Den gråa ekonomin inom fastighetsbranschen En rapport om omfattningen och formerna samt motåtgärderna för fastighetstjänsternas dolda ekonomi i belysningen av enkätsundersökningarna och intervjuerna Helsingfors 22.09.2015 Lith Consulting Group
2 Sammandrag och slutsatser Med fastighetstjänster menas tjänsterna för fastighetsskötsel och -underhåll samt tjänster, som är riktade till fastighetens lokaler och lokaliteternas användare. Fastighetsskötsel och underhåll innebär bland annat tekniska tjänster, fastighetsservice, rengörings- och städtjänster och skötsel av uteområden. Lokal- och användartjänsterna innefattar till exempel aulavärdinne- och vaktmästartjänster. Fastighetsbranschens företagsverksamhet I Finland verkade år 2013 i fastighetsbranschen, enligt Statistikcentralens struktur- och bokslutsstatistik, ca 8 500 företag och 9 200 arbetställen, vilkas näringsgrenar var enligt näringsgrensindelningen städning, fastighetskötsel eller fastighetsförvaltning och disponentskap (vicevärdskap). Företagens omsättning uppgick till ca 3,4 miljarder euro och sysselsättningen var närmare 59 000 personer mätt genom begreppet årssysselsättning. Företagsfältet inom fastighetsbranschen domineras av mikroföretagen. Enstaka hel- och deltidsföretagare och deras företag utgjorde exempelvis inom städbransch 57 % av företagsbeståndet, men deras andel var bara fem procenter av branschens totalsysselsättning. Mätt både i sysselsättning och omsättning har fastighetsbranschen koncentrerats till ett fåtal medelstora och stora företag. Totalomsättningen i företagsbeståndet har ökat på grund av den stora mängden mikroföretag och till följd av den pågående turbulensen på marknaden. I regel speglar omsättningen inom företagsbeståndet ett slags förmåga att förnya företagsverksamheten, men exempelvis i städbranschen är det ofta bara fråga om en låg tröskel för att starta och nedlägga företagsverksamheten samt osunda fenomen, som är relaterade till utnyttjandet av engångsföretagen inom den ekonomiska gråzonen. Den gråa ekonomins tyngdpunktsområde Ca 45 procent av dem som svarade Fastighetsarbetsgivarnas företagsenkäter under sommarn 2015 antog, att nackdelarna hos den gråa ekonomin med avseende på konkurrensaspekten inom fastighetsservicebranschen var minst sagt måttlig medan en femtedel av svaren bedömde dem som betydande. Osund konkurrens visar sig främst genom underavlöning av utländska arbetstagare och bruket av svart arbetskraft. Enligt förtagsförfrågningarna förekommer den gråa ekonomin allra mest inom byggstädning (städning under byggtid och slutstädning) och inom städningen av privathushåll och övriga hushållsarbeten. Näst allmänt är det vid husbolagens städning och vid andra fastighetstjänster, i skötseln av uteområdenas underhåll och i städningen hos olika branschers slutanvändare. Den gråa ekonomin minskar? Närmare 50 procent av dem som svarade på företagsenkäterna meddelade emellertid, att den gråa ekonomin har minskat och bara en fjärdedel antog att den har ökat på 2010- talet. Läget har förbättrats mest på offentliga sektorns inköpstjänster och i byggstädningen. I förfrågningarna betonades speciellt den positiva inverkan på branschens gråa ekonomi som beställarnas ansvarsinställning utgör (lagen om beställarsansvar).
