Symbolhantering inom samhällssäkerhetsområdet

Symbolhantering inom samhällssäkerhetsområdet Symboler för samhällssäkerhetsområdet måste kunna tolkas i många olika miljöer.

Förord Detta är en rapport från studien Symbolhantering inom samhällssäkerhetsområdet. Studien har genomförts av Metria på uppdrag av Lantmäteriet med finansiering från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) genom deras anslag 2:4 Krisberedskap. Studien har utförts av Anders Söderman med stöd från en referensgrupp bestående av Anna Halvarsson, Metria, och Stigbjörn Olovsson, Lantmäteriet.

Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...4 2 Inledning...4 2.1 Bakgrund...6 2.2 Syfte...6 2.3 Avgränsningar...6 2.4 Metod...6 3 Symbolhantering...6 3.1 Stora mängder information...6 3.2 Korrekt lägesbild...7 4 Symbolhantering i Sverige...8 4.1 MSB...8 4.2 Försvarsmakten...10 4.3 Länsstyrelsen...10 4.4 Blåljusmyndigheterna...11 4.5 SOS Alarm...13 4.6 Trafikverket...14 4.7 Kommersiella programvaror...14 4.8 Övrigt...14 5 Internationell utblick...15 5.1 Norden...15 5.1.1 Danmark...15 5.1.2 Finland...15 5.1.3 Norge...15 5.2 Övriga länder...16 5.2.1 USA...16 5.2.2 Australien...18 5.2.3 Canada...18 5.3 Projekt och organisationer...18 5.3.1 INDIGO...18 5.3.2 FN...21 5.3.3 Militära symboler - Nato och DGIWG...21 6 Standardisering...22 6.1 Open Geospatial Consortium (OGC)...22 6.2 ISO...24 6.3 SIS Stanli...24 7 SDI och geodataförsörjning...25 7.1 SDI i Sverige...25 7.2 Inspire Visningstjänster...26 8 Digital symbolhantering...27 8.1 Symbolhantering och webbkartografi...27 8.2 Webbkartografi...28 8.3 Kända problemområden...29 9 Diskussion och förslag...31 10 Förkortningar...33 11 Referenser...34

1 Sammanfattning I denna rapport redovisas resultatet av en förstudie rörande symbolhantering för krisberedskap i Sverige, Norden och övriga världen. Det finns ett uttalat intresse för en samordning eller standardisering av symboler inom samhällssäkerhetsområdet i Norden och inom EU. Rapporten visar att behovet av ett gemensamt symbolspråk är stort i Sverige. De svenska aktörerna använder egna symbolbibliotek vilket skapar splittring när det gäller att kunna beskriva en gemensam lägesbild, vilket inte minst blir väldigt tydligt inom kommuner och de kommunala räddningsförbunden är variationen av symbolbibliotek är stor. Idag är det möjligt att sampresentera digital, kartbaserad information från olika aktörer inom samhällssäkerhetsområdet. Det sker i realtid och informationen kan nås via många olika plattformar i ledningscentraler, fordon och på plats. MSB har identifierat över tjugo krisscenarier där olika symboler kommer att behövas. Varje scenario kräver sina egna specifika indata och en anpassad webbkartografi. Gemensamma symboler för samhällssäkerhetsområdet är av avgörande betydelse för att ordergivning och återrapportering ska kunna ske på ett säkert sätt mellan olika utförar- och beslutsnivåer vid större katastrofer. Utbyte av information i samband med olyckshändelser och katastrofer är ofta avgörande för att rädda liv och egendom. Symbolhantering för samhällssäkerhetsområdet kan alltså inte beskrivas i generella termer och regler utan måste utformas för olika situationer och scenarier. Använda symboler måste sedan presenteras med en anpassad kartografi. En fungerande webbkartografi kräver ingående kunskaper om det ämnesområde och den målgrupp som ska använda kartmaterialet. Av denna rapport framgår att det finns ett bra underlag för att omgående starta ett standardiseringsarbete för symboler inom samhällssäkerhetsområdet. Abstract This report summarizes a pre-study concerning symbol management for crisis preparedness in Sweden, Scandinavia and the rest of the world. An interest for coordination or standardisation of cartographic symbols within the public safety organizations in Scandinavia and Europe has been voiced. The report shows that there is a clear need of a common symbols language between different civil protection players within a country as well as between countries. It s rather common that different operators use their own set of symbols, which makes it difficult to collectively describe certain situations. This is especially evident in counties where there is a wide variation of symbols amongst the local authorities. Today we can coordinate digital, cartographic information received from different public safety organizations. It's displayed in real-time and the information can be reached from different platforms in command centres, vehicles and on the scene. MSB, the Swedish Civil Contingencies Agency, has identified more than twenty crisis scenarios where a variety of symbols will be needed. Each scenario requires its own specific input data, and adapted web cartography. Common symbols are vital for chains of command and reports to work efficiently during large scale emergencies, and a fluent exchange of information is a key factor while trying to save lives after an accident or a catastrophe.

Therefore, symbol management in public safety issues cannot be described in general terms but has to be formed for specific scenarios. The symbols used must then be presented with a matching cartography. To form well-functioning web cartography one need a thorough knowledge on the subject, and on the requirements of the end users. This report makes it clear that there is a need of common symbols within the sector of emergency management, and that it is important to start standardizing cartographic symbols as soon as possible for public safety organisations.

Inledning 1.1 Bakgrund Behovet av ett gemensamt symbolspråk för geografisk information som ska presenteras i digitala och analoga kartor för användning inom samhällssäkerhetsområdet är stort. Det gäller såväl samordning vid krissituationer i Sverige som gränsnära räddningsinsatser, vilka kräver utbyte av information med våra grannländer, liksom i sammanhang där aktörerna inom samhällskyddsområdet i Sverige ska ta emot och fördela förstärkningsresurser från utlandet. I samtliga fall är det viktigt att de kartor och de symboler som ska användas kan tolkas på ett korrekt sätt av alla inblandade. I takt med att geodata i allt större utsträckning tillhandahålls via karttjänster ställs nya krav på hur kartsymbolerna ska kunna användas. När det kommer till samhällsskydd och beredskap måste det vara möjligt att tillhandahålla karttjänster med symboler som kan stödja alla nivåer och aktiviteter. 1.2 Syfte Syfte med denna rapport är att öka kunskapen om symbolhantering för krisberedskapsområdet. Rapporten ska på ett översiktligt sätt belysa dagens situation inklusive pågående utveckling och standardisering inom området såväl nationellt som internationellt. Rapporten ska kunna ligga till grund för inriktning av fortsatt arbete inom området med särskild koppling till frågeställningar rörande webbkartografi. 1.3 Avgränsningar Uppdraget behandlar symbolhantering men inte de specifika symboler som används. 1.4 Metod Den metod som använts är i första hand en omvärldsanalys via öppna källor kompletterat med kontakter med personer verksamma inom området. 2 Symbolhantering 2.1 Stora mängder information Ansvaret för insatser vid olyckor och naturkatastrofer berör många myndigheter, där Myndigheten för samhälsskydd och beredskap (MSB) har ett nationellt samordningsansvar och länsstyrelserna har ett samordningsansvar på regional nivå. Ett femtontal myndigheter och alla berörda kommuner ska bidra med egna insatser och/eller information i krishanteringens olika skeden. All information ska kontinuerligt sammanställas till en aktuell lägesbild som alla aktörer kan utgå ifrån och lita på. Ett vanligt sätt att presentera en lägesbild är mot en kartbakgrund och de symboler som då används blir en del av det språk som alla inblandade ska fatta beslut och kommunicera utifrån.

