NORDVÄSTRA ARNINGE - ULLNA

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR ALLMÄNNA YTOR NORDVÄSTRA ARNINGE - ULLNA STADSBYGGNADSKONTORET TÄBY KOMMUN NOVEMBER 2010 Dnr SBN 10/2009-20

Omslagsbilden är en schematisk översiktsbild över tänkt bebyggelse inom området och är framtagen av Tengbom arkitekter. ILLUSTRATIONER Vägsektionerna är ritade av WSP. Foto sid 8, Slalomvägen som den ser ut idag, samt foto sid 18, befintlig strandskog, är tagna av Sonia Ericson, Calluna AB. Övriga foton, kartor och illustrationer är framtagna av stadsbyggnadskontoret. Gestaltningsprogrammet redogör för principer för de allmänna platsernas utformning. Illustrationerna ska betraktas som arbetsmaterial under framtagande. Den detaljerade utformningen fastställs under projekteringen. 2 Gestaltningsprogram för allmänna ytor Nordvästra Arninge - Ullna

NORDVÄSTRA DELEN AV ARNINGE - ULLNA Syftet med gestaltningsprogrammet är att det ska vara ett verktyg för att kvalitetssäkra gestaltningen av allmän platsmark inom nordvästra Arninge-Ullna. Gestaltningsprogrammet ska användas så att utförandet av de allmänna ytorna ryms inom projektets budgetramar. Gestaltningen av kvartersmark (övergripande principer) styrs i kvalitetsprogrammet som tillhör detaljplanen. Gestaltningsprogrammet utgör ett för kommunen och byggherrar gemensamt underlag för projektering och byggande och avses ingå som en bilaga till avtalen med byggherrarna. För kommunen utgör programmet även ett verktyg i kontakten med konsulter och entreprenörer. Bakgrund Principer för utformning av allmänna ytor i NV Arninge Ullna 4 Karta över området 6 Gatumark Gång- och cykelvägar 7 Lokalgata 1 8 Lokalgata 2 8 Lokalgata 3 Slalomvägen 8 Lokalgata 4 Skogskvarteren 9 Lokalgata 5 Kanalkvarteren 10 Huvudgata Ullnavägen 12 Parkmark Strandparken 14 Kanaltorgen 16 Dagvattenstråket 17 Naturpark Strandskog vid Skogskvarteren 18 Strandskog vid Kanalkvarteren 20 Naturpark mot Arningevägen 22 Naturpark mellan Kanalkvarteren och Skogskvarteren 22 Naturpark/Hägerneholmsparken 23 Naturpark/dagvatten 1 23 Naturpark/dagvatten 2 23 Gestaltningsprogram för allmänna ytor Nordvästra Arninge - Ullna 3

BAKGRUND PRINCIPER Principer för utformningen av allmänna platser inom nordvästra Arninge-Ullna bygger på de styrande dokument som tidigare beslutats i kommunen, såsom Grönplanen, Naturparksplanen, Lek- och aktivitetsplanen, Belysningsprogrammet, Teknisk handbok samt specifikt för området den fördjupade översiktsplanen och handlingarna tillhörande detaljplan för nordvästra Arninge-Ullna, diarienummer SBN 10/2009-20, såsom kvalitetsprogrammet. Omsorgsfull gestaltning Området ska präglas av hög arkitektonisk kvalitet med särskiljande och nyskapande arkitektur. Omsorgsfull gestaltning ska ske av allmän platsmark d.v.s. allmänt tillgängliga gator, parker, torg och naturmark. Färgsättning, utrustning, belysning och materialval ska samordnas gestaltningsmässigt för att skapa ett sammanhållet stadsrum. Den allmänna platsmarkens utformning ska vara normgivande för allmänt tillgängliga ytor inom kvartersmark. Bevara och utveckla befi ntliga värden Parkernas innehåll ska utvecklas och bevaras med tanke på rekreativa, kulturhistoriska och ekologiska värden. Befintlig vegetation ska bevaras så långt som möjligt. Växtval bör göras med hänsyn till att gynna den biologiska mångfalden och sträva efter ett varierat utseende över året. Terränganpassning ska ske av gator, gångoch cykelstråk. Utblickar mot vatten och naturmark ska tillvaratas. Värna om den tätortsnära naturen Det är viktigt för Täbys invånare med nära och innehållsrika grönområden. Definition av naturpark är att det ska vara planlagd naturmark, ofta med rekreativa värden, inom eller i kanten av bebyggelsen. Det som skiljer från parkmiljön är att den orörda naturen står för en berikande kontrast mot de mer planerade ytorna, vilket ger utrymme för kreativa och spontana aktiviteter, vilket också är hälsobefrämjande. Den tätortsnära naturmiljön är viktig att värna om ur ett ekologiskt perspektiv och skapar en rik variation av natur och upplevelser. Barnens behov ska tillgodoses Barnens behov av lek och spontanidrott ska möjliggöras i den gröna närmiljön. En bra lekplats ska vara en del av en helhetsmiljö som inbjuder till lek. Lekplatsens utformning, växtlighet och karaktär är lika viktig som lekredskapen. 4 Gestaltningsprogram för allmänna ytor Nordvästra Arninge - Ullna

