults Tor 7, konferenslokal Tärnan (andra våninen, vid cafeterian). VD har ordet 5 Verksamhetsbeskrivnin 6 Fastihetsbestånd 8 Detaljplaneområdet 10 Möjliheter och risker 14 Aktien 22 Styrelsen 24 Bolasstyrnin 26 Ekonomisk översikt 29 Ekonomisk redovisnin 30 FINANSIELLA RAPPORTER - koncernens rapport över totalresultat 30 - koncernens rapport över finansiell ställnin 31 - ställda säkerheter koncernen 31 - koncernens rapport över kassaflöden 32 - koncernens rapport över förändrin i eet kapital 32 - moderbolaets resultaträknin 33 - moderbolaets balansräknin 34 - ställda säkerheter moderbolaet 34 - moderbolaets kassaflödesanalys 35 - förändrin eet kapital, moderbolaet 35 - tilläsupplysninar, koncernen 36 - tilläsupplysninar, moderbolaet 36 - underskrifter 45 Anmälan Aktieäare som önskar delta i årsstämman skall dels vara införd i aktiebok utställd av Euroclear Sweden AB (tidiare VPC AB) per den 3 april, dels senast klockan 12.00 den 3 april anmäla sin avsikt att delta i årsstämma. Anmälan kan öras på följande sätt: Telefon: 031-92 38 35, Fax: 031-92 21 88 Post till: Amhult 2 AB (publ) Flyledareväen 3 A 423 37 Torslanda E-post: cecilia@amhult2.se Vid anmälan var od uppe namn, person/oranisationsnummer, adress, telefon, aktieinnehav samt eventuella biträden. Sker deltaandet med stöd av fullmakt bör denna sändas in i samband med anmälan om deltaande i stämman. Aktieäare som har sina aktier förvaltarreistrerade måste, för att äa rätt att delta i stämman, tillfällit inreistrera aktierna i eet namn. Tillfälli äarreistrerin bör öras i od tid före den 3 april 2012. Utdelnin Styrelsen och verkställande direktören föreslår årsstämman att inen utdelnin skall ske för bokslutsåret 2011. Tidplan för ekonomisk information 2012-05-08 1:a kvartalsrapport (31 mars 2012) 2012-08-28 2:a kvartalsrapport (30 juni 2012) 2012-11-06 3:e kvartalsrapport (30 sept 2012) 2013-02-21 Bokslutskommuniké (31 dec 2012) Väbeskrivnin från Götebor Götebor centrum E6 mot Oslo enom Tinstadstunneln. Direkt efter Tinstadstunneln mot Torslanda. Efter Volvo följ vä 155 mot Torslanda C. I rondell nr två, svän vänster och 500 meter rakt fram. Entré i avel Kulturhuset Vinen. Med kommunala färdmedel buss 24 med avån klockan 13.11 från Nils Ericssons terminalen med hållplats Amhult. Ankomst ca 13.40. Revisionsberättelse 46 Den leala årsredovisninen som är reviderad omfattar sidorna 8, 14-45. Omslasbild: Illustrationsritnin till detaljplan Amhult Centrum etapp II.

Amhult 2 Året 2011 Nettoomsättninen uppick för räkenskapsåret 2011 till 39 154 TSEK (28 441). Resultat efter finansiella poster försämrades till -2 668 TSEK (2 617). Värdeförändrin på förvaltninsfastiheter uppick till 4 748 TSEK (-82). Årets resultat efter skatt uppick till 1 528 TSEK (1 895). Resultat per aktie före och efter utspädnin uppår till 0,33 SEK (0,41) baserat på ett vät enomsnitt på antalet utestående aktier, 4 467 400 (4 647 400) st. Substansvärde per aktie uppår till 41,48 SEK (41,15). Styrelsen föreslår med anlednin av koncernens investerinsbehov inför bynation av Amhult Centrum, etapp II, inen utdelnin. Fastihetsvärdet uppick till 180 000 TSEK (175 000). Detaljplanen för Amhult Centrum etapp II var var utställt under perioden 13 april till 17 maj 2011. Den 29 november 2011 to Bynadsnämnden, Götebors Stad beslut om antaande av detaljplan och den 2 januari 2012 vann planen laa kraft. En kort beskrivnin Verksamhetsbeskrivnin Amhult 2 rundades i november 2004. Amhult 2 är äare av ca 47 000 m 2 mark i Torslanda, Amhult Centrum. Fastiheterna är obelånade och föremål för detaljplaneändrin från industri karaktär till boende och handelsområde. Affärsidé Amhult 2 skall projektera, bya och förvalta bo stadsfastiheter och kommersiella fasti heter på ett rationellt och kostnadseffektivt sätt i Götebor med omnejd. Fastihetsbestånd Amhult 107:3 10 420,9 m 2, Amhult 108:1 9 192,4 m 2, Amhult 108:2 27 043,0 m 2 (ca 47 000 m 2 ). Fastiheterna är obelånade. Alla fas ti heter är uthyrda med korta avtal inför den kommande bynationen. Viktiaste kundsementen Bolaet strävar efter lånsiktia förvaltnins objekt inom två områden; kommersiella lokaler och bostäder. Vision Tillväxt i företaet skall skapas enom att bebya befintli mark kostnadseffektivt och enom väl projekterad och styrd bynation. Detta enomförs enom att arbeta med kost nadsstyrnin i alla delar från projekterin till enomförande med bibehållen hö kvalitet. Decentraliserad och småskali oranisation består av moderbolaet Amhult 2 AB (publ) med det heläda dotterbolaet Terrester AB. Amhult 2 är den sammanfattande benämninen. har fem medarbetare. Det skall i Amhult 2 råda ett litet företas klimat. Kunder Bolaets kunder är ida främst närinsidkare inom handel som etablerat si på korta kontrakt i befintlia lokaler i etapp II i avvaktan på antaen detaljplan och produktionsstart. VD har ordet Bästa aktieäare, kund och medarbetare. Året 2011 var ett händelserikt år, i alla perspektiv. För Amhult 2:s del var det vad vi väljer att kalla ett mellanår. Vårt arbete med detaljplaneunderlaet var färdiställt och detaljplanen ställdes lädjande (äntlien!) ut under våren 2011. Mycket tid lades på förhandlinar med Fastihetskontoret ällande det exploaterinsavtal som relerar kostnader för de kommunaltekniska anläninarna, till exempel busstor och infrastruktur i området. Den 29 november 2011 to Bynadsnämnden, Götebors Stad beslut om antaande av detaljplan Amhult Centrum och den 2 januari 2012 vann planen laa kraft. Ur ett makroperspektivet har 2011 bjudit på mer av en ber- och dalbana. Under sommaren har minskade tillväxtpronoser för västekonomierna samt en ökad skuldoro bidrait till en oerhört volatil finansiell marknad, där framförallt aktiemarknaden har upplevt stora nedånar. Under sommarens månader beslöt vi i Amhult 2 att i beaktande av aktiemarknadens fortsatta utvecklin och med en snäv tidshorisont avseende kommande arbete med detaljplanen och därmed förenade kostnader, att dra ner nettoexponerinen mot aktiemarknaden i Amhult 2:s aktieportfölj. Amhult 2 har även som en naturli del i sin fortsatta expansion i etapp II påbörjat ett avslutande av hyreskontrakt avseende mark- och lokalhyror. Detta för att friställa marken inför kommande projekterin. Det är naturlit att detta har påverkat resultatet kortsiktit, samtidit som vi är mycket nöjda med att vi har uppfyllt våra projektmål, tecknat exploaterinsavtal och enomfört utställnin av detaljplanen. Amhult 2 fokuserar nu 2012 på att starta projekterin och bynation i Amhult Centrum, etapp II och här delta i arbetet att bya en modern blandstad som så fint presenteras i planhandlinarna. I ämnet har Harvardprofessorn Edvard Glaser utivit en bok The triumf of the city där det studeras vilka faktorer som bidrar till att öra städer framånsrika. Det som förs fram är att framånsrika städer kännetecknas bland annat av att vara koncentrerade, attrahera måna små kvalificerade företa och erbjuda en effektiv kollektivtrafik. Götebor har ambition att växa. I Göteborsreionens måldokument Uthålli tillväxt framår det att reionen - med Götebor som kärna, har som mål att utvecklas till en attraktiv, hållbar och växande reion. Utånspunkten är att arbetsmarknaden skall växa från nuvarande cirka 1 miljon till 1,5 miljoner människor. Reionens kärna skall stärkas enom en kraftfull utbynad och ökad tillänlihet. En del i detta måldokument är K2020 där politikerna har lat fast målet att minst 40% av resorna år 2025 skall ske med kollektivtrafik, vilket innebär mer än en fördubblin av detta resande. Framånsfaktorerna är enkelhet, snabbhet, pålitlihet och tryhet. Även intresset för Götebor som bildninsort med universitetet i spetsen är stort. Stora och viktia ord och när Götebor växer vill vi naturlitvis vara en del av denna vision. Erfarenhetsbanken i Amhult 2 har arbetat med fastihetsutvecklin sedan 1970. Oaktat lå- eller hökonjunktur - det vi erbjuder marknaden är attraktivt. Att erbjuda en intressant produkt på marknaden är en styrka för oss som ör att vi våar fortsätta att satsa. Vår närhet till kunderna ör oss också lyhörda för skiftninar på marknaden och en av våra styrkor är att ha det lilla företaets förmåa att snabbt byta kurs och satsa där möjliheterna finns. Vår een arbetsinsats kommer att bli av största vikt vilket också minskar risken och ör oss mindre konjunkturberoende. Ja är fullständit övertyad om att det hos varje människa finns en oerhörd lust att öra bra ifrån si. När vi får utlopp för den ena förmåan kan vi förflytta ber. Verkliheten kommer att visa vilka bola som bäst klarar av att hantera förutsättninarna för 2012. Alla tillånar behöver inte få en sva utvecklin bara för att den lobala ekonomin är sva. Min bedömnin är att Amhult 2 står väl rustat inför denna utvecklin och vi och våra medarbetare kommer att med höt personlit enaeman fortsatt arbeta vidare på att vara den ledande fastihetsaktören i Torslanda. På återhörande Maria Nord Johannesson VD 4 AMHULT 2 / Årsredovisnin 2011 AMHULT 2 / Årsredovisnin 2011 5