Detta ställer höga krav på att de symboler som används är intuitiva. Används abstrakta symboler bör det finnas liknande symboler som redan används i samhället och som skapar en association till det som räddningssymbolen avser. Figur 1 - Exempel abstrakt symbol Sensorer för exempelvis vattenstånd, vindstyrka och riktning ger information vid en översvämningskatastrof tillsammans med övrig lägesinformation. Realtidsdata från olika sensorer kommer i framtiden att ställa nya och ändå högre krav på hur symboler används i lägesbilden. I Norge har man börjat arbeta med symboler för samhällsäkerhetsområdet och ett antal olika teman tagits fram där Hovedtema Samfunnssikkerhet [ref 1)] är ett. Bilden nedan ger en inblick i hur mycket information som berörs vid krishantering och omfattningen av alla informationsslag som måste kunna presenteras med hjälp av ett symbolspråk anpassat för krishantering. Figur 2 - Bilden visar de sex ämneskategorier som ingår temat samhällssäkerhet. För varje kategori redovisas vilka geodata som krävs för en målgruppsanpassad, tematisk geodatatjänst med ett antal geodatalager per tjänst. 2.2 Korrekt lägesbild Med utgångspunkt från den mycket komplexa verklighet som bilden i kapitel 2.1 beskriver i kombination med situationer då organisationer och personer är utsatta för stor stress, ställs det mycket höga krav på de symboler som används. De ska kunna användas på papper, whiteboardtavlor och i digitala kartor. De digitala kartorna ska dessutom kunna visas på ett stort antal olika digitala skärmar, allt från stora skärmar i ett kontrollrum ända ut till en enskild persons handhållna enhet vid olycksplatsen. Dessa olika media och digitala skärmar ställer krav på att

symbolens utseende måste anpassas till kartbildens skala och bakgrund, kartfönstrets eller skärmens storlek och den mängd information som ska förmedlas via symbolen. I dagsläget finns i Sverige inga gemensamma symboler inom samhällssäkerhetsområdet. Därmed är risken stor för missförstånd när olika organisationers symboler ska tolkas på en lägeskarta samtidigt som informationen som ska förmedlas ofta är osäker och fragmentarisk. Utvidgas problematiken till ett nordiskt eller internationellt perspektiv så ökar tolkningsproblemen ännu mer. En karta beskrivande lägesbilden ska även kunna användas som underlag för att informera allmänheten och nyhetsmedia. Detta ställer ytterligare krav på symbolspråket, som i det här fallet måste förenklas för att förstås av personer som saknar yrkesmässig kompetens för räddningsinsatser. Samtidigt som vital information ofta är ofullständig så finns det också risk för att ett informationsöverflöd uppstår där mindre viktig information döljer det som är väsentligt för att fatta rätt beslut. I dessa fall bör symboler som är mindre viktiga utformas så att de syns men inte stör lägesbilden i onödan. Detta kräver att kartografin, kartspråket, anpassas för varje skede i ett räddningsscenario, då det inte finns några generella regler för att lösa dessa problem. Även de bakgrundskartor som används behöver ibland anpassas så att irrelevant kartinformation inte stör tolkningen av lägesbilden. Symbolhantering för samhällssäkerhetsområdet kan alltså inte beskrivas i generella termer och regler utan måste utformas för olika situationer och scenarier. 3 Symbolhantering i Sverige 3.1 MSB I händelse av en kris, som påverkar en stor del av samhället, krävs ett omfattande samarbete mellan kommuner, företag och myndigheter. I vissa fall krävs även samarbete länder emellan. MSB:s roll är att se till att de som är ansvariga samordnar sin verksamhet på bästa sätt och att erbjuda sakkunskap, dock tar aldrig MSB över någon annans ansvarsområde. Dåvarande Räddningsverket, som nu är en del av MSB, konstaterade i sitt handlingsprogram för ledningsfrågor inom kommunal räddningstjänst redan 2001 att; Det är ett stort problem att inte ett för landet gemensamt och generellt symbolbibliotek används. Att veta vad en symbol representerar och betyder, oavsett aktör som presenterar den, är mycket viktigt. Samma sak gäller de taktiska drag som presenteras och de beteckningar på olika insatser som presenteras. Räddningsverket har utarbetat ett för räddningstjänsten gemensamt symbolbibliotek. Bilden nedan visar symboler från symbolbiblioteket som beskriver riskobjekt, skyddsobjekt och insatser.

