NorFor Övningsuppgift 2 Kunskapstest (översatt från Øvingsoppgaver NorFor Plan 2006) Hjälpmedel: Kursmaterial från våren 2006 och NorFor-tabellen NorFor-frågor till Rådgivarsajten Fråga 1. Är det korrekt att 1 kg ts korn innehåller 7,12 MJ NEL, 97 g AAT och -21 g PBV oavsett hur mycket som utfodras? Fråga 2. Hur påverkar foderintaget PBV-värdet? Vad är det som ligger bakom detta? Fråga 3. Hur påverkar foderintaget mikrobproteinsyntesen? Förklara vad som ligger bakom. Fråga 4. Hur påverkar kraftfoderandelen den mikrobiella proteinsyntesen? Förklara vad som ligger bakom. Fråga 5. Hur påverkar ett ökat foderintag passagehastigheten ut ur vommen och hur påverkar detta smältbarheten av NDF? Fråga 6. Vad betyder det att ett fodermedel har ett fyllnadsvärde? Förklara varför ett gräsensilage som är skördat 1 v före axgång har ett annorlunda fyllnadsvärde än ett gräs som är skördat 1 v efter axgång.
Fråga 7. Varför är foderstatens tuggningstid viktig? Vilka faktorer påverkar denna? Fråga 8. 7,2 NEL, MJ/kg TS 7,0 6,8 6,6 6,4 6,2 6,0 5 10 15 20 25 Foderintag, kg TS/dag Figur 1 Effekt av foderintag på foderstatens energivärde bestämt efter Norfor Plan. Vilken betydelse har sambandet i Figur 1 för energivärdet på foderstaten för en A) högmjölkande ko B) lågmjölkande ko?
Fråga 9. AATp, g/kg TS 80 75 70 65 60 55 50 45 40 5 10 15 20 25 Foderintag, kg TS/dag Figur 2. Effekt av foderintag på foderstatens AAT-värde enligt NorFor Plan Kan du förklara varför AAT-värdet ökar med ökat foderintag? Fråga 10. I NorFor är ett fodermedel uppdelat i 7 huvudnäringsämnen. Vilka? Beskriv också hur dessa är indelade i undergrupper. Fråga 11. I grovfoder har NDF stor betydelse för energi- och AAT-värdet. NDF betyder neutral detergent fiber (NDF består av cellulosa, hemicellulosa och lignin). I NorFor delas NDF in i en totalt osmältbar del (indf) och en potentiellt nedbrytbar del (pnndf). indf är den del som passerar helt opåverkad genom fodersmältningssystemet och kommer ut i gödseln. pnndf är den del som kan brytas ned i vommen. Hur mycket som verkligen bryts ned av pnndf beror på 2 faktorer. Vilka?
Figur 3. Effekt av utvecklingsstadium (dagar efter axgång) och år på indf(% av NDF) i Timotej Fråga 12. Totalt osmältbar fiber (indf) är uttryckt i % av total NDF i Figur 3. Figur 3 visar att indf ökar med skördetidpunkt. Viket år var varmast och torrast? Vilket år var kallast och våtast? Hur påverkas AAT-värdet av skördetidpunkt och vad är orsaken till att NEL-värdet ändras (2 faktorer)? Tips : Den ena faktorn ser du i figur 3. Den andra har du svarat i en tidigare fråga.
Fråga 13. Indata Foderuppgifter (näringsämnen och partikelstorlek) Djuruppgifter (vikt, ras, laktationsstadium etc) Strukturvärde (Tuggningstid) Mag-/tarmkanal och intermediär metabolism Beräkning av kons näringstillförsel Foderintag (Fodrets fyllnadsvärde) Utdata Foderstatens näringsvärde (energi, protein, PBV etc), förväntad mjölk- och proteinproduktion, fodrets uppehållstid i vommen, mm. Figur 4. NorFor Plan består av 3 huvudmoduler De tre huvudmodulerna i NorFor Plan är: A) Tuggningstid (Strukturvärde) B) Intermediär ämnesomsättning i mag-tarmkanalen C) Fyllnadsvärde (Foderintag) Vad är tuggningstid? Vilka faktorer påverkar tuggningstiden? Vilka olika tekniska behandlingar påverkar fodrets partikelstorlek? Hur stora blir partiklarna efter varje behandling?
Fråga 14. Foderintaget beräknas genom följande formel: TS int ag = ICL TSa i FVL i Där TSintag = mängd torrsubstans kg/dag ICL = intagskapacitet hos djuret (FVL/dag) TSa i = andelen av ett fodermedel i foderstaten FVL i = fyllnadsvärdet för ett fodermedel (FVL/kg TS) Nämn 5 faktorer som påverkar ICL Nämn 3 faktorer som påverkar FVL Fråga 15. Stärkelse delas in i: Löslig stärkelse (sstä) Potentiellt nedbrytbar stärkelse (pnstä) Osmältbar stärkelse (istä) Nedbrytningshastighet av pnstä i vommen (nhstä) pnstä från Korn och Havre bryts ner snabbt i vommen. Exempel på ett fodermedel som har långsam nhstä är rå potatis. fodernr fodermedel nhstä 1-1 Korn 40%/timme 1-17 Havre 40%/timme 4-16 Rå potatis 4,9%/timme Vad sker med ph i vommen om vi utfodrar med mer potatis och en mindre andel korn och Havre? Fråga 16. Vid lagring av grovfoder i silo och rundbalar bildas fermentationsprodukter (syror och etanol) i fodret. NorFor plan tar hänsyn till fermentationsprodukterna och det påverkar AAT-värdet i grovfodret. Hur påverkar fermentationsprodukterna AAT-värdet? (Tips: Vilken är energikällan till bakterierna som tillverkar fermentationsprodukterna?) (översatt av Maria Åkerlind och Margareta Emanuelson, Svensk Mjölk, 070308)