Verksamhetsbeskrivnin Bakrund Medarbetaren Amhult 2 rundades i november 2004. Ursprunet till Amhult 2 lier i Tipp Fastihets AB. Tipp Fastihets AB inriktade si ursprunlien på åkeri verksamhet men utvecklade under åren sin fasti hetsverksamhet, och flyttade som första företa ut verksamheten till Torslanda amla flyfält (efter Torslanda Flyplats avvecklin). Då marken på Torslanda amla flyfält, cirka 47 000 m2, är föremål för detaljplaneändrin från industrikaraktär till boende och handel, lades detta projekt i ett eet bola, Amhult 2. Amhult 2 har sedan rundandet änat si åt bynation och försäljnin av Brf. Flyledaren, löpande uthyrnin av mark och lokaler, handel med finansiella instrument, samt arbete med detaljplaneunderlaet för Amhult Centrum, etapp II. Upphandlin av externa tjänster Affärsidé Oranisation För våra anställda skall Amhult 2 stå för en stabil arbetsplats med liten personalomsättnin, korta beslutsväar och kostnadseffektiv oranisation. Bolaet skall stödja medarbetarens kompetensutvecklin och värna om medarbetarna och deras hälsa. Den platta oranisationen med snabba beslutsväar ör att varje medarbetare har tydlia ansvarsområden med stor frihet inom respektive område, vilket innebär både professionell samt personli utvecklin. Amhult 2 erbjuder företashälsovård i syfte att behålla och förbättra hälsan och samtlia anställda får ersättnin för träninskort eller massae. Användninen av systemstöd i form av IT inom koncernen skall möjliöra en säker och effektiv rapporterin och uppföljnin av versamheten. Den tekniska plattformen byer på standardprodukter och ett lokalt nätverk, vilket skall bora för hö säkerhet och låa underhållskostnader. Amhult 2 skall projektera, bya och förvalta bostadsfastiheter och kommersiella fastiheter på ett rationellt och kostnadseffektivt sätt i Götebor med omnejd. Byandet och förvaltninen skall ske med omsor till hyresästerna, för att därienom skapa lönsamhet i fastihetsbeståndet. Vision Att i första hand inom en femårsperiod enomföra bynationsprojektet Amhult Centrum, etapp II, samt därefter vara en av huvudaktörerna i Torslanda avseende förvaltnin och uthyrnin av kommersiella lokaler och bostäder. Tillväxt i företaet skall skapas enom att bebya befintli mark i Torslanda kostnadseffektivt, enom väl projekterad och styrd bynation. Detta enomförs enom att arbeta med kostnadsstyrnin i alla delar från projekterin till enomförande med bibehållen hö kvalitet. Bolaet strävar efter lånsiktia förvaltninsobjekt inom två områden; kommersiella lokaler och bostäder. Affärsområdet kommersiella lokaler skall stå för cirka 70% av bolaets verksamhet och bostäder för cirka 30% av företaets verksamhet. Moderbola Amhult 2 AB (publ) ansvarar för den löpande förvaltninen av koncernen och för fråor entemot aktiemarknaden såsom exempelvis finansiell rapporterin och aktiemarknadsinformation samt IT- och personalfråor. Bolaet har fem medarbetare. Dotterbola Amhult 2 AB (publ) har ett helät dotterbola Terrester AB. Dotterbolaets tillån består av tre fastiheter. Förvaltninen sker med moderbolaets personal. har fem medarbetare. består av moderbolaet Amhult 2 AB (publ) med det heläda dotterbolaet Terrester AB. Amhult 2 är den sammanfattande benämninen. 6 AMHULT 2 / Årsredovisnin 2011 I de fall externa tjänster har upphandlats ställs höa krav på de företa som anlitas när det äller kvalitet, kundbemötande, service och miljöhänsyn. Amhult 2:s stratei är att förvalta fastiheterna i en decentraliserad och småskali oranisation med stark närvaro på marknaden. Genom att vara lokalt förankrad får bolaet närhet till kunderna. Närhet till kunden er bolaet kunskap om kundens verksamhet och behov. Bolaet får även en od kännedom om den lokala fastihets- och hyresmarknaden samt dess förändrinar och affärsmöjliheter. Arbetet i Amhult 2 styrs av besluts- och arbetsordnin, policies och instruktioner. Policy finns för ekonomiarbetet, information, försäkrin samt personal. Miljöarbete Verksamheten skall sträva efter att minimera påverkan på miljön. Vid projekterinen som bolaet utför, vilken beskriver nyproduktionen av etapp II, ställs höa krav ällande miljöhanterinen. Vidare skall fastiheterna om möjlit produceras med individuell el-, vatten- och värmemätnin för att optimera effektivast möjlia eneriutnyttjande i syfte att minimera eneriförbrukninen. Med detta system kan de boende påverka sina utifter då de endast betalar för sin een förbruknin och inte för hela fastihetens. Det överripande målet när det äller avfall är för bolaet att detta skall minimeras, såväl eet som hyresästers och entreprenörers. Samhällsenaeman Amhult 2 är ett lokalt förankrat bola som känner ett starkt enaeman för den stadsdel vi arbetar i och med. Ett sätt att synas och verka för trivsel och aktivitet i området är att stödja undomsidrotten. Viktit i besluten är att stödet skall tillodose både pojkars och flickors intressen, vara av lokal karaktär och förhoppninsvis bidra till en positiv samhällsutvecklin i det närområde där företaet verkar. Amhult 2 har aerat som sponsor i Torslanda HK. Torslanda HK är en handbollsförenin med sina rötter i Torslanda. Föreninen har ca 700 medlemmar och redovisar spelande la i samtlia åldersklasser för både pojkar och flickor, tre handbollsplaner och läktare som kan rymma ca 1 200 personer (Torslanda HK hemsida).

Fastihetsbestånd Fastihetsbeståndet lier i dotterbolaet Terrester AB, förvärvat av Amhult 2 AB (publ) i april 2005. Beståndet lier centralt och sammanhänande beläet i Amhult, Torslanda. Fastiheterna består främst av indus trilokaler och laer på område som är föremål för detaljplaneändrin. 2 Amhult 107:3 10 420,9 m På tomten finns en laerbynad uppförd om totalt 1 755 m2, varav 2 2 ca 175 m är kontor och personalutrymmen och 1 580 m hölaer. Amhult 108:1 9 192,4 m2 På tomten finns 5 bynader uppförda som totalt innehåller 2 370 m2, varav 325 m2 är kontor och personalutrymmen, 1 800 m2 är hölaer och 245 m2 är verkstad. Amhult 108:2 27 043,0 m2 På tomten finns 4 bynader uppförda som totalt innehåller 1 695 m2, varav 315 m2 är kontor, 920 m2 är kallaer och 460 m2 är verkstad/laer. All tillänli lokalyta var den 31 december 2011 uthyrd på korta avtal med tanke på kommande nybynation av området. Amhult 2 har ina räntebärande skulder. Fastihetsvärderin Bolaets fastiheter värderades med värdemånad december 2011 till 180 000 TSEK av VärderinsInstitutet i Västra Sverie AB. Hyresintäkter s hyresintäkter uppick till 1 868 TSEK (2 606). Administrationsintäkter Administrationsintäkter avser tjänster som koncernens personal utfört för närstående kunder. Fastihetskostnader Driftskostnaderna uppår till 565 TSEK (550). s fastihetsunderhåll avser arbeten på det ena beståndet. Under perioden uppick driftskostnaderna till 565 TSEK. I jämförelse med föreående period så har driftskostnaderna ökat nåot. Driftskostnader består bl.a. av el och va, försäkrin samt reparation och underhåll av befintlia bynader. Investerinar De investerinar som jorts har varit projekterinskostnader inför bynationen av detaljplaneområdet. 8 AMHULT 2 / Årsredovisnin 2011 Finansierin För att projekterin av fastiheterna skall kunna ske krävs att det finns en funerande finansiell marknad. Projekterin kommer ej att ske förrän finansierin och räntenivå är säkerställd. Belåninsrad Amhult 2:s stratei är att belåninsraden i projekt skall uppå till maximalt 60%, övri finansierin skall ske enom nyemissioner, nya investorer och försäljninar av en del av bostäderna som bostadsrätter. Denna stratei lier fast för Amhult Centrum, etapp II. Finanspolicy Ambitionen är att den framtida belåninsraden skall ej överstia 60%. Bolaet skall ha en tillräcklit stor likviditetsreserv för att kunna fullöra betalninsförpliktelser. Överlikviditet skall placeras i finansiella instrument med hö likviditet. Oranisation All finansiell riskhanterin sker i moderbolaet. Besluten för placerin av de finansiella instrumenten tas av styrelsen. Finansnetto Finansnettot uppår i år till 410 TSEK (238), utav detta är 100% (100%) hänförlit till ränteintäkter.

Detaljplaneområdet Läet Amhult är en del av Torslanda, 1,5 mil utanför Götebor. Göteborsreionen består av 15 kommuner där industri och handel har varit reionens basnärin. Ida utör tjänstenärinen ca 50% av den totala lönesumman. Götebor är landets näst största kommun och har en befolknin på knappt 500 000 invånare. Amhult är beläet på ön Hisinen. Till ytan Sveries fjärde största ö (efter Gotland, Öland och Orust) och den mest befolkade (före Södermanland i Stockholm och Gotland). Den är omärdad av Göta Älv i söder och öster, Nordre Älv i norr samt Katteatt i väster. Ön tillhör Götebors Kommun. Med en yta av 192 km 2 står Hisinen för cirka hälften av Götebors yta och har ca en fjärdedel av stadens invånare. Hisinen Hisinens utvecklin har stor betydelse för Göte bor. På Hisinen finns bola som bland annat Volvobolaen, Götebors Hamn vilken är Nordens största hamn och Lindholmens Science Park, ett IT-kluster samt olika handelsområden. Övria stora aktörer i Götebors och Hisinens närinsliv är DHL Express, Volvo IT, Preemraff och Sveries Television. Just nu påår ett flertal planarbeten rörande Hisinen. Ett är den fördjupade översiktsplanen för Backaplansområdet som på ca 20 års sikt skall förvandlas från ett nåot omodernt handelsområde till en modern blandstad. Det finns även planer på nya loistikytor på Hisinen. Mellan Sörredsväen och Hisinsleden planeras för ett 650 000 m 2 stort område, kopplat till Volvo. Arken konferenscenter och Götebors Hamn, som är Nordens största hamn, önskar utvida sina intressen. Det är en vikti knutpunkt för både Sverie och våra rannländers import- och exportindustri. Götebors Hamn är t.ex. den enda hamnen i Sverie som har kapacitet no att ta emot oceanående farty med direktförbindelse till andra världsdelar. Hamnen är också en del av det system som kallas railport, ett tånätverk innebärande att ods kan fraktas direkt från hamnen på dalia pendeltå till exempel till andra hamnar i Sverie. Hisinen är den del av Götebor som är minst exploaterad och det finns här en stor potential för till exempel loistiken kopplat till bland annat hamnens verksamheter. Faktorer i attraktiva stadsdelar I slutet av mars 2010 beslutade reerinen att satsa på det Västsvenska infrastrukturpaketet med en kostnad bedömd till 34 mdkr, vilket bland annat innebär att det omtalade projektet Västlänken kan komma att förverklias. Västlänken är en järnvästunnel med stationer under centrala Götebor och det betyder att tåtrafiken delvis inte kommer att behöva vända vid Götebors central utan direkt kan å vidare mot andra destinationer. Det Västsvenska infrastrukturpaketet omfattar vidare bland annat satsninar på en ny Göta älvbro och en utbynad av hamnbanan på Hisinen samt en ny järnväsbro över Göta älv. Hisinen är således en expansiv stadsdel i Götebor inte minst beroende på sitt attraktiva läe för boende och handel. Amhult Centrum kommer här att ta plats med sitt strateiska läe och växer fram som det naturlia navet i stadsdelen. I takt med att utbudet av service, tjänster och detaljhandel växer ökar attraktionskraften ytterliare i området. Bildandet och utbyandet av Amhult Centrum mitt i Torslanda fyller ett läne eftersökt behov av ett stadsdelscentrum. Genom naturli tillväxt och nya läenheter har stadsdelens invånarantal ökat till ca 25 000 in vånare. På öarna; bland annat Hönö, Öckerö och Björkö, finns ca 12 000 invånare. Närområ det Tuve/Säve på Hisinen har ca 11 000 invånare. Detaljplanen I de översiktsplaner och detaljplaner som ida arbetas fram och ställs ut föredras planer som etablerar en blandstad. Det är en inspirerande vision där spännande, täta och hållbara miljöer beskrivs i en arkitektur för att skapa möten mellan människor. En fullödi blandstad ska ha en finkorni mix av olika funktioner i dess stadsmiljöer, kvarter och bynader. Bostäder i olika upplåtelseformer, arbetsplatser, handel, kultur och nöjen skall lia nära varandra. Detta framkallar en känsla av tryhet och hemkänsla, bidrar till att minska bilberoendet och skapar intressanta mötesplatser för boende och besökare. Blandstad är en återån till en stadstyp med kvartersformer som innehåller tydlia ränser mellan offentlit och privat. Denna miljö er en stadsmässihet som bidrar till hö status, ofta med skyddade bostadsårdar och samtidit skyddade utemiljöer till kontor och andra verksamheter. Här år det också att öra välutformade offentlia rum. Stadstypen småstad är också yteffektiv, er od orienterbarhet och bidrar till en od social struktur. Synen på de nya moderna blandstäderna rundar si i förhoppninen om att skapa stadsdelar som kan bli fysiskt, ekonomiskt, ekoloiskt och socialt hållbara på lån sikt. Fysisk och social hållbarhet Den fysiska hållbarheten handlar om att stadsdelen har en fysisk struktur som är enomtänkt och flexibel no att funera effektivt på lån sikt. Det kan bytas verksamheter i lokalerna utan omfattande ombynader. Tillänliheten för handikappade skall vara od. Bynaderna har tekniska lösninar som är pålitlia. Till den sociala hållbarheten hör att det finns ett varierat utbud av bostäder i området så att det blir en komplett befolkninssammansättnin. Det blir då också enklare att byta bostad inom området om det behövs. Ekoloisk hållbarhet Till den ekoloiska hållbarheten hör att människor ida är miljömedvetna och till exempel källsorterar. Amhult 2 är också en vikti pusselbit i kommunens proram K2020 som syftar till att öka kollektivtrafikresandet och ersätta en del av det omfattande bilresandet i denna del av Götebor. Här skall byas en tidseffektiv och attraktiv bussterminal i området. Det faktum att invånarna får ett eet resecentrum kommer förhoppninsvis att innebära att biltrafiken till och från centrala Götebor minskar. Stadsdelen är också utformad så att det år utmärkt för måna att å eller cykla. Den ekoloiska hållbarheten kommer också att bero på de materialval som örs och det uppvärmninssystem som väljs. De senaste åren har haft en snabb utvecklin inom detta område och ivit måna erfarenheter att dra nytta av. Vi kan därmed uppnå od ekoloisk hållbarhet med beprövad teknik. Ekonomisk hållbarhet Den ekonomiska hållbarheten är i hö rad avhäni av de övria hållbarheterna och vinner stort när de olika hållbarhetskriterierna år i varandra och förstärker varandra. Det handlar om drift och underhåll. Det äller investerinskostnader och intäkter, inte minst en stabil och od intäktssida som är avhäni stadsdelens attraktivitet. Kvartersformen och småskaliheten är två viktia faktorer för en lånsiktit hållbar stadsmiljö. En annan vikti faktor är en rik blandnin av verksamheter. Amhult Centrum kommer att bli ett kommundelscentrum för uppemot 30 000 in vånare. Det ör att det planeras för måna olika typer av verksamheter. Bostäder kommer att finnas med en blandnin av läenhetsstorlekar. Kyrka och kontor planeras liksom en busstation centralt i området. Förutom ytterliare butiker kommer det att finnas måna olika typer av serverinar och friskvårdsanläninar som ör att stadsdelen kommer att leva över stora delar av dynet. Fördelen med en blandstad är också att man kan dubbelutnyttja en del investerinar som till exempel ator och parkerinar. Att Amhult Centrum har ca 30 000 invånare i sitt omland är en od förutsättnin för handelsetab lerinar. Måna närinsidkare har också jort denna bedömnin, och intressenterna visar en lånsiktihet i sina etablerinar. Ett brett utbud av butiker och service kommer att ynna kunderna. Mitt emellan livsmedelshallarna planeras också för en alleria med kläder, skor, accessoarer och kosmetika. Amhult Centrum har oda möjliheter att bli nåot utöver det vanlia och attrahera måna typer av människor. Den kommer att få en estaltnin som svarar upp mot invånarnas krav på småskalihet. Stadsdelen kommer att ha kvaliteter som attraherar alla åldrar i form av mänskli skala, orienterbarhet, överblickbarhet, spännin, bekvämlihet, tillänlihet och valmöjliheter. Centrumet är inte bara ett butikscentrum utan ett stadsdelscentrum och därmed en livsmiljö för måna människor där de kan bo, utföra sina ärenden, äta ott, ha spännande aktiviteter och trivsamma möten. Kvaliteterna i detaljplaneområdet Amhult Centrum, etapp II kännetecknas av en stark stadsby nads idé med en tydli ambition att forma en modern blandstad där handel, kultur och bostäder samverkar. Detaljplanens antaande Detaljplanen för Amhult Centrum etapp II var utställd under perioden 13 april till 17 maj 2011. Den 29 november 2011 to Bynadsnämnden, Götebors Stad beslut om antaande av detaljplan och den 2 januari 2012 vann planen laa kraft. Kunden Bolaets kunder är ida främst närinsidkare inom handel som etablerat si på korta kontrakt i befintlia lokaler i etapp II i avvaktan på antaen detaljplan och produktionsstart. 10 AMHULT 2 / Årsredovisnin 2011