3 Företagsfältets förslag till åtgärder och egen bevakning Den positiva utvecklingen inom byggnadsstädningen är ett resultat av de åtgärder som satts in mot den gråa ekonomin. Majoriteten av företagarna understödde de bekämpningsåtgärder, som byggnadssektorn satt in mot den gråa ekonomin såsom skattenummerförfarandet och servicebeställarens anmälningsplikt rörande personer och företag som utför servicen, skulle lagstadgas som obligatorisk för hela fastighetsbranschens servicesektor. Redan nu kräver Fastighetsarbetsgivarnas rf av sina medlemsföretag, att deras anställda är försedda med med bild och skattenummer försedda personkort (id-kort). Medlemsföretagen och deras underleverantörer måste ansluta sig till Tilaajavastuu.fi servicens Pålitlig partner programmet. Problemet är att de oorganiserade småföretagen inte återfinns inom sektorn för denna frivilliga organisation. Förtroendemäns åsikter Servicefacket PAMs, som representerar arbetstagarna inom fastighetsbranschen, och dess förtroendevaldas åsikter om tyngdpunkterna i branschens gråa ekonomin (hushållsstädning och byggstädning) och formerna (underavlöning av utländska arbetare och utnyttjande av svart arbetskraft) sammanfaller med synpunkterna hos Fastighetsarbetsgivarnas rf och dess medlemsföretag. PAMs enkät för förtroendemän bevisar, att ur arbetstagarens synvinkel är problemen beträffande exempelvis underavlöningen en aning allvarligare än sett ur företagens synvinkel. Förtroendemännen betonade även mera än branschens företag att ägarföretagarens förtäckta dividendutdelning och annat privatbruk av företagens tillgångar och egendom har en viss betydelse i den gråa ekonomin. Arbetstagarna är ense med arbetsgivarna om åtgärderna Förtroendemännen betonade på samma sätt beställaransvarslagens betydelse i kampen mot den gråa ekonomin som branschens arbetsgivarföretag. Förtroendemännen och PAM som fackorganisation tillstyrker även införandet av skattenummerförfarandet samt tjänsteköparens utvidgade anmälningsplikt till Skatteverket bland arbetstagare och företag inom sektorn för fastighetsservice. Fastighetsarbetsgivarna rf och Servicefacket PAM rf förhåller sig positivt även till revideringen av beställaransvarslagen och till det, att man sätter som mål det verkliga beställaransvaret. PAM poängterar i synnerhet ansvar redan vid kontraktstidpunkten hos underleverantörer och hyresarbetskraft samt en utvidgning av ansvaret till vissa lokaloch användartjänster och för arbeten som görs av självständiga yrkesutövare. Underavlöning borde kriminaliseras? Bägge förbunden har fäst uppmärksamheten på underavlöningen av arbetstagare, vilket har samband med arbetsrelaterad människohandel och med annat utnyttjande av arbetstagare. PAM har förslagit, att lagstiftningen kunde innehålla begreppet lönebrott, med vilket kunde utdömas böter eller ovillkorligt fängelsestraff. Fastighetsarbetsgivarna rf har förslagit till lagen om näringsförbudet ett stadgande av grovt ocker. Saken har nu aktualiserats, genom att det till Finland har kommit mera asylsökande än någonsin tidigare. Man befarar, att de till människosmugglarna skuldssatta asylsökarna och personer med uppehållstillstånd tvingas att betala sina skulder genom underbetalda
4 arbeten. För övrigt har polisen gjort iakttagelser på rekryteringsgrupper som rört sig runt mottagningscentralerna. Husbolag har inte mycket erfarenheter av den gråa ekonomin Slutanvändarna representeras av tiotusentals husbolag (bostads- och fastighetsbolag med mera) som bildar för många företag inom fastighetsservicebranschen ett viktigt verksamhetsområde, då ca 70-75 procent av husbolagen köper sin städning, fastighetsskötsel, servicen av gårds och ytterområdena samt upprätthållandet och skötseln av det av de tekniska systemen av utomstående företag. Husbolagens representanter har dock enligt Fastighetsförbundets enkät endast begränsade erfarenheter av den gråa ekonomin, men de är dock på det allmänna planet av samma åsikt om den gråa ekonomins huvudsakliga yttrandeformer (underbetalning av utländsk arbetsktaft och användandet av svart arbetskraft) som fastighetsservicesektorns företag och arbetarorganisationen PAMs representanter. Även bland husbolagens representanter ansåg en majoritet att ansvarslagen för beställaren som viktig för att motarbeta den gråa ekonomin. Vidare ansåg 70-80 procent att en utvidgning av skattenummersystemet samt anmälningsplikten rörande beställaren till att även beröra fastighetstjänsterna ifråga om de företag som erbjuder dessa tjänster samt deras arbetstagare. Dessa förnyelser har således ett starkt stöd hos alla viktiga sidogrupperna inom branschen. Skatteskulder och den gråa ekonomin Skatteverkets statistik bevisar, att företagens skatteskulder håller på att stiga. Skatteskulderna för verksamheten inom näringslivet var till exempel enligt års 