Figur 3- MSB:s nuvarande symbolbibliotek för riskobjekt, skyddsobjekt och insatser I skriften Ledning av räddningsinsatser i det komplexa samhället, som utkom 2006, beskrivs också behovet av anpassade symboler: Eftersom olika nivåer arbetar i olika upplösningsgrad bör ledningsstöd utformas för att presentera information på ett sätt som är anpassat till hur mycket information och vilka uppgifter respektive beslutsfattare hanterar. I ett flexibelt och anpassningsbart system kan informationsprofiler skapas för olika arbetsuppgifter, eller grupper av arbetsuppgifter i organisationen, som styr vilken information och upplösningsgrad en viss befattning primärt ska ha. Det kan t.ex. vara detaljeringsgrad av symboler på en karta. De citerade textstyckena ovan visar att MSB:s föregångare tidigt insåg vikten av en flexibel hantering av gemensamma symboler för krishantering i Sverige, vilket också uppmärksammats internationellt bland annat av INDIGO projektet, se kapitel 4.3.1. MSB har utvecklat flera datorbaserade stödprogram för krishantering: RIB LUPP WIS Integrerat beslutstöd för skydd mot olyckor Ledning och uppföljning av räddningsinsatser Webbaserat informationssystem för att underlätta informationsspridningen mellan aktörerna vid krishanteringssituationer. MSB arbetar idag aktivt i flera standardiseringsgrupper inom Swedish Standards Institute (SIS) Nedan förljer ett utdrag ur intervju med generaldirektör Helena Lindberg, MSB, i SIS STANDARD MAGAZINE Dec 2009: MSB har representanter i ett tiotal arbetsgrupper hos SIS, däribland kommittéerna för ledningssystem, bevishantering, kartsymboler, geodata, informationssäkerhet, samhällssäkerhet och gas system. Sverige har goda traditioner inom standardisering från produktsäkerhet till ledningssystem. Stat och näringsliv har mycket att vinna på att samarbeta i de här frågorna. Informationssystem måste kunna kommunicera med varandra. Informationsdelning och interoperabilitet mellan olika system är avgörande både i det förebyggande krisberedskapsarbetet och då en kris eller allvarlig olycka har inträffat, betonar Helena Lindberg generaldirektör på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Samtidigt framhåller hon att standarder får en allt större betydelse även inom ledningsområdet, i synnerhet nu när olika it-funktioner och e-tjänster stadigt ökar i den svenska statsförvaltningen. De informationssystem och tekniska lösningar som vi använder måste kunna kommunicera med varandra. Det är oerhört viktigt både gentemot medborgarna och i den samverkan som krävs med andra myndigheter och aktörer, både inom och över nationsgränserna. MSB har identifierat över tjugo krisscenarier där olika symboler kommer att behövas för lägeskartan. Varje scenario kräver sina egna specifika indata och en anpassad webbkartografi. Tabellen nedan beskriver dessa tjugo krisscenarier. Tabell 1- Krisscenarier definierade av MSB Angrepp av skadeinsekter (växtskadegörare), Avbrott i transporter och stora transportolyckor Cyberattacker Dammbrott Jordbävningar och vulkanutbrott Oljeutsläpp Omfattande bränder i byggnader och tunnlar Ras och skred Resistenta bakterier och resistens mot antiviraler Risk för instabilitet i samhället och social oro Risker med kemiska ämnen Risker med nukleära och radiologiska ämnen Skogsbränder Smittsamma sjukdomar utbrott, pandemier, zoonoser och epizootier Solstormar Stormar Störningar i betalningssystemen Störningar i elektroniska kommunikationer Störningar i energiförsörjningen Störningar i försörjning av läkemedel Störningar i livsmedels- och dricksvattenförsörjningen Terrorism Värmebölja Översvämningar 3.2 Försvarsmakten Militära symboler är ofta mer komplexa än vanliga kartsymboler. Utöver själva symbolen så finns vid behov tilläggsinformation runt och ibland i själva symbolen. Ett liknande symbolspråk behövs också för krishantering, exempelvis för att ange aktualitet eller osäkert läge. Sveriges militära förmåga måste vara anpassad för att kunna fungera tillsammans med andra länders insatsstyrkor, vilket ställer krav på interoperabilitet. Förutom så kallade Standing Operating Procedures (SOP) är det viktigt att bl.a. kommandospråk, orderskrivning, förkortningar, kartsymboler, larmning samt beredskapsgrader är standardiserade. Detta för att undvika missförstånd, vilket kan leda till katastrofala konsekvenser vid olika situationer och oväntade händelseutvecklingar. Försvarets behov överensstämmer ofta med behoven för samhällssäkerhet och därför kan viktiga lärdomar hämtas från militära tillämpningar. Internationell symbolhantering för militära ändamål beskrivs i avsnitt 4.3.3 Militära symboler Nato och DGIWG. 3.3 Länsstyrelsen Inom ett geografiskt område ska det finnas ett organ som verkar för inriktning, prioritering och samordning av tvärsektoriella åtgärder som behöver vidtas i en krissituation. Länsstyrelserna har

geografiskt områdesansvar inom respektive län. Områdesansvaret handlar om att få till stånd denna samordning. Aktörerna hanterar samma kris men har olika uppgifter. Varje aktör agerar självständigt och leder sin egen verksamhet. Aktörerna måste försäkra sig om att man har samma uppfattning om vad som hänt, hur krisen kommer att utvecklas, vilken inriktning man bör ha för sina åtgärder och vilka prioriteringar som bör göras. Beroende på hur stor händelse som inträffar utövas geografiskt områdesansvar av kommunen, länsstyrelsen och MSB (regeringen). Ansvaret för den statliga räddningstjänsten delas mellan Kustbevakningen, Länsstyrelsen, MSB, Rikspolisstyrelsen, Sjöfartsverket, Socialstyrelsen, Transportstyrelsen och Tullverket. Länsstyrelsernas ledningssystem Kikaren (KrisInformationsKartan) [ref 2)] ska skapa överblick för ledning och samordning av myndigheters och kommunernas insatser där länsstyrelserna har en samordnande och uppföljande roll. Kikaren, som är ett webbaserat system, har både en intern och en publik del. Användarna når bl.a.: miljöstörande verksamheter (EMIR) Dammar Farligt godstransportvägar Skredriskområden Vattenskyddsområden Översvämningshotade områden Kommentarsgrafik ingår för att kunna registrera noteringar i kartan med hjälp av ett s.k. anteckningsblock för punkter, linjer och ytor. Kikaren användes operativt vid bl.a. stormen Gudrun 2005. Länsstyrelsen har ett trettiotal symboler som till viss del skiljer sig från MSB:s. 3.4 Blåljusmyndigheterna Räddningstjänst Räddningstjänstens verksamhet kan grovt delas in i följande områden: Operativ räddningsverksamhet. Förebyggande olycks- och brandförsvarsarbete. Ledning vid höjd beredskap t ex vid höjd risk för skogsbränder. Riskhantering och samhällsplanering. Inom samtliga dessa områden används ritningar (insatsplaner) och kartor (lägeskartor och situationsplaner) tillsammans med symboler. Tendensen för kommunal räddningstjänst, är sedan 1990-talet, en samordning i räddningstjänstförbund, där ett räddningstjänstförbund består av flera kommuner. Det varierar mycket från kommun till kommun vilka GIS-program som används som stöd i verksamheten. Detta är ett problem inom räddningstjänstförbunden eftersom de måste hantera flera kommuners olika system för GIS hantering. För att räddningsledningen skall kunna sammanställa och förmedla lägesbilder till de kommunala ledningsplatserna i förbunden skapas gemensamma anpassade kartor genom att använda kommunernas kartunderlag. För att kunna visualisera och sprida lägesuppföljning har MSB samordnat de olika systemen för att skapa två alternativa visualiseringssystem, ett digitalt som är IP-baserat (Internet) och ett RGB-baserat som skickar en analog bildsignal från bildkällan till presentationsenheten.

