1 INVESTERINGS SIGNALEN INNEHÅLL Mars 2 Sammanfattning 2 Om Investeringssignalen 3 Inledning 4 Utvecklingen för arkitekt- och teknikkonsultföretagen 1 Utvecklingen för industrikonsulterna 16 Sysselsättningsläget 2 Kommande rapporter 22 Kontakt 22
2 SAMMANFATTNING Positiva signaler från teknikkonsulter och arkitekter Svenska Teknik&Designföretagens medlemsföretag signalerar om en fortsatt förbättring av orderläget. Samtliga branschsektorer teknikkonsult-, industrikonsult- och arkitektföretag rapporterar om förbättrat orderläge i januarimätningen. Optimismen kring den fortsatta orderutvecklingen är också fortsatt utbredd. Man väntar sig ökande orderingång för nästan samtliga delsektorer och kundsegment. Byggsektorn har fått fart i seglen, till stor del tack vare ökande investeringar i bostadsbyggandet. Den för industrikonsulterna viktiga tillverknings- och exportindustrin rapporterar om en svagt ökande orderingång. Den generella återhämtningen för tillverkningsindustrins exportefterfrågan väntas ske långsamt över en längre tid. Även om man utgår från låga nivåer och väntar en långsam återhämtning är trenden ändå positiv. De stora utmaningarna ligger i den dåliga prisutvecklingen samt kompetensbristen. Flera indikatorer visar på att utvecklingen av världsekonomin är på rätt spår. USA, tillsammans med klassiska industriländer som Tyskland och Storbritannien, väntas vara motorn som driver tillväxten under det kommande året. Samtidigt går det lite trögare i tillväxtländerna, som Kina och Indien, med lägre tillväxt än tidigare. Den ekonomiska återhämtningen återspeglas i en ökad efterfrågan på tillverkningsindustrins produkter. Man ska dock komma ihåg att de ökningar som registrerats hittills varit relativt små. Återhämtningen på exportefterfrågan kommer sannolikt gå långsamt. Byggsektorn i Sverige har fått fart och bygginvesteringarna väntas öka under 2, efter att marginellt ha minskat under 213. Det är framförallt bostadsinvesteringarna som ökar, en utveckling som inleddes under 213 och väntas fortsätta under 2 för att sedan plana ut och kanske avta en aning igen från 215. Infrastrukturinvesteringarna minskade under 213, men ökar igen från och med 2. Detta innebär ökande orderingång för teknikkonsulterna inom bygg och anläggning redan i år. I takt med förbättringarna på marknaden ökar också rekryteringsbehovet för merparten av företagen. Kompetensbristen är, som bekant, stor på ingenjörssidan. Detta leder till utbredd konkurrens om den tillgängliga kompetensen och stor personalomsättning när företagen rekryterar från varandra. Detta driver i sin tur upp lönekostnaderna. Kompetensförsörjningen är en av branschens största utmaningar idag och framöver. Den andra stora utmaningen är lönsamheten. Prispressen är utbredd på nästan samtliga delsektorer och den ökar i och med ökad konkurrens från multinationella organisationer. Den dåliga prisutvecklingen har drivit upp beläggningsgraderna. Den parametern kan bara användas till en viss gräns och den gränsen närmar sig. För att branschen ska kunna utvecklas och vara fortsatt innovativ är det viktigt att lönsamheten kan behållas, vilket kräver att prisutvecklingen förbättras framöver. Där måste företagen givetvis ta ansvar för sina affärsmodeller, men i exempelvis offentliga upphandlingar är det ofta svårt att vinna på andra kriterier än lägsta pris. De prisnivåerna pressas också hela tiden nedåt. När det sätts för stort fokus på lägsta pris riskerar beställaren, och i slutändan samhället, att gå miste om de bästa lösningarna.
3 OM INVESTERINGSSIGNALEN Investeringssignalen är Svenska Teknik&Designföretagens återkommande marknadsundersökning bland arkitektföretag, konsultföretag med bygg- och anläggningsverksamhet samt industrikonsulter. Den redovisar aktuell information om beläggning samt förväntningar på framtida orderläge och personalbehov. Företagen arbetar tidigt i investeringscykeln. I genomsnitt sker deras utrednings- och projekteringsinsats 18 månader före byggstart eller en industriell investering. Konsultföretagens unika position i investeringsprocessen innebär att marknadsundersökningen ger en tidig och tillförlitlig signal om förändringar i investeringsvolymen för t ex bostäder, infrastruktur samt industrins maskiner och processer. Investeringssignalen mäter regelbundet branschens marknadssituation och publiceras tre gånger per år. Undersökningen baseras på ett representativt urval av branschföretag merparten är STD-företagens medlemsföretag. Publikationen syftar till att öka kunskapen om branschen och att informera om dess marknadssituation och därmed ge såväl branschföretag som övriga intressenter bättre beredskap inför marknadsförändringar. Verksamhet Branschen delas in i arkitekt-, teknikkonsult- och industrikonsultföretag. De två förstnämnda kategorierna utreder, projekterar och projektleder byggrelaterade investeringar i vid bemärkelse. Industrikonsultföretagen eller något mer tydligt industriteknikkonsultföretagen utreder och projekterar industrins tillverkningsprocesser och utvecklar industrins produkter. Arkitekt- och teknikkonsultföretagen som projekterar alla slags byggnader och anläggningar, är de som projekterar fabriksbyggnaden medan industrikonsulten däremot tar sig an tillverkningsprocessen och/eller utvecklar de produkter som ska tillverkas. Om branschen Arkitekt-, teknikkonsult- och industrikonsultbranschen utreder, projekterar och deltar i utvecklingen av fasta investeringar och produkter för ca 36 miljarder kronor i år. Sektorn påverkar därmed utvecklingen av omkring 1 % av Sveriges BNP, som under 213 blev ca 3 6 miljarder kronor. Branschens företag är i väsentlig omfattning verksamma i inledningen av investeringscykeln. Branschens utveckling och förväntningar om framtida marknadsläge ger därför en tidig och tillförlitlig signal om hur en betydande del av BNP kommer att utvecklas under det kommande året. Om diagrammen Orderstocksindex räknas fram genom en vägning mellan inneliggande orderstock per anställd och beläggningsgraden om 2, 3, 6 och månader. Konfidenskurvorna visar skillnaden mellan procentandelen av företagen som angivit en positiv förväntan på orderstockens utveckling och de som angivit en negativ förväntan. Om exempelvis 6 % förväntar sig en förbättrad utveckling, 2 % förväntar sig en försämrad utveckling (och övriga 2 % förväntar sig en oförändrad bild) blir nettotalet + 4. Diagrammen över prisbildens utveckling och förväntan på personalstyrkans utveckling redovisar också nettotal och beräknas på samma sätt som konfidenstalen. Om denna undersökning Mätdatumet för denna undersökning är den 1 januari 2. 12 medlemsföretag, med sammanlagt cirka 16 anställda i Sverige, har deltagit i marknadsundersökningen. Svaren har samlats in under januari och februari. 12 medlemsföretag 16 anställda i Sverige