W 1 B B Amhults trädårds PARK ån bod Gossbydal D n 3 x n 3 NATUR Detaljplan för AMHULT CENTRUM ETAPP 2 Hjuv iksväen Skutehaen n v 1 1 YDD vall träd B C D e 2700 2 parkerin n C D e 200/0 h v 1 1 x y x y LOKALGATA x u n 4 B H K 1 1 LOKALGATA C e 1200 E E 2 1 1 B parkerin v 6 b 1 C D 1 parkerin e 24100 e 1700/300 h v 1 K H III e 218100 n 1 n 1 e 29000 e 3000/400 h n 2 v v 1 2 n 4 B H K 1 1 e 27000 e 600/0 h n 4 n 1 B H K parkerin B K 1 e 3200 b 1 n e 6700 1 1 2 eh 1900/0 n v 1 5 2 v 1 5 e 2000/0 h K H P 1 e 13000 2 parkerin PARK ån IV n 2 GÅNGVÄG (B v 3 ) B H K u 1 1 e2 5200 eh 200/0 n v 1 5 parkerin b 1 v 8 v 1 b 2 b 2 B H K 1 1 e2 5000 eh 400/0 n v 1 5 LOKALGATA v 4 LOKALGATA BUSSTORG hållplats K H e 211300 e 4500/1500 u h III v 2 B H K b 1 2 b 2 e 24300 e h300/0 v 4 e 50 1 e 5000 2 e 3000/0 h h III cyklar e 300/0 III v 4 K H P 1 e 7000 2 parkerin n 2 e 21800 e 500/0 h III III J K e1 40 e 4500 BUSSTORG hållplats cyklar E 1 2 v 7 konnektionslinje P I y ej parkerin B C CD CD 1 E 1 BH 1 K 1 BK 1 BH 1 K JK KH KH 1 P P (KH 1 ) [KH 1 ] Bostäder Centrum Centrum. Vård Centrum. Vård utan bostäder Transformatorstation Bostäder. Handel och kontor medes i bottenvånin Bostäder. Kontor medes i bottenvånin Bostäder. Kontor. Handel medes i bottenvånin Verksamheter ej störande kontor Kontor. Handel Kontor. Handel medes i bottenvånin. Parkerin Parkerin Betecknin inom parantes aner användnin under huvudanvändnin Betecknin inom klammer aner användnin över huvudanvändnin SKYDD vall träd LOKALGATA [K H bro ] AMHULT 2 / Årsredovisnin 2011 13

Möjliheter och risker Allmänt Vid nyåret 2010-2011 pekade de ekonomiska kurvorna uppåt och optimismen var påtali. Arbetsmarknaden var od, räntorna fortsatt låa och Sveries hade välskötta finanser. Den ekonomiska och politiska situationen i vår omvärld har därefter under årets två sista kvartal ått in i en mer turbulent period. I juli 2011:s slutdaar hade skuldkrisen för ett flertal EU länder med Grekland i spetsen djupnat och tillto da för da. I början av auusti ick så botten ur aktiemarknaden, som föll med hela 16% på en dry vecka. Osäkerheten krin de statsfinansiella problemen i framförallt euroområdet är bekymrande och i flera euroländer väntas större finanspolitiska åtstramninar. Tillväxten i euroområdet väntas därför bli lå framöver. BNP-tillväxt Den svaa utvecklinen i euroområdet dämpar även svensk ekonomi som, efter den starka utvecklinen hittills i år, nu bromsar in. KI (Konjunkturinstitutet) pronostiserar att Sverie 2012 kommer att prälas av låkonjunktur där BNP för 2011 ökat med 4,6% (5.6% 2010) och beräknas för 2012 öka med 1,3% (SCB). Arbetsmarknaden Även orderinånen till svenska exportföreta har minskat och exporten blir svaare under 2012. Förväntninarna om en svaare efterfråan och en läre tillväxt kommer sannolikt att innebära att företaen drar ned på sina anställninsplaner varför sysselsättninen bedöms öka i en svaare takt. I november 2011 var 4 629 000 personer i åldern 15-74 år sysselsatta vilket är 62 000 fler jämfört med november 2010. Antalet arbetslösa var 334 000 personer vilket motsvarar en arbetslöshet på 6,7% (SCB). Inflation De försämrade utsikterna ör att hushåll och företa väntar med att konsumera och investera. Att hushållen oroar si för låkonjunkturens konsekvenser och bostadsmarknadens osäkerhet är nåot som för med si fortsatt höt sparande. HUI:s pronos för detaljhandelns tillväxt år 2012 sänks från 2,5 procent till 1 procents tillväxt. Den svaa efterfråan i Sverie tillsammans med de svaa omvärldsutsikterna bidrar till att inflationstrycket blir låt även framöver. Inflationstakten, det vill säa förändrinen i konsumentprisindex (konsumentprisindex KPI december 2011 var 314,78, index 1980=100) under de senaste tolv månaderna, var 2,3 procent i december (SCB), vilket är en nedån från november då den var 2,8 procent. Ränteläet Riksbankens direktion beslutade i december 2011 att sänka reporäntan med 0,25 procentenheter till 1,75 procent. Reporäntan väntas lia kvar på en lå nivå under nästa år runt 2 procent och resursutnyttjandet i ekonomin krin en normal nivå. Utsikter Det mest sannolika utvecklinen bedöms vara att statsskuldkrisen i euroområdet löses under ordnade former och den akuta skuldkrisen antas å in i ett lunare skede krin sommaren 2012. När oron för statsskuldproblemen i euroområdet avtar, bedöms att förtroendet hos svenska hushåll och företa radvis ökar och svensk ekonomi förväntas då åter växa i en mer normal takt. (Riksbanken). Fastihetsmarknaden Fastihetsmarknaden är en spelin av den övria ekonomin och påverkas av faktorer som sysselsättnin, demorafisk utvecklin och konsumtion, realräntan, tillån till krediter och riskbenäenhet. För att få en helhetsbild av den framtida utvecklinen på fastihetsmarknaden är det därför viktit att ha en fullständi bild av den makroekonomiska utvecklinen. Utvecklin 2011 Den svenska kommersiella fastihetsmarknaden har utvecklats i linje med den överripande konjunkturen och efter en sättnin i samband med det djupa BNP-fallet 2009 har utvecklinen enerellt varit mycket od där vakanserna har pressats ned samtidit som hyror och priser har stiit. Hyresnivåerna har inte sjunkit i förväntad omfattnin efter krisen 2008 och 2009. En del av den förklarinen är sannolikt den tröhet som finns inneboende i lokalhyreskontraktens struktur och även att konjunkturen återhämtade si snabbare än förväntat. Överla är lönsamheten bättre i storstäderna än i övria landet. Det mesta tyder även på att handeln med fastiheter under 2011 kommer att uppå till cirka 100 miljarder kronor, vilket är i paritet med volymen under 2010. (Fastihetsäarna, Sveriebarometer). Transaktionsvolymernas omfattnin indikerar att trots att bankerna skärpt villkoren och ökat marinaler, så verkar de skärpta kraven inte i nämnvärd utsträcknin ha påverkat tillånen på krediter. Reional tillväxt En styrka i den lokala fastihetsmarknaden och en avörande faktor för den reionala tillväxten är en effektiv infrastruktur som möjliör en funerande varda och minimerar spilltid för resor. En effektiv infrastruktur ynnar ortens lokala närinslivet och är en vikti pusselbit i att kunna erbjuda attraktiva livsmiljöer för den växande befolkninen. Det bidrar till en befolkninstillväxt, som er ökad köpkraft och underla för ett växande och välmående närinsliv. I förlänninen en styrka i den lokala fastihetsmarknaden för såväl bostäder som lokaler. En åtärd som påår är det Västsvenska paketet som är en rad infrastruktursatsninar på kollektivtrafik, järnväar och väar för totalt 34 miljarder kronor i Göteborsreionen. I det Västsvenska paketet inår utbynaden av vä 155 till Torslanda där fokus lier på ökad framkomlihet för individer och ods och för ett hållbart och miljövänlit resande. Väen är starkt trafikerad, i enomsnitt passerar 30 000 fordon per dyn. Målet är att öka andelen kollektivtrafikresor, och läns hela vä 155 ska det i framtiden finnas busskörfält som ökar tillförlitlihet och framkomlihet för bussarna. Läns vä 155 påår ida ett flertal olika delprojekt, vilka befinner si i olika skeden av byprocessen och kommer att påå under de närmaste åren. Den kommersiella fastihetsmarknaden Götebor Den positiva utvecklinen på den kommersiella fastihetsmarknaden i Götebor under 2010 har fortsatt under första halvåret 2011, både vad äller omsättnin, vakans- och hyresutvecklin. Med od befolkninstillväxt och en positiv närinslivsutvecklin har Götebor oda möjliheter för kommersiella fastihetsaktörer. Ett av de större enskilda fastihetsprojektet i Götebor är Hotel Post vid Drottnintoret och Centralstationen. Hotellet omfattar 500 rum och totalt 36.700 kvadratmeter. Efter de senaste årens oda utvecklin på börsen med stiande aktiekurser och rekordresultat faller nu börsen. Placerinar i aktier prälas för närvarande av en hö risk med stora årlia variationer. Historiskt sett, har kraftia nedånar på börsen inneburit en period då direktinvesterinar i fastiheter bedöms som mindre riskfyllda placerinar än aktier. Främst har det ällt bostadsfastiheter och välbeläna kommersiella objekt med kvalitets hyresäster och säkra kassaflöden. Bostadsfastiheter Allmänt Avseende bostadsfastiheter är den största äaren kommunens bostadskoncern Förvaltnins AB Framtiden. Övria stora aktörer är Hyresbostäder i Sverie, Wallenstam, Stiftelsen Götebors Studentbostäder och Stena Fastiheter. Efterfråan på bostäder är fortsatt mycket hö och det råder akut bostadsbrist, speciellt för stadens studenter (NAI Svefa). 126 361 personer var reistrerade som sökande till en hyresrätt i Götebor den sista december 2011 vid Boplats Götebor, vilket är en öknin med nästan 20 000 jämfört med 2010 och av alla sökande är det 40 % som för tillfället saknar eet kontrakt. 14 AMHULT 2 / Årsredovisnin 2011

