Västerländsk medicin och komplementära behandlingsformer i samverkan?

Västerländsk medicin och komplementära behandlingsformer i samverkan? - ett exempel i Kerala, Indien Siv Lundaahl ST-läkare i allmänmedicin Ekerö Vårdcentral Handledare M. Taloyan Dr i Medicinsk Vetenskap A. Grensman ST-läkare i allmänmedicin CeFam Alfred Nobels allé 12 141 83 Huddinge 1

Sammanfattning I Kerala i södra Indien finns sjukhus där västerländsk skolmedicin samarbetar med komplementär medicin, främst ayurveda som är en flertusenårig traditionell medicin form från Indien, och homeopati, som ursprungligen kom från Tyskland. Det förekommer att alla vårdformerna finns på samma sjukhus, inom slutenvård och öppenvårdsmottagningar. Både skolmedicin, ayurveda och homeopati samt ytterligare några andra komplementära vårdformer stöds av regeringen i Indien, genom både drivande av sjukhus, öppenvård samt utbildningar, och forskning inom komplementär medicin har påbörjats. Patienter kan själva fritt välja vårdform. Studien beskriver intervjuer med en statligt anställd professor från tre olika vårdformer, ayurveda, homeopati och västerländsk medicin. Huvudsyftet har varit att belysa vården i Kerala från 3 olika perspektiv. Frågeställningar har huvudsakligen varit hur de intervjuade anser att vården fungerar i Kerala, om de uppfattar att det finns samarbete mellan vårdformerna. Metoden är en kvalitativ studie med semi-strukturella intervjuer som har transkriberats och analyserats med hjälp av konventionell innehållsanalys. Sammanfattningsvis anser alla professorer att det är bra med friheten att kunna välja vårdform, det gagnar patienterna och man väljer ofta olika vårdformer vid olika sjukdomar. Samarbetet mellan vårdformerna är oftast inget eller litet. Patienterna anses som kunniga att kunna välja rätt vård och professorerna ser egentligen inga nackdelar med att det finns olika vårdformer. 2

Innehållsförteckning Introduktion..4 Syfte 8 Frågeställningar.8 Metod.8 Resultat 10 Diskussion.. 18 Slutsats..21 Tack till.21 Referenser.22 3

Introduktion Traditionell, komplementär och alternativ medicin lockar hela spektrumet av reaktioner från okritisk entusiasm till dåligt grundad skepticism. Enligt World Health Organisation (WHO) är traditionell medicin mycket spritt i låginkomstländer, medan användningen av komplementär medicin och alternativ medicin ökar snabbt i hög och medelinkomstländer. Studier har gjorts både i USA och i Norden som visar att intresset för alternativ och komplementär medicin (KAM) ökar i västvärlden (1). Hansens studie som gjordes i Norden visar att 22 % av befolkningen använt någon form av KAM 1989 i Sverige, medan det ökat till 49 % år 2000 (2). Flera artiklar har skrivits bland annat i Läkartidningen om detta faktum och det har diskuterats vad det ökade intresset för komplementär medicin beror på. Vilka vänder sig till alternativa vårdformer, är det patienter som är missnöjda med skolmedicinen? Eller är det patienter med kroniska sjukdomar som inte får den hjälp de önskar inom den vanliga vården? Finns brister och luckor inom skolmedicinen som gör att patienter vänder sig till andra vårdformer? Dr Björn Ramel skriver i en artikel om en amerikansk enkätstudie där resultatet visat att varken inkomstnivå, kön eller kontrollbehov kunde kopplas till användning av alternativ medicin. Det kunde däremot hög utbildning och en personlig hälsoprofil som överensstämde med den som alternativmedicinen anses representera. Författarna i studien skriver att det sistnämnda delvis speglar ett kulturellt paradigmskifte, att andliga faktorers betydelse för hälsan erkänns. Att högutbildade oftare hamnar hos alternativa terapeuter kan bero på att de genom allmän läsning och i jakten på kunskap om den egna sjukdomen kommer i kontakt med olika behandlingsmöjligheter (3). För att kartlägga vilka människor som använder KAM, varför man väljer KAM, och för vilka sjukdomar, har man startat en utredning, genom ett pan-europeiskt forsknings nätverk för komplementär och alternativ medicin CAMbrella (Complementary and Alternative Medicine, 4