4 INLEDNING Fortsatt långsam återhämtning Vid publiceringen av förra Investeringssignalen kunde vi se tecken på en stabilare konjunktur i vår omvärld, även om stegen var både långsamma och små. Den trenden ser ut att hålla i sig. Ekonomierna i vårt närområde varken rasar eller rusar, utvecklingen är långsam och försiktigt positiv. Den bild som träder fram i flödet av ekonomiska rapporter är att det i första hand är i-länderna som är motorn i den tillväxt som vi kan se. Bric- och andra tillväxtländer går inte lika bra. Men sammantaget är bilden försiktigt positiv. Nyligen presenterade Statistiska Centralbyrån de preliminära nationalräkenskaperna för 213. Siffrorna visar att tillväxten för 213 var 1,5 procent. Sista kvartalet ökade tillväxten med 3,1 procent jämfört med samma period 2. Det innebär att läget i Sverige ser förhållandevis stabilt ut. Orderläget för våra sektorer innebär små förändringar uppåt, jämfört med föregående rapport. Redan för något år sedan kunde vi se i företagens förväntningar att de trodde på ett förbättrat orderläge och det är roligt att se att de förväntningarna nu börjar omvandlas till konkreta affärer i företagens orderböcker. Arkitekternas förväntningar på förbättringar i orderläget är relativt sett störst, jämfört med föregående period. Det kommer signaler från företagen om ett fortsatt rekryteringsbehov. Prispressen är dock fortsatt tuff i samtliga tre sektorer. Våra medlemsföretag gör nytta och skapar värde för sina kunder. Vi får tillsammans fortsätta arbetet med synliggöra detta för kunderna. Förhoppningen är att vi får lite hjälp av ekonomins utveckling. Mars 2 Lena Wästfelt Vd, Svenska Teknik&Designföretagen
5 Investeringar inom sektorn Tabellen nedan visar investeringarna inom sektorn under 211 och 2 samt prognoser för investeringsutvecklingen under 213 och 2. De totala investeringarna på bygg- och anläggningssektorn minskade med 3 %, till 291 miljarder kr, under 2. Minskningen beror helt och hållet på den svaga utvecklingen på bostadssektorn. Bostadsinvesteringarna minskade med % till knappt 113 miljarder kr mellan 211 och 2. För övriga delsektorer ökade emellertid investeringarna. Lokalinvesteringarna ökade med 3 % till nära 94 miljarder kr. Industrins investeringar i byggnader ökade med hela 28 % till 7,4 miljarder kr och investeringarna i infrastruktur och anläggningar ökade med 6 % till nära 77 miljarder kr. Under 213 beräknas bostadsinvesteringarna ha ökat en aning igen, en utveckling som väntas fortsätta även under 2. Därefter, under 215, väntas bostadsinvesteringarna plana ut och kanske avta. Ökningen under 213 och 2 beräknas till ca 3-4 % per år. Övriga bygg- och anläggningsrelaterade investeringar minskade under 213, vilket innebär att de totala bygginvesteringarna i Sverige minskade med ca 1 %. Under 2 väntas infrastruktur- och anläggningsinvesteringarna öka igen. Tillsammans med den positiva utvecklingen på bostadssektorn drar de upp de totala bygginvesteringarna under 2, utfallet beräknas hamna på omkring 2 % ökning. 1) Industrins investeringar i maskiner och utrustning ökade med 8 % mellan 211 och 2, till sammanlagt 48,7 miljarder kr. De väntas förbli oförändrade eller möjligen minska svagt under 213. Även för 2 väntas industrins investeringar bli oförändrade eller möjligtvis öka med upp till 1 %. Investeringar i Sverige 211 2 213p 2p miljarder kr miljarder kr % % % Bostäder 13,2 1,6-6 1 Lokaler 91, 93,9 3-6 1 Industribyggnader 5,8 7,4 28-2 -2 Infrastruktur och övriga anläggningar 72,4 76,7 6-1 2 Bygginvesteringar totalt 299,4 29,6-3 5 Industrins investeringar i maskiner och utrustning enligt SCB och STD-företagen 45,1 48,8 8 2 3 Bygg- och industriinvesteringar 211 samt prognos till 2, 213 och 2 (fasta priser). Källa SCB och BI. 1) SCB Nationalräkenskaperna och BI Byggkonjunkturen Nr 1, 2.
6 Orderstocksindex och konfidensserie I diagrammet nedan visas utvecklingen av orderstocksindex för arkitekt-, teknikkonsult- och industrikonsultföretagen. Orderstocksindex är framräknat genom en vägning mellan inneliggande orderstock per anställd och beläggningsgraden om 2, 3, 6 och månader. Orderstocksindex ökade för alla tre delsektorerna arkitekter, teknikkonsulter och industrikonsulter jämfört med läget i september. Detta är en tydlig indikation på att orderläget verkligen är på väg att förbättras, precis som förväntningarna visat en längre tid. Det ser ut som att en vändning skett, men man ska dock akta sig för att dra några längre slutsatser av det förbättrade orderläget i den här undersökningen. Teknikkonsulternas orderstocksindex ökade till 19 i januari 2, från 1 i september och 11 i maj. Vid motsvarande period 213 låg index på 98. Arkitekternas orderstocksindex ökade till 95 i januari i år, från 92 i september, 91 i maj och 88 i januari 213. Industrikonsulternas orderstocksindex ökade till 17 i januari, från 15 i september och i maj. Vid motsvarande tidpunkt förra året var det 19. Nedan illustreras orderstocksindex utveckling över tiden. Varje enskild punkt motsvarar orderläget vid mättidpunkten. Trenden ser klart positiv ut och man kan ana en fortsatt väg uppåt för kurvorna i diagrammet nedan. Utveckling Utveckling orderstocksindex orderstockindex 13 Arkitektföretagen Teknikkonsultföretagen Industrikonsultföretagen 11 1 9 7 Q1-4 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 Orderstocksutveckling för arkitekt-, teknikkonsult- och industrikonsultföretag.