Bostadsbyandet i form av ny- och ombynation har de senaste fem åren ett ett tillskott på i enomsnitt 1 900 bostäder per år, varav 39 % avser bostadsrätter. Byandet har främst varit koncentrerat till stadsdelarna Lundby, Centrum och Västra Hisinen och cirka hälften av bynationen de närmsta fem åren förväntas ske i Lundby och Centrum. Kommunens pronoser pekar på en bynadstakt om 2 400 bostäder per år de kommande fem åren för att sedan öka till 3 000 per år under 2016-2020 (NAI Svefa). I Torslanda äer flertalet sitt privatboende enom till överväande del villa eller radhus, alternativt bostadsrätt. De aktörer som verkar på bostadsrättsmarknaden Torslanda är främst HSB, JM och Riksbyen, där de två senaste bolaen har byt runt Amhult Centrum. Därefter följer mindre byentreprenörer som bland annat änar si åt produktion av bostäder för försäljnin och i mindre omfattnin hyresbostäder. Inen aktör kan anses som klart marknadsledande. Efterfråan på nya bostäder och lokaler påverkas främst av ekonomisk utvecklin i Götebor, de nya bostädernas läe, attraktionskraft, konsumenternas köpkraft, ränteläe samt prisbild. Den absolut viktiaste faktorn i storstadsreionerna är sysselsättnin, ränteläe och möjliheterna till bolån (Mäklarsamfundet). Bostadsrätter Konstateras kan dock att en avmattnin och prisnedån skett på bostadsmarknaden både på en, tre och tolv månader (Svensk Mäklarstatistik). Den ekonomiska oron tillsammans med ett stort utbud på den svenska bostadsmarknaden har lett fram till detta. Faktorer som talar för en återhämtnin är räntesänkninar och att utbudet verkat minska. Vidare spelar det naturlitvis roll om bostadspriserna år upp eller ner för den enskilda köparen och hur ränteläet bedöms. Fakta är dock att måna som flyttar har skäl till sin flytt. Måna intressenter köper och säljer på samma marknad, och här blir effekten för den enskilde ofta ett nollsummespel oavsett prisnivå. Snittpriset för en bostadsrätt i centrala Götebor var under perioden november 2011 ca 34.817:-/m 2, och för StorGötebor 23.375:-/ m 2 (Svensk Mäklarstatistik). Under en 12 månaders period bedöms priserna ha sjunkit med 2% (Götebor samt StorGötebor). Genomsnittspriset för en bostadsrätt i StorGötebor var närmare 1,7 miljoner kronor. Hyresrätter Situationen avseende hyresbostäder är oförändrat mycket stark. Det äller i synnerhet i storstäderna där vakanserna är obefintlia. Det beror främst på hyressättninssystemets hämmande effekt på nyproduktionen av hyresrätter, vilket lett till en utbredd brist på hyresrätter i landets tärorter. Hyrorna har varit stabila. (Fastihetsäarna Sveriebarometer). Gällande nybynation av hyresrätten måste fastihetsbolaen själva medverka till att skapa förutsättninar för produktion till en kostnad som er en avkastnin bolaets äare bedömer som rimli. Måna i de rupper för vilka bostadsbristen är störst, som enerationen födda på 90-talet och ynre barnfamiljer, har ida inte råd med de bostäder som bys, samtidit som den stora ruppen 40-talistenerationen väljer att stanna kvar i sina bostäder eftersom det är betydlit billiare än att flytta till nyproduktion. Hyresrätten är ett alternativ som i stor utsträcknin saknas i Torslanda och som kommer att ynna den sociala rörliheten inom området och bidra till ytterliare kvaliteter i etapp II Kostnadskontroll avörande vid nyproduktion Nyproduktion skall inte behöva vara lika med dyrt. Kostnadskontrollen innebär bland annat en tydlit styrd produktion i samverkan med entreprenörer. Entreprenör och beställare måste emensamt söka olika lösninar i ett samarbete för att skapa kostnadseffektiva lösninar, till exempel att öka det industriella byande och att utveckla typhusbyandet. Det är också mycket viktit att säkerställa att projekterin och produktion sker enlit plan och att kapa samtlia mellanled. Under bynationsperioden kan undermåli planerin leda till försenin, ökade kostnader och otillräckli kundanpassnin. Höa markpriser och låndrana detaljplaneprocesser tenderar till att ytterliare späda på kostnaderna. Anmärkninsvärt är det lapp som finns mellan det som en kommun konstaterar skulle behöva byas och vad som de facto bys. En ytterliare parameter är att bya läenheter där människor kan bo bekvämt på färre kvadrat och med individuell enerimätnin. Amhult 2 arbetar fokuserat med att få yteffektiva planlösninar på bostäderna där kostnadsfokus inte skall påverka den oda arkitekturen. Där det primära är en stramt hållen byprocess och att husen bys rätt första ånen. Intressanta exempel har producerats där entreprenörer i samarbete har ställt si fråan Hur vill vanlia människor bo och vad kan de betala och utifrån denna vision producerat yteffektiva välplanerade bostäder. Individuell enerimätnin Ett vinnande koncept kan också vara att producera enerieffektiva hus. Detta innebär bland annat individuell enerimätnin. Hyresästen skall kunna påverka sina driftskostnader enom att relera sin vatten-, värme- och elförbruknin. En femtedel av Sveries totala enerianvändnin år åt till att värma bostäder och lokaler. Enerieffektiviserinen inom fastihetssektorn blir därför allt viktiare i en tid där enerifråorna står i fokus. Hur den som bor i en fastihet använder eneri är av stor betydelse för hela fastihetens enerianvändnin. Genom att mäta och debitera enerianvändninen individuellt kan den enskilda hyresästen eller bostadsrättsinnehavaren es incitament att hushålla med värme och varmvatten. Amhult 2:s rambeskrivninar stipulerar att kommande bostadsrätter i Amhult produceras yteffektivt och med väl hållen standard, men utan onödi lyx. Likaså lyfts det produktionskrävande och kostsamma tillvalsmomentet bort. Kommersiella hyresfastiheter Balder, Dilientia, Eklandia (Castellum), Lundbers, Vasakronan och Wallenstam är stora äare på den kommersiella marknaden i Götebor. Den positiva utvecklinen på den kommersiella marknaden i Götebor under 2010 har fortsatt under första halvåret av 2011, både avseende omsättninsvolym, uthyrninsrad och hyresutvecklin. Det råder främst en od efterfråan på moderna kontor i stadens AA- och A-läen (NAI Svefa). Förutom kommunen är Akademiska hus, Chalmersfastiheter, Vasakronan och Västfastiheter stora äare av specialfastiheter. Ett av kommunens mer aktiva förvaltninsbola är Hiabruppen, vilka äer en betydande andel av stadens offentlia bynader (NAI Svefa). Gällande aktörer i Torslanda är måna privata företaare vilka äer de fastiheter där bolaets verksamhet bedrivs. SAR fastiheter äer och förvaltar fastiheten f.d. amla ankomsthallen inom detaljplaneområdet Amhult Centrum, etapp II. ICA Maxi Fastihets AB äer fastiheten där ICA Maxi bedriver sin verksamhet med försäljnin av dalivaror. Krin Torslanda Tor äs fastiheterna av fastihetsbolaet Balder. Götebors Stad äer vidare mark i Amhult Centrum, etapp II. Utsikter för handeln 2012 Försäljninstillväxten i detaljhandelsbranschen är för helåret 2011 positivt, både mätt i försäljninsvärde och i antalet varor, men ökninstakten är läre. HUI:s har sänkt sin pronos för detaljhandelns tillväxt 2012 till 1% tillväxt. Detta kan naturlitvis påverka investerinsviljan hos de kommersiella aktörer som är intressenter av lokaler i Amhult Centrum etapp II. Man måste dock beakta att dalivaruhandeln utvecklas relativt väl i låkonjunktur. I låkonjunktur förändras hushållens fokus från exempelvis restauranbesök till en mer återhållsam matkonsumtion, nåot livsmedelshandeln kan vinna på. Även sporthandelns och hälsotrenden är stark och tycks inte påverkas i nämnvärd omfattnin av en försvaad konjunktur. 16 AMHULT 2 / Årsredovisnin 2011

Handelsområdet Amhult Centrum För att skapa handelsområdet Amhult Centrum, etapp II med bärkraft väl rustad för framtiden finns nåra repp som betecknas som avörande för områdets framån. En stark identitet, tydlihet och nya repp. Särskilt viktit är att handelsplatsen funerar väl, har od parkerin och en stark hyresästmix (Jones Lan Lasalle). Det är viktit att kundflödet maximeras i tydlia ånstråk där kunderna lätt kan passera enom bynaderna och där man minimerar B- och C-läen. Handelsplatserna behöver också tydli information och tydli varumärkesplacerin. Svenska handelsplatser är mona och domineras av ett relativt litet antal kända kedjor. Detta särskilt i avseendet kläder, möbler och livsmedel. Amhult Centrum, etapp II är en del av ett större utvecklinsprojekt och med mer karaktär av stadsförnyelse med bostäder, kultur och kommersiell handel som en intererad del. Det er positiva effekter för de boende och besökare samtidit som det stärker marknadsplatsen och skapar en attraktiv stadsmiljö. Amhult Centrum kommer att kunna erbjuda månfald, konkurrens och en od handels- och servicestruktur. Detaljplanens antaande Götebors Stad ställde i april 2011 ut detaljplanen under fyra veckor och den 29 november 2012 fattade Bynadsnämnden i Götebor Stad beslut om antaande. Efter att detta protokoll justerats var överklaande tiden 3 veckor. Planen vann därefter laa kraft den 2 januari 2012. Arbetsplaner 2012 kommer därmed att prälas av ett intensivt projekterinsarbete för att få till stånd den initiala produktionen och därtill kommande finansierinsbehov. Arbete påår nu främst med att planera för bynationer av exempelvis infrastruktur och mediastråk. Detta innebär att befintlia hallar och industribynader på bolaets fastiheter skall nedmonteras och bortforslas. Även arbete med lantmäteriförrättninar för att bilda de olika kvarteren påår under årets första månader. I arbetet med planerad produktion ser vi det som en preliminärt möjli stratei att inledninsvis bebya kvarter P (handel) och K (bostäder). Tillsammans med vår bynationskonsult arbetar vi på att få till stånd en effektiv och kompetent ramhandlinsrupp. Som fastihetsäare handlar Amhult 2 upp entreprenaden samtidit som bolaet parallellt förhandlar med blivande hyresäster av kommersiella lokaler, och hyresästanpassnin skall samordnas med bynationen. Bolaet skall tidit under utvecklinsprojektet teckna avtal med blivande hyresäster för att inte bya på spekulation. Detta innebär även att den lånsiktia finansierinen kan säkras upp och att avkastninen för projektet kan konkretiseras. Som hyresvärd bör bolaet beakta att hyreslastiftninen alltid bedömer hyresästen som den svaare parten och att flera bestämmelser är tvinande och ej kan avtalas bort till hyresästens förmån. Riskerna kan i de flesta fall samordnas enom att hyreskontrakten samordnas med entreprenadkontrakten. Ett annat sätt att möta denna risk är att i hyreskontrakten föreskriva en flytande tillträdesda, förhandlinsmässit kan dock sällan denna möjlihet öras helt öppen. För att minimera dessa risker i projektet Amhult Centrum, etapp II skall bolaet söka samordna sina avtalsförhandinar med entreprenören respektive den blivande hyresästen. Amhult 2:s fastihetsprojekt är vidare den typ av stora projekt som kan lämpa si för så kallade samverkansprojekt där beställare och entreprenör emensamt etablerar en sund riskfördelnin. I detta arbete inom ramen för förprojekterin av området är samarbetet med projekterinsruppen mycket viktit. Finansierin Amhult 2:s stratei har sedan start varit att belåninsraden i projektet skall vara ca 60%. Övri finansierin skall ske enom nyemissioner, nya investorer och försäljninar av en del av bostäderna som bostadsrätter. Styrelsens bedömnin är dock att ina emissioner kommer att enomföras under 2012. Ränteläet 2012 bedöms fortlöpande som stabilt där Riksbanken sänkte reporäntan i december 2011 med 0,25 procentenheter till 1,75 procent. Reporäntan väntas lia kvar på en lå nivå under nästa år runt 2 procent. Räntenivåerna är ivetvis en vikti faktor i projekterinsplanerinen och kommer löpande bevakas. Övria risker Amhult 2 Amhult 2 är enom sin verksamhet exponerad för olika risker. En del av de affärsmässia och finansiella risker som Amhult 2 exponeras mot lier utanför koncernens kontroll, såsom sysselsättnin, inflation och myndihetsbeslut. Ett övrit riskområde i Amhult 2:s verksamhet hör samman med projektutvecklin, dessa minimeras bl.a. med utformandet av arbetsprocesser i ramhandlinar. Bolaets oranisation, med få beslutsfattare, och därmed följande korta beslutsväar, er oda möjliheter till flexibilitet när bolaets förutsättninar ändras. Amhult 2.s finansierinsverksamhet och exponerin för finansiella risker har tidiare varit beränsad och prälats av lå risknivå. I och med beslutet att placera en del av överlikviditeten i värdepapper har risken ökat vilket beskrivs i stycket avseende kortfristia placerinar/ handel med värdepapper.bolaets verksamhet finansieras i sin helhet med eet kapital. Behov av framtida finansierin bedöms främst uppstå vid bynation av Amhult Centrum, etapp II och finansieras via bland annat nyemissioner. Ina emissioner är planerade under 2012. Affärsmässia risker Avses främst risker inom förvaltninsverksamheten, värdepappershandel och kommande projektutvecklin. Eventuella risker skall analyseras och bedömas på ett medvetet och kontrollerat sätt och i varje enskilt fall skall bedömnin öras om risken är motiverad. Administrativa risker Risker i företaets administrativa arbete skall beränsas till ett minimum. Beränsninen sker enom väl utbildad personal och etablerade arbetsprocesser. Inköp av administrativa tjänster via konsulter där bolaet saknar kompetens är också en del av företaets riskberänsnin. Beroende av nyckelpersoner Amhult 2 är ett litet bola med nyckelpersoner som har ett stort ansvar i bolaets utvecklin och lönsamhet. En eventuell förlust av nyckelpersoner är ett avbräck i bolaets dalia verksamhet men har inen lånsikti effekt på koncernens framtida intjäninsförmåa och lönsamhet. Förtroenderisker Med förtroenderisker avses risken för neativ påverkan på bolaets anseende och minskat förtroende för bolaet hos allmänhet och äare. Bolaet är ett lokalt verksamt, mindre bola arbetande på en känd marknad och eftersträvar en lå risk. Viktit är personalens aerande och kunskap och beränsnin sker främst enom ett påående arbete med utbildnin av medarbetarna och arbete med värderinar och företaskultur. Möjliheter och risker i kassaflödet s kassaflöde i den löpande verksamheten är förhållandevis stabilt över tiden och periodiskt under året med i huvudsak månadsvisa hyresinbetalninar. Överskottslikviditet har placerats i bank på kort bindninstid eller i finansiella instrument. Större kunder intäkter/kreditrisk Risken beränsas främst enom att kreditupplysninar enomförs på samtlia hyresäster innan avtal skrives. Borensåtaande krävs vid vissa hyresavtal. Kreditupplysninar örs även på vissa nya kunder och leverantörer. har kundfordrinar som till stor del avser hyresfordrinar. Dessa är exponerade för en kreditrisk. 18 AMHULT 2 / Årsredovisnin 2011