Det är mycket svårt att få en överblick av symbolanvändningen inom räddningstjänsterna i Sverige och en koordinering av symbolspråket för Situationsplaner och Insatsplaner bedöms därför som viktig. Vissa räddningsförbund har påbörjat arbetet och MBR, Mälardalens Brand & Räddningsförbund, har publicerat ett 70-tal symboler. Symbolerna nedan används för att visa uppställningsplatser för olika fordon. Släckfordon Stegbil Hävare Tankbil Figur 4 - Exempel på symboler för uppställningsplatser för fordon Polis Vid särskilda händelser och kriser i samhället ansvarar polisen för många viktiga uppgifter. I sådana situationer berörs som regel flera nivåer i samhället och många olika funktioner. Det kräver klara rutiner och tydliga strukturer för att planera och agera. Likaså krävs insikter om helheten och en väl utvecklad förmåga att samverka. Till särskilda händelser kan bl.a. hänföras sabotage eller bombhot, terroristaktion allvarlig ordningsstörande händelse större olycka eller överhängande fara för sådan svår påfrestning på samhället i fred incident och kränkning Polisen har ett 40-tal symboler, men de måste harmoniseras med MSB:s symboler om de ska kunna användas tillsammans. Polisens handbok Operativ ledning ger en uppmaning till alla som deltar i krisoperationer att Gemensamma symboler och beteckningar på lägeskartor måste eftersträvas. Nedanstående exempel är hämtat från Bilaga 3 i denna handledning. Symboler, beteckningar och ritmanér för lägeskartor anges enligt följande: 1. Tidsangivelser (Dag, klockslag: 271630) 2. Färgmarkeringar (Blå: egen verksamhet Röd: Motpartens verksamhet Grön: samverkande (inkl utländska) organs verksamhet, resurser och installationer.) 3. Enkel linje och dubbel linje (Enkel linje: egen verksamhet Dubbel: Motpartens verksamhet) 4. Heldragen och streckad markering (heldragen linje för att markera nuvarande eller verkligt förhållande - streckad linje för att markera framtida eller planerat förhållande) 5. Angivande av polisiära enheter (Symboler för Enskilda befattningshavare och Enhetstecken) 6. Angivande av samverkande enheter (Samverkande enheter och övriga tecken/symboler) En del udda symboler förekommer, se exempel nedan: Figur 5 - Exempel på udda symboler

Samverkande enheter har förkortningar, som ska kunna skrivas ut tillsammans med enhetssymbolen. Nedan listas några exempel på förkortningar. CF civilförsvar EL elförsörjning HV hemvärn JVG järnväg KBV kustbevakning KOM kommunal verksamhet MEDIA etermedia (lokalradio) MIL militär enhet MOTP motparten POL polis PSYK psykiskt omhändertagande RÄL räddningsledare SJV hälso- och sjukvård TRP transporter VÄG vägväsende. Betydelsen av förkortningar som används tillsammans med symboler i lägeskartan bör också samordnas för att undvika feltolkningar. 3.5 SOS Alarm Sveriges 18 SOS-centraler har nu en rikstäckande kommunikation med räddningstjänsterna, vilket förenklar deras samarbete vid krissituationer. SOS Alarm äger Samverkanswebben, men applikationen utvecklades ursprungligen i samverkan med Trafikverket, MSB och Polisen. Samverkanswebben är en internetbaserad tjänst som gör det möjligt för räddningstjänsten att bl.a. kunna följa sina egna resurser i realtid. Samverkanswebben innehåller: - Räddningstjänst- och Polishändelser - Akuta och planerade händelser - Trafikläget, väg väder och kamerabilder m.m. En utvecklingsplan från 2010 innehåller följande förslag: - Automatiska brandlarm i realtid - Nya ärendetyper - Krisberedskapsärenden - Nationell lägesbild På sikt önskas också följande förbättringar: - Koppling till Teleläge, Elläge, LiveResponse (live video från olyckplats) - Längre historik - Dynamiskt bevakningsområde - Koppling till WIS och nya LUPP - Koppling till Polisens STORM (Poliskoder: ex. Situationskod 19 - Räddning/ haveri) När det gäller kartstöd sker koppling till en kartbild med programmet ResQMap där bakgrundskartorna är en sammanställning av geodata från bl.a. Lantmäteriet, Trafikverket, Navteq. Ortofoton erhålls i ResQMap via en geodatatjänst (WMS). ResQMap är förberedd för att kunna ta emot geodatatjänster (WMS) och därmed finns förutsättningar för att i framtiden kunna ändra symbolutseendet med hjälp av SLD stilmallar. Samverkanswebben innehåller symboler som syns på bilden. Många skiljer sig helt från MSB:s symboler och om en koppling ska ske till MSB:s system WIS och LUPP krävs någon form av samordning.

. Figur 6 - Symboler från Samverkanswebben 3.6 Trafikverket Trafikskyltar påverkar i hög grad vårt sätt att tolka symboler. Räddningssymboler bör om möjligt likna trafiksymboler om de innehåller samma typ av information. Trafiken.nu har ett antal symboler som bör beaktas, se exempel nedan: Figur 7 - Symboler från Trafiken.nu 3.7 Kommersiella programvaror Det finns en handfull kommersiella programvaror som används inom svensk räddningstjänst. Dessa använder standardiserade symboler när sådana finns, exempelvis utrymningsplaner och farligt gods. Saknas fastställda symboler så används egna tillämpliga symboler eller också tillverkar användaren själv de symboler som den egna organisationen behöver. 3.8 Övrigt Förutom symbolhantering för krisberedskap så finns det även riktlinjer i t.ex. Nya HMK - Kartografi (Handbok till mätningskungörelsen) på hur symbolerna skall användas så att användare och kartograf förstår varandra. För att läsa kartan behöver man ha en viss erfarenhet av det tema som avbildas liksom en förståelse för de symboler som används. Kartografi handlar bl.a. om att med hjälp av olika typer av kartor visualisera geografiska data. Kartan är en förenklad återgivning av verkligheten en representation eller modell om man så vill. Symbolerna i Nya HMK - Kartografi används bl.a. för Lantmäteriets allmänna kartor och för kommunernas kartor.