2013 uppgifter nästa tre miljarder euro. Skatteskulderna har ökat speciellt inom byggbranschen och inkvarterings- och restaurautionsverksamheten. Den relativa andelen skatteskuldsatta företag med utländsk bakgrund har också växt snabbt. Enligt rapport av Skatteförvaltningens enhet för utredning av den gråa ekonomin hade över en fjärdedel av städfirmorna skatteskulder i slutet av år 2012. Skatteskuldernas värde uppgick till 76 miljoner euro (inkl fördröjningskostnader), vilket utgjorde då ca 3-4 procent av städbranschens totalomsättning. Visserligen hade 56 procent av de skatteskyldiga lagt ned sin näringsverksamhet. Skatteskulden hänförs till den gråa ekonomin då, när den skattskyldige haft som avsikt att undvika samhälleliga förpliktelser och skattebetalning av annan orsak än normal oförmåga till betalning. Därför är andelen granskningar av den gråa ekonomin bland alla skatteskuldsatta företag stor. Problemet är speciellt i användandet av engångsföretag i den gråa ekonomin. I huvuddelen av företagen inom städsektorn är dock skatteskulderna små. Detta gäller speciellt de företag som är i gång och i övrigt också de företag som fortsätter sin verksamhet som strävar efter att betala sin skattesskuld inom någon sorts tidsintervall. Enligt Skatteverkets utredning har drygt en tredjedel i medeltal av alla företag betalat sin skatteskuld inom en ett och ett halvt års tidsintervall. Det offentliga skatteskuldsregistret omfattar i detta nu näringsidkare som har minst 10 000 euro i förfallna och obetalda skatter. En sänkning av en penningsbaserad gräns
5 behöver inte nödvändigtvis förbättra betalningen av skatteskulderna hos småföretagare, där man har tillfälliga finansieringsproblem på grund av kunders betalningsfördröjningar och brist på driftkapital. I stället kunde man ta till användning en eurobunden gräns (exempelvis 5 000 euro), som när den överskrids utlöser en tvingande betalningsplan. Mera resurser till utlänningsinspektion En stor del av sk problemföretag har utländsk bakgrund enligt Skatteverket, polisen och regionförvaltningsverkets utlänningsinpektörer. Speciellt har fall av underbetalda löner ökat inom städbranschen i rask takt på 2010-talet. Svart arbetskraft består vanligtvis av personer med en ansökan under behandling om det första uppehållstillståndet eller asylsökare som har fått avvisande beslut i sitt ärende. Enligt utlänningsinspektionen för Södra Finlands regionförvaltningsverk hade bestämmelserna i anslutning till anlitandet av utländsk arbetskraft iakttagits bara på knappt 40 procent av arbetsställena inom städbranschen som inspekterades. Myndigheternas chanser att övervaka läget är ändå ofta begränsade, av vilken orsak det skulle vara skäligt att rekrytera mera utlänningsinspektörer. System med hushållsavdrag skall revideras Av fastighetsservicesektorns enkäter rörande den gråa ekonomin framgick, att den dolda ekonomin är anmärkningsvärd inom hemhushållens städning. Av enkäten framgår uppfattningen att hemhushållens avdragssystem har betslat privatekonomins dolda ekonomi men inte fått ett slut på den. Således skatteavdragssystemet borde utvecklas, vilket skulle gagna tjänsternas slutförbrukare och producenter samt Skatteverket. Problemet med avdragssystemet är det att pensionärer och andra hemhushåll med låg inkomst kan inte använda fullskaligt dess utbud av möjligheter. Därtill har den lilla andelen av hemvårdstjänster i hemhushållsavdrag varit en brist, trots att för tjänsterna finns stor dold förfrågan bland barnfamiljer samt i åldringshushållen, vilka inte får del av den servicen vid kommunala socialcentralerna. Det lönar sig att förskjuta hushållsavdragets tyngdpunkt mera till hemhushålls-, serviceoch vårdsektorns sida, där stödets samhälleliga positiva inverkan är som störst. Viktigast skulle vara att återställa den årliga maximala gränsen i skatteavdrag eller arbetsersättningsandelen i hemhushålls-, vård- och skötselarbete tillbaka till den före år 2012 fastställda nivån på 60 procent. Samtidigt kunde man ta i bruk s.k. faktureringssystemet enligt Sveriges modell, i vilket tjänsteproducenten anhåller för köparens del skatteavdraget från Skatteverket. Förnyelsen skulle underlätta inköpet av hushållstjänsterna, effektivisera markant Skatteverkets verksamhet och förbättra myndigheternas kontroll över systemet. Informationen skuklle röra sig mellan serviceproducenten, Skatteverket och servicemottagarens via det elektroniska informationsnätet, Eftersom man inte kan stöda allt under nuvarande utmanande samhällsekonomiska förhållanden, kunde förbättringarna inom hemhushålls-, service- och vårdsektorn bekostas genom att skatteavdraget riktas än så länge bara till arbete, som utförs i den skatteskyldiges ordinarie bostad. På samma gång minskar man flödet av skatteavdrag till i utlandet befintliga mål (fritidsbostäder).
