Svårighetsgrad enligt etiska plattformen. Mari Broqvist Prioriteringscentrum

Relevanta dokument
Prioriteringar av obesitaskirurgi

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Nationella modellen för öppna prioriteringar inom hälso- och sjukvård

Varför prioriteria och vad ska man tänkapåförattfåen legitim process?

Vetenskap, erfarenhet och tyckande..

Nationella riktlinjer

Hur ska vi prioritera assisterad befruktning? Lars Sandman Högskolan I Borås Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Västra Götalandsregionen

SBU:s sammanfattning och slutsatser

Socialstyrelsens nya riktlinjer för hjärtsvikt

Hälsoekonomisk aspekter hur fördelas resurser när det gäller träning för äldre?

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Metodbeskrivning Bilaga

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Remissversion publicerad i november 2014

Bilaga 9. Etiska aspekter på åtgärder inom hälso- och sjukvården

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL

Behandling av depression hos äldre

Nej Primärvården 1. Ingen. Ingen. Ingen. Ingen. Hög. Enkel. Barnhälsovård 0-12 år inom befintliga ramar. Ingegerd (Kristina Lingman)

Hälso- och sjukvårdsberedningeredning

Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och

VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? - SÄRSKILT BOENDE I HÖGANÄS KOMMUN 2013

Vikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt. Sonja Modin Allmänläkare - SFAM

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Etik i praktik vid Karlskoga lasarett. målformuleringar och värdegrund

Vad säger etiken att hälsan får kosta? Lars Sandman Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Högskolan i Borås Västra Götalandsregionen

Att inte längre erbjuda åtgärder inom hälso- och sjukvården

Nationella screeningprogram - modell för bedömning, införande och uppföljning

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning

Hälsoekonomisk aspekter på fysisk aktivitet för äldre. Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting

ETIK. i medicinsk utvärdering

Nationella modellen för öppna prioriteringar

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter

Begreppet allvarlig sjukdom eller skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang

RättspsyK. Årsuppföljning av patientärende. Formulär för manuell registrering. Formulär B. Ringa in rätt alternativ om inget annat anges.

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom

Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang

Yttrande över betänkandet Källan till en chans nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården (SoU 2005:81)

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom

Rapport Vad tycker äldre om äldreomsorgen Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2014-

Normkritiskt perspektiv på förändringsarbete Fokus på diskriminerande normer och strukturer (istället för att försöka ändra på de som drabbas)

Vårdkedja ambulans hjärtsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

Serviceinsatser vad menas?

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom remissversion Sverige ur tiden? Riksdagen, Stockholm 22 februari 2017

Övertagande av patient från annan enhet

Nej Kardiologi I 1. Mycket stor. Hög. Medel. PCI vs CABG vid trekärlssjukdom/huvudstamsstenos(20 pat) Birgitta Dackell

Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom

Anhöriga. - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd. Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo.

Medborgarförslag om bättre stöd till barn med tidiga tecken på psykisk ohälsa

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Svenska palliativregistret (2009)

