Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också från andra källor. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Förenade Arabemiraten 2011 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Förenade Arabemiraten är sedan 1971 en federation av sju emirat. Landet var ända in på 1960-talet ett område där övervägande nomadiserande beduiner levde under knappa förhållanden och i småskaliga stamsamhällen där grundläggande offentliga institutioner som exempelvis polis, domstolar, sjukvård och skolor saknades. Detta medförde att samhällets organisation, inklusive rättsväsendet, framför allt baserades på traditionella värden, där familjen och stammen spelade en avgörande roll. Förenade Arabemiraten är i dag en i många avseenden väl utvecklad välfärdsstat med fri utbildning, vård och omsorg för landets egna medborgare. Landet har omvandlats från fattig till välmående nation på en generation. Tack vare olje- och gasutvinningen är Förenade Arabemiraten i dag en av världens rikare nationer. Inkomsten per capita uppgår till ca 57 400 USD (2011). Landets snabba ekonomiska utveckling har bland annat fört med sig en kraftig befolkningsökning sedan 1960-talet, främst på grund av utländsk arbetskraftsinvandring. Emiratiska medborgare utgör ca 20 procent av landets ca 6,9 miljoner invånare. Brister kvarstår i respekten för de mänskliga rättigheterna. En omfattande kritik beträffande mänskliga rättigheter för lågavlönade gästarbetare har uttalats nationellt och internationellt, vilket har medverkat till en förbättrad efterlevnad av arbetsrättslagar i form av höjda löner för byggnadsarbetare och reglerad rast under arbetstid. Förenade Arabemiraten är idag en konstitutionell republik under ledning av en president och ett federalt högsta råd Federal Supreme Council (FSC) som består av regenterna för landets sju emirat. De enskilda emiraten har formellt ett högt mått av självstyre. FSC är den högsta lagstiftande och verkställande
institutionen i landet. En av rådets medlemmar väljs till president. Presidenten tillsätter i sin tur premiärminister och regering. Det finns en federal rådgivande församling, Federal National Council (FNC), som har 40 medlemmar från de olika emiraten. Hälften av församlingens 40 medlemmar väljs indirekt, medan den andra hälften utses av emirerna (emiratens regenter). Emirerna får utse olika antal medlemmar beroende på emiratets storlek och betydelse. Nio av församlingens 40 medlemmar är kvinnor. Dödsstraff utdöms, men verkställs relativt sällan. Det senaste dödsstraffet verkställdes i februari 2011. Yttrandefrihet garanteras enligt grundlagen, dock förekommer begränsningar i form av självcensur. En aktiv debatt förs i medierna om till exempel arbetsrättsliga frågor. Emiratiska kvinnor har lika rätt till utbildning och arbete. Cirka 70 procent av universitetsstudenterna i Förenade Arabemiraten är kvinnor. Landet har idag fyra kvinnliga ministrar. Inom familjen gäller många gånger traditionella könsroller och värderingar, även om det finns ett tydligt förändringstryck. För familjelagstiftningen gäller religiösa lagar (sharia). Enligt FN:s utvecklingsprograms (UNDP Human Development Index 2011), rankas Förenade Arabemiraten som nummer 30 av 187 (32 av 169 år 2010). 2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN: Förenade Arabemiraten har ratificerat följande centrala konventioner vad gäller mänskliga rättigheter: - Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD). - Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering (CERD). - Konventionen om barnets rättigheter (CRC). Protokollen om barn i väpnade konflikter och om handel med barn har varken undertecknats eller ratificerats. - Konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot kvinnor (CEDAW). Förenade Arabemiraten har varken ratificerat eller undertecknat konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR), konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ICESCR) eller konventionen mot tortyr (CAT). 2
3 År 2006 undertecknade Förenade Arabemiraten den arabiska stadgan om mänskliga rättigheter. Landet har inte undertecknat flyktingkonventionen från 1951 och det tillhörande protokollet från 1967. Detta gäller även Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen (ICC). Förenade Arabemiraten har rapporterat till följande tre ratificerade FNkonventioners kommittéer: CRC år 2000, CEDAW år 2008 och CERD år 1994. Rapporteringen har varit några år försenad. MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER 3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Inga fall av utomrättsliga, godtyckliga eller summariska avrättningar är kända. Inga uppgifter förekommer om av statsmakten sanktionerade politiska mord eller avrättningar utan föregående rättsligt förfarande. Inga uppgifter finns om ofrivilliga försvinnanden. Slaveri och människohandel förbjöds formellt i en lag som antogs 2006. Lagstiftningen innebär bland annat att livstids fängelse kan utdömas då organiserad människo-handel bedrivits eller då offren varit kvinnor, barn under 18 år eller funktionshindrade. Den nya lagen innebär en väsentlig skärpning men flera källor, däribland US State Departments rapport Trafficking in persons från 2010 vittnar om Förenade Arabemiraten som mål och transitland för människohandel. Förenade Arabemiraten har inte tillträtt konventionen mot tortyr (CAT), men tortyr är förbjuden i lag, liksom grym, omänsklig och förnedrande behandling och bestraffning. Spöstraff kan dock utdömas för bland annat äktenskapsbrott, prostitution, sex före äktenskap samt drog- och alkoholmissbruk. Inga sådana fall har rapporterats från de två folkrikaste emiraten Abu Dhabi och Dubai på senare år. Anklagelser har förekommit om övergrepp mot fångar. En domstol i Sharjah dömde under våren 2010 sjutton indier till dödsstraff för ett mord på en pakistansk man i samband med olovlig alkoholförsäljning. Enligt Amnesty International var det första gången i Förenade Arabemiraten en hel grupp dömts till dödsstraff för ett och samma brott. Domen överklagades och enligt religiös lagstiftning ingicks en överenskommelse där de dömda benådades från dödstraff i utbyte mot ekonomisk kompensation, så kallade blodspengar (se även avsnitt 4), motsvarande 900 000 USD till offrets familj. Samtliga åtalade dömdes 2012 för olovlig alkoholförsäljning och fick sex månaders fängelse.