4 Internationell utblick 4.1 Norden Det finns en nordisk nätverksgrupp för geografisk information vid krishantering med deltagare från de nationella kartmyndigheterna, krisberedskapsmyndigheterna och polismyndigheterna. Från Sverige deltar Lantmäteriet, MSB och Rikspolisstyrelsen i denna grupp. Nätverksgruppen ska förmedla information om vad som sker inom området Geografisk information (GI) gällande samhällssäkerhet och beredskap i de nordiska länderna och sprida kunskap om grannländernas krishantering. Gruppen har under 2011 medverkat till att ett avtal har tecknats mellan de nordiska kartmyndigheterna, vilket innebär att blåljusmyndigheter i respektive land får fri tillgång till kartinformation, ortnamn och adresser över de nordiska grannländerna (10 mil från gränsen). Detta för att stödja medverkan från grannländer i gränsnära räddningsinsatser. För sådana räddningsinsatser finns behov av gemensamt symbolspråk. 4.1.1 Danmark Fyra arbetsgrupper har bildats i Danmark inom ramen för Geodataforum för beredskap. En av dessa grupper, vilken leds av Kort & Matrikelstyrelsen (KMS), har till uppdrag att utarbeta ett underlag för samråd kring symboler, både statiska och dynamiska, för händelser/incidenter, operationer och infrastruktur för samhällssäkerhetsområdet. Riktlinjer för användning av dessa symboler ska också ingå. Uppdraget ska vara klart i mitten på 2012. Arbetet ska utgå från redan befintliga symboluppsättningar och målsättningen ska vara att initialt täcka de viktigaste behoven. Utredningsdirektiven konstaterar att det finns ett stort intresse för standardisering av symboler från de nordiska grannländerna. Samtidigt finns också en önskan om en standardisering på en europeisk nivå. 4.1.2 Finland I Finland har flera projekt genomförts för att skapa symboler för räddningstjänsten. De första projekten utfördes när man använde papperskartor och manuella lägesbilder. De första digitala symbolerna är gjorda direkt från de manuella symbolerna. Projekten startades på 1990-talet och blev färdiga 2004. De finska ledningssystemen och behovet av en lägesbild i realtid ställde därefter krav på nya symboler. Vid Tekniska högskolan i Esbo utarbetades ungefär 400 nya digitala symboler för internationell krishanteringen inom projektet Shared Information Framework and Technology (SHIFT). Dessa symboler har senare använts när ledningssystemen har utvecklats. I Finland har det inte ännu gjorts någon standardisering av symboler men man har konstaterat att det finns ett stort behov av internationell och nordisk standardiseringen för symboler. Några kommersiella företag har utvecklat symboler som används i företagens egna system. 4.1.3 Norge I Norge har man haft ett praktiskt samarbete kring kartografi och modern teknik under mer än tio år. Systemleverantörer, kommunrepresentanter och statliga myndigheter har deltagit i arbetet.

Ett stort antal dokument med riktlinjer och specifikationer finns tillgängliga. Resultatet har blivit ett idag användbart underlag för att underlätta arbetet med symboler, kartmanér och tematiska geodatatjänster inom många områden bl.a. samhällssäkerhetsområdet. Norge har betydligt fler symboler än MSB och väldigt få har samma definition som i Sverige [ref 3)]. Totalt har Norge: 73 st. Gemensamma symboler, 10 st. Brand symboler, 13 st. Symboler för hälsa och 19 st. Polis symboler. Direktoratet for samfunnssikkerhet och beredskap (DSB), vilket är Norges motsvarighet till MSB, har en mycket intressant hemsida [ref 4)], varifrån många goda idéer kan hämtas. Här finns kartor som visar information om risker, sårbarhet, beredskapsresurser och andra kartor av intresse för samhällssäkerhet och beredskap. Figur 8- Exempel på karta från DSB i Norge Exemplet med symboler för dricksvatten visar att de norska symbolerna i jämförelse med de svenska är enklare och tydligare i sin utformning: MSB VA-försörjning DSB Drikkevannskilder 4.2 Övriga länder En omvärldsanalys utanför Norden avslöjar en stor mängd symboler och symbolsystem, men få som är standardiserade. 4.2.1 USA Idag finns det huvudsakligen bara en internationell standard för symboler för samhällssäkerhetsområdet. Denna har utvecklats av US Federal Geographic Data Committee - Homeland

Security Working Group (FGDC HSWG) [ref 5)]. Den standardiserades 2003 av American National Standards Institute (ANSI). Och även om dessa symboler är en ANSI standard så utvecklas och förändras de kontinuerligt. Den senaste revideringen gjordes i september 2005. Urvalet av symboler togs fram i tre steg. Först inventerades alla symboler som används inom samhällssäkerhetsområdet i USA och internationellt. Därefter gjordes en matris med relevant krisinformation och för varje informationstyp så redovisades de symboler som användes av olika organisationer för att representera denna krisinformation. Tills sist gjordes motsvarande sammanställning av vilka symboler som användes i kommersiella GIS applikationer. Baserat på dessa sammanställningar gjordes ett urval som sedan genomgick en öppen utvärderingsfas under två månader. Symboler som fick mindre än 75% acceptans togs tillbaka och utvärderades på nytt, vilket ledde till en ny design eller att symbolen kasserades. Endast punktsymboler standardiserades inledningsvis i USA. Avsikten är att i framtiden utvidga ANSI standarden till att även innehålla linje- och ytmanér. FGDC HSWG har samlat alla sina 219 stycken symboler på sin hemsida för kartsymboler. Symbolerna är indelade i händelser, naturolyckor, operationer, infrastruktur och skador. Nedan följer ett par exempel på hur symbolerna inom FGDC HSWG är utformade. Intressant att notera är hur man för infrastruktur och operationer tillför information till symbolen genom att använda olika typer av ramar runt symbolerna, se bilden nedan. 1 2 3 4 1 2 3 4 Figur 9 - Exempel på symboler från FGDC HSWG som visar symboler med olika ramar 1 Heldragen linje. I full drift / öppen. 2 Dubbel heldragen linje. I full drift, men med redan uppfylld kapacitet eller på annat sätt otillgänglig. 3 Dubbel heldragen linje med fyra tjocka streck. I full drift, men delvis skadad eller nedsatt kapacitet. 4 Dubbel heldragen linje med tio tjocka streck. Förstörd eller helt utan kapacitet/arbetsoförmögen Ett annat exempel på symboldesign är där symbolen är transparent för att tillåta att underliggande information t ex en topografisk karta eller flygbild ska synas. Generellt säger standarden att punktsymboler rekommenderas att presenteras med en punktstorlek på 24 och att de inte ska användas i skalintervall där de har en punktstorlek på 12 eller mindre. Via SLD (Style Layer Descriptor) stilmallar styrs sedan symbolegenskaperna i respektive skalintervall om informationen distribueras via en WMS tjänst. Bilden till höger visar hur detaljrikedomen kan tillåtas öka ju större skalan är i bakgrundskartan. Den större symbolen visar inte bara att den är en brand utan att det också är en skogsbrand. Den minsta symbolen kräver en förklarande text, annars indikerar den bara att en incident har inträffat på olycksplatsen. Punkt symboler rekommenderas ha en "halo"-effekt när de är svåra att skilja från bakgrunden. Symboler för kartobjekt som måste identifieras eller verifieras manuellt av en operatör i terrängen har utformats att de kan ritas för hand på en topografisk karta som sedan kan faxas till en kommando-/ledningscentral. Figur 10 - Symboler för olika skalområden