Allmänna platser ska vara lättillgängliga Särskilda åtgärder ska vidtas för att underlätta tillgängligheten till parker och natur för personer med begränsad rörlighet såsom barn, äldre, synskadade och rörelsehindrade. Attraktivt för gående och cyklister Det ska vara en stadsdel som är attraktiv för gående och cyklister med tydliga grönstråk som leder mellan bostäderna, parkerna och verksamheterna ut till omgivande naturmark och landsbygd. Synliggör dagvatten Dagvatten ska synliggöras och omhändertas lokalt och utnyttjas som en tillgång i stadsmiljön där så är möjligt. För att minska belastningen på reningsanläggningarna för dagvatten ska marken utformas för att motverka höga flöden vid kraftiga regn. Funktionell och spännande belysning Täby ska ha en funktionell grundbelysning som bygger på en genomgående rytm med jämnt och väl avbländat ljus. Därutöver kommer effektbelysningen som accenter för att förtydliga de rumsliga sammanhangen och lyfta fram enskilda platser och händelser i syfte att skapa spänning och representera platsens skönhet. Ljuset ska finnas där behov finns utan att armaturerna och ljuskällorna blir visuellt påtagliga eller störande för ögat. Armaturens placering ska i möjligaste mån integreras med arkitekturen och med den omgivande miljön. Det funktionella ljuset, allmänljuset, ska tillgodose behoven av rekommenderade ljusvärden utifrån säkerhet och trygghet. Belysningsnivåerna ska anpassas utifrån de olika områdenas karaktär och behov. Det är viktigt med en god färgåtergivning så att kontraster blir tydliga. Gestaltningsprogram för allmänna ytor Nordvästra Arninge - Ullna 5

BAKGRUND KARTA 6 Gestaltningsprogram för allmänna ytor Nordvästra Arninge - Ullna

GATUMARK GÅNG- OCH CYKELVÄGAR Thorn lilla Victor GC-väg 1 En koppling mellan GC-vägen längs Ullnavägen och GC-vägen längs Arningevägen ska byggas. Den ska vara belagd med asfalt. GC-väg 2 Denna sista del av den befintliga Ullnavägen ska tas bort men GC-vägen som löper bredvid och dess koppling till GC-vägen längs Arningevägen ska behållas. GC-väg 3 Mellan bostadsbebyggelsen och skoltomten ska det finnas ett släpp med gräs och en gång- och cykelväg i mitten. GC-väg 4 Genom Skogskvarteren i ungefär denna sträckning ska en GC-väg byggas av byggherren och överlämnas till kommunen. Den ska vara asfaltsbelagd och belyst. Utformningen och den slutliga sträckningen ska bestämmas av byggherre och kommunen gemensamt. GC-väg 5 Genom naturparken ska en GC-väg anläggas. Sträckning och utformning bestäms under projekteringen. Stor hänsyn ska tas till befintlig topografi och vegetation. Övriga GC-vägar Längs vissa gator och i parkmark kommer fler GCvägar att anläggas. Sträckning och utformning av dessa bestäms i samband med projektering av dessa objekt. För mer information läs om respektive objekt i gestaltningsprogrammet. Belysning För belysning av samtliga gång- och cykelvägar rekommenderas en mindre armatur med anpassad optik för gång- och cykelväg, på pulverlackerad stolpe med ljuspunktshöjd på 4-5 meter. Enligt Täby kommuns belysningsprogram föredras Thorn lilla Viktor eller Screder Citea mini. Samma armatur ska väljas till samtliga GC-vägar inom nordvästra Arninge-Ullna. Armatur och stolpe ska vara pulverlackerad i samma färg, vilken bestäms under den projektering som kommunen avser att genomföra för merparten av vägarna under 2011. Gestaltningsprogram för allmänna ytor Nordvästra Arninge - Ullna 7