Fängelsernas standard kan variera men anses överlag uppfylla internationell minimistandard, även om rapporter om överbefolkade anstalter och enskilda fall av missförhållanden har förekommit. Uppgifter förekommer om illa behandling i häkten i samband med förundersökningar. Regeringen tillåter besök i landets fängelser av utländska beskickningar och av oberoende människorättsobservatörer, även om rapporter finns om att sådana besök har försvårats av myndigheternas agerande. Benådningar förekommer både federalt och i enskilda emirat ofta i anslutning till Ramadan och Eid al Fitr, samt vid Förenade Arabemiratens nationaldag. I samband med Förenade Arabemiratens nationaldag 2011 benådades 554 fångar av landets president. Muslimska fångar som förmår lära sig hela koranen utantill frisläpps. Om de memorerar delar av koranen utantill kan de få strafflindring. 4. Dödsstraff Dödsstraff utdöms men verkställs relativt sällan. Strängheten på straff och verkställighetsgrad kan skilja sig åt mellan emiraten. Det senaste fallet av en verkställd dödsdom ägde rum i Dubai i februari 2011, där åtalspunkten var våldtäkt och mord. Domar kan överklagas till Högsta domstolen. Möjlighet finns att begära nåd hos den regent i vars emirat brottet begåtts och hos presidenten, men i princip inte för brott som till exempel mord. Av de som dömts till döden i Förenade Arabemiraten uppges de flesta ha fått sina straff omvandlade till livstid. Enligt religiös lagstiftning kan den mördades familj ge den dödsdömde nåd genom att ekonomisk kompensation (blodspengar) betalas av gärningsmannen eller dennes familj. 5. Rätten till frihet och personlig säkerhet Lagen förbjuder godtycklig arrestering och frihetsberövande. Lagen tillåter däremot så kallade incommunicado-arresteringar (utan kontaktmöjligheter) efter beslut av domstol/åklagare. Det finns inga uppgifter om ofrivilliga försvinnanden. Under 2011 och 2012 har uppgifter förekommit om att personer med ursprung i Iran haft svårt att förnya uppehållstillstånd hos lokala myndigheter och därmed inte kunnat fortsätta arbeta och bo i Förenade Arabemiraten. 4
5 Förenade Arabemiraten återkallade ett dussintal uppehållstillstånd i februari 2011 för personer med ursprung i Syrien. Personerna hade samlats till demonstration utanför Syriens konsulat i Dubai för att uttrycka sitt missnöje mot den syriska regimen. Rätten att fritt röra sig inom landet är lagfäst. Inga medborgare förvägras rätten att fritt återvända till Förenade Arabemiraten. Inga formella restriktioner förekommer med undantag av de fall då någon står under rättsutredning. Emiratiska medborgare har inga problem att få pass. Lagen föreskriver fri rörlighet inom landet, emigrering och återvändande. I praktiken respekterar regeringen dessa rättigheter, men det finns juridiska restriktioner för utrikesresor för manliga medborgare om de är inblandade i rättsliga tvister. En man kan förhindra sin hustru, sina minderåriga barn och vuxna ogifta döttrar att lämna landet genom sin rätt att inneha deras pass. Regeringen får återkalla medborgarskap i fall av kriminella eller politiskt provokativa handlingar. I december 2011 utfärdade presidenten en order om att återkalla medborgarskapet för sju personer med skälet att personerna utgjort ett hot mot den nationella säkerheten. Personerna, som ursprungligen haft medborgarskap i andra länder, misstänktes för samröre med regionala och internationella organisationer. Konstitutionen förbjuder påtvingad exil. Det finns inga sådana rapporterade fall under 2011 och 2012. Enligt lag är det förbjudet för en arbetsgivare att kvarhålla utländska anställdas resedokument men återkommande uppgifter tyder på att detta förekommer, särskilt när det gäller lågavlönade utländska arbetstagare. Uppgifter finns om resedokument som har tagits av arbetsgivaren då anställda har haft obetalda skulder i samband med uppsägning. Nuvarande påföljd, som är böter för arbetsgivare som bryter mot lagen och konfiskerar resedokument, tycks inte förhindra överträdelser. 6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen Rättsväsendet är tillförsäkrat en oberoende ställning i grundlagen. Varje emirats regent och den federala presidenten kan ompröva domslut i samtliga typer av mål. Domslutet skickas i så fall för förnyad prövning i högre instans i det emirat där målet prövats eller till federala Högsta domstolen. Regenter i olika emirat kan även besluta om ett mål ska tas upp till prövning eller inte utan föregående utredning av allmän åklagare. Domslut kan även överklagas till federala Högsta domstolen. I emiraten Dubai och Ras Al Khaimah tillåts den federala Högsta domstolen endast att pröva fall som baseras på federal lagstiftning. Det finns inga särskilda domstolar för brott
