Naturens hämnd Distributionstitel Videotitel i Sverige Inspelningstitel Naturens hevn Naturens hämnd Förgiftningen Produktionsuppgifter: Produktionsbolag Filmproduktion AB, Hällekis Distributör i Sverige (35 mm) Folkets Bio AB, Stockholm Distributör i Sverige (köpvideo) Filmproduktion AB, Hällekis (1995) Laboratorium FilmTeknik AB, Solna Mixning FilmMixarna AB, Solna Förtext Animagica Film & Video AB, Sundbyberg Regi Manus Producent Produktionsledare Foto Musik Klippning Ljudtekniker B-foto Ljussättare Optisk printer Ljudläggning Mixning Övrig medarbetare Speaker Suzanne Branner Per Källberg Ulf Dageby Anette Lykke Lundberg Peter Holthausen Einar Bjarnason Gunnar Andersson Christer Berglund Peter Holthausen Christer Furubrand Wille Kökeritz Berndt Frithiof Sven Olof Heed PeO Olsson Håkan Jarl Åsa Wrangel Thorsten Näslund Bildformat: Vidfilm (1,66:1) Färgsystem: Färg Ljudsystem: Optisk mono Originallängd i : 76
Censur: 124.019 Datum: 1983-04-21 Åldersgräns: Tillåten från 11 år Längd: 2080 meter Kommentar: Aktlängder: 560-510-395-615 m. Sverigepremiär 1983-04-25 2001 Stockholm Sverige 76 1983-04-25 Folkets Bio Stockholm Sverige 76 Urpremiär 1983-04-25 Folkets Bio Stockholm Sverige 76 1983-04-25 2001 Stockholm Sverige 76 Videorelease 1995-05 Sverige 73 Rollista: Nils Nilsson Peter Samuelsson Bengt Samuelsson Kjell-Åke Persson Gun Persson bonde och amatörforskare i Tuvattnet i Jämtland pojken med cancer hans pappa Svensk filmografi
Animerad sekvens inleder filmen: Örn lyfter med människa i sina klor. En grupp betraktare står på marken. Sjukhusklinik. En liten pojke får en spruta av sköterska. Det gör ont och han jämrar sig. Rofylld natur. Skog i solljus. Betande rådjur. Fors. Skogsdunge i motljus. En insjö där en and simmar fram med sina ungar. Spindelväv. Rådjur. En helikopter hörs starta. Ett rådjur och en hare hukar sig för ljudet. Helikoptern bombarderar under starkt dån sjön med kalk i stora kaskader. En kalkmaskin på pontoner sprutar kalk över sjön. Berättaren: "I den här sjön finns inte längre något liv, leker inte längre någon fisk. Faller ett löv, förmultnar det inte. Grodorna kan inte längre fortplanta sig här, fåglarna inte kläcka sina ägg. Dom tungmetaller som ingår i naturens kretslopp lakas ut och hamnar som förorening i grundvattnet. Svavel- och kvävenedfall, gödselmedel och kalhyggen håller på att slå ut vatten, skog och åkermark." Skräddare i bild. Berättaren: "Sjön har fått nya härskare. Här härskar nu skräddare över sjöns yta. Eftersom ingen fisk äter dom, har dom blivit så stora och feta att ytspänningen hotar att brista under dom." Helikopter bombarderar skogen med kalk. En älg flyr undan. En undervattensbild visar hur kalk sjunker ner till sjöns botten. En tankbil sprutar kalk över skogen. Fågelsång, annars tystnad. Kalkvita träd. Berättaren: "Nånstans fick människan för sig att hon var naturens herre. Människan var satt att fullkomna naturen, att bli naturens egen lilla trädgårdsmästare." Nerkalkad groda och en snigel som har svårt att ta sig fram i kalken. Berättaren: "Filosoferna hävdade att djuren saknade själ, och att naturen var en maskin som kunde fås att gå människans ärenden." Ett bi kämpar för sitt liv i kalken. Text: "Vi skall inte smickra oss för människans seger över naturen. För varje sådan seger tar naturen hämnd." Engels, 1876. Den lille pojken på sjukhuset. Hans pappa åker hiss med honom och bär honom genom långa korridorer. Berättaren: "Jag visste inte att också barn kan få cancer. Men jag såg det med egna ögon på en klinik i Göteborg. När den här lilla grabben var fyra månader, fick han en druvklastumör på den plats där prostata sitter. Sedan dess har resorna hit för behandling med cellgift varit legio. Därute är det några dagar före jul. Härinne är det bara en i raden av behandlingsdagar." Havsvågor bryts mot hällar i havsbandet. Döda, oljeindränkta fåglar ligger och slår i vattenbrynet. Berättaren: "Nittio procent av all cancer är miljöbetingad, ett resultat av vårt sätt att leva." En bonde går och sår för hand i ett soldränkt landskap. Berättaren: "Jag har rest upp till Jämtland, till Nisse. Den mat vi odlar är den största enskilda orsaken till cancer." Nisse, en bonde, experimenterar med bl a grödor, odlade med konstgödsel och sådana som drivits fram med stallgödsel. Nisse berättar om mögelgifter, en följd av kvävegödsling, och säger att de är det största hotet. Bl a kan de ge upphov till olika former av cancer, hjärtinfarkter, missfall, tarm- och gallinfektioner, allergier m m. Och användningen av kvävegödsel mer än fördubblades under 1970-talet. Klipp till ett jättestort lager, fyllt med konstgödsel från golv till tak. Rådjur i vinterlandskap. Berättaren: "Mau-Mau-folket svor en ed att hellre gå i döden än förlora sin jord. Det var på landsbygden i Afrika för inte så länge sedan." Nisse skördar och torkar sin säd och redovisar resultatet av odlingen i försöksrutor. Säden som odlats med naturgödsel är i oerhört bättre kondition än den kvävegödslade, som är full av mögel, och detta trots att de torkats under samma betingelser. Den kvävegödslade säden innehåller 1.400 gånger mer mögel än den naturgödslade. Nisse utfodrar i testsyfte tre av sina får med den kvävegödslade säden. Alla tre insjuknar, ett får hosta och dör, ett får missfall, och det tredje minskar drastiskt i vikt. Blodcancer, konstaterar Nisse. Klipp till rådjur i snöklädd skog. Tjädertupp. Berättaren fortsätter Mau Mau-folkets historia: "Med undantag av noshörningen blev alla djur våra vänner" som varnade dem för fiendens angrepp. Traktor med gödselspridare, likt ett förhistoriskt vidunder. Supras rökspyende skorstenar. Nisse begraver ett får. "Mögelgifterna är de mest giftiga i naturen." En igenvuxen sjö.