7 I diagrammet nedan jämförs orderstocksindex med motsvarande period föregående år. Där kan utläsas att arkitekt- och teknikkonsultföretagen har ett klart bättre läge jämfört med samma period 213. Industrikonsulterna har ett sämre orderläge nu jämfört med samma period 213. Procentuell utveckling av orderstockindex jämfört med samma period året innan % Arkitekt- och teknikkonsultföretagen Industrikonsultföretagen 15 1 5-5 -1-15 -2 jan maj sep jan 6 6 6 7 maj sep 7 7 jan maj sep jan maj sep jan maj sep jan maj sep jan maj sep 8 8 8 9 9 9 1 1 1 11 11 11 jan 13 maj sep jan 13 13 Orderstocksutveckling för arkitektoch teknikkonsult företag respektive industrikonsultföretag. Avser förändring av orderstocksindex i procent jämfört med samma period förra året.
8 Konfidenskurvorna nedan, som illustrerar företagens förväntningar på utvecklingen av orderläget över tiden, signalerar en sammantaget alltmer positiv framtidstro. Alla tre kurvorna är uppe på nivåer som visar att de flesta företagen ser positivt på orderutvecklingen. För industrikonsulterna planar kurvan ut på en mycket hög nivå och för teknikkonsulterna viker den nedåt en aning, till följd av att fler rapporterar förväntningar om oförändrat orderläge. Väldigt få företag signalerar negativa förväntningar om orderlägets utveckling. Arkitektföretagen visar upp en klart mer positiv bild nu än de gjort under det senaste året. Konfidensserie orderläget om 66 månader 1 Arkitektföretagen Teknikkonsultföretagen Industrikonsultföretagen 6 4 2-2 -4-6 Q1-4 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 13 T1 Konfidensserie, förväntningar på orderläget om 6 månader. Teknikkonsulternas konfidenskurva avtog visserligen i den här mätningen, men nettotalet är fortfarande relativt högt vilket signalerar en fortsatt positiv framtidstro. Nettotalet var +43 (51-8) i den här mätningen, mot +57 (73-6) senast och +31 (42-11) i maj 213. Hälften av teknikkonsulterna tror orderläget förbättras fram till sommaren och de flesta övriga tror det blir oförändrat. Industrikonsulternas konfidenskurva ligger kvar på höga nivåer; nettotalet var +66 (69-3) i januari. I princip oförändrat jämfört med mätningarna innan med andra ord. I september var industrikonsulternas konfidensnettotal +67 (73-6), samma som i maj 213; +67 (71-4). Drygt två av tre industrikonsultföretag tror på en fortsatt förbättrad orderutveckling och i princip inga tror den försämras. Även arkitekterna visar nu en tydligt tilltagande tilltro till en förbättring av orderläget. Arkitekternas konfidensnettotal i januari var +36 (5-), mot +11 (26-15) i september och -3 (15-18) i maj 213. Det är det högsta konfidensnettotalet arkitekterna redovisat sedan maj 211 och är ytterligare en signal som verkar bekräfta att en vändning verkligen är på väg att konkretiseras. Hälften av arkitektförtagen tror alltså att orderläget förbättras fram till sommaren och endast ett av sex tror det försämras. Konfidenskurvorna säger inget om hur mycket orderläget väntas förändras, utan endast hur många som tror att det blir bättre respektive sämre, eller oförändrat. En tendens till vändning har kunnat anas i konfidensnettotalen under 213. I den här mätningen blir den här tendensen ännu tydligare då alla tre delsektorerna uppvisar positiva nettotal. Signalerna konfidenskurvorna sänder förstärks också av att man i den här mätningen kunnat konstatera faktiska förbättringar på orderläget, i form av företagens inneliggande ordrar. Den vändning som det signalerats om under 213 har börjat ske också i faktisk ökande orderingång. Trenden nu är relativt tydlig, läget fortsätter att förbättras under året.
9 Prisbildens utveckling På bygg- och anläggningssektorn råder fortsatt prispress medan industrikonsulterna långsamt höjer sina arvoden. Arkitekt- och teknikkonsultföretagen rapporterade om fortsatt prispress, även om den ser ut att vara avtagande. För helåret 213 var nettotalet, mellan de som höjt respektive sänkt sina arvoden, -19 (15-34), medan det för perioden september till januari var - (-26). I maj var nettotalet -34 (7-41). Så det ser ut som att prispressen avtar och alltfler rapporterar om oförändrade priser. Väldigt få rapporterar om höjda arvoden dock. Industrikonsulterna uppvisade redan i september en positiv trend med ökande priser. Den trenden håller i sig även i den här mätningen. Nettotalet mellan de som höjt respektive sänkt sina arvoden under perioden september till januari var + (27-13). I september var det +7 (2-13). Mätt på helåret 213 var det dock fler som hade sänkt sina genomsnittsarvoden än det var företag som höjt dem; 2 % av industrikonsulterna hade höjt sina arvoden under året medan 23 % hade sänkt dem. Detta ger nettotalet -3 (2-23). I de mätningar över genomsnittsarvoden som görs i samband med medlemsundersökningarna stöds den bild som företagen uppger om den generella prisutvecklingen. Inom bygg- och anläggningssektorn ser genomsnittspriserna ut att plana ut medan de för industrikonsulterna i genomsnitt ökat sedan i maj. Men det skiljer sig givetvis mycket mellan företag och delsektorer. En bild som dock är tydlig är att när det kommer till offentliga beställare, i offentliga upphandlingar, är prispressen stor. Konkurrensen på sektorn har tilltagit under senare år när multinationella organisationer börjat söka sig mot Skandinavien, och prisnivåerna är i princip det enda utvärderingskriteriet. Många företag signalerar nu att man närmar sig kritiska nivåer, då man inte längre med mycket höga beläggningsgrader lyckas räkna hem affären med rådande priser. Detta är en utveckling som varit tydlig under senare år, att dålig prisutveckling kompenserats med ökande debiteringsgrader. Det finns dock en uppenbar begränsning på den lösningen; när man nått maximalt kapacitetsutnyttjande i beläggningsgrader och debiteringsgrader fungerar inte den strategin längre. Problematiken med den dåliga prisutvecklingen berör inte endast teknikkonsulternas lönsamhet. Det handlar också om samhällsutveckling och vilken kvalitet som kan erbjudas till offererade priser. Prispressen kan tvinga teknikkonsulter att offerera mer juniora konsulter och därför lösningar som t ex inte tar tillräcklig hänsyn till livscykelkostnad eller energieffektivitet. En större investering i projekteringsskedet kan också ofta generera en bättre ekonomi i hela projektet och lägre driftskostnader för objektet. När det sätts för stort fokus på lägsta pris går beställaren, och i slutändan samhället, miste om de bästa lösningarna. Det vore önskvärt om större hänsyn kunde läggas till kvalitetsaspekten i upphandlingar, för att få bästa möjliga resultat och för att skattebetalarna ska få så mycket valuta för pengarna som möjligt. Nedan illustreras hur prisutvecklingen i branschen varit över tiden. Arkitekt- och teknikkonsultföretagen redovisas tillsammans och industrikonsulterna för sig. Prisbildens utveckling nettotal nettotal 1 6 4 2-2 -4-6 - 1 Arkitekt- och teknikkonsultföretagen Industrikonsultföretagen 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 Prisbildens utveckling sedan senaste mätningen. Anger nettotal.