6 mot landets säkerhet. Militärdomstolarna behandlar endast mål som berör militär personal. För familjelagstiftningen gäller religiösa lagar (sharia) och i denna typ av mål tas ärendet initialt upp i särskilda familjedomstolar. Rätten till en rättvis rättegång är lagfäst. Rättegångar är vanligen offentliga med undantag till exempel för fall som rör nationens säkerhet. Rättegångar hålls i enlighet med lagen på arabiska. Tilltalade har rätt till en försvarare och oftast också till tolk. Enligt inofficiella uppgifter ges denna hjälp per automatik endast till anklagade för grövre brott. Det finns inga fristående ombudsmannainstitutioner dit enskilda kan söka stöd i klagan mot enskilda, företag och myndigheter. Polisen i Dubai har dock ett kontor för människorättsfrågor som delvis fyller den funktionen. För häktning krävs skälig misstanke om brott. Vidare måste polisen informera statsåklagaren inom 48 timmar. Rätt till juridiskt ombud har man normalt först när en polisutredning avslutats. Förlängning av häktningstiden förekommer. Det finns inga uppgifter om politiska fångar men rapporter om fångar som hållits isolerade, och utan förklaring till åtal, förekommer. Straffbarhetsåldern i Förenade Arabemiraten är 12 år. 7. Straffrihet Inga officiella uppgifter finns om förekomsten av straffrihet. Någon form av straffrihet tycks dock förekomma för till exempel medlemmar av de styrande familjerna, även vid till synes grova brott. 8. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet m.m. I Förenade Arabemiraten garanteras yttrandefrihet enligt grundlagen men i praktiken är rättigheten begränsad. Den nationella radion och tv:n är statsägd. Härutöver finns ett brett utbud av privatägda och internationella radio- och tvkanaler. Ett stort antal internationella medieföretag, däribland nyhetsmedier som CNN och BBC, har kontor i frizonen Dubai Media City. Från frizonen avses medierna kunna verka utan censur, men exempel finns på motsatsen. Enligt lag är det informationsministeriet som utfärdar licenser för publikationer och samt godkänner utnämningar av redaktörer. Publikationer med antiislamiskt innehåll är förbjudna liksom negativa kommentarer om den egna regeringen. Detta är straffbart och kan medföra fängelse. I praktiken sker inte detta då medierna tillämpar självcensur i politiskt känsliga frågor som nationens säkerhet, de regerande familjerna, islam och relationerna med grannländerna. Ibland förekommer censur av utländska publikationer. Internet, med undantag för frizonerna, är föremål för kontroll från det statliga internetmonopolets sida,
7 framför allt när det gäller material som anses stötande mot islamska värderingar såsom nakenhet och pornografi. Material som strider mot regeringens utrikespolitik kontrolleras. Förenade Arabemiraten placerar sig som nummer 112 av 179 (jämfört med med plats 87 år 2010) i Reportrar utan gränsers årliga pressfrihetsindex för 2011. Friheten på internet är begränsad och åtkomsten nekas till vissa webbsidor som kritiserar landets värderingar eller har politiska budskap som bedöms vara olämpliga. Även viss begränsning av ip-telefoni förekommer. Vissa sociala forum som bloggar och chattsidor är begränsade. I april 2011 fängslades fem emiratiska medborgare, samtliga aktiva i sociala medier och i demokratifrågor. Av de fem var en ingenjör och bloggare samt medlem i en rådgivande kommitté för Human Rights Watch (HRW), en var medlem i Arabic Network for Human Rights Informations (ANHRI), en var universitetslektor vid Sorbonne-universitetet i Abu Dhabi samt två andra emiratier. De gripna misstänktes för att ha