CAM på engelska och KAM på svenska) (4). Utredning som kommer att pågå fram till 2012. Mer än 100 miljoner medborgare i EU använder regelbundet KAM enligt CAMbrella. Man vill också formulera vad som är människors lagliga rätt och/eller konsumentens rätt angående KAM, behovet av säkerhet och kvalitetskontroll, eventuell integration av KAM terapier med allmän hälsovård. Målet är utifrån ovanstående att utveckla en färdplan för framtida europeisk forskning av KAM som passar hälso- och sjukvården utifrån EU-medborgarnas behov och nationella forskningsfinansiärer och vårdgivare. Hälsovård och livsstilsförändringar börjar få en allt större plats även inom svensk skolmedicinen, förebyggande vård kan vara lönsam både med tanke på livskvalitet och ekonomi. Många integrerar också friskvård i sin livsstil. Det finns även mycket som tyder på att hälsoturismen ökar, och många länder satsar på denna form av turism, till exempel Indien. På detta sätt kommer människor i kontakt med andra vårdformer i olika länder. Det är viktigt för läkare att få ökad kunskap om vilka andra vårdformer som finns och få kännedom om komplementära behandlingar, eftersom många patienter använder dem både i Sverige och i andra länder på resor. Ett sätt att öka sina kunskaper om detta kan vara att få en inblick i hur vården kan se ut i ett annat land. I Indien drivs komplementära behandlingsformer jämte västerländsk medicin. De största formerna är ayurveda och homeopati, men det finns även andra, till exempel, Siddha, Yoga & Naturopathi samt Unani. Metoderna kallas också traditionell medicin, men kommer i denna studie att benämnas komplementär medicin. Indien har en flertusenårig tradition av ayurveda som är en livsfilosofi och läkekonst och den innefattar olika behandlingsformer vid sjukdom. Homeopati är ursprungligen en västerländsk läkeform, den introducerades av den tyske läkaren Samuel Hahneman (1755-1843) och har spridits de senaste 250 åren till många länder (5). Både ayurveda och homeopati är mycket vanliga i det indiska samhället. Den 5

västerländska skolmedicinen kom till Indien under kolonialtiden med engelsmännen. Det finns läkarutbildning med god kvalitet och bra sjukhus. Sjukhusen kan vara privata eller statligt drivna. Sjukhusen har både sluten vård och öppenvård och den senare liknar på många sätt våra vårdcentraler, där patienter söker både akut och för uppföljning av olika sjukdomar och besvär. Den indiska staten stödjer både västerländsk medicin och alternativa behandlingsformer, driver sjukhus, öppenvård och utbildningar. Det finns även mycket moderna privata högspecialiserade sjukhus som har lika exklusiv vård som i något annat västland och dessa exklusiva sjukhus kan vara integrerade med ayurvedisk och homeopatisk behandling på samma sjukhus, fast det kan ofta finnas hinder för samarbete mellan vårdformerna, framförallt från skolmedicinska läkare. Det finns många privatmottagningar inom alla olika vårdformer, både västerländsk medicin och komplementär medicin. Kerala påminner om Sverige på så sätt att vården till stor del är subventionerad av statliga medel och även de fattiga har råd med basal vård, oavsett form. Av befolkningen i Kerala har mer än 90 % gått i skola. Skillnader jämfört med svenska förhållanden angående levnadsstandard och utbildningsnivå är mindre i Kerala än i många andra delstater i Indien. I Kerala bedrivs mycket traditionell medicin och komplementär medicin som ännu inte bedrivits forskning på och som därmed inte har vetenskapligt stöd. Trots det har regeringen bedömt att värdet av dessa metoder är stora och att de är viktiga alternativ för befolkningen och är därför sedan 1995 under statlig kontroll och utveckling. Mycket arbete läggs ner på att bevara det gamla och traditionella. Indiska staten har transkriberat ett stort material av traditionell kunskap till en kunskapsbank Traditional Knowledge Digital Library. Det uppstod år 2001 och är ett samarbete mellan Council of Scientific and Industrial Research (CSIR) and Department of Ayurveda, Yoga and Naturopathi, Unani, Siddha and Homeopathy (Dept of AYUSH), Ministry of Health & Family Wellfare, Government of India (6). Där finns 6