1 UTVECKLING FÖR ARKITEKT- OCH TEKNIKKONSULTFÖRETAGEN Sammantaget kan man se en ökande orderingång på bygg- och anläggningssektorn. Det är framförallt bostadsinvesteringarna som driver uppgången under året. Bostadsinvesteringarna ökade under 213. Antalet påbörjade lägenheter uppgick preliminärt till 28 5, från 21 3 under 2. Under 2 beräknas antalet påbörjade lägenheter öka till 31 för att sedan plana ut under 215. Inte minst arkitektföretagen har märkt av de ökande bostadsinvesteringarna, med ökande orderingång på området sedan ett drygt år tillbaka. Det är olika delsektorer som driver byggan det i olika delar av landet. I de nordligaste delarna är aktiviteten hög tack vare expansionen inom gruvnäring en, som generar investeringar i lokaler och infrastruktur. I Stockholms- och Mälarregionen är det bostadsbyggandet som framförallt ligger bakom ökningen i bygginvesteringarna. Infrastrukturinvesteringar spelar förstås också en stor roll i Stockholmsregionen sedan flera år tillbaka. I Göteborgsregionen är bilden liknande den i Stockholmsregionen, byggandet ökar och det västsvenska paketet medför ökande infrastrukturinvesteringar. I Skåne och de flesta övriga inlandsregioner går byggandet däremot trögt för tillfället. 2) Bygg- och anläggningsorienterade företag sänder i den här mätningen fortsatt positiva signaler, inte minst inom de viktiga delsektorerna infrastruktur och övriga hus; med konfidensnettotal på +32 (44-) respektive +33 (43-1). Konfidensnettotalen är positiva för samtliga delsektorer. Men det största nettotalet redovisas för bostadssektorn; +59 (61-2). Svagaste delsektorn är den för uppdrag gällande industribyggnader, som redovisar ett konfidensnettotal om +3 (13-1). På den delsektorn skedde stora investeringar under 2-213 så en nedgång där är väntad. En väntad ökning av infrastrukturinvesteringarna under kommande år speglas redan i teknikkonsulternas orderböcker, projekteringen avseende infrastruktur ökar under 2. Tabellen nedan visar arkitekt- och teknikkonsultföretagens samlade förväntningar på orderlägets utveckling per delsektor fram till juli 2. Arkitekter & teknikkonsulter januari 2 Förväntningar (%) Andel volym (%) Delsektorer Ökad Oförändrad Minskad 213 2 Bostäder 61 37 2 1 Övriga hus 43 47 1 3 32 Industribyggnader 13 77 1 7 7 Infrastruktur 44 44 23 31 Övriga anläggningar 23 64 13 13 6 Miljö/utredningar 31 67 2 1 7 Stadsplanering 42 55 3 7 5 Totalt vägt 39 (35) 52 (57) 9 (8) 1% Förväntningar på orderstockens utveckling om 6 månader, fördelat på delsektorer. 2) BI, Byggkonjunkturen 1, 2
11 De allra flesta väntar sig ett oförändrat orderläge. Men sammanvägt är förväntningarna för arkitektoch teknikkonsultföretagen mer positiva nu än de var i september och i maj 213. Andelen företag som förväntar sig ökad orderingång i olika delsektorer ökar. De olika delsektorernas andel av omsättning för de medverkande företagen har uppdaterats med 213- års siffror. Övriga hus (lokaler) är fortsatt den största delsektorn för de bygg- och anläggningsorienterade företagen, med en andel på 3 % av den totala omsättningen. Motsvarande siffra 2 var 32 %. Näst största delsektorn är alltjämt infrastruktur, som representerade 23 % av omsättningen under 213. Det var dock en minskning jämfört med de 31 % under 2. Övriga anläggningar representerade 13 % av omsättningen, bostäder samt miljöutredningar representerade 1 % var och industribyggnader och stadsplanering 7 % var. I diagrammet intill syns arkitekternas och teknikkonsulternas gemensamma orderstocksindex och konfidensindikator. Orderstocksindex vände upp samtidigt som konfidensindikatorn fortsätter att stiga. Orderstock vs vs förväntningar på på orderläget Orderstockindex vänster axel Konfidens höger axel 11 6 1 4 9 2 7-2 6 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 Orderstock vs konfidens (förväntningar på orderläget om 6 månader). -4 Uppdragen avseende industribyggnader har en fortsatt svag utveckling. Nettotalet i januari var +3 (13-1), mot -2 (13-15) i september och -8 (-22) i maj. Totalprognos uppdrag avseende industribyggnader 4 3 2 1-1 -2-3 -4 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 Arkitekternas och teknikkonsulternas sammantagna förväntningar på uppdrag avseende industribyggnader om 6 månader.
Arkitektföretagen Arkitektföretagen uppvisar ett bättre orderläge i januari jämfört med i september. Orderstocksindex ökade till 95 från 92 i september och 91 i maj. 95 är den högsta indexnoteringen för arkitektföretagen sedan september 211, då orderstocksindex var uppe i 96. Den goda utvecklingen för lokalinvesteringarna under 213 och för bostadsinvesteringarna under slutet av 213 och början av 2 har inneburit en ökande orderingång och högre beläggning för arkitektföretagen. Optimismen bland arkitekterna har också tilltagit, vilket speglas i konfidensindikatorn. Konfidensnettotalet, som visar skillnaden mellan andelen företag som tror på förbättrat respektive försämrat orderläge, ökade till +36 (5-) i januari från +11 (26-11) i september och -3 (15-18) i maj 213. Det är den högsta nivån arkitekternas konfidenskurva var uppe i sedan maj 211 då konfidensnettotalet var +53 (59-6). Nedan redovisas arkitektföretagens förväntningar på orderlägets utveckling, fördelat på delsektorer samt delsektorernas respektive andel av omsättningen under 2 och 213. Arkitekter januari 2 Förväntningar (%) Andel volym (%) Delsektorer Ökad Oförändrad Minskad 213 2 Bostäder 64 36 25 21 Övriga hus 44 48 8 53 5 Industribyggnader 6 75 19 6 6 Infrastruktur 1 5 6 Övriga anläggningar 11 67 22 2 3 Miljö/utredningar 17 83 3 4 Stadsplanering 36 59 5 6 1 Totalt vägt 43 (33) 51 (59) 6 (8) 1% Arkitekternas förväntningar på orderstockens utveckling om 6 månader, fördelat på delsektorer. Konfidensnettotalen är positiva för de två viktigaste delsektorerna; bostadsuppdrag och övriga hus (lokaler). De två delsektorerna representerade 25 % respektive 53 % av arkitektföretagens omsättning under 213. Uppdragen avseende industribyggnader minskar dock, konfidensnettotalet för den delsektorn var -13 (6-19). Uppdragen avseende stadsplanering väntas fortsätta att öka; konfidensnettotalet var +31 (36-5). I diagrammet nedan illustreras konfidenskurvan för bostadsprojektering som uppvisar en fortsatt positiv trend. Arkitektföretag prognos avseende bostadsprojektering, nettotal 1 6 4 2-2 -4-6 - 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 Arkitekternas förväntningar avseende bostadsprojektering om 6 månader.
