Vård eller förvaring INNANFÖR MUREN Journalisten Anna Sjöström tar oss med på Roger Karlsson Uhrmans resa bort från den kriminella världen. Med KRIS hjälp har han skapat sig ett liv utanför murarna. Han såg fängelsetiden som förvaring och ser avsaknaden av skyddsnät för frigivna som en biljett rakt tillbaka in i fängelse. Niklas har en annan bild, han deltar i kriminalvårdens test av Yoga som aktivitet. Han säger sig ha förändrats, funnit ett större lugn och fokus efter att ha följt programmet med 90 minuter yoga i veckan. Nu kan ha för första gången koncentrera sig. Hoppet är att yogan ska finnas med honom även den dag han lämnar Skogomeanstalten. Så vem har rätt att avgöra, finns det vård och hjälp att få för kriminella innanför murarna eller blir det mest förvaring, möt interner och personal i vårt tema från kriminalvården. Läs även om moderniseringen av Karsuddens sjukhus som ska inhysa framtidens rättspsykiatri. TEXT: MARIA NORDHOLM FOTO: ANNIKA SÖDERPLAM www.ssil.se 19
Det finns inga skyddsnät Förra året skrevs Roger Karlsson Uhrman ut från kriminalvården, efter att ha suttit inne, dömd för mord mot sitt nekande. Livet fram till fängelsedomen innehöll allt från grov kriminalitet till vanligt Svenssonliv. När fängelsegrindarna stängdes bakom honom stod han inför nästa kapitel av sitt liv: det var dags för nummer 0726 att hitta jobb, boende och ta igen tid med nära och kära. TEXT & FOTO: ANNA SJÖSTRÖM 20 www.ssil.se
»Oavsett vad som hände så skulle jag hålla mig borta dumheter, för mina barn och mina anhörigas skull.«kriminalvård 2007 dömdes Roger Karlsson Uhrman till tio års fängelse för mord, mot sitt nekande. Jag glömmer aldrig ögonblicket då jag fick höra om domen. Jag satt i häktescell i Uppsala och hörde beskedet på radion. Jag trodde inte att det var sant. Jag hävdar än i dag att jag är oskyldig och att det finns en massa brister i förundersökningen, säger han. Han överklagade, åklagaren yrkade på livstid, men den tioåriga domen stod fast. Det blev raka vägen till riksmottagningen på Kumlaanstalten. Och sen väntade några tuffa år. Han berättar att blev tvungen att släppa taget om utsidan för att orka. Dagliga telefonsamtal till sonen blev till brevskrivande och Roger Karlsson Uhrman fokuserade på rutinerna i fängelset eftersom det blev för jobbigt att tänka på allt på utsidan som han gick miste om. Upplåsning, frukost, arbete, lunch, promenad, arbete igen, kvällsmat och sedan kortspel, träning eller annat innan det var dags att gå in i cellen igen. Så såg det ut dag efter dag, veckan efter veckan och år efter år. Men tiden gick. Vad lärde du dig under tiden på anstalt? Att det inte finns någon vård i Kriminalvården. Det är bara förvaring. Man är ett nummer, mitt första intagningsnummer var 07-26. Man blir ständigt visiterad och ifrågasatt, man känner inget människovärde. Men visst fanns det bra personal också och det var de som tog sig tid för att prata och lyssna. Slussas ut till ingenting Kris, Kriminellas revansch i samhället, ordnade besöksgrupper innanför murarna och det var så Roger Karlsson Uhrman kom i kontakt med organisationen för första gången, då väcktes också tanken om att själv jobba för dem. Jag gillade deras grej, att man ska vara hederlig och drogfri och allt de står för. När min frigivning närmade sig tog jag kontakt med dem och frågade om det fanns möjlighet till jobb, berättar Roger Karlsson Uhrman. Sista mars 2013 fick han lämna Nyköpingsanstalten och han placerades i ett halvvägshus i Tumba. Det kändes konstigt och det var en stor omställning. Själva huset ser ut som ett äldreboende, där 18 långtidsdömda, som alla är på väg ut, bor. Man har eget rum