2010, 34 miljoner sidor med information översatt till 5 olika språk. Syftet med biblioteket är att skydda gammal och traditionell kunskap. Det är patentsäkrat och fungerar även som ett kunskapsbank där man kan söka information. Jag var i Kerala i 3 månader vintern 2008-2009 och auskulterade på Medical College Hospital of Thiruvananthapuram, som en del i min ST-utbildning till allmänläkare. Under tiden vi var där gjorde vi tillsammans med en grupp svenska läkarstudenter studiebesök på Governmental Ayurveda College, Thiruvananthapuram. Det var för mig intressant att se hur en komplementär vårdform var en del i indiska samhället, ayurveda hospital hade många patientbesök dagligen. Jag blev intresserad och ville gärna veta mer, och när jag åter var i Kerala, ett år senare, vintern 2009, intervjuade jag en statligt anställd professor från tre olika vårdformer, ayurveda, homeopati och västerländsk medicin (Modern Medicine på engelska). Syfte Syftet med detta projektarbete har varit att belysa vården i Kerala från 3 olika perspektiv, västerländsk medicinsk, ayurvedisk och homeopatisk genom att intervjua professorer med olika vårdinriktning. Frågeställningar 1. Hur anser professorerna med ovanstående vårdinriktning att vården fungerar i Kerala? 2. Anser de att det finns ett samarbete mellan vårdformerna? 3. Hur anser professorerna att kvaliteten på de komplementära vårdformerna och kompetensen hos vårdgivarna är? 7

4. Hur är deras syn på hur patienter väljer vårdform? 5. Anser de att det finns fördelar och nackdelar med komplementära vårdformer? 6. Slutligen, deras uppfattning om hur framtidens vård ser ut i Kerala? Metod Studien är en kvalitativ studie där materialet utgörs av semi-strukturella intervjuer. Deltagare är tre behandlande läkare med professors titel, vilket i Indien innebär att man är överläkare och avdelningschef, men behöver inte innebära att man bedriver vetenskaplig forskning och har disputerat. De intervjuade professorerna arbetar alla i Kerala. Den först intervjuade professorn arbetar på statligt sjukhus för västerländsk skolmedicin, den andra professorn arbetar på ett statligt ayurvediskt sjukhus och den tredje professorn arbetar på ett statligt homeopatiskt sjukhus. Alla tre arbetar omväxlande på sluten avdelning och öppenvårdsmottagning och har dessutom egen privat mottagning hemma kvällstid. Kontakt med professorerna fick jag under Globalmedicin kursen vintern 2008-2009. Jag har sedan tagit kontakt med dessa personer för att fråga om tillstånd till en intervju, då jag på nytt reste ner till Kerala hösten 2009. Jag har valt ut dessa professorer för att de har en likvärdig position inom den vårdform de representerar (västerländsk medicin, ayurveda och homeopati), de arbetar på statliga sjukhus samt arbetar i samma stad. Datainsamling har gjorts genom inspelade intervjuer i Kerala. Frågorna har planerats innan intervjuerna och är samma till alla professorer, men det fanns tid för egna tillägg och reflektioner. De har informerats innan om konfidentialitet och syftet med intervjuerna. 8

Prof MoM (Modern medicine eller västerländsk medicin) intervjuades i sin privatpraktik i hemmet en eftermiddag. Har var för tillfället ledig från sin tjänst på sjukhuset. Intervjun tog 15 minuter. Prof AyM (Ayurvedisk medicin) intervjuades på sitt kontor en morgon på Ayurveda College Hospital of Trivandrum. Intervjun tog 26 minuter. Prof HoM (Homeopatisk medicin) intervjuades i sin privatpraktik i hemmet en eftermiddag. Intervjun tog 28 minuter. Intervjuerna fördes på engelska och har sedan transkriberats från bandspelarens minne till datafiler på engelska. Texterna har sedan analyserats enligt kvalitativ innehållsanalys, vilket innebär att texternas kodats (enligt Graneheim & Lundman, 2004). Det har skett med en induktiv ansats, viket innebär att materialet kodats förutsättningslöst, utan förbestämda kategorier. Från början har texterna lästs igenom många gånger för att ge en känsla för helheten. Därefter har meningar eller fraser plockats ut, kondenserats, kodats och sedan kategoriserats. Meningarna som har valts ut ska återspeglar det centrala som framkommit i intervjuerna. Min handledare har också läst igenom intervju texterna och vi har sedan på varsitt håll plockat ut de viktigaste meningarna. De har överensstämt med varandra. Resultaten har strukturerats upp i punktform. Nedan följer ett exempel på kodning: Meaning unit Condensed meaning unit Code Patients that can Selection give freedom choice, freedom select system get more freedom 9