kritiserat landets regering i ett forum på en webbsida. Fallet låg hos den federala högsta domstolen och inleddes med en första rättegång den 14 juni, 2011 bakom stängda dörrar. De fem åtalades enligt artikel 176 och 178 i strafflagen som anger att det är brottsligt att offentligt kritisera landets företrädare. I november 2011 dömdes samtliga åtalade till fängelsestraff utan möjlighet att överklaga domen. Domen fick uppmärksamhet i lokala och internationella medier och människorättsorganisationer som HRW kritiserade rättsprocessen och domen. I samband med Förenade Arabemiratens nationaldag den 2 december 2011 benådades samtliga av de så kallade UAE5-bloggarna av presidenten. Konstitutionen föreskriver mötesfrihet och föreningsfrihet, men i praktiken respekterar inte regeringen dessa rättigheter. Mötesfriheten i Förenade Arabemiraten är begränsad. Lagen kräver ett statligt utfärdat tillstånd för organiserade offentliga sammankomster. Uppgifter om återkommande sammankomster utan regeringstillstånd finns. I minst två fall har det handlat om gästarbetares protester mot låga löner. Det finns också fall av folksamlingar i anslutning till rättegångssalar där emiratiska medborgare samlats för att visa sitt stöd för domstolens utlåtande. Det finns inga politiska partier eller fackliga organisationer. Arbetsrättslagstiftningen förbjuder inte specifikt förekomsten av fackföreningar eller strejker, men inskränkningar finns i mötes- och organisationsfriheten. Alla icke-statliga organisationer är tvungna att registrera sig på ministeriet för sociala frågor. Många av dessa får statliga subventioner.
8 Det finns ett hundratal registrerade frivilligorganisationer i Förenade Arabemiraten som bedriver icke-politisk verksamhet. Det har förekommit att möten, som sammanhänger med arbetsplatstvister, har tillåtits utan formellt tillstånd. Uppgifter finns om att fler än 20 oregistrerade lokala frivilligorganisationer är verksamma och fokuserar på icke-politiska frågor. Dessa drivs med liten, eller ingen, statlig inblandning. Islam, sunni, är statsreligion. Andra trosinriktningar har en författningsenlig rätt att utövas. Alla religioner tolereras i praktiken. Antalet trosutövningslokaler begränsas dock. Det är inte tillåtet för andra religioner än islam att ägna sig åt missionerande verksamhet. Regeringen subventionerar ca 95 procent av landets sunnimuslimska moskéer. Att konvertera från islam är enligt islamisk lag (sharia) belagt med dödsstraff. Det finns inga rapporter om kända fall i Förenade Arabemiraten. Regeringen övervakar religiösa grupper, även dem som påstår sig vara anslutna till islam. I oktober 2011 togs en emiratisk medborgare i förvar för misstanke om att ha predikat annan troslära än islam och riskerade fem års fängelse. Den misstänkte nekade till anklagelserna och förklarade att han endast utövat sin tro privat. Efter förhör i rättegång utdömdes, i december 2011, ett fängelsestraff på två år. Internationella människorättsorganisationer som följde rättsprocessen uppvaktade olika aktörer i Förenade Arabemiraten och begärde att den dömde skulle frisläppas mot borgen, men detta nekades. Den dömde emiratiske medborgaren blev i mitten av januari 2012 benådad av en regent i ett av emiraten i Förenade Arabemiraten. 9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna Dagens styrelsesystem grundas i många avseenden fortsatt på det traditionella och småskaliga beduinsamhällets strukturer och värderingar. Däri ingick också rätten för alla stammens medlemmar att utöva medinflytande och att få sin röst hörd och sin sak prövad inom stammen, ytterst av dess överhuvud. Det finns ingen egentlig debatt om, och inget synbart allmänt tryck för, politisk förändring. Den förändringsprocess som inletts drivs främst på av landets politiska ledning. Politiska partier är inte tillåtna. All verkställande och lagstiftande makt utgår i praktiken från det högsta styrande rådet, FSC, som består av de sju emiratens regenter. Inom detta råd väljs presidenten. Presidenten utser premiärminister och regering. Beslut i rådet föregås normalt av samråd med ledande familjer i de olika emiraten. Abu Dhabi och Dubai har vetorätt i rådet.