Den finansiella tillån som innehåller kreditrisk är kundfordrinar med ett bokfört värde om 518 TSEK. Löptiden uppår till 30 daar. Då Amhult 2 endast har korttidskontrakt finns en risk att kunder väljer att inte förnya kontrakten. Samtlia kontrakt understier 10% av de totala hyresintäkterna. Skatter Amhult 2 påverkas av politiska beslut rörande nivån på företasbeskattnin, fastihetsskatt samt tolkninen av skattelastiftninen. Framtida ändrinar av reler och tolkninar skulle kunna medföra att bolaets position förändras såväl i positiv som i neativ riktnin. Amhult 2:s försäljnin inom administration har också tre större kunder som motsvarar 100% av de totala administrationsintäkterna. Finansiella risker avseende kortfristia placerinar / handel med värdepapper Finansiella risker avseende kortfristia placerinar består främst i att placerinarna minskar i värde, risken minskar dock då bolaet endast har korta placerinar på en likvid marknad där man kan å ur placerinarna på daen. Finanspolicy Finansverksamheten styrs enom en av styrelsen fastställd finanspolicy. Finanspolicyn aner överripande reler för hur finansverksamheten i Amhult 2 AB med dotterbola skall bedrivas. Den aner hur ansvaret för finansverksamheten skall fördelas, vilka finansiella risker koncernen är beredd att ta samt hur riskerna skall beränsas. Den skall även funera som välednin i det dalia arbetet för personalen inom ekonomiavdelninen. Finanspolicyn skall hållas löpande uppdaterad med hänsyn till aktuella förhållanden inom företaet och på de finansiella marknaderna. Årlien skall en reviderin av listan över odkända placerinar samt listan över odkända motparter öras. Placerin får ske i instrument utfärdade av den Svenska Staten och statlia verk, Svenska Hypoteksinstitut, banker och institut enlit policyn samt i instrument noterade vid auktoriserad marknadsplats och på AktieToret. Placerin får endast ske i värdepapper på den nordiska marknaden. Den totala investerinssumman avseende värdepapper får maximalt uppå till 13 Mkr. Som motparter vid köp och försäljnin av värdepapper, inkl. derivatinstrument, likviditetsförvaltnin, värdepappersförvarin i depå och inående av swapavtal odkänns endast i banker enlit policyn och instrument med motpartsratin läst A-. Aktieoptioner får köpas samt ställas ut. Ränteoptioner får köpas men ej ställas ut. Köp av en option skall vara relaterat till en affärstransaktion eller ett projekt. En utestående köpt option får kvittas enom motvänd affär. Ränteswapavtal får inås i syfte att förändra koncernens räntestruktur. Ränteterminskontrakt får tecknas då detta relateras till en affärstransaktion eller till ett projekt. Fastihetskostnader Driftskostnader utörs till stor del av kostnader för el, renhållnin, värme och vatten. Merparten av kostnaderna debiteras hyresästerna, således är exponerin mot förändrin av kostnaderna på kort sikt relativt beränsad. Fastihetsskatten är en statli skatt baserad på fastiheternas taxerinsvärde och är helt avhäni av politiska beslut, såsom skattesats och fastställande av taxerinsvärde, vilket Amhult 2 inte kan påverka. Även fastihetsskatten vidaredebiteras hyresästerna förutsatt att ytan inte är vakant, då fastihetsäaren får bära kostnaden själv. Räntekostnader saknar lånfristia skulder. Ränterisken är under nuvarande förutsättninar obefintli. För att beränsa ränterisken får den enomsnittlia räntebindninstiden på utestående placerinar ej överstia 18 månader. Låneskulder har ina lånfristia låneskulder, endast kortfristia leverantörsskulder. Vid upplånin av belopp på 10 MSEK eller mer skall minst tre lånivare tillfråas innan avslut sker. Skuldernas enomsnittlia räntebindninstid skall vara mellan 1 och 4 år. Amhult 2 AB:s lån bör ha en konverterinsstruktur som innebär att ränteförfall under varje enskilt år ej överstier 25% av totala lånestocken. Redovisade leverantörsskulder uppår till 191 TSEK och har en löptid om 30 daar. Valutarisk Amhult 2 AB har i sin verksamhet SEK som kontraktsvaluta. Skulder i andra valutor än SEK får ej förekomma annat än efter beslut av styrelsen. Detta äller även valutaswapavtal. har endast fastiheter och kunder i Sverie och är inte exponerad för nåon valutarisk. Möjliheter och risker i värden Fastiheternas värde På rund av den ändrade definitionen av förvaltninsfastiheter i IAS 40 har Amhult 2 AB fr o m 2009 överått till att redovisa koncernens fastiheter till verklit värde. Fastiheternas verklia värde har fastställts till 180 Mkr enom en värderin utfört av Värderinsinstitutet i Sverie AB. Värderinen är utförd per 2011-12-30. Värderinen baseras på avkastninsmetoden och kalkylen innebär en analys av framtida betalninsströmmar som innehavet förväntas enerera under kalkylperioden. Vidare framräknas ett avkastninsbaserat nuvärde baserat på periodens betalnetto, det ena kapitalet av restvärdet vid kalkylperiodens slut samt lånat kapital med värdetidpunkten. Noteras bör att värderin alltid innehåller ett mått av subjektivitet och det slutiltia korrekta värdet på en tillån erhålls först när en faktisk affär enomförs av oberoende parter på en fri marknad. Sammanfattninsvis leder detta fram till att hänsyn bör tas till ett visst osäkerhetsmoment vid bedömninar baserade på det värde som fastställts vid värderinen. Finansiell risk Amhult 2 AB skall enlit den av styrelsen beslutade strateiska planen bedriva finansiell verksamhet för att e företaets affärsverksamhet de finansiella resurser som vid varje tidpunkt är nödvändia. Amhult 2 AB:s tillånar, i huvudsak bestående av fastiheter och likvida medel, skall ses som en lån investerin. Därav följer krav på en lånsikti syn på dessa tillånars finansierin. Samtidit skall hänsyn tas till kreditmarknadens kommersiella syn på fastihetsfinansierin. För att projekterin av fastiheterna skall kunna ske krävs att det finns en funerande finansiell marknad. Projekterin kommer ej att ske förrän finansierin och räntenivå är säkerställd. 20 AMHULT 2 / Årsredovisnin 2011

Aktien Amhult 2-aktien Amhult 2 verkar för att bolaets aktie skall ha en sta bil och positiv kursutvecklin med bästa möjlia lik viditet samt att bolaets aerande skall utå från ett lånsiktit perspektiv. Amhult 2:s aktie är noterad på AktieTorets lista. Information till kapitalmarknaden Amhult 2:s mål är att förse kapitalmarknaden med öppen och transparent finansiell information. Samtlia finansiella rapporter publiceras via AktieTorets IR-tjänst och läs därefter ut på bolaets hemsida. Bolaet rapporterar också fortlöpande om bolaets operativa verksamhet på hemsidan en ån i månaden under fliken månadsrapporter. Aktieinformation Aktienamn: Amhult 2 B / Kortnamn: AMH2 B ISIN-kod: SE0001356932 / OrderBookID: 29756 Handelstyp: Kontinuerli Handel / Handelslista: MM Aktietoret-cotr Kvotvärde: 20,00 kr / Handelspost: 200 Aktiestruktur Aktiekapitalet i Amhult 2 uppår till 92 948 000 SEK. Amhult 2 hade per årsskiftet 4 647 400 (4 647 400) aktier fördelade på 2 025 000 A-aktier och 2 622 400 (2 622 400) B-aktier. Varje A-aktie berättiar till tio röster per aktie medan varje B-aktie berättiar till en röst per aktie. Aktierna har lika rätt till Amhult 2:s tillånar och resultat. Amhult 2 innehar ina ena aktier. Emissioner Ina emissioner har enomförts under 2011. Konvertibler och optionsproram Ina konvertibler eller optionsproram finns i Amhult 2. Äarstruktur Per den 31 december 2011 uppick antalet ak tie äare i Amhult 2 till 585 stycken aktieäare. Likviditetsaranti Amhult 2 utså den 17 december 2008 Aktie Invest till likviditetsarant för Amhult 2:s B-aktie. Styrelsens målsättnin med likviditetsarant är en läre investerinskostnad och minskad risk för investerare i handel med aktien. Totalt har 272 369 aktier bytt äare under bokslutsåret 2011-01- 01 2011-12-31 vilket motsvarar ca 10,39% av enomsnittlit antal utställda B-aktier, 2 622 400 st. I enomsnitt har ca 1 068 aktier bytt äare per handelsda. Kursutvecklin och omsättnin Genomsnittspris per handelsda ste från den 3 januari 2011, 19,60 kronor till 22,80 kronor den 30 december 2011. Kursen (senast betalt) på bokslutsdaen 22,80 kronor, motsvarar ett börsvärde på 105.960.720 kronor. Hösta avslut under räken skaps året noterades den 14 april 2011 29,50 kronor och lästa avslut noterades den 17 februari 19,10 kronor. Genomsnittskursen under bok slutsåret 2011-01-01 2011-12-31 har varit 22,33 kronor. Börskursen för Amhult 2 AB kan följas dalien på bolaets hemsida eller på www.aktietoret.se och andra nyhetsmedia med elektronisk information. Aktieutdelnin Resultat per aktie före och efter utspädnin är 0,33 SEK (0,41) baserat på ett vät enomsnitt på antalet utestående aktier, 4 647 400 (4 647 400) st. Amhult 2 har som utdelninspolicy att minst 50% av årets resultat skall lämnas i utdelnin efter färdiställande av området Amhult Centrum, etapp II. Med hänsyn taen till koncernens investerinsbehov inför bynation av Amhult Centrum, etapp II föreslår styrelsen inen utdelnin för verksamhetsåret 2011. Investor Relation Amhult 2:s information till aktieäarna es via årsredovisnin, bokslutskommuniké, kvartalsrapporter, pressmeddelanden samt bolaets hemsida www. amhult2.se. På hemsidan finns samtlia rapporter och pressmeddelanden. Här publiceras även bolaets månadsrapporter krin månadens arbete i koncernen. Aktieutvecklin 2011 Graf med slutkurser (blå kurva) och volymer (röda staplar). Aktiebok Bolaets aktiebok kontoförs av Euroclear Sweden AB, Box 7822, 103 97 Stockholm, som reistrerar aktierna på den person som innehar aktierna. Aktiekapitalets utvecklin År Händelse De tio största aktieäarna per 31 december 2011 Öknin av Öknin av Totalt antal Totalt antal Totalt antalet aktier aktiekapitalet A-aktier B-aktier aktiekapital 2004 Bolasbildnin 25 000 500 000 25 000 0 500 000 2005 Nyemission 4 122 400 82 448 000 2 025 000 2 122 400 82 948 000 2008 Nyemission 500 000 10 000 000 2 025 000 2 622 400 92 948 000 Namn Innehav Röster i % Tipp Fastihets AB 2 633 000 91,19% Mjöbäcks Entreprenad Holdin AB 516 800 2,26% Livförsäkrins AB Skandia (publ) 117 800 0,52% Försäkrinsaktiebolaet, Avanza Pension 106 103 0,46% Kap Farvel AB 83 900 0,37% Lindström, David 63 000 0,28% Hovås Företascenter AB 50 000 0,22% Pelaro Billeasin Pensionsstiftelse 50 000 0,22% Heer, Max 47 643 0,21% Nordnet Pensionsförsäkrin AB 43 664 0,19% 22 AMHULT 2 / Årsredovisnin 2011 AMHULT 2 / Årsredovisnin 2011 23