Resultat Intervjuade professorer: Professor MoM (Modern medicine): man, ålder ca 60, professor Internal Medicine at Medical College Hospital of Thiruvananthapuram, Trivandrum, Kerala. Professor AyM (Ayurvedic medicine): man, ålder ca 50, professor at Governmental Ayurveda College, Thiruvananthapuram, Trivandrum, Kerala. Professor HoM (Homeopathic medicine), man, ålder ca 50, professor at Governmental Homeo Medical College, Thiruvananthapuram, Kerala Huvudkategorier som analyserades fram från intervjuerna var: valmöjligheter värdet av olika behandlingsmetoder patientnytta hinder till utveckling främjandet av tillämpning av olika behandlingsformer progress Valmöjligheter 10

Alla tre intervjuade professorer uppskattade att det fanns flera vårdsystem i Kerala. Det framkom flera anledningar till detta, en aspekt som alla professorer tog upp var friheten att kunna välja vårdsystem hittas i citaten nedan: Patienter som kan välja system har mer frihet när de (patienterna) är engagerade/bekymrade över sin hälsosituation eller hälsofrågor, kan de välja vårdsystem och patienterna får därmed en ökad frihet (Prof AyM). De intervjuade anser också alla tre att patienterna har den kunskap som behövs för att själva kunna göra att gott val av vårdsystem i olika situationer: patienterna är mycket intelligenta, de vet vilket system de ska välja (prof MoM). Vilken vårdform man väljer beskrivs liknade av alla tre professorer som: När man behöver akut vård föredrar människor vanligtvis modern medicin, men när det finns kroniska delar, såsom ryggbesvär, förlamningar, myostenos, myopatier, skelettsjukdomar föredrar människor ayurveda, vid allergier och andra ting, astma, allergi, luftvägsproblem föredrar människor homeopati (Prof MoM). Prof HoM anser följande: Modern medicin är bäst vid akut vård och vid kirurgi, vid kronisk sjukdom är homeopati bäst, i andra hand ayurveda, och ayurveda är framförallt aktuellt vid förlamningar, rejuvenation. För 50 år sedan accepterades homeopati som en medicin för barn, den spreds sedan vidare till mödrarna, och nu för tiden kan människor välja homeopati som första alternativet eller som det andra, när allopati (västerländsk medicin) misslyckas 11

Tillgänglighet var också en faktor som nämndes, genom att systemen finns tillgängliga leder det till en ökad kännedom och kunskap om dem; Även i byarna erbjuds alla medicinska vårdsystem till patienterna, så alla system är lättillgängliga för patienterna och det i sej ger en utbildning för dem (patienterna) (Prof AyM). Patienternas kunskap om vård och hälsa kom från olika håll, som Prof AyM påpekade genom media, tidningar och TV i Kerala har hälsomedvetenheten (hos befolkningen) ökat. Värdet av olika behandlingsmetoder Alla vårdformer har sitt värde, plus och minus, sina egna fördelar och begränsningar, anser Prof HoM. Även Prof MoM uttrycker ett förtroende för de alternativa vårdformerna som framkommer i citaten: Utbildningen till de andra vårsystemen är bra olika vårdsystem är bra alla tycker att de olika systemen har sitt eget värde. Patientnytta Det har under intervjuerna kommit fram tankar om patienternas nytta av olika system, till exempel patienternas möjlighet till val av behandling och Prof MoM menar att om man kombinerar olika system (vårdformer) gagnar det patienter. 12