Hälsosamt åldrande hela livet

TEMA PSYKISK OHÄLSA/KONFUSION

~~~1/;t- Il e U U LINKÖPINGs N IVERSITET

Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet

Nya BHV-programmet; vad gör psykologen för en jämlik och rättvis vård?

Rekommendationer om levnadsvanor i Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Introduktion till Äldre

Underlag för diskussion om brukarrörelsen uppfattning om hur Socialstyrelsens arbete med Nationella riktlinjer bör utvecklas

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Att tillämpa den etiska plattformen vid ransonering. Fördjupad vägledning och konsekvensanalys 2011:7. Lars Sandman Gustav Tinghög 2011:7

Vetenskapsrådets jämställdhetsstrategi

MANUAL FÖR BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN

Politisk viljeinriktning diabetes

Övertagande av patient från annan enhet

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande. - tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor

FORSKNINGSSAMVERKAN I NORRLAND FÖR ETT VISARE NORR

Rutin för årskontroll/nyinskrivning

Frågor och svar om NT-rådet

Bilaga 9. Fråga 1 Bas: alla Flera alternativ möjliga Alternativ 1-4 uppläses

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m , med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

kompetenscentrum Blekinge Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den

All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden.

Enhetens namn: Kastanjetten. Uppföljande nämnd: Södermalm. Enhetens adress: Företag: Hemsida: Verksamhetschef: Telefon: E-post: Insats:

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Burlöv Särskilt boende

MEDBORGARPANEL Nummer 1 - Juli 2013 Tillgänglighet i vården

Hur värderas vårdens yrken? En undersökning bland landstings- och kommunalråd

Nationella riktlinjer för vård vid stroke (remissversion) Swedish stroke guidelines (preliminary version)

Projekt Läkemedelsgenomgångar

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem

SBU:s sammanfattning och slutsats

Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre 2013

Utvärdering av VISA som arbetssätt Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun

ORO FÖR PERSONLIG INTEGRITET PÅ NÄTET ANNIKA BERGSTRÖM

Konferens om anhörigas roll i vård och omsorg

Riktlinjer äldreomsorg

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Riktlinjer för hälsoundersökning av barn och ungdomar från andra länder

Vertikala och horisontella prioriteringar Per Carlsson. PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet

HÄLSOGENOMGÅNGAR OM KONSTEN ATT FÖREBYGGA OCH FÖRUTSE RISKER INNAN DE SKER.

Det blev ju liksom roligare alltihopa när man varit där. Ja, mer energi Det kändes både i kroppen och huvudet

Riktlinjer för anhörigstöd

Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med respektive lokal förening.

xgap lösningen för aktiv varumärkesvård BRAND/ASSET

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Åre Särskilt boende

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Ektorpsgården Särskilt boende

Certifiering Astma/Allergi/KOL mottagningar Primärvården, Region Skåne

Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd

Transkript:

Svårighetsgrad enligt etiska plattformen Mari Broqvist Prioriteringscentrum

Riksdagens riktlinjer för prioriteringar 1992-1995 Prioriteringsutredningen 1997- Riksdagen beslutar om en etisk plattform för prioriteringar och gör justeringar i Hälso- och sjukvårdslagen Människovärdesprincipen Behovs-solidaritetsprincipen Kostnadseffektivitetsprincipen Prioriteringscentrum

Riksdagens riktlinjer för prioriteringar Mer av vårdens resurser ska ges till de mest behövande, de med de svåraste sjukdomarna och den sämsta livskvaliteten - att definiera vad som är svårast - och vad som är mindre svårt Prioriteringscentrum

Riksdagens riktlinjer för prioriteringar Att gradera och jämföra behov är ofrånkomligt vid prioriteringar horisontella prioriteringar - att beskriva svårighetsgrad så att olika hälsoproblem kan jämföras på lika grunder Prioriteringscentrum

Riksdagens riktlinjer för prioriteringar Hälso- och sjukvården har en skyldighet att utveckla metoder för information till medborgare - att kunna beskriva varför ett hälsoproblem är mer eller mindre allvarligt Prioriteringscentrum