9 Det federala nationella rådets (FNC) mandat är under utveckling. Rådet har begränsad lagstiftande makt och ingen beslutanderätt över exempelvis den federala budgeten. Rådet har mandat att fråga ut ministrar och överlämna rekommendationer till regeringen. I december 2006 hölls det första valet till FNC. Det andra valet hölls i september 2011 och fram till valdagen pågick en första valrörelse i Förenade Arabemiraten som fick ordentligt genomslag i lokala medier. Sociala medier spelade en viktig roll. Kandidaterna uppgick till 468 stycken och konkurrerade om 20 platser till det rådgivande organet. 19 män och en kvinna valdes in. Valfrågorna som lyfts fram har handlat om kvinnors rättigheter i arbetslivet, bevarandet och stärkandet av emiratiska medborgares identitet, ett utökat inflytande för det rådgivande organet samt förbättringar inom sjukvård och utbildning. Antalet röstberättigade år 2006 uppgick till 6 595 emiratier jämfört med valet 2011 där totalt 129 274 personer fick rätt att rösta. Det är upp till varje ledare i respektive emirat att besluta om vilka medborgare som är röstberättigade. I valet 2011 uppgick andelen röstberättigade kvinnor till 59 991 stycken, motsvarande 46% av väljarkåren. EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER 10. Rätten till arbete och relaterade frågor Förenade Arabemiraten har ratificerat åtta ILO-konventioner, varav sex av de åtta centrala konventionerna om icke-diskriminering i arbetslivet (100 och 111), förbud mot tvångsarbete (29 och 105) och förbud mot barnarbete (138 och 182). Cirka 80 procent av landets befolkning är utländska medborgare, huvudsakligen med tidsbegränsade uppehållstillstånd sponsrade av sina arbetsgivare. De har kommit till Förenade Arabemiraten, vanligen lockade av högre lönenivåer än i sina hemländer. Minimiåldern för att arbeta är 15 år och särskilda regelverk finns för arbetstagare mellan 15 och 18 år. Det finns ingen fastställd minimilön i Förenade Arabemiraten. Lönenivåer har uppskattats till minst 600 AED per månad för jordbruksarbetare och minst 1500 AED per månad för byggnadsarbetare. Båda dessa grupper har huvudsakligen villkor som contract workers som i allmänhet inkluderar kost och logi, men låg ersättning därutöver. Högutbildade och tjänstemän har
generellt högre löner. Arbetsmarknadsministeriet kräver att arbetsgivare ger tre timmars vilopaus under arbetsdagen för de flesta utomhusarbetare. Regeringen kan bötfälla arbetsgivare som inte följer regeln om vilopaus, där boten kan bli upp till 30 000 AED. Fackföreningar är inte förbjudna enligt lag men det finns inga fackföreningar i Förenade Arabemiraten. Hanteringen av den lågavlönade utländska arbetskraftens villkor och problem ses av myndigheterna främst som en myndighetsuppgift. Dessa arbetare kommer till Förenade Arabemiraten vanligen på treårskontrakt och stannar en eller flera kontraktsperioder. Medierna rapporterar om arbetsmarknadstvister avseende kontraktarbetare. Den vanligaste problematiken sägs vara avtalsbrott och sena löneutbetalningar. På senare år har det allt oftare rapporterats om kontraktsbrott vad gäller hembiträdens anställningar och villkor. Uppgifter finns om hembiträden som rutinmässigt är föremål för fysiska, sexuella och känslomässiga övergrepp av arbetsgivare. Trots insatser för att förbättra bostadsvillkoren fortsätter många utländska arbetare att leva i undermåliga levnadsförhållanden i form av överfulla bostäder och under osäkra och ohygieniska förhållanden. Regeringen arbetar med att bygga bättre bostäder för gästarbetare. Myndigheterna har även vidtagit åtgärder mot missförhållanden på arbetsmarknaden. Företag som dömts för överträdelser får betala böter och riskerar att svartlistas, vilket kan innebära att de förlorar möjligheten att sponsra gästarbetares uppehålls- och arbetstillstånd. Andra åtgärder som långsamt har börjat genomföras av en del arbetsgivare är elektronisk utbetalning av löner. Syftet är att myndigheterna ska kunna säkerställa att löneutbetalningar görs enligt avtal. Förenade Arabemiraten har även börjat utföra så kallade elektroniska avtal mellan arbetsgivare och arbetstagare. Det innebär att avtal för contract workers, främst gästarbetare på treårskontrakt, registreras elektroniskt hos parterna samt hos arbetsmarknadsministeriet och det sändande landets ambassad. Tanken är att brott från arbetsgivarens sida mot kontraktsvillkor bättre ska kunna upptäckas och bestraffas. Förenade Arabemiraten slöt år 2007 bilaterala avtal med bland andra Indien, Pakistan, Bangladesh och Filippinerna om samarbete för att motverka missförhållanden på arbetsmarknadsområdet. 11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa Hälsosektorns andel av statens budget uppgick till 2,8 procent (2009) enligt OHCHR. Förenade Arabemiraten har ett modernt sjukvårdssystem som är under snabb utveckling. En obligatorisk sjukvårdsförsäkring finns för utländska medborgare, vilket innebär att arbetsgivare är skyldiga att 10