GATUMARK LOKALGATA 1 Sektion och utformning för denna lokalgata fastställs i kommande detaljplanearbete för etapp 2 av utbyggnaden av Arninge-Ullna, Hägerneholmskvarteren. LOKALGATA 2 Längs denna lokalgata ska det finnas en GC-väg, företrädesvis längs den sida som skoltomten ligger på. Sektion fastställs under projekteringen. Gatan ska utformas likstämmigt som övriga lokalgator inom nordvästra delen av Arninge-Ullna gällande typ av markbeläggning, belysningsstolpar och armaturer. LOKALGATA 3, SLALOMVÄGEN Slalomvägen är en befintlig grusväg som byggs om. Den ska utformas likstämmigt som lokalgatan som löper genom Kanalkvarteren och Skogskvarteren gällande typ av markbeläggning, belysningsstolpar och armaturer. Sektionen för Slalomvägen innehåller dock ingen trädallé. Belysning Belysningsanläggningen för samtliga lokalgator bör utformas så att armaturer och stolpar samspelar med gatans utformning och skala i den omgivande miljön. Armaturen ska vara planglasad och försedd med en anpassad gatureflektor. Stolphöjden bör vara lägre än Ullnavägens 7-10 meter. Armatur och stolpe ska vara pulverlackerad i samma färg. Enligt Täby kommuns belysningsprogram är Thorn Viktoria förstahandsvalet både för belysningsbild och ur driftssynpunkt. Stolpe och armatur kan varieras i form och storlek. Val av annan armatur kan diskuteras. Enligt Täby kommuns belysningsprogram bör ljuskällan vara metallhalogen med keramisk brännare, från 35 W upp till 70 W beroende på ljuspunktshöjd och cc-avstånd och ha lägsta godtagbara färgåtervinning med RA-index över 80 samt ha en vit ljusfärg under 3000 Kelvin. Medelvärdet för belysningsnivån över gata inom tätbebyggt område bör ligga omkring 0,75cd/m2 med en jämnhet på 40-60%. Kantsten av granit ska användas. Val av övriga ytskikt och utrustning bestäms under projekteringsfasen då en avvägning görs mot projektets budget. En hög kvalitet ska eftersträvas vilket till exempel kan innebära ett annat material än asfalt på gång- och cykelytor och parkeringsytor. Slalomvägen så som den ser ut idag. 8 Gestaltningsprogram för allmänna ytor Nordvästra Arninge - Ullna

LOKALGATA 4, SKOGSKVARTEREN Gatan som löper genom Skogskvarteren är en fortsättning på gatan genom Kanalkvarteret och gatorna ska utformas likstämmigt gällande typ av markbeläggning, planteringsytor, belysningsstolpar, armaturer och växtval (se sid 10-11) De enda skillnaderna i sektionen är att denna del av gatan innehåller en rad trädallé och en GC-väg, medan den genom Kanalkvarteren innehåller två trädrader och två GC-vägar. Kantsten av granit ska användas. Val av övriga ytskikt och utrustning bestäms under projekteringsfasen då en avvägning görs mot projektets budget. En hög kvalitet ska eftersträvas vilket till exempel kan innebära ett annat material än asfalt på gång- och cykelytor och parkeringsytor. Anslutningar Vid projektering av lokalgatan genom Skogskvarteren är det viktigt att tänka på anslutningar till det korsande grönstråket mellan Kanalkvarteren och Skogskvarteren, där GC-vägar samt stigar ansluter. Det gäller både anpassning till topografi och möten mellan material. Exempel på avenbok i stadsmiljö Victoria från Thorn Gestaltningsprogram för allmänna ytor Nordvästra Arninge - Ullna 9

GATUMARK LOKALGATA 5, KANALKVARTEREN Gatan som löper genom Kanalkvarteren är en fortsättning på gatan genom Skogskvarteren och gatorna ska utformas likstämmigt gällande typ av markbeläggning, planteringsytor, belysningsstolpar, armaturer och växtval. Den enda skillnaden i sektionen är att denna del av gatan innehåller två rader trädalléer och två GC-vägar, medan den genom Skogskvarteren innehåller en rad träd och en GCväg, se sektion. Kantsten av granit ska användas. Val av övriga ytskikt och utrustning bestäms under projekteringsfasen då en avvägning görs mot projektets budget. En hög kvalitet ska eftersträvas vilket till exempel kan innebära ett annat material än asfalt på gång- och cykelytor och parkeringsytor. Anslutningar Vid projektering av lokalgatan genom Kanalkvarteren är det viktigt att tänka på anslutningar till korsande dagvattenstråk-/kanaltorgstråk samt det korsande grönstråket mellan Kanalkvarteren och Skogskvarteren, där GC-vägar samt stigar ansluter. Det gäller både anpassning till topografi och möten mellan material. Detta så att inga höjdskillnader eller skarvar uppkommer som försvårar tillgängligheten samt förfular den offentliga miljön. Dessutom ska det finnas säkra övergångar till korsande GC-stråk. Gång- och cykelstråk Gång- och cykelstråken längs lokalgatan ska uppdelas i gång- respektive cykelyta med någon typ av avgränsning som dock ska vara i samma plan. Det kan tex vara en rad av storgatsten. Typ av lösning som uppfyller krav på tillgänglighet, möjlighet att sköta området samt som ryms inom projektets budgetramar, väljs under projekteringen. Belysning Belysningsanläggningen bör utformas så att armaturer och stolpar samspelar med gatans utformning och skala i den omgivande miljön. Önskvärt är att belysningsstolparna placeras i mitten mellan alléträden så att trädens kronor inte försämrar ljusbilden. Armaturen ska vara planglasad och försedd med en anpassad gatureflektor. Stolphöjden bör vara lägre än Ullnavägens 7-10 meter. Armatur och stolpe ska vara pulverlackerad i samma färg. Val av stolpe och armatur ska samspela med stolpar och armatur längs övriga gator och GC-vägar inom området. Enligt Täby kommuns belysningsprogram är Thorn Viktoria förstahandsvalet både för belysningsbild och ur driftssynpunkt. Stolpe och armatur kan varieras i form och storlek. Val av annan armatur kan diskuteras. Enligt Täby kommuns belysningsprogram bör ljuskällan vara metallhalogen med keramisk brännare, från 35 W upp till 70 W beroende på ljuspunktshöjd och cc-avstånd och ha lägsta godtagbara färgåtervinning med RA-index över 80 samt ha en vit ljusfärg under 3000 Kelvin. Medelvärdet för belysningsnivån över gata inom tätbebyggt område bör ligga omkring 0,75cd/m2 med en jämnhet på 40-60%. 10 Gestaltningsprogram för allmänna ytor Nordvästra Arninge - Ullna