En annan fördel är att det är beprövade behandlingsformer och de bidrar till livsstilsförändringar. Prof AyM uttrycker det på följande sätt: Vi har så många behandlingar (ayurvediska) interna, externa och alla sorters mediciner, och det stimulerar till livsstils förändringar välj ayurveda i fall med långvarig behandling, kronisk sjukdom, livsstilssjukdomar. Andra anledningar som nämnts som patienters fördelar kan vara att tillgängligheten är så stor vilket kan förhindra att patienter använder felaktig egenvård och genom att patienter har kunskap om vårdsystemen kan de göra bra val samt att ekonomin inte begränsar valet av olika vårdsystem. Prof HoM är bekymrad över att människors hälsa försämras. Han påpekar att hälsan försämras, livsstils sjukdomar och allergier ökar, nuvarande system går i fel riktning och att komplementär medicin måste få mer plats för att främja hälsan. Hinder till utveckling Hinder för fortsatt utveckling av de olika vårdsystemen och hinder i utvecklingen av samarbete anses ligga på flera plan som till exempel doktorernas ovilja till samarbete och konkurrens mellan dem. Prof HoM påstår att samarbetet är inte bra, det är som en tävling medan Prof AyM anser att samarbete finns, men det beror på förtroendet för ett system och mellan doktor till doktor. Prof MoM berättar att han inte ser något samarbete alls, som han uttrycker våra doktorer vill inte ha något samarbete, de känner sig överlägsna de andra (alternativa doktorerna). Han uppger att många kollegor ser komplementär medicin som ett 13

hot mot deras egen superioritet. Prof MoM uppger att han nog är mer vidsynt än en del kollegor och uppger sin ålder och mognad som orsak till denna acceptans/ödmjukhet för andra vårdformer. Han berättar att han har vänner som använder aurvediska behandlingar. Han undviker dock att svara på frågan om han själv använt någon annan behandlingsform. Även avsaknad av forskningsmetoder, dåliga forskningsresultat ligger till hinder för de komplementära metoderna enligt de tre intervjuade. Främjandet av tillämpning av olika behandlingsformer Att indiska staten stödjer de alternativa vårdformerna främjar deras existens, och vården är både organiserad och utvecklad i staten regi. Alla tre professorerna berättar också att utbildningarna ser ganska lika ut. Prof HoM berättar att staten kontrollerar över vårdsystemen i Indien genom central styrning. Department of Ayurveda, Yoga & Naturopathy, Unani, Siddha and Homeopathy, (AYUSH), Government of India, grundades 1995 med uppgift att kontrollera och utveckla utbildning och forskning inom de olika vårdsystemen. Departementet driver även kontroll och standardisering av mediciner, jobbar för att öka tillgången på medicinalväxter och arbetar för ökad kunskap om de olika systemen, både nationellt och internationellt (6). Utbildningen inom de komplementära vårdformerna liknar den för västerländsk medicin, endast de specifika ämnena för varje vårdform skiljer sig enligt Prof HoM, som berättar för mig att han själv delvis arbetar för Indiska staten på Departementet AYUSH. Han berättar att: Utbildningen är 5,5 år, precis samma som utbildningen i allopati (västerländsk medicin), det är bara de specifika ämnena som skiljer sig åt egentligen kunde 14

man driva samma utbildning för homeopati, ayurveda och allopati. Samma institution. Staten i Kerala subventionerar kostnaderna för vård och mediciner inom alla vårdsystem för de allra fattigaste och alla patienter har möjlighet att välja vårdform oberoende av inkomst. Prof AyM berättar även att forskning enligt västerländska metoder har påbörjats vilket också kan vara gynnsamt för samarbete och främjande av de komplementära formerna. Forskningen inom ayurveda och homeopati har haft svårt att visa positiva resultat, på frågan om varför, finns olika uppfattningar. Prof MoM anser att andra system har dålig kunskap i forskningsmetodik som orsak till detta, medan de båda andra professorerna anser att orsaken ligger i att det är svårt att använda samma parametrar vid forskning inom homeopati och ayurveda som vid modern medicin. Prof AyM förklarar: Ayurvediska grundantaganden kan inte så lätt överföras till nuvarande modern forskning, därför att du kanske vet att ayurveda är ett mycket gammalt system, traditionell forskning har sina egna fundamentala principer. Prof HoM uttrycker också att: Det finns saker som ännu ej kan förklaras av vetenskapen, eller, det finns saker som vetenskapen inte kan förklara, men vi kan inte säga att det inte är vetenskap, det är bara det att vetenskapen inte har nått den nivå där de kan förklara vissa fenomen but the proof of the pudding is by eating it så har det effekt, är det bra. Han säger att man kanske kan förstå homeopati om ett hundra år, eller två hundra eller tre hundra år. Han anser också att den största fördelen med homeopati är att det är världens billigaste terapiform, samt att den är helt biverkningsfri. Enligt Prof HoM: 15