Styrelsen Eiil Jakobsen Ordförande Styrelseledamot sedan 2004. VD Tipp Fastihets AB, sjökapten. Tidiare VD i Flyin Enterprise AB. Aktieinnehav enom bola och närstående: 2 725 100 aktier. Alf Lindqvist Ledamot Styrelseledamot sedan 2004. Utbildnin: Jur.kand. Advokat och VD i Advokatfirman Alf Lindqvist KB. Aktieinnehav enom bola: 83 900 aktier. Anders Wenholm Ledamot Styrelseledamot sedan 2009. Utbildnin: Civilekonom. Ekonomichef på Cyrba AB. Styrelseordförande och huvudäare i Pelaro AB koncernen. Styrelseordförande i K A Olsson & Gems AB. Huvudman i Sparbanken Alinsås. Eet innehav: 2 200 aktier enom närstående. Maria Nord Johannesson VD Utbildnin: Samhällsvetare. Info-ansvari i Flyin Enterprise AB 1997-2000. VD-assistent i Skyways Enterprise AB 2000-2002. Vice VD Amhult 2 AB 2005-2007. Eet innehav: 3 000 aktier Peter Ericsson Revisor Auktoriserad revisor, deläare i BDO Götebor AB. 24 AMHULT 2 / Årsredovisnin 2011

Bolasstyrnin Lastiftnin och bolasordnin Amhult 2 AB (publ) har att tillämpa svensk aktiebolasla och de reler som följer av att aktien är noterad på AktieToret. Amhult 2:s styrelse och lednin strävar efter att leva upp till de krav som AktieToret, Finansinspektionen, aktieäare och andra intressenter ställer på bolaet. Främst sker detta enom öppenhet och tillänlihet och vi använder oss av ett flertal informationskanaler för att nå ut till samtlia berörda såsom exempelvis bolaets een hemsida med där publicerade månadsrapporter, AktieTorets hemsida och via pressmeddelanden. Amhult 2 skall i sin verksamhet även följa de bestämmelser som finns anivna i bolaets bolasordnin, vilken finns att hämta på bolaets hemsida www.amhult2.se alternativt på AktieTorets hemsida www.aktietoret.se. Styrelse Amhult 2 AB:s styrelse skall bestå av läst tre och höst sex ledamöter. Amhult 2:s styrelse består av tre av årsstämman valda ledamöter; Alf Lindqvist, Eiil Jakobsen, samt Anders Wenholm. Styrelsens ordförande är Eiil Jakobsen. Verkställande direktören är föredraande i styrelsen. Tjänstemän i bolaet deltar vid styrelsens sammanträden som föredraande i särskilda ärenden. Amhult 2:s styrelseordförande är huvudäare i bolaet enom företasinnehav. Det betraktas som en stor fördel för Amhult 2 att styrelsens ordförande har ett lånsiktit intresse i företaet och också enom sin låna erfarenhet av förädlin och förvaltnin av fastiheter es möjlihet att styra projektet enlit bolaets visioner och affärsidé. Styrelsens och VD:s ansvar Utöver att svara för bolaets oranisation och förvaltnin är styrelsens viktiaste uppift att fatta beslut i strateiska fråor. Generellt äller att styrelsen behandlar fråor av väsentli betydelse såsom fastställande av arbetsordnin och VD-instruktion, fastställande av strateiplaner, beslut om förvärv och försäljnin av fastiheter samt beslut om större investerinar. Styrelsen följer den arbetsordnin som antos vid styrelsemöte den 13 april 2011 och de instruktioner som utfärdats avseende arbetsfördelninen mellan styrelsen och verkställande direktören. Mötenas inriktnin är bestämd i förvä. Styrelsen svarar för bolaets oranisation och förvaltninen av dess aneläenheter. Styrelsen skall se till att oranisationen är utformad så att bokförinen, medelsförvaltninen och ekonomiska förhållanden i övrit kontrolleras på ett betryande sätt. Styrelsen skall fortlöpande kontrollera bolaets ekonomiska situation så att styrelsen kan fullfölja den bedömninsskyldihet som följer av la, noterinsreler och od styrelsesed. VD ansvarar för bolaets löpande förvaltnin och att beslut fattade av styrelsen verkställs. VD tar fram beslutsunderla inför styrelsemöten, föredrar ärenden och motiverar sina försla till beslut och åtärder. Den verkställande direktören i bolaet är ansvari för att tillse att de beslut och riktlinjer som styrelsen fattar och drar upp för bolaets verksamhet implementeras. Ny arbetsordnin skall antas vid styrelsens första sammanträde efter årsstämman. Styrelsen i bolaet skall bl.a. dra upp de strateiska riktlinjerna för bolaets verksamhet. Efter årsstämman skall styrelsen hålla konstituerande sammanträde, varvid styrelsens ordförande skall väljas och beslut fattas om firmatecknin, fastställande av arbetsordnin för styrelsen och instruktion för den verkställande direktören, fördelnin av styrelsearvode samt fastställande av datum för styrelsemöten under tiden fram till nästa konstituerande styrelsemöte Styrelsen skall normalt hålla fyra möten per kalenderår. Till styrelsen kan medarbetare kallas för föredranin eller sakkunni belysnin av enskilda ärenden. Till styrelsens möten skall samtlia styrelseledamöter och styrelsesuppleanter kallas. Kallelse, daordnin och skriftlit underla för beslut och rapporter skall sändas ut av verkställande direktören och på uppdra av ordföranden senast en vecka före styrelsemötet. Ordföranden ansvarar för att det vid varje styrelsemöte förs protokoll. Protokoll skall numreras samt ane vilka som varit närvarande, fattade beslut och det underla som kan bedömas ha varit av betydelse för beslutet. Varje ledamot har rätt att till protokollet foa avvikande menin. Ordförandens ansvar Styrelseordföranden följer verksamhetens utveck lin och ansvarar för att övria ledamöter fortlöpande får den information som krävs för att styrelsearbetet skall kunna utövas i enlihet med aktiebolaslaen och bolasordninen. Styrelseordföranden följer också bolaets löpande utvecklin enom återkommande kontakter i strateiska fråor. Det ålier styrelsens ordförande att följa bolaets utvecklin enom kontakter med verkställande direktören, samt att tillse att styrelseledamöterna fortlöpande informeras om bolaets ställnin, ekonomisk planerin och utvecklin. Vidare ålier det ordföranden att kalla till styrelsemöten och vara ordförande på desamma samt att beakta jävsbestämmelserna i aktiebolaslaen vid handlänin av ärenden. Slutlien ålier det ordföranden att se till att arbetsfördelninen mellan styrelsens ledamöter upprätthålls, att samråda med verkställande direktören i strateiska fråor och att upprätta daordnin för och utfärda kallelse till styrelsens sammanträden. Styrelsens arbete 2011 Under räkenskapsåret hade styrelsen fem protokollförda möten. De fråor som diskuterats är bl.a. arbetet krin detaljplanen samt exploaterins- och markbytesavtal med Fastihetskontoret och placerin av överlikviditet i finansiella instrument. Ersättninsutskott Ersättninskommittén bereder belönins- och ersättninsfråor och föredrar dessa inför övria medlemmar inför beslut. Amhult 2:s ersättninskommitté består av Alf Lindqvist. Nominerinskommitté Nominerinskommittén består av styrelseordförande och Alf Lindqvist som har i uppdra att inför kommande årsstämma bereda och lämna försla på styrelsens sammansättnin. Ersättninar till styrelsen Styrelsens arvode beslutas av bolasstämman. Ersättninar till styrelseledamöter som ej är anställda i bolaet, Anders Wenholm och Alf Lindqvist, har utått med 42 800 TSEK vardera. Styrelsens ordförande, Eiil Jakobsen, är anställd i bolaet och lön har utått med 305 TSEK. Det finns inet avtal om uppsäninslön eller avånsvederla till VD. Nåra optionsavtal finns ej i bolaet. Revisorsarvode utår mot löpande räknin. Revision Auktoriserad revisor Peter Ericsson på BDO Götebor KB utför revision i Amhult 2. Revisorns arvode utår enlit löpande räknin för räkenskapsåret. Gransknin av årsbokslut och årsredovisnin örs under december-februari. I samband med halvårsrapporten örs även en översiktli ransknin. och om rätt att delta samt rösta i stämman, daordnin med de ärenden som skall behandlas och information om föreslaen utdelnin. Protokoll från stämman tillhandahålls aktieäare som beär så samt finns tillänlit på bolaets hemsida. Försla från styrelsen inför årstämman 2012 Punkt 9 Aktieäare som representerar mer än 90% av bolaets röster har föreslait omval av ordinarie ledamöter Alf Lindqvist, Eiil Jakobsen och Anders Wenholm. Styrelseledamots uppdra äller intill dess att nästa årsstämma har avhållits. Styrelsens arbetsordnin Styrelsen i Amhult 2 AB (publ) har i enlihet med aktiebolaslaens föreskrifter och med beaktande av ällande bolasordnin, upprättat en arbetsordnin för sitt arbete. Till arbetsordninen har foats instruktioner till den verkställande direktören. Arbetsordninen har antaits av styrelsen den 13 april 2011 och skall årlien ses över. Årsstämman 2012 Kallelse till ordinarie årsstämma utfärdas tidiast sex och senast fyra veckor före stämman. Kallelsen innehåller upplysninar om anmälan 26 AMHULT 2 / Årsredovisnin 2011