GATUMARK Allér och kantstensparkering Eftersom träden ska växa i en hårdgjord miljö ska växtbäddarna byggas upp på ett ändamålsenligt sätt med tillräcklig mängd skelettjord så att tillgången på luft och vatten säkras. Planteringsytorna ska också täckas av perenner. Perennerna ska vara sorter som tål att leva i en tuff gatumiljö samt bilda ett tätt täcke. För snabb etablering och marktäckning kan så kallad perennmatta användas. Som trädsort ska ett stadsmässigt träd med en arkitektoniskt uppbyggd krona väljas, som tex lind. Ett lämpligt val kan vara smalkronig skogslind (Tilia cordata Rancho ) som är en svagväxande skogslind med ett kompakt växtsätt och svagt upprätta grenar. Den blir 10-12 meter hög och 5-6 meter bred, är så gott som fri från honungsdagg och lämpar sig väl för plantering i smala gaturum. Ett annat alternativ kan vara avenbok (Carpinus betulus), ett medelstort träd med en till början smal krona. Exempel på lind i stadsmiljö Träden placeras med ett cc-avstånd på 15 meter för att möjliggöra två parkeringsplatser mellan träden. För att undvika påkörningsskador på träden och planteringsytorna ska växtytan omgärdas av ett lågt metallräcke eller liknande. Räcket ska vara pulverlackerat i samma färg som belysningsstolparna. Mellan träden finns plats för parkering. Parkeringsytorna bör avgränsas. Hur avgränsningen och skyltningen ska se ut bestäms under projekteringen. Gestaltningsprogram för allmänna ytor Nordvästra Arninge - Ullna 11

GATUMARK HUVUDGATA, ULLNAVÄGEN Ullnavägen är en huvudgata genom Arninge-Ullna som kopplar samman E18 med Arningevägen. Här kan en del transporter till och från handels- och industriområdet komma att köra liksom busstrafik. Samtidigt är Ullnavägen liten som huvudgata med endast ett körfält i vardera riktning och med en tänkt högsta tillåtna hastighet på 50km/h. Då målsättningen är att utveckla Arninge-Ullna till en levande stadsdel med den traditionella kvartersstaden som förebild, ställer det krav på att bygga Ullnavägen efter dessa principer. Ullnavägen ska således upplevas som en stadsgata och inte som en genomfartsled. Det betyder att omsorg ska läggas på materialval och att det krävs en viss detaljrikedom och noggrannhet av gestaltning. Mötet med bostadskvarteren är också viktigt, tex att husen vänder sig mot gatan. Kantsten av granit ska användas. Val av övriga ytskikt och utrustning bestäms under projekteringsfasen då en avvägning görs mot projektets budget. En hög kvalitet ska eftersträvas vilket till exempel kan innebära ett annat material än asfalt på gång- och cykelytor. Både längs Ullnavägens befintliga sträckning och längs dess nya sträckning finns ett flertal större, värdefulla ekar. Vid projektering av Ullnavägen ska största möjliga hänsyn tas till trädens placering och möjligheten att bevara dem. Gång- och cykelvägar Bilvägen kantas på bägge sidor av gång- och cykelvägar som bland annat leder till skola och park samt handelskvarter och framtida resecentrum. Då många gåenden och cyklister ska passera vägen planeras flera säkra övergångar. Allér På norra sidan av Ullnavägen planteras en trädallé mellan bilväg och GC-väg. Som träd bör väljas ett större stadsträd som tex klibbal, Alnus glutinosa fk Fyris E, som blir ca 12-15 meter högt och så småningom 8-10 brett. Det är ett snabbväxande pionärträd med vacker karaktär och oval krona. Valet av trädsort anknyter till områdets strandskog med alsumpskog. Exempel på al Exempel på kärrek 12 Gestaltningsprogram för allmänna ytor Nordvästra Arninge - Ullna