med dusch och toa, men delar kök och vardagsrum med de andra och personal finns på plats. Den 12 september 2013 frigavs han villkorligt. Då finns ingen hjälp att vänta. Det finns inga skyddsnät. Jag sov på en madrass på golvet i lokaler på Kris, eller hos bekanta. Genom enheten för bostadslösa på socialen har jag nu fått en träningslägenhet, men allt tar tid. Det finns de som kommer ut till ingenting, allt de äger finns i en Roger Karlsson Uhrman Ålder: 50 år Familj: Ensamstående, har två söner Gör: Har nyligen börjat jobba som projektledare för ett elbolag. De känner till min bakgrund och det är kul att de vågar satsa på mig. Är också engagerad i Kris och jobbar även som frilansande fotograf och skribent. Bor: Lägenhet i Stockholm. Intressen: Fiske. Det är mitt sätt att koppla av. Gillar också att laga mat och umgås med vänner. Drivs av: Jag brinner för att hjälpa andra. Jag stärks själv när jag känner att jag gör något bra för andra människor. Om Kris: Det är tur att de finns för de fyller en viktig funktion. Där förstår de vad man varit med om, man har alltid någon att prata med och man är aldrig ensam. Folk inom Kris är öppna och det passar mig. Jag kommer fortsätta att jobba ideellt för dem framöver och bland annat vara ute och prata i skolor och berätta om mitt liv. www.ssil.se 21
»Man blir ständigt visiterad och ifrågasatt, man känner inget människovärde.«22 www.ssil.se Ett av Roger Karlsson Uhrmans stora mål i dag är att få resning i målet där han dömdes för mord. Han gör det för att han vill ha upprättelse, dels för sin egen skull, men främst för sina anhörigas skull. pappåse och så får de vänta ett par veckor innan de har tid hos socialen. Det är inte konstigt att det blir många återfall inom en snar framtid efter frigivning. Själv hade han en plan. Oavsett vad som hände så skulle jag hålla mig borta dumheter, för mina barn och mina anhörigas skull. Stressen utanför murarna Han mådde inte bra av att inte han något boende att komma ut till, men han gav sig inte utan hade en stark vilja att kämpa vidare. Det var en konstig känsla att slippa vara övervakad som man var under så många år, ett problem i början var att till exempel att åka pendeltåg och buss, det blev nästan någon sorts panikångest med så mycket folk och den stressen som är i samhället i dag. Han slits mellan två liv När Roger Karlsson Uhrman dömdes till sitt långa fängelse straff var det flera familje medlemmar som bröt kontakten med honom, bland andra den yngsta sonens mamma. Så Roger Karlsson Uhrman varken såg eller träffade sin son på fem år. Han berättar att det varit jobbigt, men nu har de så smått börjat återuppta kontakten igen. Det är något att jobba på, men det kommer att lösa sig. Tillsammans med en advokat arbetar han också på att få resning i sitt fall. Han gör det för att han vill ha upprättelse för sin egen och för sina anhörigas skull. 1984 var första gången Roger Karlsson
I dag känner sig Roger Karlsson Uhrman harmonisk, och för första gången i livet känner han att han älskar och uppskattar sig själv. Förr var jag aldrig nöjd med mig själv, eller med vad jag hade. Nu känner jag mig tacksam över det jag har. Uhrman dömdes till fängelsestraff. Han var då 21 år och dömdes till tre års fängelse om han minns rätt för bland annat hembränning, bilinbrott, bilstölder, vapenbrott, olaga hot och misshandel. Under delar av livet har det gått bra för honom, Roger har levt Svenssonliv, hållit sig borta från kriminalitet, haft stadiga förhållanden, blivit pappa, utbildat sig och mått bra. Men ändå drogs han till kriminalitet igen och igen och varför är inte lätt att svara på och det finns flera förklaringar. Viljan