Ekonomisk översikt Sammanfattnin Hyresintäkter uppick till 1 868 TSEK (2 606) med en enomsnittli uthyrninsrad om 64% (88%). Resultatet uppick till 959 TSEK (1 808). Det enomsnittlia resultatet är läre för räken skapsåret 2011, vilket främst beror på läre hyresintäkter. Administrationsintäkterna uppick till 1 216 TSEK (1 218). Resultatet uppick till -56 TSEK (13). Det enomsnittlia resultatet är nåot sämre för räkenskapsåret 2011, vilket främst beror på ökade kostnader. Intäkter från fastihetsunderhåll uppick till 0 TSEK (606). Resultatet uppick till 0 TSEK (-36). Från och med året 2011 bedriver bolaet inte länre fastihetsunderhåll. Intäkter värdepapper uppick till 36 070 TSEK (24 011). Resultatet uppick till -2 110 TSEK (2 507). Det enomsnittlia resultatet är läre för räkenskapsåret 2011 vilket främst beror på en vikande aktiemarknad. Rörelseresultatet uppår totalt till -3 078 TSEK (2 379). Rörelseresultatet är läre för räkenskapsåret 2011. Detta beror främst på handeln med värdepapper. Värdeförändrin på fastiheter uppick under året till 4 748 TSEK (-82) till följd av den ändrade definitionen av IAS 40 av förvaltninsfastiheter vilket får till följd att fastiheterna i år redovisats till verklit värde. Fastihetsbestånd Den 31 december 2011 uppick Amhult 2:s fas tihetsbestånd till 180 000 TSEK (175 000). Under året har det investerats för totalt 252 TSEK (82), hela beloppet, 252 TSEK (82), avser ny-, till- och ombynation. Flerårsjämförelse, koncernen* Nettoomsättnin (TSEK) Resultat efter finansiella poster (TSEK) Resultat i % av nettoomsättninen (TSEK) Balansomslutnin (TSEK) Soliditet (%) Avkastnin på eet kapital (%) Avkastnin på totalt kapital (%) Kassalikviditet (%) Substansvärde per aktie (SEK) 2011 39 154-2 668-6,8% 219 109 88,0% -1,4% -1,2% 525,5% 41,48 2010 28 441 2 617 9,2% 216 957 88,1% 1,4% 1,2% 1 630,4% 41,15 2009 4 701 3 217 68,4% 215 792 87,7% 2,1% 0,7% 1 564,7% 40,75 2007/2008 7 782 1 681 21,6% 122 624 98,2% 1,5% 1,4% 1 801,8% 27,74 2006/2007 5 206 26 888 516,5% 110 711 98,8% 28,0% 27,5% 2 082,0% 26,37 Flerårsjämförelse, moderbolaet* Nettoomsättnin (TSEK) Resultat efter finansiella poster (TSEK) Resultat i % av nettoomsättninen (TSEK) Balansomslutnin (TSEK) Soliditet (%) Avkastnin på eet kapital (%) Avkastnin på totalt kapital (%) Kassalikviditet (%) 2011 37 875-2 328-6,1% 119 121 99,4% -1,9% -2,2% 1 907,3% 2010 25 573 999 3,9% 121 755 98,7% 0,8% 0,8% 2 244,8% 2009 1 969 1 428 72,6% 121 021 98,6% 1,2% -0,4% 2 944,6% 2007/2008 3 523-254 -12,1% 119 558 99,0% -0,2% -0,2% 3 830,4% 2006/2007 2 286 26 900 1 091,0% 109 413 99,3% 28,2% 27,9% 4 684,3% *Definitioner av nyckeltal, se tilläsupplysninar Resultatdisposition Försla till disposition av bolaets vinst Till årsstämmans förfoande står Balanserad vinst 27 167 939 Årets förlust -1 721 211 25 446 728 Styrelsen föreslår att: i ny räknin överföres 25 446 728 25 446 728 Beträffande bolaets resultat och ställnin i övrit hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkninar med tillhörande tilläsupplysninar och bokslutskommentarer. AMHULT 2 / Årsredovisnin 2011 29

s rapport över totalresultat 2011-01-01 2010-01-01 TSEK Not 2011-12-31 2010-12-31 Nettoomsättnin 1 39 154 28 441 Driftskostnader -40 229-24 032 Bruttoresultat -1 075 4 409 Försäljninskostnader -136-102 Administrationskostnader -1 867-1 928-2 003-2 030 Rörelseresultat 2,3,4,5-3 078 2 379 Resultat från finansiella poster Övria ränteintäkter och liknande resultatposter 6 415 241 Övria finansiella intäkter 7 0 0 Räntekostnader -5-3 410 238 Resultat efter finansiella poster -2 668 2 617 Värdeförändrinar fastiheter 4 748-82 Årets resultat 2 080 2 535 Skatt på årets resultat 8-562 Uppskjuten skatt 14-552 -78 Årets resultat 1 528 1 895 Poster som påverkar totalresultat 0 0 Årets totalresultat 1 528 1 895 Då ina minoritetsintressen förelier är hela resultatet hänförlit till moderbolaets aktieäare. Data per aktie Genomsnittlit antal aktier 4 647 400 st 4 647 400 st Resultat efter skatt i kr per aktie före och efter utspädnin är 0,33 0,41 s rapport över finansiell ställnin TSEK Not 2011-12-31 2010-12-31 TILLGÅNGAR Anläninstillånar Förvaltninsfastiheter Bynader och mark 9 180 000 175 000 Inventarier, verkty och installationer 10 196 246 180 196 175 246 Finansiella anläninstillånar Andelar i koncernföreta 11 0 0 Uppskjuten skattefodran 607 0 Summa anläninstillånar 180 803 175 246 Omsättninstillånar Varulaer m.m. 12 Laer av omsättninsaktier 31 664 12 381 31 664 12 381 Kortfristia fordrinar Kundfordrinar 518 602 Fordrinar hos koncernföreta 176 0 Övria fordrinar 1 303 309 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 126 249 2 123 1 160 Kassa och bank 4 519 28 170 Summa omsättninstillånar 38 306 41 711 SUMMA TILLGÅNGAR 219 109 216 957 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eet kapital hänförlit till moderbolaets aktieäare 13 Aktiekapital 92 948 92 948 Reserver 20 20 Balanserad vinst 98 279 96 384 Årets resultat 1 528 1 895 Summa eet kapital 192 775 191 247 Lånfristia skulder Uppskjuten skatteskuld 14 25 070 23 911 Summa lånfristia skulder 25 070 23 911 Kortfristia skulder Leverantörsskulder 191 76 Skulder till koncernföreta 0 245 Aktuell skatteskuld 0 18 Övria skulder 74 291 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 999 1 169 Summa kortfristia skulder 1 264 1 799 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 219 109 216 957 POSTER INOM LINJEN Ställda säkerheter Fastihetsinteckninar 20 240 0 Laer av värdepapper 5 462 12 381 Ansvarsförbindelser Ina Ina Summa ställda säkerheter 25 702 12 381 30 AMHULT 2 / Årsredovisnin 2011 AMHULT 2 / Årsredovisnin 2011 31

s rapport över kassaflöden 2011-01-01 2010-01-01 TSEK Not 2011-12-31 2010-12-31 Den löpande verksamheten Rörelseresultat -3 078 2 379 Justerinar för poster som inte inår i kassaflödet 17 2 084-374 Erhållen ränta m.m. 410 241 Erlad ränta -5-3 Betald inkomstskatt -1 095-1 356 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändrinar av rörelsekapital -1 684 887 Kassaflöde från förändrinar av rörelsekapital Minsknin(+)/öknin(-) av varulaer/påående arbete -21 317-12 003 Minsknin(+)/öknin(-) av kundfordrinar 84-52 Minsknin(+)/öknin(-) av fordrinar 35 279 Minsknin(-)/öknin(+) av leverantörsskulder 115-79 Minsknin(-)/öknin(+) av kortfristia skulder -632-261 Kassaflöde från den löpande verksamheten -23 399-11 229 Investerinsverksamheten Förvärv av bynader och mark 9-252 -81 Förvärv av inventarier, verkty och installationer 10-250 Kassaflöde från investerinsverksamheten -252-331 Kassaflöde från finansierinsverksamheten Koncernbidra 0 0 Förändrin av likvida medel -23 651-11 560 Likvida medel vid årets början 28 170 39 730 Likvida medel vid årets slut 18 4 519 28 170 s resultaträknin 2011-01-01 2010-01-01 TSEK Not 2011-12-31 2010-12-31 Nettoomsättnin 1 37 875 25 573 Driftskostnader -39 664-23 401 Bruttoresultat -1 789 2 172 Försäljninskostnader -128-101 Administrationskostnader -1 661-1 830-1 789-1 931 Rörelseresultat 2,3,4,5-3 578 241 Resultat från finansiella poster Övria ränteintäkter och liknande resultatposter 6 407 241 Övria ränteintäkter från koncernföreta 517 517 Övria finansiella intäkter 7 331 0 Räntekostnader -5 0 1 250 758 Resultat efter finansiella poster -2 328 999 Resultat före skatt -2 328 999 Skatt på årets resultat 8-266 Uppskjuten skatt 14 607 0 Årets resultat -1 721 733 Poster som påverkar totalresultat 0 0 Årets totalresultat -1 721 733 Då ina minoritetsintressen förelier är hela resultatet hänförlit till moderbolaets aktieäare. s rapport över förändrin i eet kapital Antal Aktie- Balanserat Totalt eet KONCERNEN, TSEK aktier kapital Reserver resultat kapital Data per aktie Genomsnittlit antal aktier 4 647 400 st 4 647 400 st Resultat efter skatt i kr per aktie före och efter utspädnin är -0,37 0,158 Eet kapital 2006-06-30 4 147 400 82 948 20-191 82 777 Årets resultat 0 0 0 26 581 26 581 Eet kapital 2007-06-30 4 147 400 82 948 20 26 390 109 358 Emission 500 000 10 000 0 0 10 000 Årets resultat 0 0 0 1 103 1 103 Eet kapital 2008-12-31 4 647 400 92 948 20 27 493 120 461 Årets resultat 0 0 0 68 891 68 891 Eet kapital 2009-12-31 4 647 400 92 948 20 96 384 189 352 Årets resultat 0 0 0 1 895 1 895 Eet kapital 2010-12-31 4 647 400 92 948 20 98 279 191 247 Årets resultat 0 0 0 1 528 1 528 Eet kapital 2011-12-31 4 647 400 92 948 20 99 807 192 775 32 AMHULT 2 / Årsredovisnin 2011 AMHULT 2 / Årsredovisnin 2011 33

s balansräknin TSEK Not 2011-12-31 2010-12-31 TILLGÅNGAR Anläninstillånar Materiella anläninstillånar Bynader och mark 9 0 0 Inventarier, verkty och installationer 10 196 246 196 246 Finansiella anläninstillånar Andelar i koncernföreta 11 72 789 72 789 Uppskjuten skattefodran 607 0 Summa anläninstillånar 73 592 73 035 Omsättninstillånar Varulaer m.m. Laer av omsättninsaktier 31 664 11 923 31 664 11 923 Kortfristia fordrinar Kundfordrinar 406 515 Fordrinar hos koncernföreta 9 026 8 695 Övria fordrinar 421 0 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 344 206 10 197 9 416 Kassa och bank 3 668 27 381 Summa omsättninstillånar 45 529 48 720 SUMMA TILLGÅNGAR 119 121 121 755 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eet kapital 13 Bundet eet kapital Aktiekapital 92 948 92 948 92 948 92 948 Fritt eet kapital Balanserad vinst eller förlust 27 168 26 435 Årets resultat -1 721 733 25 447 27 168 Summa eet kapital 118 395 120 116 Avsättninar Uppskjuten skatteskuld 14 0 0 Summa avsättninar 0 0 Kortfristia skulder Leverantörsskulder 79 40 Aktuell skatteskuld 0 379 Övria skulder 74 160 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 573 1 060 Summa kortfristia skulder 726 1 639 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 119 121 121 755 POSTER INOM LINJEN s kassaflödesanalys 2011-01-01 2010-01-01 TSEK Not 2011-12-31 2010-12-31 Den löpande verksamheten Rörelseresultat -3 579 241 Justerinar för poster som inte inår i kassaflödet 17 1625 4 Erhållen ränta m.m. 788 758 Erlad ränta -5 0 Betald inkomstskatt -799-266 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändrinar av rörelsekapital -1 970 737 Kassaflöde från förändrinar av rörelsekapital Minsknin(+)/öknin(-) av varulaer/påående arbete -21 317-11 923 Minsknin(+)/öknin(-) av kundfordrinar 109-12 Minsknin(+)/öknin(-) av fordrinar -332-23 Minsknin(-)/öknin(+) av leverantörsskulder 39-94 Minsknin(-)/öknin(+) av kortfristia skulder -573 95 Kassaflöde från den löpande verksamheten -24 044-11 220 Investerinsverksamheten Förvärv av bynader och mark 9 0 0 Förvärv av inventarier, verkty och installationer 10-250 Kassaflöde från investerinsverksamheten 0-250 Kassaflöde från finansierinsverksamheten Koncernbidra 331 0 Förändrin av likvida medel -23 713-11 470 Likvida medel vid årets början 27 381 38 851 Likvida medel vid årets slut 18 3 668 27 381 Förändrin eet kapital Aktie- Bundna Balanserat Totalt eet MODERBOLAGET, TSEK kapital reserver resultat kapital Eet kapital 2006-06-30 82 948 0-910 82 038 Koncernbidra 0 0 1 960 1 960 Uppskjuten skatt koncernbidra 0 0-548 -548 Årets resultat 0 0 25 182 25 182 Eet kapital 2007-06-30 82 948 0 25 684 108 632 Koncernbidra 0 0 170 170 Uppskjuten skatt koncernbidra 0 0-48 -48 Emission 10 000 0 0 10 000 Årets resultat 0 0-417 -417 Eet kapital 2008-12-31 92 948 0 25 389 118 337 Årets resultat 0 0 1 046 1 046 Eet kapital 2009-12-31 92 948 0 26 435 119 383 Årets resultat 0 0 733 733 Eet kapital 2010-12-31 92 948 0 27 168 120 116 Årets resltat 0 0-1 721-1 721 Eet kapital 2011-12-31 92 948 0 25 447 118 395 Ställda säkerheter Fastihetsinteckninar 0 0 Laer av värdepapper 5 462 11 923 Ansvarsförbindelser Ina Ina Summa ställda säkerheter 5 462 11 923 34 AMHULT 2 / Årsredovisnin 2011 AMHULT 2 / Årsredovisnin 2011 35