GATUMARK Ett annat alternativ är att välja ek för att knyta an till herrgårdsmiljön vid Hägerneholm och dess ädellövträd. Kärrek, Quercus palustris, är en ek med mer flikiga blad än skogseken och som blir något mindre. Kärrek fungerar bra i stadsmiljö. Träden ska placeras med ett c-c på 15 meter. Belysning Armaturen ska enligt Täby kommuns belysningsprogram monteras på stolpe med ljuspunktshöjd 7-10m. Den lägre höjden är att föredra om det fungerar med tanke på Ullnavägens bredd och stadskaraktär. Eftersom en GC-väg ligger intill körbanan föreslås dubbelmontage med en mindre armatur med anpassad optik för GC-väg, på stolpe med ljuspunkthöjd 4-5 meter. Det ska vara en planglasad gatuarmatur försedd med en anpassad gatureflektor. Som ljuskälla används metallhalogen. Önskvärt är att belysningsstolparna placeras i mitten mellan alléträden så att trädens kronor inte försämrar ljusbilden. Armatur och stolpe ska vara i samma färg och färgval får göras bland standardfärger för att projektet ska hålla sig inom budgetramarna. Enligt Täby kommuns belysningsprogram är Thorn Viktoria förstahandsvalet både för belysningsbild och ur driftssynpunkt. I Arninge finns dock idag en del andra armaturer som kan vara lämpliga alternativ så val av annan armatur kan diskuteras. Gestaltningsprogram för allmänna ytor Nordvästra Arninge - Ullna 13

PARKMARK STRANDPARKEN Strandparken ska vara en finpark med högsta arkitektoniska kvalitet. Det innebär att; Landskapsarkitekturen ska vara nyskapande och särskiljande. Parken ska vara väl gestaltad med hög detaljrikedom. Parken ska vara byggd med hög kvalitet i materialen. Parken ska innehålla flera upplevelsevärden såsom rofylldhet, artrikedom och rymd samtidigt som parkens delar samverkar i en läsbar helhet med tydlig identitet. Förutsättningar för parkens gestaltning är att den ska; Vara tillgänglighetsanpassad. Utblickar mot vattnet ska tillvaratas. Parken ska samverka med omgivande miljöer såsom strandskogen, kanaltorgen och bostadskvarteren. Parken ska kunna byggas på ett uthålligt sätt så att den är lätt att sköta så att dess kvaliteter lätt kan bibehållas. Parken ska innehålla ett promenadstråk längs strandlinjen som ansluter till promenadstråken i omgivande naturmark. Närmare bebyggelsen anläggs ett gång- och cykelstråk som ansluter till kanaltorgen och bron över kanalen. Belysningen i parken ska vara väl avvägd så att utsikten över vattnet och upplevelsen av stjärnhimmeln inte hindras. Belysningen ska framförallt bestå av effektbelysning av exempelvis valda träd, planteringar, vattenspegel och andra objekt. Strandpark i Hammarby sjöstad Södra delen av parken kommer att fyllas ut för att ta upp höjden från bostäderna som kommer att ligga på en högre marknivå än vad marken gör idag. Marken ska slutta svagt mot Ullnasjön så att det upplevs som en naturlig anslutning. Förmodligen kommer större delen av parkmarken behöva förstärkas och marknivån höjas med tanke på dagens dåliga markförhållanden och höga grundvattennivå. Blivande strandpark 14 Gestaltningsprogram för allmänna ytor Nordvästra Arninge - Ullna

PARKMARK Strandlinjen mot Ullnasjön behålls intakt med dagens naturliga sträckning. Vegetationen i vattnet (vassbälten mm) längs stranden kommer att tas bort i anslutning till kanalens utlopp och utsiktsbryggan. Från Ullnasjön till gångbron i kanten av bostadskvarteren anpassas kanalens sidor till terrängen och omgivande natur/park. Högre träd i bra skick som finns på udden ska sparas och vara en del i parkens gestaltning. Inspirationsbild bryggdäck I parken ska gräsmatta anläggas liksom busk- och perennplanteringar, träd och blomsterlök. Växtval bör göras med hänsyn till att gynna den biologiska mångfalden och sträva efter ett varierat utseende över året. Längs den västra delen av udden föreslås en brygganläggning i västerläge i fler etage med infällda sittplatser. Bryggan ska konstrueras så att det blir fritt flöde under bryggan, dvs så att mindre djur som rör sig längs vattenbrynet har möjlighet att ta sig fram. Närmare bebyggelsen ska det anordnas plats för lek. Lekplatsen ska vara en väl integrerad del av parken och samspela med dess gestaltning, både i utformning och val av material. Lekplatsen ska rymma möjligheter till spännande lek för barn i ålder 0-12 år. Delar av den ska vara tillgänglighetsanpassad och det ska finnas goda möjligheter att ta sig till och från lekplatsen för rörelsehindrade barn och föräldrar. Det är viktigt att miljön är trivsam för både barn och föräldrar. Belysningen av lekplatsen ska samspela med övrig belysning i parken. För lekytor bör belysningsnivån vara 7,5-10 lux beroende på siktförhållanden. Inspirationsbild strandpark Inspirationsbilder lekplats Gestaltningsprogram för allmänna ytor Nordvästra Arninge - Ullna 15