Oförmåga att självständigt förflytta sig utomhus Ångest vid tourettes syndrom Ebola Svår tandkaries hos barn med permanenta tänder Total afasi Vuxen med svår autism Ansträngningsinkontinens Svårighet sortera tvätt efter färg för blind Psoriasis

Riksdagens riktlinjer för prioriteringar Aktuellt hälsotillstånd - då åtgärd är tänkt att sättas in Framtida risker för ohälsa - förtida död - framtida nedsatt hälsorelaterad livskvalitet Tillståndets varaktighet Helhetssyn på hälsa betonas Viktigt att helhetssynen på hälsobegreppet betonas WHO Prioriteringscentrum

WHO -

Hur föra en sådan diskussion? Prioriteringscentrum

Svårighetsgradsmatris Livskvalitetspåverkan Livslängdspåverkan Aktuellt hälsotillstånd Framtida ohälsa Varaktighet ycket tor tor åttlig iten ngen Prioriteringscentrum

Funktionsnedsättning Aktivitetsbegränsning Delaktighetsinskränkning Livskvalitetspåverkan Aktuellt hälsotillstånd Fysiska / psykiska symtom/ Svårighetsgradsmatris Praktiska Konsekvenser Sociala konsekvenser Frekvens Tillståndets påverkan på patientgruppens totala livssituation Framtida ohälsa Livslängdspåverkan Risk för förtida död Risk för förtida död i procent om inget görs Hur ofta tillståndet som ska åtgärdas gör sig påmint? Varaktighet Risk för framtida allvarliga symtom/ aktivitetsbegränsningar/ delaktighetsinskränkningar Livslängdspåverkan Tid till död om inget görs Mycket stor Stor Måttlig Liten Ingen Prioriteringscentrum

aktivitetsbegränsningar/ delaktighetsinskränkningar Livskvalitetspåverkan Aktuellt hälsotillstånd Fysiska / psykiska symtom/ Praktiska konsekvenser Svårighetsgradsmatris Frekvens Framtida ohälsa Varaktighet Risk för framtida allvarliga symtom Livslängdspåverkan Risk för förtida död Sociala konsekvenser Livslängdspåverkan Mycket stor Om åtgärden inte utförs hur länge förväntas problemet som ska åtgärdas kvarstå? Livslångt eller övergående inom kort tid? Risk: - Hur stor är risken att tillståndet orsakar död? - Inom vilken tidsrymd riskerar patientgruppen att dö p g a tillståndet? Stor Måttlig Liten Ingen Prioriteringscentrum

Värdering av svårighetsgrad i praktiken från arbete med Nationella riktlinjer Åttonde nationella prioriteringskonferensen 2015 Yvonne Jangelind, Socialstyrelsen 2015-10-28

Socialstyrelsens riktlinjeuppdrag Stärka människors möjlighet att få jämlik och god vård och omsorg Stöd vid prioriteringar öppna och systematiska beslut om resursfördelning ett ordnat införande av nya metoder och insatser utmönstring av ineffektiva och skadliga metoder Kunskapsbaserad vägledning ge underlag för beslut om vårdens organisation ge underlag för regionala och lokala vårdprogram Rekommendationer på gruppnivå 2015-10-28

Vägen till rekommendationerna Formulera frågeställning Tillstånds- och åtgärdspar Samla bästa tillgängliga kunskap Systematiska översikter Enskilda studier Konsensus Prioritera Tillståndets svårighetsgrad Åtgärdens effekt Kostnadseffektivitet (Evidens)

Hur går prioriteringen till? Tillståndets svårighetsgrad Kostnadseffektivitet Evidens Åtgärdens effekt Rekommendation 2015-10-28 Prioriteringen görs på gruppnivå

Tre olika typer av rekommendationer Rangordning 1-10 Åtgärder som hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör, kan eller i undantagsfall kan erbjuda Åtgärder med prioritering 1 har störst angelägenhetsgrad och 10 lägst Icke-göra Åtgärder som hälso- och sjukvården och socialtjänsten inte bör erbjuda alls FoU Åtgärder som hälso- och sjukvården och socialtjänsten inte bör erbjuda rutinmässigt och endast inom ramen för kliniska studier 2015-10-28 Nationella riktlinjer 17

Värderingen av svårighetsgrad i nationella riktlinjer (pilotprojekt) - I Samarbete mellan Linda Swirtun, Elin Linnarsson (SoS) och Mari Broqvist, Lars Sandman, Per Carlsson (Prioriteringscentrum) december 2012 Matris (baserad på s.k. Kalmarmatrisen) för strukturerad diskussion om tillståndets svårighetsgrad med exempel, för att underlätta samsyn i bedömning av exempelvis livslängspåverkan, risker för förtida död inom projektet för nationella riktlinjer för hjärtsjukvård.