13 Nettotalet avseende den förväntade utvecklingen för bostadsuppdrag var +64 (64-) i den här mätningen, jämfört med +5 (5-) i september, +26 (42-16) i maj och +17 (28-11) i januari 213. Den positiva utvecklingen inom bostadsområdet är nu tydlig. Två av tre arkitektföretag väntar sig en fortsatt ökande orderingång avseende bostadsuppdrag. Inga av de medverkande arkitektföretagen väntar sig en försämring på bostadsområdet. Inom området övriga hus är arkitektföretagen fortfarande överlag positiva. Nettotalet avseende förväntningarna kring orderutvecklingen för lokaler var +44 (48-4), vilket är en ökning jämfört med i september då konfidensnettotalet var +16 (28-). I maj 213 var det +8 (36-28) och i januari +7 (25-18). Jämfört med i september har orderläget varit oförändrat avseende kontorslokaler medan det försämrats inom handeln. En svag förbättring har noterats för uppdrag avseende upplevelseindustrin (hotell, konserthus, teater och idrott) sedan i september. En mer betydande ökning har registerats för uppdrag avseende offentliga lokaler. Arkitektföretag prognos avseende Arkitektföretag prognos avseende övriga övriga hus, hus, nettotal nettotal 6 4 2-2 -4-6 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 Arkitekternas förväntningar avseende övriga hus (kontor, handel, upplevelse och offentliga lokaler) om 6 månader. Arkitektföretagens debiteringsgrad förblev oförändrad under det tredje tertialet 213 jämfört med andra tertialet; den genomsnittliga debiteringsgraden var 77,1 %. Den ökande orderingången har ännu inte återspeglingar i beläggningen. Men debiteringsgraden förväntas öka under årets första hälft; det tror nära hälften (48 %) av arkitektföretagen medan endast % tror att den kommer att försämras. Lönsamheten under 213 var oförändrad jämfört med 2, om man ser till hur de medverkande arkitektföretagen rapporterade i den här undersökningen. 36 % uppgav att rörelsemarginalen förbättrats under 213 lika många som sade att den försämrats. Det är dock troligt att den genomsnittliga rörelsemarginalen för arkitektföretagen försämrats under 213, med tanke på den stora prispressen och att offentliga beställare representerar en större andel av uppdragen. Den genomsnittliga rörelsemarginalen för de medverkande företagen var 8,4 % under 213. I beräkningarna för Branschöversikten 213 (se andra rapporter från STD-företagen) hade arkitektföretagen en rörelsemarginal på 8,5 % under 2. Även om underlagen skiljer sig en aning så indikerar ändå siffrorna i den här mätningen och de som tagits fram för Branschöversikten att en försämring av lönsamheten skett under 213, även om den var marginell. En tydlig trend under 213 var också att lönsamheten var sämre i början och något bättre i slutet av året. 41 % av företagen rapporterade att rörelsemarginalen var bättre under perioden september till januari jämfört med perioden innan. Även om perioden innan innehåller sommarmånaderna så förstärker detta ändå den bilden. % av de svarande sade att rörelsemarginalen försämrats under samma period. När det gäller lönsamhetsutvecklingen under 2 är bilden ännu tydligare. 43 % av de svarande tror den förbättras medan endast 9 % tror att den försämras. Det är sannolikt att rörelsemarginalen blir något bättre under 2 även om en ökning troligen blir marginell. Prisutvecklingen går trögt och svänger oftast uppåt ett tag efter orderutvecklingen.
Teknikkonsultföretagen (bygg- och anläggningsorienterade konsultföretag) Teknikkonsulterna inom bygg, anläggning och installation sänder signaler om ett förbättrat orderläge och förväntningar om en fortsatt förbättring. Orderstocksindex ökade ordentligt, till 19 i januari i år, från 1 respektive 11 i september och maj förra året. Förväntningarna kring orderlägets utveckling framöver är fortsatt positiva. Konfidensnettotalet var +43 (51-8) i januarimätningen. Det är visserligen en minskning jämfört med i septembermätningen då det var +57 (64-7). Men i praktiken innebär det endast att några fler företag tror på oförändrat orderläge fram till sommaren. Hälften av företagen tror dock att orderläget förbättras under årets första halva. Väldigt få, 8 %, tror att det försämras. Under 213 minskade lokalinvesteringarna en aning samtidigt som infrastruktur- och anläggningsinvesteringarna tillfälligt avtog. Under 2 ökar uppdragen avseende infrastrukturinvesteringar för teknikkonsulterna, när de projekterar de investeringar som kommer sättas igång från och med 215. I kombination med den pågående ökningen av investeringar på bostadssektorn ser det ut som att infrastrukturinvesteringarna kommer att driva teknikkonsulternas utveckling under kommande år. Marknaden för teknikkonsulter ser ut att bli fortsatt stark, och växande, under de närmaste åren. Detta har attraherat flera multinationella organisationer till Sverige och Norge, som har omfattande planerade infrastrukturinvesteringar under flera år framöver. Med svagare marknader i många andra europeiska länder och, med internationella mått mätt, goda marginaler i Skandinavien är det ett naturligt steg att ta. Detta ökar givetvis konkurrensen på infrastruktur- och anläggningsmarknaden framöver. Den ökande konkurrensen riskerar att ytterligare öka prispressen, vilket är en olycklig utveckling på en redan pressad marknad. Det vore önskvärt att andra kriterier än enbart lägsta pris fick utrymme i upphandlingar, inte minst för att säkerställa kvaliteten i de upphandlade projekten. Utvecklingen på de olika delsektorerna är tydlig. De flesta tror på oförändrat orderläge, men andelen företag som tror på förbättrat orderläge ökar. Det högsta konfidensnettotalet redovisas för uppdrag avseende bostäder; +55 (58-3). De volymmässigt viktigaste två delsektorerna, övriga hus och infrastruktur, som båda representerade 26 % var av ordervolymen under 213; har höga konfidensnettotal. Det var +3 (42-) för övriga hus och +39 (53-) för infrastruktur. Svagast förväntningar redovisades för uppdrag avseende industribyggnader; +1 (16-6). De allra flesta väntar sig en oförändrad utveckling där. Uppdragen avseende övriga anläggningar (kraft, energi, tele, m.m.) redovisar också positiva konfidensnettotal; +18 (27-9). Nedan redovisas teknikkonsultföretagens förväntningar på orderlägets utveckling, fördelat på delsektorer, samt delsektorernas respektive andel av omsättningen under 2 och 213. Teknikkonsulter januari 2 Förväntningar (%) Andel volym (%) Delsektorer Ökad Oförändrad Minskad 213 2 Bostäder 58 39 3 7 8 Övriga hus 42 46 26 25 Industribyggnader 16 78 6 8 8 Infrastruktur 53 33 26 41 Övriga anläggningar 27 64 9 15 7 Miljö/utredningar 37 6 3 11 9 Stadsplanering 5 5 7 2 Totalt vägt 42 (37) 49 (54) 9 (9) 1% Teknikkonsulternas förväntningar på orderstockens utveckling om 6 månader, fördelat på delsektorer.