PARKMARK KANALTORGEN De allmänna ytorna längs kanalen ska vara utformade som långsmala torgytor på båda sidor om kanalen. De ska noga gestaltas samt innehålla material av hög kvalitet. Ytan mellan kvartersgräns och husens fasader bör vara integrerade så att de blir en del av samma torgyta, utan synliga gränser. Kanalens strandskoning ska vara stenbelagd. Kajkanten bör innehålla en viss variation, tex en nedtrappning av något parti alternativt bryggor som löper längs kanten på en lägre nivå. Utförandet ska vara gediget och genomtänkt ur underhållssynpunkt. Torgen ska utformas med platt/stenbeläggning i företrädesvis natursten. En kombination med betongsten kan godkännas om det är tillräckligt hög arkitektonisk kvalitet på utformningen. gedigna och lätta att underhålla. Minst två papperskorgar, väl placerade. Belysningen ska säkerställa en säker och trygg miljö med hög orienterbarhet. I stället för belysningsstolpar bör en lösning eftersträvas där belysningen integreras med omgivande objekt. Det kan innebära belysning av tex träd, bänkar, bryggor, vattenspegeln eller mark. Vid kvarterets avslutning mot Ullnasjön ska en gångbro byggas över kanalen. Bron ska utformas så att den passar med omgivande bebyggelse och den offentliga miljön. Bron ska vara minst 3 meter bred och vara körbar för 3,5ton, tex snöröjningsfordon. Den ska vara belyst, men tex med integrerad belysning, inga stolpar över själva bron. Exempel på stenkombination Ytorna ska utformas på de gåendes villkor, men det ska vara möjligt att sakta cykla längs kanalen, mot Strandparken. På torgen ska träd planteras (minst 10 stycken) med busk- eller perennplanteringar under. Det ska vara iögonfallande prydnadsträd, tex körsbärsträd (Prunus) eller trädmagnolia (Magnolia kobus) med minsta storlek so 20-25. Undervegetationen ska bestå av robusta perenner/ buskar med stort skönhetsvärde över så stor del av året som möjligt. Lagom tätt planterat så att inga tomma ytor kvarstår efter 2 säsonger. Lökplantering för vårflor ska ingå vid varje träd. På torgytorna ska det finnas sittplatser, minst 3 stycken bänkar, på respektive sida. Sittplatserna ska vara av hög utformnings- och materialkvalitet och bidra till platsens identitet. De ska vara Exempel på broar Från bron och i nordvästlig riktning, längs kvartersmarken, ska kvartersmarken och den allmänna marken skiljas genom en stödmur som tar upp höjdskillnaden dem emellan som uppstår då naturmarken inte får fyllas upp. Stödmuren ska vara byggd av/beklädd med natursten. Muren står inom kvartersmark och ägs samt bekostas av byggherrarna. Exempel på naturstensmur 16 Gestaltningsprogram för allmänna ytor Nordvästra Arninge - Ullna

PARKMARK DAGVATTENSTRÅKET Dagvattenstråket är ett parkstråk med öppen hantering av dagvatten som anläggs mellan Ullnavägen och norrut till lokalgatan genom Kanalkvarteren. Dagvattnet leds sedan via ledningar till dagvattenanläggningen norr om Kanalkvarteren bredvid Ullnasjön. På sin väg genom dagvattenstråket renas dagvattnet genom att föroreningar sedimenterar samt tas upp av vegetationen. Dagvattenstråket ska bestå av en slingrande bäck med flacka slänter med varierande lutning för att ge ett naturligt intryck. Omgivande mark ska bestå av klippt gräsmatta med partier av vårlök som återkommer år efter år. Slänterna som periodvis kommer att översvämmas av dagvatten ska förstärkas samt planteras med fuktälskande perenner av strandväxtkaraktär på ett sätt så att erosion undviks. Perennpartierna ska placeras på ett tydligt gestaltat sätt. Om det är möjligt med avseende på utfyllnad av omgivande kvartersmark och anslutning till denna, ska utvalda befintliga träd i bra skick sparas. Annars kommer träd (minst 10 stycken) att planteras som ett led i att skapa rum i rummet. Det ska vara träd som återfinns i omgivningarna och som förknippas med vattenrika miljöer, såsom sälg, al och glasbjörk. Det huvudskapliga uttrycket ska vara en relativt öppen yta med anlagd parkmark. Perennerna ska ha intressanta och iögonfallande blad/vippor alternativt färgstarka blommor. På ena sidan av bäcken ska det vara en stenmjölsbelagd gångväg med belysning. Gångvägens sträckning ska varieras och bör inte vara helt rak utan ska erbjuda en trevlig promenadväg. Stråket belyses med armaturer som är väl avbländade med en ljuspunktshöjd på omkring 4 meter. Armatur och stolpe ska vara samma som längs övriga GC-vägar i området. Dagvattenstråket ska innehålla minst fyra stycken soffor och en papperskorg. Inspirationsbild växter Inspirationsbild vattenmiljö Gestaltningsprogram för allmänna ytor Nordvästra Arninge - Ullna 17