4.2.2 Australien Tillsammans med Nya Zeeland har Australien tagit fram en liknande uppsättning symboler [ref 6)] som USA. Den kallas Australasian All-Hazards Symbology och är producerad av Intergovernmental Committee on Surveying and Mapping (ICSM). Målsättningen har varit att definiera ett ramverk av symboler som ska stödja krishantering inom olika jurisdiktioner, myndigheter, krisscenarior och teknikplattformar. Arbete pågår för att göra detta till en Australiensisk standard. Australien drabbas ofta av svårsläckta bränder i naturen och det är därför naturligt att de har flera olika symboler för denna händelse än vad vi troligen behöver i norden. Brand Brandens startpunkt Intensiv hetta Småbränder Australian Ocean Data Centre Joint Facility (AODCJF) Australiensiska Ocean Data Center var bland de första organisationer som lade upp ett kartmanér bibliotek på sin webbsida [ref 6)]. Här finns över hundra olika punkt-, linje- och ytmanér inklusive metadata. Det finns flera olika sätt att filtrera databasen, så att användarna ser de manér som önskas samtidigt. 4.2.3 Canada De kanadensiska symbolerna indikerar graden av fara/risk för att befinna sig i ett visst område. De är indelade i - stor eller dödlig fara (Åttakantig symbol med röd ram) - område där endast behörig personal får vistas (stående kvadrat) - de gula rektanglarna visar områden som är tillgängliga för alla, men där försiktighet bör råda och fara kan uppstå vid oaktsamt beteende. 4.3 Projekt och organisationer Figur 11 - Canadensiska symboler 4.3.1 INDIGO Inledning INDIGO INDIGO finansieras inom ramen för EU: s FP7 (Seventh Framework Programme). Syftet med projektet är att undersöka, utveckla och utvärdera innovativa system som integrerar senaste framstegen inom Virtual Reality & Simulation för att öka beredskapen inför och hanteringen av komplexa krisscenarier i samhället. Indigo, som bygger vidare på den framgångsrika föregångaren CRIMSON, som genomfördes inom FP6, understyrker betydelsen av det geografiska läget och visar på olika möjlighet att dela en gemensam operativ bild, Common Operational Picture (COP) under övningar och verkliga kriser. INDIGO har tagit fram ett förslag på ett 40-tal symboler för samhällssäkerhet för 2D/3D kartor [ref 8)]. De rapporter från INDIGO projektet som denna förstudie har tagit del av har varit mycket informativa och de har gett en tydlig överblick av hur kartsymboler för samhällssäkerhetsområdet

hanteras i världen. Försvarshögskolan, CRISMART har gjort ett gediget arbete, som kommer att underlätta fortsatta diskussioner kring kartsymboler i Sverige. Målsättningar är att INDIGO ska förse krishanterare och blåljusorganisationer med verktyg för att träna personal, planera insatser och underlätta krishantering och samverkan över organisationsoch landsgränser. En förbättrad samlad lägesbild i realtid ska uppnås med hjälp av: kartbord, symboler, kommunikation mellan beslutsnivåer och informationshantering. Motivet till att skapa kartsymboler för samhällssäkerhet är för att öka möjligheterna för räddningspersonal att bättre förstå information under kritiska situationer, för att underlätta utbytet av information mellan räddningsledare, och att stärka samordning och kommunikation mellan övriga aktörer inom samhällssäkerhetsområdet i Europa. Bilden visar den komplexa miljö av olika beslutsnivåer, dataformat, system och presentationsmiljöer som förekommer vid en större krissituation. Figur 12 - Bilden visar aktörer, utrustning och platser för beslut. Utvärdering av symboler Bilderna visar några exempel på de symboler som utvärderades i syfte att komma fram till vilka symboler som fungerar bäst. Val av symboler har gjorts utifrån från relevanta symboler som används inom EU.

Figur 13 - Bilderna visa olika symboler för översvämning, brand, sjukhus och räddningsfordon. De resultat som utvärderingen hittills (okt 2011) har genererat visar att en majoritet av intressenterna föredrar att symboler: - är i färg (till skillnad från enbart i svart-vitt) - anger om informationen är bekräftad eller inte - visar loggade tider av informationsuppdateringar och förändringar i status - är tydligt organiserade 3D Syftet med att använda 3D-data i INDIGO-projektet är att visa på möjligheterna att enkelt kunna visualisera en viss miljö även i tre dimensioner. Personella resurser, som finns ute på fältet, ska kunna skicka video och bilder från platsen, som positioneras på 3D-kartan [ref 10)]. Beslutsstödsystem, simuleringsprogram Det finns åtta fundamentala krav vid utformningen av ett effektivt Dynamic Emergency Response Management Information System (DERMIS) [ref 10)]. Minst två av dessa har betydelse för symbolhantering och webbkartografi. A. Information i kartfönstret måste automatiskt uppdateras varje gång informationen begärs fram. B. Länkar till andra data, ex. som visar attribut tillsammans med en kartsymbol, måste också uppdateras kontinuerligt. Detta kommer att ställa avancerade krav på digital kartografi, som utifrån samma information ska kunna visa kartinformation från små bärbara skärmar, PC/Laptop och till stora kartbord. Symboldesign INDIGO kategoriserar symboler baserat på deras form och har valt en cirkel för operativa symboler, kvadratiska symboler för infrastruktur och en stående kvadrat för händelser (incident) [ref 11)]. Symbolerna ska innehålla någon form av statusindikation. Exempelvis graden av skador, statusen för den operativa verksamhet och/eller nivån av osäkerhet i visad information. Man bör, enligt Indigo, göra en distinktion mellan symboler för att varna eller informera allmänheten och symboler som används av räddningstjänsten. Med tanke på de specialkunskaper som krävs av professionella, kan deras symboler vara mindre intuitiva. Trots detta bör målet vara symboler som är intuitiva, oberoende av avsedd publik. I största möjliga utsträckning bör också symboler vara kulturell oberoende så att risken minskar för tvärkulturella missförstånd. Färgblindhet och svårigheter att registrera snabba förändringar ( change blindness ) i kartbilden är sensoriska problem som också bör uppmärksammas vid design av kartsymboler. Utbildning Utbildningsbehovet får inte glömmas bort. Forskning har visat att relativt enkel utbildning och övningar dramatiskt kan förbättra inlärningen av nya symboler. Sammanfattning av rekommendationer