15 Under 213 minskade infrastrukturuppdragens andel av teknikkonsulternas omsättning, till 26 % från 41 % under 2. Övriga hus ökade en aning, till 26 % från 25 % året innan. Största ökningen registrerades för övriga anläggningar; 15 % under 213 mot 7 % under 2. Det var inte minst privata investeringar i vattenoch reningsverk samt transport och kommunikationer som stod för merparten av ökningarna. På delsektorn för övriga hus ökade andelen uppdrag avseende offentliga lokaler mellan september 213 och januari 2, i likhet med bilden arkitektföretagen rapporterat. 44 % av de medverkande teknikkonsulterna rapporterade att uppdragen för offentliga lokaler ökat medan endast 9 % rapporterade att de minskat. 26 % av teknikkonsulterna rapporterade också att uppdragen avseende kontorslokaler ökat, mot endast 6 % som sade att de minskat. För uppdrag mot handeln sade 33 % att de ökat mot 17 % som sade att de minskat. För upplevelseindustrin var orderutvecklingen oförändrad jämfört med läget i september 213. Uppdragen avseende övriga hus väntas öka en aning under både 2 och 215. I diagrammet intill illustreras förväntningarna på infrastruktursektorn över tiden. Teknikkonsulternas debiteringsgrader förbättrades en aning mot slutet av 213, men sammantaget minskade de jämfört med 2. Den genomsnittliga debiteringsgraden för helåret 213 var 75,4 %. Under 212 var den 75,6 %. För perioden september till januari redovisades en genomsnittlig debiteringsgrad på 75,8 % alltså en ökning jämfört med årsgenomsnittet. Nära hälften (47 %) av de medverkande företagen tror också att debiteringsgraden fortsätter att förbättras under året, mot endast 5 % som tror att den försämras; vilket ger konfidensnettotalet +42 (47-5), samma som i september +42 (52-1). Teknikkonsulterna rapporterar om försämrad lönsamhet under 213. 29 % av de medverkande företagen uppgav att rörelsemarginalen ökat jämfört med 2 och 42 % uppgav att den minskat, vilket ger ett netto tal på -13 (29-42). Mätt i faktiska siffror var den genomsnittliga rörelsemarginalen för de medverkande företagen 7,4 %. I beräkningar för Branschöversikten (se andra rapporter från STD-företagen) 213 var rörelsemarginalen i genomsnitt 6, % för teknikkonsulterna under 2. Jämfört med den siffran ser det tvärtom ut som lönsamheten förbättrades under 213. När det gäller den förväntade utvecklingen för 2 är teknikkonsultföretagen överlag optimistiska. 47 % tror att rörelsemarginalen förbättras under första halvåret i år och endast 16 % tror att den försämras. Teknikkonsultföretagen prognos prognos avseende avseende infrastruktur, nettotal 7 6 5 4 3 2 1-1 -2-3 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 Teknikkonsulternas förväntningar avseende infrastruktur om 6 månader.
16 UTVECKLINGEN FÖR INDUSTRIKONSULTERNA Industrikonsulternas orderläge fortsatte att förbättras mellan september 213 och januari i år. Orderstocksindexet, baserat på inneliggande orderstockar den 1 januari 2, ökade till 17 från 15 i september och i maj 213. Förväntningarna kring orderlägets utveckling är fortsatt positiva. Konfidensnettotalet, som visar skillnaden mellan andelen företag som tror orderläget förbättras respektive försämras, var +66 (69-3) i januari. Ungefär samma som i september; +67 (73-6). Två av tre företag tror på förbättrat orderläge fram till sommaren och endast ett fåtal (3 %) tror att det försämras. Industrikonsulternas verksamhet är nära kopplad till den svenska tillverknings- och exportindustrins utveckling, som i sin tur är beroende av ekonomin i omvärlden. Världsekonomin ser alltmer stabil ut, inte minst i USA som verkar få ordning på budgetdispyter och lånetak. Samtidigt går det lite trögare i tillväxtekonomier som Kina, Brasilien och Indien. Tillsammans med andra klassiska industriländer, som Storbritannien och Tyskland, kommer USA vara motorn i återhämtningen. Den ekonomiska återhämtningen i omvärlden har bidragit till en ökad exportorderingång för svenska industriföretag; framförallt för sågverk-, pappers-, stål och metall- samt elektronikindustrin. Även från hemmamarknaden har orderingången ökat. I synnerhet för motorfordons-, möbel-, trävaru- och transportmedelsindustrin. Så signalerna från omvärlden ser relativt positiva ut för industrikonsulterna, även om ökningarna på orderingången för tillverkningsindustrin går långsamt och utgår från låga nivåer. Den stora oroshärden nu är givetvis utvecklingen i Ukraina. En förvärrad situation där riskerar givetvis att sprida sig till de kringliggande ekonomierna och i slutändan även till världsekonomin. 3) I diagrammet nedan visas orderstocksindex utveckling tillsammans med konfidenskurvans utveckling. Konfidensindikatorn, som illustreras av den blå kurvan nedan, planar ut på en hög nivå. Den röda kurvan visar orderstocksindex utveckling över tiden. Trenden är ett stigande orderstocksindex, vilket betyder förbättrat orderläge. Orderstockindex Orderstockindex vs vs konfidens konfidens om om orderläget om om 66 mån månader 13 11 1 9 7 Orderstockindex vänster axel 1 Konfidens höger axel 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 1 6 4 2-2 -4 13 T1 Industrikonsulterna, orderstock vs konfidens (förväntningar på orderläget om 6 månader) 3) Konjunkturbarometern februari 2, Byggkonjunkturen nr 1, 2 och STD-företagen