NATURPARK STRANDSKOGEN VID SKOGSKVARTEREN Naturmarken öster om bebyggelsen i Skogskvarteren, mot Ullnasjön, ska skötas som naturpark med syfte att behålla och utveckla de kultur- och naturvärden som finns på platsen. Närmast bebyggelsen, i ett ca 25-50 m brett stråk, består naturen av blandskog, mestadels ung skog. Här kommer ett bryn att skapas mot den nya bebyggelsen där bärande buskar och träd planteras. I ett 5-50 m brett stråk närmast Ullnasjön består strandskogen av alsumpskog. För att bevara de naturvärden som finns inom sumpskogen med flukturerande vattenstånd, alar på socklar och en rik variation på lövträd och buskar, ska detta område bibehållas så intakt som möjligt utan några påverkande skötselingrepp. I norra delen av detta område finns en relativt öppen, fuktig ängsyta som är kulturhistoriskt intressant då den brukats under lång tid som en öppen yta. Ytan öppnas upp mer och kommer att skötas som en öppen slåtteryta för att säkerställa platsens kulturhistoriska, biologiska och rekreativa värden. Fotomontage spångsystem i strandskogen Strandskogen idag Samtidigt ska rekreationsintressena tas tillvara. I dag är stora delar av området svårtillgängligt med tät skog och stora vassbälten. Därför anläggs ett spång (och stig-) system som väsentligt förbättrar tillgängligheten för människor. Spängerna placeras med hänsyn till växt- och djurlivet samtidigt som hydrologin inte förändras. När anläggandet av spängerna projekteras kommer en mer detaljerad inventering av träden och andra skyddsvärda objekt göras så att anläggandet innebär så små ingrepp som möjligt. 18 Gestaltningsprogram för allmänna ytor Nordvästra Arninge - Ullna

NATURPARK Förutom att tillgängligheten väsentligt förbättras innebär spångsystemet att områdets besökare kanaliseras genom området via detta system vilket möjliggör att sammanhängande partier skog kan lämnas orörda och skyddas mot slitage. De områden som på så sätt sparas mellan spångsystemen kan då i större utsträckning låtas utvecklas fritt och död ved sparas. Spängerna kommer att vara tillgänglighetsanpassade samt bestå av tåligt trä för lång livslängd. De läggs så nära marken som möjligt för att minimera behovet att räcken. Ett räcke kan dock behövas på ena sidan, åtminstone vissa sträckor, för att säkra tillgängligheten. I anläggningsskedet kommer viss borttagning av befintlig vegetation ske. Främst på de ytor där spängerna ska ligga samt vegetation som inte passar in i biotopen, såsom granar. Ett skötselprogram för området kommer att tas fram med utgångspunkt från de naturvärden som finns och de rekreativa intressena. Skötseln kommer framförallt bestå av att säkerställa säkerheten längs spångsystemet. För övrigt ska sumpskogen lämnas för fri utveckling. För att besökarna också ska komma till vattnet kommer det på ett ställe att anläggas en utsiktsbrygga genom vassruggarna. Övriga vassruggar kommer vara fria från störningar. Inspirationsbild utsiktsbrygga Gestaltningsprogram för allmänna ytor Nordvästra Arninge - Ullna 19

NATURPARK STRANDSKOGEN VID KANALKVARTEREN Inom detta område består strandskogen av alsumpskog ända inpå kvartersgränsen i Kanalkvarteren. För att bevara de naturvärden som finns inom sumpskogen med flukturerande vattenstånd, alar på socklar och en rik variation på lövträd och buskar, ska även detta område bibehållas så intakt som möjligt utan några påverkande skötselingrepp. Längs stråket finns möjlighet att utsmycka med konstverk. En idé är att formge en installation i form av en stor fågelholk som tillsammans med dess tänkta hyresgäst (som dock bygger sina egna, mindre bon) blir en symbol för naturparken. Tillsammans med ett namn för naturparken (Arninges Amazonas? Ullnasjöns strandrike?) bildar dessa symboler ett varumärke för naturparken och området. Bebyggelsen i Kanalkvarteren är tätare än i Skogskvarteren, mer stadslik samt gränsar till Kanaltorgen och Strandparken. För att acceptansen för de boende som flyttar till området ska vara hög gällande bevarande av sumpskogen ska strandskogen redan från början känns färdig och intressant och vara en stolthet för de boende. Detta ska åstadkommas genom att det i denna naturmiljö infogas tydligt articifiella objekt med hög arkitektonisk respektive konstnärlig kvalitet som ger upplevelsen av en bearbetad miljö som tillför bostadsområdet en extra kvalitet. På samma sätt som i området nedanför Skogskvarteren kommer besökarna att kanaliseras via ett spångsystem. Spängerna anläggs även här så att så lite ingrepp som möjligt på vegetation och mark behöver göras. Utöver detta tillförs trygghetsbelysning som skiljer detta område från strandskogen nedanför Skogskvarteren. Trygghetsbelysningen skapar ett mervärde till denna naturmiljö som blir en övergångszon mellan strandparken och naturmiljön nedanför Skogskvarteren. Inspirationsbild fågelholk som konstverk Stjärtmes 20 Gestaltningsprogram för allmänna ytor Nordvästra Arninge - Ullna