INDIGO rapportens rekommendationer vid utveckling av kartsymboler för samhällssäkerhet: Symboler som används av europeiska organisationer och myndigheter bör identifieras. INDIGO föreslår en europeisk symbolstandard för 2D/3D kartor. Inledningsvis föreslås en begränsad första uppsättning fungerande symboler. Europeisk symbolik bör inkludera vissa statusindikeringar. Exempelvis graden av skador på infrastrukturen/tillgångar, den operativa statusen och graden av osäkerhet som symbolerna förmedlar. Europeisk symbolik föreslås innehålla punkt, linje och polygon symboler. Rapporten framhåller även att initiativet är i linje med målen för EU:s Inspire direktiv med avseende på interoperabilitet för geoinformation och övriga data för samhällssäkerhet. 4.3.2 FN Inom FN finns en avdelning med namn United Nations Office for the Coordination of Humanitarian Affairs (UNOCHA), som ansvarar för samordning av Humanitära insatser. UNOHCA har utarbetat rekommendationer till sina informatörer för tillverkning av standardiserade kartor [ref 12)]. Förutom regler för kartmanér, rekommenderade färgpaletter, textsättningsregler och i vilken ordning olika lager ska visas så innehåller detta dokument namnkonventioner, GUIDELINE ON - Field Map Production and Dissemination D.8 GEOSPATIAL DATA STANDARDS. Namnkonventioner finns för filnamn, (Shape filer - Geodatabaser - Raster filer) och namn på objekt (features). Även folderstrukturer är beskrivna, exempelvis 03_thematic, som är indelad i 16 stycken olika ämneskategorier, se bild. 4.3.3 Militära symboler - Nato och DGIWG Nato Northern Atlantic Treaty Organization (NATO) använder militära symboler för landbaserade system, i enlighet med vad som beskrivs i den till STANAG (Standardization Agreement) 2019 hörande APP-6A [ref 13)]. Reglerna i överenskommelsen kan användas antingen för automatiserade kartsystem eller för symboler ritade direkt på en karta. Symbolerna är utformade för att stärka Natos interoperabilitet för kommando, kontroll, kommunikation, datorer, underrättelser, utveckling, drift och utbildning. Detta militära kartsymbolspråk är abstrakt och kräver utbildning för att kunna tolkas rätt, se exemplet nedan. Figur 14 - Bilden visar exempel på militära APP-6a symboler, som ofta har en eller flera tilläggssymboler till en grundsymbol.

DGIWG Defence Geospatial Information Working Group (DGIWG) är en militär arbetsgrupp bestående av representanter för försvarsorganisationer från ca 20 nationer (däribland Sverige). DGIWG arbetar med standardisering och internationell samverkan kring geografisk informationsteknik. Inom DGIWG har man bl. a. tagit fram en standard för symboler för bakgrundskartor [ref 14)]. Reglerna för symboler och kartmanér ska användas till geodata som kommer från Multinational Geospatial Co-production Program (MGCP) för att definiera kartmanér för en topografisk karta. MGCP är en koalition av nationer som deltar i produktionen av globala högupplösta vektorbaserade geodata. Trots att ovan nämnda DGIWG-dokument inte avser symboler som tagit fram specifikt för krissituationer, utan för militära tillämpningar, så är det en viktig defacto-standard för bakgrundskartor och den bör finnas med som referens vid utformningen av räddningssymboler som ska användas för svenska behov. 5 Standardisering 5.1 Open Geospatial Consortium (OGC) Open Geospatial Consortium (OGC) är en obunden internationell organisation för samarbete kring standardisering av geospatial information och dataformat för geografiska informationssystem. Åtta olika OGC arbetsgrupper arbetar med standards som har betydelse för samhällssäkerhetsområdet. Emergency Mapping Symbology (EMS) är ett OGC initiativ för att försöka skapa en arbetsgrupp för symboler. Arbetsgruppen ska fokusera på framtagande av symboler avseende olika krisscenarier och krav på interoperabilitet mellan ingående system. Web Map Service (WMS) OGC standarden Web Map Services (WMS) är också en ISO-standard (ISO 19128). WMS definierar tre operationer: GetCapabilities (returnerar metadata), GetMap (returnerar en karta) och GetFeatureInfo (returnerar information om ett visst objekt, som visas på kartan på en angiven plats). Standarden beskriver alltså hur interaktionen med en webbtjänst för kartbildsgenering ska fungera, dvs. hur man begär en kartbild och på vilket sätt webbtjänsten ska svara. Kartbildens egenskaper definieras av anropets parametrar, såsom informationsslag, geografisk utbredning, referenssystem, bildformat och bildstorlek. För en bakgrundskarta finns det två sätt att tillhandahålla WMS tjänster på. Antingen består tjänsten av förgenererade ( chashade ) statiska kartbilder eller så är tjänsten dynamisk och kartbilden genereras vid varje anrop av tjänsten. Ur prestandasynpunkt är det första alternativet snabbare men det är inte möjligt att som användare tända och släcka individuella kartlager. Just möjligheten att tända och släcka lager är viktig för att kunna skapa en bakgrundskarta anpassad för ett visst behov. För användning av WMS tjänster finns många klientapplikationer eller komponenter tillgängliga, som medger integration i användarens egna system. Förutom kommersiella produkter finns ett antal etablerade produkter baserade på öppen källkod, se exempelvis udig eller QGIS. Styled Layer Descriptor (SLD)