Tilläsupplysninar ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR Redovisninsprinciper Tillämpade redovisninsprinciper har upprättats i enlihet med de av EU antana IAS/IFRS-standarderna samt tolkninarna av dessa, SIC/ IFRIC. Koncernredovisninen har upprättats i enlihet med svensk la enom tillämpnin av Rådet för finansiell rapporterins rekommendation RFR 1. Kompletterande redovisninsreler för koncerner. s årsredovisnin har upprättats i enlihet med svensk la och tillämp nin av Rådet för finansiell rapporterins rekommendation RFR 2. Redovisnin för juridiska personer. Alla belopp anes i tusentals kronor (TSEK). Sedan koncernen bildades räkenskapsåret 2004-2005 har inte nåra redovisninsprinciper ändrats, koncernen har även tidiare år till ämpat IAS/IFRS. Räkenskaperna är upprättade baserat på verklit värde för förvaltninsfastiheter och kortfristia placerinar, nominellt värde för uppskjuten skatteskuld samt anskaffninsvärde för resterande. Klassificerin Anläninstillånar och lånfristia skulder består av belopp som förväntas återvinnas eller betalas mer än tolv månader efter balansdaen. Omsättninstillånar och kortfristia skulder består av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader efter balansdaen. Kritiska bedömninar För att kunna upprätta redovisninen i enlihet med IFRS och od redovisninssed krävs att det örs bedömninar och antaanden som påverkar i bokslutet redovisade tillånar, skulder, intäkter och kostnader samt övri information. Dessa bedömninar baseras på historiska erfarenheter samt andra faktorer som bedöms vara rimlia under rådande omständiheter. Faktiskt utfall kan skilja si från dessa bedömninar om andra antaanden örs eller andra förutsättninar förelier. Värderinsprinciper m.m. Förvaltninsfastiheter Amhult 2 innehar ida fastiheter som hyrs ut. Den huvudsaklia verksamheten kommer emellertid att vara exploaterin av Amhultsområdet. På rund av den ändrade definitionen av förvaltninsfastiheter i IAS 40 har Amhult 2 AB fr o m 2009 överått till att redovisa koncernens fastiheter till verklit värde. Fastiheternas verklia värde har fastställts till 180 Mkr enom en värderin utfört av Värderinsinstiitutet i Sverie AB. Värderinen är utförd per 2011-12-31. Värderinen baseras på avkastninsmetoden och kalkylen innebär en analys av framtida betalninsströmmar som innehavet förväntas enerera under kalkylperioden. Vidare framräknas ett avkastninsbaserat nuvärde baserat på periodens betalnetto, det ena kapitalet av restvärdet vid kalkylperiodens slut samt lånat kapital vid värdetidpunkten. Noteras bör att värderin alltid innehåller ett mått av subjektivitet och det slutiltit korrekta värdet på en tillån erhålls först när en faktisk affär enomförs av oberoende parter på en fri marknad. Sammanfattninsvis leder detta fram till att hänsyn bör tas till ett visst osäkerhetsmoment vid bedömninar baserade på det värde som fastställts vid värderinen. Finansiella instrument / laer av värdepapper Finansiella instrument redovisas till verklit värde utifrån de noterade priserna på en aktiv marknad. Inkomstskatter Inkomstskatter redovisas i enlihet med IAS 12, inkomstskatter. Aktuell och uppskjuten skatt beräknas utifrån ällande skattesatser vilka är 26,3% 2010 och 26,3% 2011. Uppskjuten skatteskuld hänför si till temporära skillnader mellan tillånars redovisade och skattemässia värde. Undanta örs för temporära skillnader hänförlia som uppkommit vid första redovisninen av tillånar som utör tillånsförvärv. Redovisad uppskjuten skatteskuld är hänförli till tillånarna förvaltninsfastiheter och laer av värdepapper. Uppskjuten skattefordran hänför si till underskottsavdra. Fordran redovisas i den utsträcknin det är sannolikt att avdraet kan avräknas mot överskott vid framtida beskattnin. Ersättnin till anställda Ersättnin till anställda såsom löneoch sociala kostnader, betald semester m.m. redovisas i takt med att de anställda utfört tjänster. Vad avser pensioner och andra ersättninar efter avslutad anställnin kan dessa klassificeras som förmånsbestämda planer eller aviftsbestämda planer. Åtaanden för pensioner utörs av aviftsbestämda planer, vilka fullörs enom fortlöpande utbetalninar till fristående myndiheter eller oran vilka administrerar planerna. Intäktsredovisnin Bolaets intäkter består av hyresintäkter och intäkter från utförda tjänster avseende fastihetsunderhåll, administration och redovisninstjänster samt handel med värdepapper som resultatförs i den period de avser. I enlihet med IAS 18 redovisas intäkter till verklit värde av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalys har upprättats enlit den indirekta metoden, vilket innebär att rörelseresultatet justeras för transaktioner som inte medfört in- eller utbetalninar under perioden samt för eventuella intäkter och kostnader som hänförs till investerinseller finansie rins verk sam he tens kassaflöden. Fordrinar Fordrinar har upptaits till de belopp varmed de beräknas inflyta. Leasin Leaseivare I eenskap av hyresvärd innehar koncernen operationella hyresavtal med kunder. Leasetaare s leasinavtal avseende inventarier uppår till mindre belopp och redovisas som operationella avtal. Definition av sement Verksamheten i koncernen oraniseras, styrs och rapporteras primärt per rörelseren. Nåra sekundära indelninsrunder fördelat på eorafiskt område förelier inte då samtlia intäkter från försäljninen och samtlia tillånar är baserade i Götebor, Sverie. Redovisat resultatmått för respektive sement utörs av resultat efter direkta kostnader. Koncernförhållanden Bolaet är dotterbola till: Tipp Fastihets AB or.nr. 556155-4873, med säte i Götebor Överripande koncernredovisnin upprättas av: Tipp Fastihets AB or.nr. 556155-4873, med säte i Götebor Definition av nyckeltal Soliditet Justerat eet kapital i procent av balansomslutnin Avkastnin på eet kapital Resultat efter finansiella poster i procent av enomsnittlit justerat eet kapital Avkastnin på totalt kapital Rörelseresultat med tillä för ränteintäkter, i procent av enomsnittli balansomslutnin Kassalikviditet Omsättninstillånar exklusive varulaer i procent av kortfristia skulder Koncernredovisnin Koncernredovisninen har upprättats enlit förvärvsmetoden. Detta innebär att förvärvade dotterbolas tillånar och skulder redovisas till marknadsvärde enlit en upprättad förvärvsanalys. Dotterbolaets ena kapital enlit denna förvärvsanalys elimineras i sin helhet. I koncernen inår endast den del av dotterföretaens ena kapital som tillkommit efter förvärvet. Koncernredovisninen omfattar, förutom moderbolaet, samtlia bola i vilka moderbolaet direkt eller indirekt innehar mer än 50 procent av röstetalet eller på annat sätt har kontroll enlit ÅRL 1:4. Skillnad mellan koncernens och moderbolaets redovisninsprinciper s årsredovisnin är upprättad i enlihet med årsredovisninslaen och med tillämpnin av Rådet för finansiell rapporterins rekommendation RFR 2. RFR 2 aner att en juiridsk person skall tillämpa samma IFRS/IAS som tillämpas i koncernredovisninen, med undanta och tillä beroende på labestämmelser främst i Årsredovisninslaen samt med hänsyn taen till sambandet mellan redovisnin och beskattnin. Skillnaderna mellan koncernens och moderbolaets redovisninsprinciper framår nedan. värderar värdepapper och förvaltninsfastiheter till verklit värde, i moderbolaet värderas dessa poster till anskaffninsvärdet. Nya och omarbetade befintlia standarder, vilka odkänts av EU Förändrinar befintlia standarder Ett antal mindre förändrinar och förtydlianden har jorts av befintlia standarder som trädde ikraft 2011. Bland annat har IASB förtydliat i IAS 1 att analysen av övrit totalresultat kan lämnas i rapporten över förändrin av eet kapital alternativt i not. Vidare uppmuntras i IFRS 7 att kvalitativa upplysninar lämnas ihop med kvantitativa i syfte att få en helhetsbild av den finansiella risk som förelier kopplat till finansiella instrument. Förändrinarna har ej påverkat Amhult 2 koncernen i nåon väsentli omfattnin. Årsredovisninsla Upplysninskravet för bl a fastiheters taxerinsvärde, sjukfrånvaro och aktiverad ränta har försvunnit från och med 2011. UFR 2 Koncernbidra och aktieäartillskott Rådet för finansiell rapporterin har drait tillbaka UFR 2 som tidiare behandlade redovisnin av dels koncernbidra, dels aktieäartillskott. Förändrinen trädde i kraft 1 januari 2011. Det medför ändrad redovisninsprincip för moderbolaet avseende lämnade och erhållna koncernbidra. Tidiare redovisades dessa poster netto efter avdra för skatt direkt i eet kapital, medan erhållna koncernbidra nu skall redovisas i resultaträkninen som finansiell intäkt och lämnade koncernbidra i Amhult 2:s fall netto efter avdra för skatt som investerin i aktier i dotterbola. Detta medför inen ändrin avseende eet kapital i Amhult 2. Tidiare år har omräknats med hänsyn till detta. 36 AMHULT 2 / Årsredovisnin 2011 AMHULT 2 / Årsredovisnin 2011 37

Upplysninar till enskilda poster Not 3 Personal Not 1 Nettoomsättnin 2011 2010 2011 2010 Omsättnin uppdelad på rörelseren Lokaluthyrnin 1 868 2 606 0 0 Fastihetsunderhåll 0 606 0 654 Administration 1 216 1 218 1 346 1 366 Värdepapper 36 070 24 011 36 529 23 553 39 154 28 441 37 875 25 573 Not 2 Arvode och kostnadsersättnin 2011 2010 2011 2010 BDO Götebor KB Revisionsuppdra 129 212 124 194 Revisionsrådivnin 0 0 0 0 Skatterådivnin 0 0 0 0 Övri rådivnin 0 0 0 0 129 212 124 194 Medelantal anställda Medelantalet anställda byer på av bolaet betalda närvarotimmar relaterade till en normal arbetstid. 2011 2010 2011 2010 Medelantal anställda har varit, 5 6 5 6 varav kvinnor 4 4 4 4 Bolaet har under 2011 haft 3 styrelseledamöter varav 0 (0) kvinnor, koncernen har en verkställande direktör varav 1 (1) kvinnor. Löner, ersättninar m.m. Löner, ersättninar, sociala kostnader och pensionskostnader har utått med följande belopp: Styrelsen och VD: Styrelsens ordförande 305 332 305 332 Övria ledamöter 86 85 86 85 VD 433 467 433 467 Pensionskostnader 54 51 54 51 878 935 878 935 Övria anställda: Löner och ersättninar 870 1 219 870 1 219 Pensionskostnader 85 102 85 102 955 1 321 955 1 321 Sociala kostnader Pensionskostnader 0 0 0 0 Övria styrelseledamöter 13 26 13 26 VD 141 146 141 146 Övria anställda 227 383 227 383 381 555 381 555 Summa styrelse och övria 2 214 2 811 2 214 2 811 Till styrelsen har utått lön och arvoden om 391 TSEK (417 TSEK). Nåon ersättnin utöver styrelsearvoden och lön har ej utått. Till verkställande direktören har det under året utått fast lön om 433 TSEK (467 TSEK). Personen har en aviftsbestämd pension, utan nåra andra förpliktelser från bolaets sida än att under anställninstiden erläa en årli premie. Vid uppsänin från bolaets sida utår lön och ersättnin utifrån normalt anställninsavtal, 1-3 månader. Ina aktierelaterade ersättninar eller andra ersättninar än de som ovan anivits har avtalats för räkenskapsåret. Not 4 Personalkostnader fördelade på funktion 2011 2010 2011 2010 Driftskostnader 1 246 1 802 1 246 1 802 Administrationskostnader 1 043 1 134 1 043 1 134 2 289 2 936 2 289 2 936 s pensionsförpliktelser finansieras huvudsaklien inom ITP-planen, via Alecta. ITP-planen är en förmånsbestämd plan, men har hanterats som en aviftsbestämd plan. s pensionsåtaande hanteras enom löpande inbetalninar till Alecta och liknande institut. har ina ytterliare betalninsförpliktelser när avifterna väl är betalda. Avifterna redovisas som personalkostnader när de förfaller till betalnin. Not 5 Avskrivninar m.m. på materiella och anläninstillånar fördelade på funktion 2011 2010 2011 2010 Driftskostnader 50 4 50 4 50 4 50 4 38 AMHULT 2 / Årsredovisnin 2011 AMHULT 2 / Årsredovisnin 2011 39