Berättaren: "Hälften av det konstkväve vi sprider ut tas upp av växterna. Resten lakas ut i vattendragen. Gifterna lagras upp i våra kroppar. Den del av skörden vi ratar som människoföda ger vi åt husdjuren i form av kraftfoder. Det är inte konstigt då att den svenska bondgården har förvandlats till en sjukstuga." En bekymrad husdjurskonsulent inspekterar en gård i Uppland och finner kor som lider av diarré och ljuverinflammation. En slaktare berättar om hur det ser ut när han skär upp juver, "som rutten vaniljkräm", fullt av var. Landskapsbilder, sandstrand, slättbygd. Berättaren: "Allt det här är vårt. Här är vi födda, här har vi vuxit upp. Det här är vårt land, vår jord, våra skogar, vår himmel." En bonde på en gård utanför Gävle berättar att en tredjedel av hans får fött missbildade lamm, något som han sätter i samband med kraftfoderanvändning. Hos människan ger den allergier. "Visst fanns det mögel förr också, men aldrig blev du sjuk utav det." Han berättar om de tröskgäng på elva man som fanns förr. De drog från gård till gård och tröskade. Det hände att de blev dåliga, men det var något övergående. Nu finns det något kroniskt som man kallar tröskdammslunga! Ett slakteri i Danmark. Berättaren säger att här kasseras sjuka djur, så många som 5.000 om året. "I Sverige äter vi dom." Nisse återkommer och berättar om hur höns utfodrade med besprutade blåbär sedan lagt ägg utan skal. Bilar med ett antal män på avstånd i skogen. Det är ett jaktlag. Berättaren om hur Mau Mau-folket till slut kunde infångas. "Skogen kunde avskärmas och belägras." Vi ser en man i skyddsdräkt och mask, klädd för besprutning av bekämpningsmedel. En lantbrukarhustru berättar om de problem hon fått sedan hon träffats av ett moln av bekämpningsmedel. Tår och fingrar har blivit krökta, och hon har också drabbats av andningssvårigheter. Berättaren: "Konstkvävet konkurrerar ut jordens egna kvävefixerare och utarmar mikrolivet. Daggmasken ger upp. Marken eroderar. Växterna blir känsligare för växtsjukdomar. Svampfloran och bladlössen ökar, vilket i sin tur kräver stora insatser av bekämpningsmedel." En bonde visar upp en död griskulting född med öppen bukhåla, något han skyller på flygbesprutningen. Dessförinnan fanns det inte ett enda sådant fall. En man visar upp sina hopkrökta fingrar. På ett fält en skadad morkulla som inte kan lyfta. Sand som blåser. Plogning. Höstregn. Åska. Nisse: "Välfärdssjukdomarna kan framkallas av mögelarterna." Å andra sidan "är [jag som bonde] inte lönsam om jag inte kvävegödslar. Men sanningen är att folk aldrig fått så dyr mat som under de senaste åren. Människorna själva, djuren och naturen har fått stryk." Supras rykande skorstenar i Landskrona. Gödningsfabrikens utsläpp av tungmetaller rinner rakt ut i Öresund i en gipsartad massa. Amatörfilm från 1940-talet. En liten pojke vid en bäck. Familjen är på utflykt i naturen. Mamman dricker medhavt kaffe. Berättaren: "Vår värld är en del av ett större helt. - Naturen är en väv där allt hänger samman." Text: "Vi kan aldrig tala om naturen utan att samtidigt tala om oss själva." Capra Amatörfilmens pojke stiger in i en bil som kör iväg. Rökspyende skorstenar. Djurkadaver. Obduktion av döda ejdrar. Man konstaterar hjärnförändringar. Det verkar som om hjärnan krympt. Soldränkt havskust. 80.000 Mau Mau-fångar släpptes, säger berättaren. 1.000 fick sitta kvar. Man skulle vetenskapligt utrota upprorsandan. Till straff fick de tvångsbeså marken. "Ingen åtlydde ordern." Trafikdödade djur på landsvägen. Berättaren: "En efter en skjuts fångarna." Text: "När människan inte längre har plats för medvarelser som hon utvecklats tillsammans med, har naturen inte längre plats för människan." Edberg Berättaren: "Några av de sista männen rådde inte ens gevären på. Till slut lät man dem löpa. Dom hade inte svikit eden. Allt är möjligt. Allt är fortfarande möjligt." Solnedgång över havet.