att slå tillbaka Han berättar om många tråkiga minnesbilder från barndomen och uppväxten: föräldrarnas skilsmässa, flytten från Ludvika till Västerås, mammans nya man som misshandlade honom, familjen som hade det tufft ekonomiskt, mobbing i skolan och känslan av att vilja ge igen genom att agera utåt och bli klassens bråkstake, snatterier, vandalism, förrådsinbrott, första folkölen, första gången han rökte på, placering på fosterhem Jag kände alltid ett utanförskap och i de olika gängen och grupperna fanns gemenskapen. Kanske sökte jag också en fadersgestalt, eftersom jag saknade en närvarande pappa. Jag har alltid varit rastlös och jag tror att jag har adhd, det kan också vara en del av förklaringen. Att alkohol varit en del av hans problem insåg han ganska nyligen. Det var en aha-upplevelse när jag förstod det. Det var när jag hörde andra inom Kris berätta om sina upplevelser som jag fattade. Före det har jag levt i förnekelse. Stolt över sitt nya jag I dag är han stolt över att vara nykter, sista gången han drack var den 15 december 2006. Han är också glad, jätteglad. Han säger att det händer mycket bra saker nu och berättar om att det är skönt att det ordnat sig med lägenhet, han har fått nytt jobb och dessutom har han varit med i en del tv-inspelningar och ska provfilma för en långfilm framöver. Jag mår bra, grymt bra. Nu ser jag framåt och jag ser inga hinder. Nu är det bara att köra på den lagliga vägen. www.ssil.se 23
24 www.ssil.se Intagna på Sveriges anstalter har sedan 2008 kunnat välja yoga som aktivitet. Internen Niklas känner att yogan ger honom det lugn och det tålamod han saknat tidigare, och hoppas att han kommer att kunna fortsätta även efter det att straffet är avtjänat.
Yoga innanför murarna Kriminalvården testar metoden vetenskapligt I sitt tidigare liv, det utanför murarna, såg han yoga som kärringgympa. För honom var det fallskärmshoppning, bungy jump, speedway och kampsport som gällde. Allt som ger en adrenalinkick helt enkelt. Men jag gillar det nu. Jag har förändrats, säger Niklas och ler, och det märks att förändringen inte bara handlar om inställningen till yoga. TEXT & FOTO: ANNIKA SÖDERPALM KRIMINALVÅRD Han har suttit av drygt hälften av sitt knappt tvååriga fängelsestraff på Skogomeanstalten i Göteborg. Där sitter män dömda för sexualbrott. Aggressiviteten är Niklas problem, berättar han. Svårigheter hanterar han med hot och våld. Eller gjorde. Han återkommer flera gånger till att han har förändrats. Och en hel del av förändringen menar han beror på den yoga och meditation som han har fått möjlighet att delta i på anstalten. Jag testade en gång tidigare, men det var inget för mig. Jag är social och pratar mycket, att koncentrera mig och vara tyst var jättejobbigt. Men när jag kom hit tänkte jag att eftersom jag är här för att förändras så kan jag väl testa. Första passet var lite stelt och nervöst, men jag kände lugnet direkt. Intagna på Sveriges anstalter har sedan 2008 kunnat välja yoga som aktivitet, men nu testas metoden för första gången vetenskapligt inom Kriminalvården. Victoria Stridh är kriminalvårdare på Skogomeanstalten och leder yogapassen. Hon undervisar yoga även utanför anstalten och ser ingen större skillnad på elever innanför respektive utanför murarna. Däremot tycker hon det verkar som om de intagna tar bättre vara på tiden med yoga och meditation. De uppskattar det verkligen och njuter av avslappningen. Jag tror att miljön här i yogalokalen upplevs som en fristad. Under den stunden slipper de Victoria Stridh. intagna både att vara i sin korridor bland 40 andra och alla krav som annars råder. Fängelselivet är väldigt inrutat. Efter