11 tillhandahålla sjukvårdsförsäkring för anställda med familj. Emiratiska medborgare har rätt till fri sjukvård. 12. Rätten till utbildning Emiratiska barn har fri skolgång och universitetsutbildning, normalt med åtskild undervisning för pojkar och flickor. Barnbidrag betalas till emiratiska barn under 18 år. Utländska barn har i allmänhet inte tillgång till skolor för emiratier, utom på landsbygden där privatskolor saknas. De har i stället tillgång till privatskolor, där undervisning bedrivs i enlighet med respektive länders utbildningskrav och språk. Det finns således indiska, pakistanska, iranska, engelska, amerikanska, franska med flera skolor i Förenade Arabemiraten, liksom internationella skolor. Dessa skolor finansieras privat. Undervisning är enligt lag inte obligatorisk. År 2002 utfärdades ett regeringsdirektiv i vilket föräldrarna uppmuntrades att låta barnen genomgå undervisning till och med årskurs nio. Mänskliga rättigheter finns inte som ett enskilt ämne i läroplanen, men är tänkt att behandlas vid lämpliga avsnitt i undervisningen. Frågor om mänskliga rättigheter tas bland annat upp inom ämnena islam, arabiska och samhällskunskap. 13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard Levnadsstandarden i Förenade Arabemiraten är mycket hög för landets egna medborgare liksom för utländsk arbetskraft i kvalificerade yrkeskategorier. BNP per capita i Förenade Arabemiraten uppges vara ca 57 200 USD (2011). I UNDP:s Human Development Index för 2011 rankas Förenade Arabemiraten på plats 30 av 187 (32 av 169 år 2010). Emiratier garanteras tillgång till bostad och flera emirat ger nya bostäder till medborgare utan kostnad. Flertalet emiratier har hittills främst sökt arbete inom den offentliga förvaltningen. Regeringen stöder program för att stimulera emiratier att söka arbete i den privata sektorn och försöker få arbetsgivare i näringslivet att i ökad grad anställa emiratiska medborgare. Emiratiseringsprogrammet, som introducerades 1997, har medfört att fler emiratier successivt har börjat arbeta i den privata sektorn. Arbetsmarknadsministern har utfärdat ändrade rättsliga krav för att anställa emiratier från och med december 2010, där minst 15 procent av tjänsterna i den privata sektorn bör reserveras för emiratiska medborgare. Böter kan utfärdas om arbetsgivare i näringslivet inte följer emiratiseringspolitiken eller bryter mot andra regler som arbetsmarknadsministeriet utfärdat.
12 Det finns en bred inkomstspridning och därmed mycket varierande levnadsstandarder för olika grupper. Praxis för så kallade kontraktsarbetare, det vill säga lågutbildad arbetskraft, är att de förutom lön, också får bostad av varierande kvalitet. Kvalificerad utländsk arbetskraft har ofta en levnads- och bostadsstandard som ligger högre än de kan räkna med i sina hemländer. OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 14. Kvinnors rättigheter Förenade Arabemiraten har ratificerat konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot kvinnor. Kvinnans ställning har förändrats väsentligen de senaste åren i takt med den oerhört snabba omvandling som Förenade Arabemiraten genomgått sedan landet skapades 1971, och i takt med att utbildnings- och inkomstnivåer förändrats. Förändringstakten kan dock variera från familj till familj beroende på hur starka de traditionella värderingarna är hos dessa. Kvinnor har rätt till utbildning. En majoritet av studenterna vid landets universitet, 70 procent, utgörs idag av kvinnor. Kvinnor deltar idag i arbetslivet och det offentliga livet, också inom polis och militär. I maj 2009 fick Förenade Arabemiraten sin första kvinnliga domare. I den offentliga förvaltningen eftersträvas formellt jämställdhet vad gäller löner och arbetsförhållanden. Det finns dock fortsatt en tydlig dominans av män i arbetslivet. Kvinnor finns i chefsställning i stat och näringsliv, dock ännu i långt mindre utsträckning än män. Det finns fyra kvinnliga federala ministrar och kvinnor utgör cirka 66 procent av arbetsstyrkan inom den offentliga sektorn. 7 av 40 FNC-ledamöter är kvinnor. En kvinna blev vald medan övriga blev nominerade. Kvinnor rekryteras både till polis och försvar. Våldtäkt är straffbart med döden enligt strafflagen, men på grund av den extremt höga bevisbördan som krävs finns få fällande domar. Strafflagen uppger inte specifikt följder för våldtäkt inom äktenskapet. Emiratisk lag skyddar kvinnor som utsätts för trakasserier och övergrepp. Lagstiftningens effektivitet är dock oklar. Kvinnor i Förenade Arabemiraten har ofta varit ofrivilliga att lämna formella anklagelser om övergrepp, främst av sociala, kulturella eller ekonomiska skäl, men uppgifter finns om kvinnor som utsätts för våld i hemmet. I flera emirat har särskilda härbärgen, drivna och finansierade genom privata initiativ, börjat uppstå för utsatta kvinnor. Misshandel mot kvinnor, inom och utom äktenskapet, är ett problem.