6 För myndigheterna skulle faktureringsmodellen innebära möjligheten till en förhandsuppföljning genom massgranskning, då det nuvarande systemet ger möjlighet till olika slag av missbruk. Informationen om hushållsavdraget skulle samtidigt bli mera mångfasetterad när man för myndigheternas och övriga användarens behov kunde producera mera noggrann och aktuell statistik rörande serviceköparna och producenterna. Förslag för offentliga upphandlingar Staten och speciellt kommunsamfunden utgör ett viktigt kundsegment för fastighetsbranschens företag. Därtill finns det stora chanserna för företag att öka affärer inom kommunbranschen. Den gråa ekonomins förfrågningar och intervjuer visar att situationen har blivit bättre i den offentliga inköpen, även om lagen för anskaffning erbjuder relativt begränsat verktyg till bekämpning av den dolda ekonomin. Revideringen av upphandlingslagen kan försämra läget, eftersom en allt större del av offentliga sektorns varu- och tjänsteinköp faller utanför upphandlingslagens tillämpningsområde, när man kommer att höja de nationella tröskelvärdena närmare EUs nivå. Även om den nya lagen för anskaffningar innehåller elementer, som förbättrar små och medelstora företagens möjligheter att deltaga i offentliga anbudstävlingar, kan förnyelserna också öka utmaningarna. Kampen mot den gråa ekonomin kunde man effektivera sålunda, att inköpsenheterna skulle förpliktigas att göra, av alla under upphandlingslagen hörande, eller med andra ord de inköpsbeslut som överstiger de nationella tröskelvärdena, en kvartalsrapport till Skatteverket. Därvid skulle Skatteverket kunna informera upptäckter om leverantörens försummelser till den inköpsenhet som gjort inköpsmeddelandet. Ovannämnda förslag förutsätter ändringarna i lagen om offentlighet och sekretess i fråga om beskattningsuppgifter. Å andra sidan kunde inköpsenheterna förbättra läget även utan lagförändringarna genom att ändra sina upphandlingsvanor eller -metoderna. Offentliga upphandlingar har ofta kritiserats till exempel därför, att leverantörerna har blivit valda på grund av billigaste pris. Detta gäller även fastighetstjänsterna såsom städtjänsterna. Detta har kunnat leda till, att anbudstävlan har vunnits av den leverantör som har satsat som mest på billigaste pris. Ett lågt pris leder lätt till att speciellt små företagare hamnar lätt i svårigheter. Sålunda företagen koncentrerar sig på överlevnad och kan inte utveckla sin verksamhet vidare eller sköta sina samhälleliga plikter som att betala skatter eller socialförsäkringsavgifter. Saken kunde åtgärdas i de offentliga anskaffningarna sålunda, att priset skulle vara fastställt och leverantörerna skulle få tävla i kvalitetsfaktorer, vilket skulle ge innovativa små och medelstora företagen bättre möjligheter att tävla om fastighetstjänster inom den statliga och kommunala sektorn. Kvalitetsfaktorer är kundnärhet, smidighet, en liten omsättning i personal och nya funktionssätt. Det lönar sig att satsa mera på anbudsförfrågningarnas nivå i de upphandlande enheterna. Svagt planerade anbudsförfrågningar leder lätt till att lägsta pris kan bli som det enda jämförelsefaktorn mellan anbudsgivarna. I krångliga och kunnighet krävande fastighets- och användartjänster kunde man mera använda en tvåfas förhandlingsförfarande när det gäller att konkurrenssätta anbud.
7 Figur 1 De viktigaste näringsgrenarna inom fastighetsbranschen, i vilka den gråa ekonomins andel är betydande (Källa: Fastighetsarbetsgivarnas företagsenkät 2015 och PAMs förfrågan till förtroendemän 2015) Figur 2 Den gråa ekonomins viktigaste former inom fastighetsbranschen (Källa: Fastighetsarbetsgivarnas företagsenkät 2015, PAMs förfrågan till förtroendemän 2015 och Fastighetsförbundets enkät till husbolag 2015)
8 Figur 3 Åsikterna om den gråa ekonomins utveckling under åren 2011-15 och den förutspådda utvecklingen under åren 2016-20 (Källa: Fastighetsarbetsgivarnas företagsenkät 2015, PAMs förfrågan till förtroendemän 2015 och Fastighetsförbundets enkät till husbolag 2015) Figur 4 De myndighetskretsar som har en betydande inverkan på kampen mot den gråa ekonomin inom fastighetsbranschen (Källa: Fastighetsarbetsgivarnas företagsenkäten 2015 och PAMs förfrågan till förtroendemän 2015)
9 Figur 5 De i kraft varande lagbestämmelser som har en betydande inverkan på kampen mot den gråa ekonomin inom fastighetsbranschen (Källa: Fastighetsarbetsgivarnas företagsenkät 2015, PAMs förfrågan till förtroendemän 2015 och Fastighetsförbundets enkät till husbolag 2015) Figur 6 De nya lagbestämmelser som kunde ha en betydande inverkan i kampen mot den gråa ekonomin inom fastihetsbranschen (Källa: Fastighetsarbetsgivarnas företagsenkät 2015, PAMs förfårgan till förtroendemän 2015 och Fastighetsförbundets enkät husbolag 2015).