väckningen 7.00 är det behandlingar, arbete och utbildning, varvat med säkerhetskontroller och urinprov, innan det 19.00 är inlåsning för kvällen igen. Jag tror yogan är den enda stund i veckan de slipper bli påminda om att de är intagna. Hon kan se att de som börjar med yoga förändras. Jag kan se att killar med spänd kropp lär sig slappna av och får ett annat rörelsemönster, en reslig hållning och höjd blick. Framförallt tror jag att yogan ger ökat välbefinnande. Kan det då ha någon effekt på återfallsrisken? Svårt att säga, tycker hon, men jo, kanske. Den som tränat yoga en tid lär sig att stanna upp och reflektera. Man får den där extra sekunden innan man agerar som kan vara nog så viktig. Yogan ger lugn Niklas som snart fyller 26 fick en AD- HD-diagnos när han var 21. Han känner att yogan ger honom det lugn och det tålamod han saknat tidigare, och hoppas att han kommer att kunna fortsätta även efter det att straffet är avtjänat. Jag har haft väldigt kort stubin. Diskussioner har ofta gått över styr och jag har hotat, tagit till våld och skadat dem som betyder mest för mig. Nu kan jag www.ssil.se 25
Vid Skogomeanstalten i Göteborg får effekten av Yoga som aktivitet en vetenskaplig prövning. Hathayoga Yogaformen som Victoria Stridh undervisar på Skogomeanstalten, och som nu undersöks vetenskapligt, är så kallad hathayoga. Det är en fysisk yogaform där de kroppspositioner man utför ska ge bättre hälsa, starkare kropp och ett bättre energiflöde. Hatha är sanskrit där de två delarna i ordet, ha och tha, betyder sol respektive måne. Syftet med hathayogan är att balansera, integrera och harmonisera dessa två energiflöden i kroppen för att uppnå mentalt lugn, vitalitet och inre balans. 26 www.ssil.se delta i en diskussion utan att ens höja rösten. Det ökade tålamodet har han också stor nytta av i sitt behandlingsprogram, Relationer och samliv. Nu tycker jag att det är intressant. Tidigare hade jag aldrig orkat sitta och lyssna, jag hade somnat direkt. Sedan han började med yoga har han kunnat sluta med ångestdämpande medicin, vilket han är väldigt glad över. Eftersom han tidigare hade missbruksproblem kändes det helt fel att behöva använda tabletter för att må bra. Sömnen är också bättre. Niklas har fått som sin uppgift att gå upp tidigare än alla andra och städa korridoren. Det är ett förtroende jag har fått och det är mitt ansvar att se till att lägga mig i tid så att jag kommer upp. Jag har börjat sova klokt. Jag sätter mig och slappnar av med andningsövningar och kan varva ner. Förut varvade jag upp på kvällen. Ångestlindring Cecilia Fielding är legitimerad psykolog och projektkoordinator för yogastudien inom Kriminalvården. Hon tror att yogan är viktig inte minst för att lindra ångest, få ökad självkännedom och bättre kontakt med sina känslor. Många av internerna är mycket motiverade att hindra återfall i brott. Det är jobbigt att gå i behandlingsprogram där man ofta Cecilia Fielding. kommer i kontakt med jobbiga känslor som skuld, skam och sorg som man kanske hållit ifrån sig under en lång tid. Det är inte ovanligt att bli nedstämd innan man börjar må bättre. Många har använt sex som coping. Det vill säga att, vilka känslor det än gäller, sorg, aggression eller annat, så hanteras de med sex. Är man helt upptagen av sina egna känslor är risken för övergrepp stor, och jag tror att yogan är ett sätt att stanna upp och vara kvar i en känsla istället för att kanske undvika den eller agera på den. Vissa behöver hjälp att reglera ner sina känslor, andra kan behöva hjälp att reglera upp dem. De kanske kan känna att det är något som är bra eller dåligt, men inte veta vad de faktiskt känner.