Styled Layer Descriptor (SLD) är en specifikation utgiven av OGC som definierar ett XML-språk som ger användaren möjlighet att definiera stilmallar som beskriver vilket kartmanér som ska användas för olika objekt i kartan. SLD 1.0 är ett komplement till WMS 1.1.1 (2001) och standardiserades 2003. SLD är den kartografiska verktygslåda som medger att slutanvändaren kan ändra originalutseendet på en WMS tjänst till det användaren önskar. Varje geodatalager i en WMS-tjänst erbjuder en eller i bästa fall flera stilmallar. Den applikation som genererar WMS-tjänsten läser SLD filen och omvandlar den geografiska vektorinformationen till en rasterbild med utseende i enlighet med SLD beskrivningen. Bilden skickas sedan till användaren i enlighet med det anrop som användaren gjort utifrån WMS standarden. Den som önskar förändra utseende på hela eller delar av ett geodatalagers kartmanér kan begära detta genom att lägga till en egen stilmall i GetMap anropet till WMS-tjänsten, förutsatt att den som tillhandahåller tjänsten tillåter detta. OGC Web Services (OWS) OWS-8 Varje år genomför OGC ett antal interoperabilitets tester. En av årets tester (2011) verifierar att befintliga OGC standards klarar av att lösa problemet med att förändra kartmanéret i en geodatatjänst utan att påverka geodataleverantörernas WMS tjänster [ref 15)]. Bilden visar ett av de tre alternativ som testades. Figur 15 - OGC:s Interoperabilitetstest av att ändra kartmanér utan att påverka tjänsten SLD stilmallarnas XML-filer är i det här exemplet tillgängliga via en katalogtjänst. När användaren/klienten anropar en WMS tjänst så hämtas först önskad SLD stilmall för respektive WMS lager. Sedan sker ett GetMap anrop till en WMS kartserver som stödjer OGC standarden Component WMS/Feature Portrayal Service, vilket är två namn för samma service. WMS kartservern hämtar sina geodata via en WFS tjänst. Därefter levereras önskad kartbild till användarens kartfönster. Detta exempel visar att det finns möjlighet att nå och påverka utseendet på kartbilden från svenska geodatatjänster till nytta för samhällssäkerhetsområdet. En fördel, när denna lösning används, är att alla stilmallar finns tillgängliga via en katalogtjänst, vilket gör det lätt att organisera de 1000-tals SLD stilmallar som kommer att finnas i framtiden.

5.2 ISO OGC samarbetar med ISO (International Organization for Standardization) om standarder för geografisk information. I vissa fall baseras de direkt på specifikationer som tagits fram av OGC. En av dessa är standarden ISO 19128 Web Map Server Interface (WMS). De globala standarderna (ISO) för geografisk information blir också europa-standarder (EN) och därmed svenska standarder (SS). Det mera leverantörsdrivna konsortiet OGC står bakom världsstandarden för geografisk information, ISO 19100, och arbetade aktivt för dess tillkomst. 5.3 SIS Stanli Swedish Standards Institute (SIS) är en medlemsbaserad, ideell förening som är arbetar med nationella och internationella standarder. Inom SIS finns ett projektområde för geodata kallat Stanli, som ansvarar för det omfattande standardiseringsarbetet som sker inom verksamhetsområdet för informationshantering. Standardiseringsarbetet bedrivs inom ett flertal tillämpningsområden såväl nationellt som internationellt. Standard för symboler på utrymningsplaner Räddningssymboler bör om möjligt likna varningssymboler i de fall de innehåller samma typ av information. Det finns en standard, SS-2875, för symboler avsedda att användas på utrymningsplaner. Varningsetiketter och -symboler påverkar i hög grad vårt sätt att tolka symboler och det är därför bra att även titta på denna standard vid ett arbete med att ta fram symboler för samhällsskyddsområdet. SIS Stanli Standardisering av kartsymboler och verktygsikoner Efter ett drygt års arbete inom SIS startgrupp för Kartsymboler och verktygsikoner kom i juni 2009 ett prospekt [ref 16)] för medverkan i Standardisering av kartsymboler och verktygsikoner: Många nya produkter kopplade till geodata får en allt större spridning i samhället, både inom e- förvaltning och inom kommersiella tjänster. Mobiltelefoner med GPS-mottagare och olika lägesbaserade tjänster på Internet är några aktuella exempel. Därmed ställs nya krav på terminologi, symboler och verktygsikoner för att hantera snabb, tydlig och säker kommunikation. För att kommunicera geodata på ett användaranpassat sätt måste existerande geodata kunna illustreras med standardiserade kartsymboler som är tillgängliga för alla. Att kartsymbolerna är tydliga är en förutsättning för att kunna producera, kvalitetssäkra och tillhandahålla information så att den blir enkel att förstå, använda och utbyta. Ett gemensamt symbolspråk är även viktigt för vår säkerhet, exempelvis för framgångsrikt samordnande av räddningsinsatser vad gäller läge, innebörd och tydlighet. SIS förstudie med representanter från Vägverket (idag Trafikverket), Lantmäteriet, Huddinge kommun, Stockholms universitet och GISassistans identifierade två prioriterade mål där en svensk standardiseringskommitté snabbt kan åstadkomma viktiga resultat: 1) Allmän tillgång till standardiserade kartsymboler och verktygsikoner Enhetliga kartsymboler och verktygsikoner ska sammanställas och vara lättillgängliga för producenter och användare av kartor och digitala tjänster med kartstöd. 2) Allmän tillgång till riktlinjer och krav för hantering av kartsymboler

Enhetliga riktlinjer och krav för hur symboler och ikoner hanteras ska skapas och vara lättillgängliga för producenter och användare av kartor och digitala tjänster med kartstöd. 6 SDI och geodataförsörjning 6.1 SDI i Sverige Med begreppet Spatial Data Infrastructure (SDI) avses infrastruktur för geodata. Det handlar om att hitta sätt att göra den geografiska informationen sökbar, utvärderingsbar och tillgänglig för olika aktörer. För att det ska bli möjligt krävs till att börja med samordning och överenskommelser mellan de aktörer som ska samverka inom infrastrukturen. Från den mer tekniska sidan handlar det om metadata och geodatatjänster samt nättjänster och nätteknik. Ofta görs geodata och tjänster sökbara via en geodataportal där det normalt även brukar vara möjligt att titta på data i en enklare kartvisare. Infrastruktur för geodata kan skapas på flera olika nivåer. INSPIRE är kanske det mest kända SDIarbetet där regelverket kring infrastrukturen införts i svensk lagstiftning. På nationell nivå är Lantmäteriet samordningsansvarig och Sverige har tagit initiativ till att bygga en nationell infrastruktur kring geodata med utgångspunkt från den nationella geodatastrategin. En följd av geodatastrategin är Geodatasamverkan, som gör det möjligt för myndigheter och kommuner att till en fastställd årsavgift få tillgång till de geodata som finns beskrivna i den produktkatalog som finns publicerad på Geodata.se [ref]. En viktig fråga att ta ställning till för aktörerna inom samhällsskyddsområdet är hur geodataförsörjningen ska ske. Att bara förlita sig på den infrastruktur som byggs upp inom ramen för geodatasamverkan i Sverige och Inspire är troligtvis inte tillräckligt. Inom samhällsäkerhetsområdet är det viktigt att kunna säkerställa att information som är kritiskt för att alla aktörer ska kunna lösa sina uppgifter i händelse av kris alltid finns tillgänglig. En möjlig väg att gå är att skapa ett SDI i samverkan mellan aktörerna inom området. Kommunikation kan t ex ske via det skyddade nätverket Swedish Government Secure Intranet (SGSI).