Det finns rapporter om att polisen avstått från att skydda kvinnor som utsatts för våld i hemmet och i stället uppmuntrat dem att återvända hem. I början av 2009 öppnade Abu Dhabi en ny kvinnojour för kvinnor som fallit offer för människohandel eller våld i hemmet. Våld inom familjen är tillåtet enligt lag. Förenade Arabemiratens federala högsta domstol bekräftade i oktober 2010 den lagliga rätten som en man har att "tukta" sin hustru och sina barn med fysiskt våld. Människorättsorganisationer uppmanade regeringen att snarast avskaffa alla diskriminerande lagar, däribland rätten till våld i hemmet. Det fanns inga rapporter om hedersrelaterade brott eller hedersmord i Förenade Arabemiraten. Handel med kvinnor för prostitution är förbjuden enligt lag. Trots att prostitution är ett växande problem i landet försöker regeringen låta bli att ta upp frågan offentligt. Lokala medier publicerade under 2010 en serie reportage om människohandel i Förenade Arabemiraten och medierna rapporterar kontinuerligt om gripanden för prostitution och människohandel. Abort är endast tillåtet av medicinska skäl. Inga uppgifter förekommer om kvinnlig könsstympning. Det finns ingen statistik om användning av moderna preventivmedel, men rapporter indikerar att preventivmedel finns tillgängligt för både gifta och ensamstående kvinnor. Förekomsten av hiv/aids i Förenade Arabemiraten anses, enligt nationella och internationella data, vara mycket låg. Med anledning av den stora andelen utländska arbetare och turism till Förenade Arabemiraten har regeringen i samarbete med UNDP satsat på informationsspridning genom kanaler som hälsosektorn. Det finns inga legala hinder för kvinnor att äga fast egendom och företag. Ett antal organisationer och nätverk har bildats för att stödja kvinnor i yrkeslivet. Exempelvis har handelskamrarna i de olika emiraten ofta särskilda Women s Business Councils. Det finns även allt fler kvinnor i beslutsfattarpositioner i näringslivet och offentlig sektor. Författningen gör ingen skillnad på mäns och kvinnors rättigheter. Kvinnor har full rättskapacitet, men den begränsas fortsatt i praktiken i vissa fall på grund av traditionella värderingar och religiös lagstiftning (sharia). Kvinnor kan söka arbete utanför hemmet och köra bil utan legala hinder. I frågor om familjerätt som till exempel arv och vårdnad av barn tillämpas religiös lag (sharia). Vid skilsmässa får kvinnan normalt vårdnaden över döttrar tills de når mogen ålder, och tillfällig vårdnad över söner tills de når tolvårsåldern. 13
14 Emiratiska kvinnor som gifter sig med medborgare från länder utanför Gulfstaterna (GCC) måste ge upp sitt emiratiska medborgarskap. De kan dock begära tillstånd att behålla sitt medborgarskap. Barn till en emiratisk mor och utländsk far fick fram till 2011 inte rätt till emiratiskt medborgarskap, då medborgarskapet automatiskt överfördes i enlighet med faderns medborgarskap. I samband med Förenade Arabemiratens nationaldag 2011 beslutade regeringen att införa en lagändring som innebär att emiratiska barn med emiratisk mor och utländsk far får rätt att ansöka om emiratiskt medborgarskap från det att barnet fyller 18 år. 15. Barnets rättigheter Regeringen har ratificerat konventionen om barnets rättigheter. Emiratiska barn har rätt till fri utbildning till och med högskola (se även kapitel 12). Satsningar görs inom Förenade Arabemiraten för att utöka möjligheterna till utbildning för barn med funktionsnedsättning eller särskilda behov. Dessutom tillförsäkras emiratiska barn fri sjukvård och bostad. Barnbidrag utbetalas till barn under l8 år. Barnaga i hemmet är lagligt och förekommer (se även kapitel 14). Inga uppgifter om barnarbete förekommer. Den tidigare kritiserade handeln med minderåriga kamelryttare är numera förbjuden i lag och förekommer i praktiken inte längre. Minderåriga rekryteras inte till landets väpnade styrkor. Det finns inga barnsoldater i Förenade Arabemiraten. Emiratiska ungdomar som begår brott omhändertas vid särskilda ungdomsanstalter. Ungdomar av utländsk härkomst som begår liknande brott sätts i fängelse. En offentlig debatt har väckts om betydelsen av snabb handläggning i brottmål som rör minderåriga. Vikten av att låta ungdomar fortsätta sina studier trots att de sitter frihetsberövade har också lyfts fram i den offentliga debatten. 16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och religiösa minoriteter samt urfolk Förenade Arabemiraten har ratificerat konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering (CERD). Emiratiska medborgare utgör omkring en femtedel av landets befolkning. Befolkningsmajoriteten består av utländska medborgare med mycket stora grupper från Indien, Pakistan, Filippinerna och Bangladesh som kommit för att