»Jag har haft väldigt kort stubin. Diskussioner har ofta gått över styr och jag har hotat, tagit till våld och skadat dem som betyder mest för mig. Nu kan jag delta i en diskussion utan att ens höja rösten.«niklas Psykobiologiska effekter av yoga i anstaltsmiljö RANDOMISERAD kontrollerad studie med cirka 250 män och kvinnor på åtta anstalter av säkerhetsklass 1 och 2 (Skogome är klass 2) STUDIEN startades i november 2013 och beräknas vara klar 2015. KRITERIERNA för att vara med är minst 20 veckors fängelsestraff och tillräckligt bra svenska eller engelska för att förstå testformulären. Deltagandet är frivilligt. STUDIEDESIGN: Yoga och meditation 90 minuter en gång per vecka i 10 veckor för behandlingsgruppen. De i kontrollgruppen uppmanas att på egen hand ägna sig åt annan fysisk aktivitet under motsvarande tid. Deltagarna lottas till respektive grupp. Också de som lottats till kontrollgruppen erbjuds yogaundervisning efter de tio veckorna i kontrollgruppen. YOGAN som undervisas är hathayoga HYPOTESEN är att yoga leder till: minskad ångest, depression, stress och aggressivt beteende ökad impulskontroll, bättre sömnkvalitet, psykiskt välbefinnande och personlig karaktärsmognad EN LIKNANDE STUDIE har tidigare gjorts på brittiska anstalter. Resultaten visade då att yoga ledde till ökad impulskontroll och ökat välbefinnande. I den svenska studien hoppas man kunna upprepa och utöka dessa resultat. I den brittiska studien ingick endast män. Projektansvarig forskare är Nóra Kerekes vid Kriminalvården FoU-Göteborg i samarbete med Göteborgs Universitet. www.ssil.se 27
28 www.ssil.se Projektledare Tomas Zurkirchen och säkerhetsansvarige Linda Persson framför det som kommer att bli den nya entren till Karsudden.
Säkrare vård är framtiden Den nya tidens rättspsykiatriska vård har börjat slå igenom, snart tio år efter att beslutet först fattades. Men det är en lång och komplicerad process att uppgradera de sjukhus som finns, och lika stora utmaningar att försöka bygga nya. Karsuddens sjukhus utanför Katrineholm firar 50 år och står inför sin största om- och tillbyggnad någonsin för att bli bättre ur vård och arbetsmiljöaspekt samt säkrare för alla parter. Ett spännande projekt där vården står i centrum.. TEXT & FOTO: HENRIK FITINGHOFF KRIMINALVÅRD Jag svänger av mot Karsudden och förväntar mig en mur eller ett högt stängsel eller något liknande, istället är det bara att ta bilen hela vägen in, parkera och gå in på området. Väl där är det lite komplicerat att ta sig in i en byggnad, men jag blir ändå förvånad över hur tillgängligt det är. När jag sedan kommit in i administrationsbyggnaden möter Tomas Zurkirchen, projektledare för bygget samt säkerhetsansvarige Linda Persson upp. Och ganska snabbt framgår det att det här bygget handlar om betydligt mer än en modernisering av gamla slitna lokaler, även om det också var behövligt. De bekräftar också att det kommer att se lite annorlunda ut på området efter att bygget är klart, med bland annat en vägbom för inkommande trafik på området. Säkerhet i det här fallet handlar lika mycket om trygghet för patienter som personal och det är viktigt att skapa en miljö där vården kan fungera. Det handlar väldigt mycket om utbildning och att skapa ett fungerande skalskydd, exemeplvis stängsel, dörrar, fönster och så vidare, säger Linda Persson. Konstant fullbelagt sjukhus Karsudden öppnade 1964 och har sedan starten haft drygt 100 vårdplatser fördelat på elva avdelningar plus ytterligare något tiotal platser för intag och observation, totalt 130 platser. Och det är i princip alltid fullbelagt. Platserna har sedan fördelats på fyra hus, kallade A, B, C och D med tre våningsplan och en avdelning per våning. Huskropparna har varit L-formade och fristående från varandra, men ska nu byggas ihop i bakkant så att varje avdelning istället blir T-formad. Längst bak i den nya tillbyggnaden kommer det sedan att löpa en servicekorridor där transporter och personal kan röra sig utan att behöva gå in på avdelningarna eller ut för att gå från ett hus till ett annat. Stort grönområde planerat Utöver detta bygger man också en ny huskropp i dagsläget kallad E, Som då kommer att innehålla den enda ingången till Karsudden när den är klar. Här kommer alltså receptionen att ligga, men också besöksrum och sammanträdesrum