Metoden är använd i över 200 år utan att man hittat någon medicin med biverkningar. Progress Prof HoM berättar att staten planerar ytterligare integrering av de olika vårdformerna. Han påstår att: Staten planerar att alla system ska jobba under samma tak, på samma sjukhus. Bara doktorerna skiljer sig åt staten kan skära ner på kostnaderna för drivandet av en institution. Prof HoM berättar också att denna integrering redan finns på många ställen i Indien inom den privata sektorn, privata sjukhus med västerländsk vård som också har ayurvediska och homeopatiska behandlingar. Prof MoM anser att: Alternativa vårdformer borde kombineras med västerländsk vård som en specialitet, som de gör i Kina, där är kinesisk medicin kombinerad med västerländsk medicin. Prof MoM tror också att en huvudindustri för Kerala i framtiden kommer att vara hälsoturism och uttrycker som att hälsovård i Kerala, tror jag kommer att attrahera människor från väst och USA att komma hit. Diskussion 16

Alla professorer anser att möjligheten att kunna välja olika former av vård är bra, de uppger flera anledningar, till exempel, friheten till val och vid olika åkommor kan man välja olika alternativ utefter sin kunskap och vad man känner förtroende och tillit till. Nackdelar ser de intervjuade inte som någon stor del, patienterna är kunniga om var man går om man blir sjuk. Den kunskapen uppger professorerna kommer dels från att alla vårdformer finns tillgängliga överallt, samt att det informeras mycket inom media, tidningar och TV om hälsofrågor. Framför allt vid kroniska sjukdomar, livsstils sjukdomar, muskeloskelettala sjukdomar samt vid rehabilitering efter t ex stroke, berättas att patienter ofta väljer komplementära behandlingar, främst ayurveda. Utbildningen är till stor del lika, både till skolmedicinsk läkare och till komplementär läkare och de intervjuade uppger att det ger en trygghet att patienter inte skadas eller blir felbehandlade. Kompetensen uppfattas som god hos alla vårdformer. Det är lite delade meningar om huruvida det finns ett samarbete mellan de olika vårdformerna eller inte, men huvudsakligen uppges att samarbetet är så gott som inget, och i så fall mest från doktor till doktor. Angående framtidens vård i Kerala nämns både ökad integrering mellan vårdformerna, samt tron på en ökad hälsoturism med komplementära behandlingsformer. Som flera studier visat ökar intresset för alternativ medicin i västvärlden (1). Många hittar alternativa vårdformer i jakten på kunskap om den egna sjukdomen som Dr Ramel skriver (3) och därmed reser också många och får behandlingar i andra länder, patienter använder andra behandlingar än vi svenska läkare ofta inte känner till. Traditionellt är komplementära vårdformer inte lika stora här i Sverige som i Indien och kunskapen om andra vårdformer är kanske större hos Indiska befolkningen, men intresset ökar i väst och det är lätt att hitta information på internet och därmed också lätt att hitta andra vårdformer. Detta kan vara ett skäl till att andra vårdformer ökar i väst. En annan orsak kan vara att människor är mer 17