17 I diagrammet till höger visas återigen orderstocksindex tillsammans med beläggningsgraderna om 2, 3 och 6 månader. Efter en negativ utveckling av orderstocksindex sedan 211 har det vänt uppåt. En trend som enligt företagens förväntningar ser ut att fortsätta. Orderstockindex och beläggning Orderstockindex och beläggning industrikonsultföretagen industrikonsultföretagen Orderstockindex 2 mån beläggning 3 mån beläggning 6 mån beläggning 1 6 4 2 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 Industriteknikkonsulterna, orderstock och beläggning (2, 3 & 6 månader) I tabellen nedan illustreras företagens förväntningar på orderlägets utveckling för de olika delsektorerna. Sammantaget är bilden liknande den som visades i maj. Men det är färre företag som förväntar sig försämringar. Företagen är övervägande positiva eller neutrala avseende utvecklingen framöver. Högst nettotal redovisas för uppdrag avseende produktions-/processutveckling; +52 (52-); samt uppdrag avseende teknisk IT; +53 (53-). Även för den viktiga delsektorn produktutveckling är konfidensnettotalet högt; +43 (52-9). Industriteknikkonsulter januari 2 Förväntningar (%) Andel volym (%) Delsektorer Ökad Oförändrad Minskad 213 2 Produktions-/processutveckling 52 48 15 35 Produktutveckling 52 39 9 35 32 Teknisk IT 53 47 13 Information/utbildning 23 69 8 11 1 Annat 38 62 25 1 Totalt vägt 48 (49) 48 (4) 4 (11) 1% Industriteknikkonsulternas förväntningar på orderstockens utveckling om 6 månader, fördelat på delsektorer. De olika delsektorernas betydelse för industrikonsulternas omsättning har förändrats en aning mellan 2 och 213. Det är framförallt uppdrag avseende produktions-/processutveckling som hade en lägre andel av omsättningen. Den delsektorn representerade 15 % av den totala omsättningen under 213, mot 35 % under 2. Produktutveckling representerade den största andelen, 35 % mot 32 % under 2. Skillnaderna kan delvis bero på variationer i vilka företag som deltagit i undersökningarna, men vissa trender kan ändå utläsas.
18 I tabellen nedan redovisas förväntningarna fördelat på de olika kundsegmenten. Industriteknikkonsulter januari 2 Förväntningar (%) Andel volym (%) Kundsegment Ökad Oförändrad Minskad 213 2 Gruvindustrin 3 6 1 4 5 Trä/massa/pappers industrin 76 4 5 Läkemedels/kemiska industrin 39 46 15 6 8 Livsmedelsindustrin 22 67 11 2 2 Metall/maskinindustrin Metallindustri 86 4 5 Maskinindustri 18 73 9 2 6 Verkstadsindustri 5 4 1 17 Tillverkning el/optik/telekom prod 55 36 9 4 4 Tillverkning fordon/transport medel 61 28 11 32 24 Energi/kraft 57 43 11 Andra kundsegment 5 5 19 Totalt vägt 46 (48) 46 (43) 8 (9) 1% Industriteknikkonsulternas förväntningar på orderstockens utveckling om 6 månader, fördelat på kundsegment. De olika kundsegmentens andel av den totala omsättningen under 213 är relativt oförändrade jämfört med 2. Den största förändringen skedde för upp drag avseende tillverkning av fordon eller transportmedel, som ökade sin andel till 32 % under 213 mot 24 % under 2. Nära en tredjedel av de medverkande industrikonsulternas uppdrag kommer alltså från fordons- och transportindustrin. Förväntningarna för hur orderläget kommer att utvecklas för de olika kundsegmenten har inte förändrats speciellt mycket sedan den förra mätningen. Generellt väntas en svag eller större orderingång från samtliga kundsegment förutom trä-/pappersmassaindustrin. Högst konfidensnettotal redovisades för el/optik/telekomindustrin; +46 (55-9), fordons/transportmedelsindustrin; +5 (61-11); energi/kraftindustrin; +57 (57-), samt för andra kundsegment; +5 (5-). Nedan visas diagram över utvecklingen på konfidenskurvorna för de olika delsektorerna. Trenden är positiv både för uppdrag avseende produktions- och processutveckling. Uppdrag avseende produktions-/processutveckling Uppdrag avseende produktions-/processutveckling 1 Uppdrag avseende produktutveckling Uppdrag avseende produktutveckling 1 6 6 4 4 2 2-2 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 Industriteknikkonsulternas förväntningar på orderstockens utveckling för uppdrag avseende produktions- och processutveckling. Nettotal. -2 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 Industriteknikkonsulternas förväntningar på orderstockens utveckling för uppdrag avseende produktutveckling. Nettotal.
19 Uppdrag avseende teknisk IT Uppdrag avseende teknisk IT 1 Uppdrag avseende teknisk Uppdrag information/utbildning avseende teknisk information/utbildning 1 6 6 4 4 2 2-2 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 Industriteknikkonsulternas förväntningar på orderstockens utveckling för uppdrag avseende teknisk IT. Nettotal. -2 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 Industrikonsulternas förväntningar på orderstockens utveckling för uppdrag avseende teknisk information/utbildning. Nettotal. Industrikonsulterna redovisade lägre genomsnittliga debiteringsgrader under 213 jämfört med under 2; 76,5 % respektive 79,9 %. Debiteringsgraden under perioden september till januari var 73,4 %, vilket indikerar en sjunkande debiteringsgrad mot slutet av året. Den ökande orderingången bör dock resultera i ökande debiteringsgrader under 2. Det tror också de medverkande företagen. 55 % av de svarande trodde att den kommer att öka under året och inga trodde att den skulle försämras. Industrikonsulterna rapporterade att lönsamheten försämrats under 213 jämfört med 2. Endast % rapporterade förbättrad rörelsemarginal medan 66 % rapporterade försämrad rörelsemarginal. Den genomsnittliga rörelsemarginalen för de medverkande industrikonsulterna var 7,4 %. I beräkningarna inför den årliga rapporten Branschöversikten var industrikonsulternas rörelsemarginal under 2 7,5 %. Så en faktiskt försämrad lönsamhet verkar ha skett, om än en marginell sådan. Lönsamheten verkar ha förbättrats redan under slutet av 213. 36 % svarade att rörelsemarginalen var bättre under perioden september 213 till januari i år än under perioden innan, medan 27 % svarade att den försämrats. Man ska dock komma ihåg att perioden innan, maj till augusti, innehåller sommarmånaderna som delvis kan förklara en tillfälligt lägre lönsamhet. Förväntningarna kring hur lönsamheten kommer att utvecklas under 2 är dock tydliga. 73 % av företagen tror den förbättras. Inga företag tror att den försämras under året. Detta ger det höga konfidensnettotalet +73 (73-), något högre än vid den senaste mätningen då det var +62 (62-).