för förvaltningsrätten som sammanträder på Karsudden en gång i veckan. Stora delar av området kommer sedan att inhägnas, så att ett stort och luftigt grönområde hamnar inom området. Ja, det har varit väldigt viktigt för oss eftersom många av våra patienter uppskattar att Karsudden är så grönt och luftigt, säger Tomas Zurkirchen. Hans roll är väldigt tydlig som projektledare Karsudden Framtiden, som det kalllas, eftersom han egentligen är sjuksköterska och har jobbat som chef över bland annat C-huset. Tomas ska helt enkelt se till att vården sätts i fokus och att allt som har med bygget att göra utgår ifrån just det. Vi har ju Skanska som entrepenör för bygget och de har varit väldigt lyhörda Den nya entrén och den enda ingången kommer att ligga i den nybyggda huskroppen E. www.ssil.se 29
Här syns de olika byggnaderna, där brunt står för de gamla avdelningshusen och det gråa är nybyggnationen. Det vita huset i förgrunden är administrationen. Tomas Zurkirchen har gått från sjuksköterska till projektansvarig för till- och ombyggnaden och har som främsta uppgift att se till att skapa bästa förutsättningar för vården. En gigantisk mobilkran lyfter byggblock på plats mellan B- och C-huset. och duktiga på att återkoppla till oss när det gäller alla detaljer, fortsätter han. Karsudden är Sveriges största rättspsykiatriska sjukhus och har säkerhetsklass två i en tregradig skala och ska därmed motstå rymningsförsök. I säkerhetsklass ett ska man dessutom mostå fritagningsförsök. Det innebär att de flesta patienter som hamnar här gör det för att de blir dömda till psykitraisk vård enligt lagen om rättspsykiatrisk vård, LRV. För att det ska kunna inträffa ska man först ha begått ett brott, och sedan ska domstolen begära en utredning av den åtalades psykiska tillstånd. Efter ett utlåtande om detta kan alltså domstolen döma till rättspsykiatrisk vård istället för fängelse. 30 www.ssil.se IVO ansvarar för rättspsykiatrin Nu har man i många år pratat om att göra om lagstiftningen på området och ställa den rättspsykiatriska vården under kriminalvården, men så har inte blivit fallet än och just nu lutar det åt att det inte alls kommer att bli så. Istället görs vissa förändringar, men att IVO fortsätter vara ansvarig myndighet och landstingen fortsätter vara huvudmän precis som för alla andra sjukhus. Och även om det är rättssäkert mer komplicerat med icke tidsbestämda straff, vilket vård enligt LRV då blir, så anser Tomas Zurkirchen ändå att det finns många fördelar. Våra patienter stannar här i snitt fem och ett halvt år, innan de allra flesta går vidare till vård i någon annan form, berättar han. Hälften har ett drogmissbruk Den vården innebär oftast ett behandlingshem eller ett gruppboende, där Karsuddens efterbehandlingsteam finns med och stöttar eftersom det oftast är där det går snett om det nu gör det. Tanken är att patienterna ska tillbaka in i samhället, men det är ibland inte så lätt. Cirka hälften av alla intagna har sedan tidigare ett drogmissbruk, vilket givetvis är svårt att hantera i sin gamla miljö. Därför är också efterbehandlingsteamet väldigt viktigt Karsuddens vårdfilosofi. Tidigare hade man platser åt Sörmlands, Stockholms samt Västra Götalands landsting, men nu när Västra Götaland bygger nya egna rättspsykiatriska sjukhus har Gotland istället tagit över. Alla Sveriges klass två-sjukhus är idag antingen nybyggda eller ombyggda enligt de nya kraven på säkerhet. Karsudden är ett av de sista, vilket i sin tur beror på att de fick sin säkerhetsutredning sist. Den dök upp i slutet av 2009 och strax därefter satte man igång med projekteringen. Den första etappen väntas vara klar om ett år, var efter man hoppas kunna sätta igång med etapp två direkt. Den första etappen innefattar som sagt den nya huskroppen och hopbyggnaden av tre av de fyra gamla huskropparna och kommer att kosta cirka 350 miljoner kronor. Etapp två blir då ihopbyggnaden av den sista huskroppen med de övriga. Vi är givetvis väldigt glada över att politikerna vågade satsa på det här eftersom vi annars hade fått lägga ner, säger Tomas Zurkirchen. Hur framtidens rättspsykiatriska vård kommer att se ut är dock inte lika klart, även om det som sagt just nu lutar åt att det kommer att fortsätta vara underställt IVO och socialstyrelsen snarare än kriminalvården.