hälsomedvetna allmänt sett, det informeras mycket i media om fibrer, fetter och antioxidanter för att ta några exempel. Allmänheten informeras också om vällevnads sjukdomar som hålls borta eller botas med motion och hälsosam kost. Där kan det ligga nära till hands att öka på självhjälpen, utöver kost och motion, till att även använda andra naturliga hälsokurer som man hoppas kan öka hälsan ytterligare. I detta sammanhang att själv ta ansvar för sin hälsa, vare sig det handlar om självhjälp genom kost och motion eller att söka komplementär vård, kan också nämnas placeboeffekten som man inte kan bortse ifrån när det gäller att läka/bli friskare från sjukdom (8). Forskningsprojektet CAMbrella (4) undersöker Europas medborgares behov och användning av KAM och planeras dra riktningen för framtida forskning och utbud av andra vårdformer. Genom att Sverige är EU medlem blir det också ett projekt som berör oss. I Sverige bedrivs idag forskning om komplementär medicin bland annat på Centrum för Studier av Komplementär medicin Karolinska Institutet, Solna. Fortsatt framtida forskning är viktig för att lära mer om vad som verkligen fungerar och som kan tas upp som behandlingar i framtiden vid sidan av andra metoder som till exempel akupunktur, yoga och kiropraktik som även dessa tidigare ansågs som komplementära men nu, i och med att forskningen på området framskridit har blivit till stor del evidensbaserade. Styrka och svaghet En svaghet i denna intervjustudie kan vara att det finns en påverkan av mig på de intervjuande som vinklat intervjuerna. Resultatet får därför inte ses som en allmän bild och kan inte generaliseras. En annan svaghet är att det endast är tre personer som intervjuats, alla är män och de är i ungefär samma ålder. Min intention var egentligen att även intervjua några 18

patienter, som valt olika vårdformer, om deras syn på vården, men jag fick inte tillåtelse för professorerna. Jag hade då behövt tillstånd från indiska regeringen vilket jag skulle behövt ansöka om i förväg eftersom det tar tid att ordna. Studien är liten, men en styrka är att det är en av de få studier som gjorts som beskriver vården i Kerala utifrån vårdgivarens perspektiv, samt att den belyser en aktuell fråga eftersom komplementär medicin blivit mer populärt i västvärden. En styrka är också att studien är byggd på 3 intervjuer och kan appliceras och testas i andra studier. Eftersom jag innan jag gjort studiebesök på ayurvediska sjukhuset inte hade någon uppfattning om komplementära vårdformer i Kerala hade jag ingen förförståelse om detta ämne innan. Trovärdigheten i analysen har testats genom att både min handledare och jag, under analysen, på olika håll har tagit ut de viktigaste meningarna ur intervjutexterna och de har visats sig överensstämma med varandra (7). Slutsats Trots att vårdformerna är statliga uppges av de intervjuade att det finns en misstro mellan vårdformerna, framförallt från många av skolmedicinens doktorer, gällande de komplementära vårdformerna och samarbetet är oftast inget eller litet. Utbildningarna är i stort sett lika långa till de olika vårdformerna. Samtliga doktorer anser att det är en frihet för patienterna att kunna välja vårdform. En anledning till att de komplementära vårdformera är så stora och etablerade är att många funnits i flera hundra år, de ingår i människors tradition. Därför har människor också kunskap om de olika vårdformerna. Vårdformerna uppges av de intervjuade i studien också komplettera varandra, beroende på sjukdom. Fortsatt forskning 19

behövs på komplementära behandlingsformer, vilket så småningom kan leda till en mer accepterad integrering av västerländsk medicin och evidensbaserade komplementära metoder. Tack till Marina Taloyan, forsknings handledare, Astrid Grensman, medicinsk handledare, Ulla Poulakka, ST-handledare Ekerö VC. Referenser 1. Eisenberg DM, Davis RB, Ettner SL, Appel S, Wilkey S, Van Rompay M. Trends in alternative medicine use in the United States, 1990-1997: results of a follow-up national survey, JAMA. 1998; 280(18):1569-75. 2. Hanssen B, Grimsgaard S, Launsö L, Fönnebö V, Falkenberg T, Rasmussen N. Use of complementary and alternative medicine in the Scandinavian countries, Scandinavian Journal of Primary Health Care. 2005; 23: 57-62. 3. Ramel B. Alternativ medicin på frammarsch trots skolmedicinens stora framsteg. Läkartidningen. 2002; 40: 99:3966-67. 4. CAMbrella Communication Platform on topics related to Complementary and Alternative Medicine in Europe, available on: www.cambrella.eu 5. Edelstam B, Claeson P. Naturläkemedel och växtbaserade läkemedel. Läkemedelsboken, Apoteket AB. 2009-2010; 1154-1155. 20

6. Government of India, AYUSH, http://india.gov.in/sectors/health_family/ayush.php 7. Graneheim U.H, Lundman B. Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today. 2004; 24: 105-112. 8. Sachs Lisbeth. Tillit som bot. Placebo i tid och rum. Studentlitteratur, 2004. 21