arbeta i landet. Det finns en skillnad i levnadsstandard och förmåner mellan emiratiska och utländska medborgare, liksom mellan kvalificerad arbetskraft och outbildade arbetare. Generellt sett har emiratiska medborgare en mycket privilegierad ställning ekonomiskt och socialt, även om det förekommer standardskillnader mellan emiratier i Abu Dhabi och Dubai, och de emirat som är mindre utvecklade. Visstidsanställd okvalificerad utländsk arbetskraft och hushållsanställda är två kategorier som tillhör dem som i allmänhet har en sämre levnadsstandard och en mer utsatt samhällsställning. 17. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet Homosexualitet är förbjuden i lag och bestraffas i enlighet med islamsk lagstiftning. Straffskalan inrymmer böter, deportering, fängelse och även dödsstraff. Generellt råder en utbredd intolerans och homosexuella lever under ett ständigt hot om rättsliga påföljder. Homosexualitet är ett tabubelagt ämne och diskuteras sällan offentligt. 18. Flyktingars rättigheter Förenade Arabemiraten har inte undertecknat flyktingkonventionen från 1951 och det tillhörande protokollet från 1967. Förenade Arabemiraten har ingen reglerad policy för flyktingar eller asylsökande, och det finns därför varken ett ordnat mottagningssystem eller en fungerade asylprocedur. Däremot samarbetar regeringen med FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) och tillåter dem som lyckas ta sig in i landet att stanna och skaffa ett arbete med hjälp av en lokal sponsor på samma villkor som övrig utländsk arbetskraft. Enligt UNHCR:s statistik uppgick antalet flyktingar år 2011 till 722. Den största gruppen flyktingar (570) var från Irak, 37 från Syrien, 17 från Iran och 19 från Somalia. Av de 722 personerna var 45 asylsökande så kallade kvotflyktingar som tagits emot av tredjeland, bland annat Sverige. Regeringen kvarhåller en del personer som söker flyktingstatus, särskilt palestinier, i väntan på att få bosättning i tredjeland. I praktiken har dock flyktingar möjlighet att bosätta sig som arbetskraftsinvandrare i Förenade Arabemiraten på samma villkor som övrig invandrad arbetskraft. Det finns olika uppgifter om antalet personer utan medborgarskap i Förenade Arabemiraten där siffran varierar mellan 20 000 100 000. Enligt UNHCR finns det idag 8 600 statslösa, bland annat palestinier med egyptiskt, syriskt eller libanesiskt resedokument. Dessa personer har rätt att stanna och arbeta i landet. År 2009 fick statslösa personer möjlighet att ansöka om medborgarskap i Förenade Arabemiraten och 1 300 ansökningar om medborgarskap blev beviljade. Förenade Arabemiraten tillåter inte dubbelt medborgarskap. Regeringen arbetar med att förbättra levnadsförhållanden för statslösa som 15
16 utan identitetshandlingar har begränsad rörlighet inom landet och internationellt. 19. Rättigheter för personer med funktionsnedsättning Förenade Arabemiraten undertecknade 2010 konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD). Myndigheterna verkar för att förbättra de villkoren för personer med funktionsnedsättning. Under 2006 antogs en ny lag i syfte att förbättra levnadsförhållanden personer med funktionsnedsättning. Enligt lag finns en ospecificerad kvot med arbetstillfällen inom såväl den statliga som privata sektorn som ska gå till personer med funktionsnedsättning. De ska även få bättre tillgång till offentliga platser och byggnader samt integreras mer i skolorna. Flera satsningar görs inom utbildningssektorn för personer med funktionsnedsättning. Särskilda körkort ska utfärdas för personer med funktionsnedsättning. Det finns ett 30-tal center för barn med funktionsnedsättning inom Förenade Arabemiraten. Härutöver finns ett antal center för yrkesutbildning och vård av vuxna med funktionsnedsättning. Ekonomiska bidrag utbetalas till familjer med barn under l8 år som har funktionsnedsättning. ÖVRIGT 20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter Det krävs tillstånd för att etablera frivilligorganisationer. Internationella människorättsorganisationer har på senare år uppmärksammat Förenade Arabemiraten i frågor som rör situationen på arbetsmarknaden för utländsk arbetskraft. Inga internationella människorättsorganisationer tillåts vara baserade i Förenade Arabemiraten. Däremot kan företrädare för dessa organisationer besöka landet. 21. Internationella och svenska insatser på området mänskliga rättigheter Joy Ngozi, FN:s särskilda rapportör om människohandel, besökte Förenade Arabemiraten i april 2012. FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Navi Pillay, besökte Förenade Arabemiraten för första gången i april 2010 i samband med en rundresa till Gulfstaterna (GCC).
Emiratiska människorättsförsvarare deltog i ett seminarium med människorättsaktivister från Saudiarabien, Oman, Bahrain samt EU-diplomater stationerade i GCC under juni 2010. Syftet var att fokusera på det lokala genomförandet av EU:s riktlinjer för stöd till människorättsförsvarare och stärka arbetet. 17