2 SYSSELSÄTTNINGSLÄGET Rekryteringsbehovet är fortfarande stort, men något vikande i byggoch anläggningssektorn. Bland industrikonsulterna behöver i princip alla nyanställa. Teknikkonsulternas nettotal, som visar differensen mellan andelen företag som behöver öka respektive minska personalstyrkan, minskade till +64 (67-3) i den här mätningen. Motsvarande siffra i september var +76 (76-), och i maj 213 var den +64 (69-5). I praktiken visar siffrorna att två av tre teknikkonsultföretag behöver rekrytera personal och nästan inga behöver minska personalstyrkan. Alltjämt ett stort rekryteringsbehov med andra ord. För arkitektföretagen var nettotalet +38 (45-7), mot +44 (48-4) i september och + (33-21) i maj 213. Siffrorna visar ett relativt stort rekryteringsbehov, där ungefär hälften säger sig behöva rekrytera och nästa alla övriga vill behålla befintlig personalstyrka. Industrikonsulterna visar störst rekryteringsbehov, nästan alla behöver anställa mer personal. Nettotalet, mellan de som behöver öka respektive minska personalstyrkan, var +9 (9-). Alltså, nio av tio företag behöver rekrytera samtidigt som inga företag signalerar att de behöver dra ned på personalstyrkan. Motsvarande siffra i september förra året var +82 (86-4), och i maj var den +55 (59-4). Trenden är alltså tydlig: personalbristen bland industrikonsultföretagen är stor och rekryteringsbehovet är utbrett. I diagrammet nedan illustreras rekryteringsbehovets utveckling över tiden. Arkitekt- och teknikkonsultföretagen presenteras gemensamt. Förväntningar på personalstyrkans utveckling om Förväntningar 6 mån nettotal på personalstyrkans utveckling om 6 mån nettotal 1 6 4 2 Arkitekt- och teknikkonsultföretagen Industrikonsultföretagen Diagrammet nedan visar kurvorna för arkitekter och teknikkonsulter separat, samt för industriteknikkonsulter. Förväntningar på personalstyrkans utveckling om 6 mån nettotal 1 6 4 2-2 Arkitektföretagen Teknikkonsultföretagen Industrikonsultföretagen -2 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11-4 T2-3 7 8 9 1 11 13 T1 Förväntningar på personalstyrkans utveckling om 6 månader. Teknikkonsulter och arkitekter tillsammans vs industriteknikkonsulter. Förväntningar på personalstyrkans utveckling om 6 månader. Teknikkonsulter, arkitekter var för sig samt industriteknikkonsulter. Kompetensförsörjningen är en av branschens största utmaningar, tillsammans med den svaga prisutvecklingen. Det är framförallt på ingenjörssidan som bristen på kompetens är stor. För arkitekterna är situationen annorlunda, tillflödet av ny kompetens besvarar bättre branschens behov. Nu när orderingången ökar riskerar kompetensbristen att bli en flaskhals som bromsar produktiviteten och tillväxten i sektorn. Konkurrensen om den tillgängliga kompetensen i branschen är stor och företagen rekryterar från varandra, vilket i sin tur
21 också driver upp lönerna. Det sätter ännu större press på lönsamheten. De medverkande industrikonsultföretagen i den här undersökningen hade en sammanlagd personalstyrka i Sverige på 5283 personer under 213. Under året rekryterade de 922 personer samtidigt som 168 personer lämnade företagen, av olika anledningar. Det innebär en personalomsättning in på 18 % och en personalomsättning ut på 2 %. Den totala personalomsättningen för industrikonsulterna var 38 %. Alltså, fler än var tredje anställd har anlänt eller lämnat under året. De medverkande teknikkonsultföretagen, inom bygg och anläggning, hade en sammanlagd personalstyrka i Sverige på 8561 personer under 213. Under året anställdes 14 personer till företagen samtidigt som 836 lämnade dem. Det ger en personalomsättning in på 13 %, och 1 % på personalomsättning ut. Den totala personalomsättningen för teknikkonsultföretagen blir då 23 %. Ungefär var fjärde person har anlänt eller lämnat under året. De medverkande arkitektföretagen hade en gemensam personalstyrka i Sverige på 19 personer under 213. Under året anställdes 317 personer och 9 lämnade. Det motsvarar en personalomsättning in på 16 % och en personalomsättning ut på 8 %, och en total personalomsättning på 24 %. Ungefär var fjärde person har anlänt eller lämnat under året. Sammantaget för hela branschen är den totala personalomsättningen ungefär 28 %. Företagen rekryterar från varandra och driver upp lönerna. Detta är problematiskt. Det behövs framförallt fler ingenjörer för att balansen mellan tillgång och efterfrågan ska bli jämnare. För att kunna behålla lönsamheten behöver företagen kunna kontrollera kostnaderna samtidigt som de måste ta bättre betalt för sina tjänster. Åtminstone om man ska kunna leverera tjänster med en hög grad av innovation, kvalitet och hållbarhet.
22 KOMMANDE RAPPORTER Under 2 publiceras även: Branschkommunikén, augusti Branschöversikten/Sector Review, december Under 2 publiceras Investeringssignalen: Mätdatum 1 maj 2: marknadsundersökningen genomförs under maj och juni. Rapporten publiceras i juni. Mätdatum 1 september 2: marknadsundersökningen genomförs under september och oktober. Rapporten publiceras i oktober. Läs också gärna Almegas rapporter där chefekonomen Lena Hagman genom fakta och analyser rapporterar om tjänstesektorns betydelse för den svenska ekonomin. Rapporterna innehåller analyser och prognoser kring tjänstesektorns utveckling, vissa tjänstebranschers utveckling samt makroekonomiska analyser och prognoser. Tjänsteindikatorn: Publiceras 4 ggr/år, kvartalsvis. Konjunkturindikatorn: Publiceras 2 ggr/år För Almegas rapporter, besök: almega.se under fliken politik och ekonomi. KONTAKT Information om STD-företagens verksamhet lämnas av: Lena Wästfelt, vd Tel/mobil: 8-762 69 7 E-post: lena.wastfelt@std.se Branschinformation och frågor om Investeringssignalen och övriga marknadsrapporter lämnas av: David Cramér, marknadsanalytiker Tel/mobil: 8-762 67 2 E-post: david.cramer@std.se Branschöversikter, Branschkommunikéer, analyser och tidigare upplagor av Investeringssignalen återfinns på www.std.se. Omslagsbild Shoppingcentret Emporia i Malmö, som är ritat av Wingårdh Arkitekter. Foto Leif Johansson. X-Ray foto.