NATURPARK Utöver strandskogens särpräglade belysning och väl valda konstverk, finns utrymme att komplettera med andra inslag såsom plantering av en symbolväxt som med en effektfull blomning skapar ett mervärde och en identitet till strandskogen. Det skulle tex kunna vara att vid väl valda ställen koncentrerat till spångsystemet, plantera stora partier vit kabbeleka. Vit kabbeleka I strandskogen ska formgivna skyltar finnas som målande beskriver naturparkens naturvärden vilket ger en förståelse och stolthet över området. Inspiration lekinstallation för de torrare delarna av strandskogen Ett skötselprogram för området kommer att tas fram med utgångspunkt från de naturvärden som finns och de rekreativa intressena. Skötseln kommer framförallt att bestå av att säkerställa säkerheten längs spångsystemet. För övrigt ska sumpskogen lämnas för fri utveckling. Gestaltningsprogram för allmänna ytor Nordvästra Arninge - Ullna 21

NATURPARK NATURPARK MOT ARNINGE- VÄGEN/BULLERSKYDD Längs Arningevägen anläggs ett bullerskydd bestående av vall med ett plank ovanpå. Då planket kommer att vara högt samt följa vägen en lång sträcka är det viktigt att både vallen och planket utformas med variation. Bullerskyddet kommer ha en öppning i form av en sluss där en gång- och cykelväg ska igenom. NATURPARK MELLAN KANALKVARTEREN OCH SKOGSKVARTEREN Detta naturområde ska skötas som naturpark. Så mycket som möjligt av befintlig vegetation, inklusive markskiktet, ska bevaras. Inför projekteringen av området ska en inventering av området genomföras med syfte att identifiera vilken vegetation som kan bevaras och vad som ska lyftas fram, tex större ädellövträd. Genom området anläggs en gång- och cykelväg som leder från Ullnasjön och bostadskvarteren vidare mot Ullnavägen och den blivande Hägerneholmsparken. 22 Gestaltningsprogram för allmänna ytor Nordvästra Arninge - Ullna

NATURPARK NATURPARK/HÄGERNEHOLMSPARKEN Området i den blivande Hägerneholmsparken som berörs av denna detaljplan, kommer att planeras och projekteras i samband med utbyggnad av hela parken som kan genomföras när detaljplanen för Hägerneholmskvarteren är klar. Den del som ligger närmast nya delen av Ullnavägen måste dock gallras och ett bryn skapas så att en trygg miljö skapas längs gång- och cykelvägen. NATURPARK MED DAGVATTENHANTERING 1 Inom detta område ska dagvatten från delar av bostadsområden och vägar tas om hand. Dagvattenanläggningen utformas med en permanent vattenyta med djupare och grundare delar där sedimentering och luftning kan ske. Den anläggs så att den befintliga växtligheten bevaras så mycket som möjligt i sumpskogen. Våtmarken ska föregås av en oljeavskiljare för att förhindra oljeutsläpp i Ullnasjön. Allmänhetens tillträde längs stranden ska säkerställas och hänga samman med det gångvägssystem som leder vidare mot strandparken. Med tanke på det höga vattenståndet kommer besökarna förmodligen få runda dagvattenytan på insidan, längs Slalomvägen och sedan följa Slalomvägen en bit för att sedan fortsätta längs stranden. NATURPARK MED DAGVATTENHANTERING 2 Inom området ska en dagvattendamm anläggas som tar hand om dagvatten från delar av Skogskvarteren, den närbelägna skolan och del av Ullnavägen. Dammen kommer att ha en permanent vattenspegel men även stor utjämningskapacitet för att kunna ta hand om större flöden. Dammen utformas med både djupare delar och grundare våtmarksdelar och utrustas med oljeavskiljning. Inom dammområdet planteras buskar, träd och blommande vattenväxter. Gestaltningsprogram för allmänna ytor Nordvästra Arninge - Ullna 23