Sammantagen bedömning Bedömning av tillståndets svårighetsgrad Livskvalitetspåverkan Livslängspåverkan Aktuellt hälsotillstånd Framtida ohälsa Mycket stor Fysiska / psykiska symtom/ funktionsnedsättni ng Aktuella funktionsnedsättningar t ex smärta, dyspné, oro, stört korttidsminne, sömnlöshet, yrsel, högt blodtryck, förstoppning. Ange grad av funktionsnedsättning utifrån adekvata bedömningsinstrument Praktiska Konsekvenser/aktivit etsbegränsning Aktuella aktivitetsbegränsningar p g a sjukdomen/skadan t ex svårighet att gå längre sträckor, gå i trappor, vara förare, klara kroppsvård, klara hushållsarbete. Ange i vilken grad svårigheter att genomföra aktiviteter påverkar patientgruppens totala livssituation Aktivitetsbegränsning som ger mycket allvarlig livssituationen eller helt beroende av hjälp Sociala konsekvenser / delaktighetsinskränkning Aktuella delaktighetsinskränkningar p g a sjukdom/skada t ex svårigheter att klara ett arbete, fritidssysselsättning, att delta i lek. Ange i vilken grad svårigheter att delta i viktiga livsområden påverkar patientgruppens totala livssituation. Delaktighetsinskränkning som ger mycket allvarlig livssituationen. Frekvens Frekvens med vilken tillståndet gör sig påmint Varaktighet Tid som tillståndet förväntas kvarstå Risk vid utebliven åtgärd Risk för framtida allvarliga/grava symtom, praktiska och/eller sociala konsekvenser om inget görs > 24 mån Mycket stor risk för symtom/ aktivitetsbegränsning / delaktighetsinskränkning som ger stor/grav påverkan på totala livssituationen Risk för förtida död Risk för förtida död i procent om inget görs Livslängdspåverkan Tid till död om inget görs > 10 % < 1 år Stor Aktivitetsbegränsning som ger grav påverkan på totala livssituationen eller till stor del beroende av hjälp Delaktighetsinskränkning som ger grav livssituationen 13-24 mån Stor risk för symtom/ aktivitetsbegränsning / delaktighetsinskränkning som ger stor/grav påverkan på totala livssituationen 6-10 % 1-5 år Måttlig Aktivitetsbegränsning som ger ganska stor livssituationen eller delvis i behov av hjälp Delaktighetsinskränkning som ger ganska stor livssituationen 6-12 mån Måttlig risk för symtom/ aktivitetsbegränsning / delaktighetsinskränkning som ger stor/grav påverkan på totala livssituationen 2-5 % 5-10 år Liten Aktivitetsbegränsning som ger liten påverkan på totala livssituationen eller ej i behov av hjälp. Delaktighetsinskränkning som ger liten livssituationen < 6 mån Liten risk för symtom/ aktivitetsbegränsning / delaktighetsinskränkning som ger stor/grav påverkan på totala livssituationen < 2 % > 10 år Ingen Ingen aktivitetsbegränsning Ingen delaktighetsinskränkning Ingen risk

Värderingen av svårighetsgrad i nationella riktlinjer (pilotprojekt) - II Introduktion riktlinjearbetet och utbildning i SoS metodik (mars 2013) Föreläsning och diskussion av svårighetsgrad (Lars Sandman) Sakkunnig gör egen skattning av tillståndens svårighetsgrad i vetenskapliga underlagen (våren 2013)

Sammantagen bedömning Tillstånd: Hjärtinfarkt med kardiogen chock Rad: A25.01 och A25.02 Mycket stor svårighetsgrad Livskvalitetspåverkan Aktuellt hälsotillstånd Framtida ohälsa Livslängspåverkan Mycket stor Fysiska / psykiska symtom/ funktionsnedsättni ng Aktuella funktionsnedsättningar t ex smärta, dyspné, oro, stört korttidsminne, sömnlöshet, yrsel, högt blodtryck, förstoppning. Ange grad av funktionsnedsättning utifrån adekvata bedömningsinstrument Praktiska Konsekvenser/aktivit etsbegränsning Aktuella aktivitetsbegränsningar p g a sjukdomen/skadan t ex svårighet att gå längre sträckor, gå i trappor, vara förare, klara kroppsvård, klara hushållsarbete. Ange i vilken grad svårigheter att genomföra aktiviteter påverkar patientgruppens totala livssituation Aktivitetsbegränsning som ger mycket allvarlig livssituationen eller helt beroende av hjälp Sociala konsekvenser / delaktighetsinskränkning Aktuella delaktighetsinskränkningar p g a sjukdom/skada t ex svårigheter att klara ett arbete, fritidssysselsättning, att delta i lek. Ange i vilken grad svårigheter att delta i viktiga livsområden påverkar patientgruppens totala livssituation. Delaktighetsinskränkning som ger mycket allvarlig livssituationen. Frekvens Frekvens med vilken tillståndet gör sig påmint Varaktighet Tid som tillståndet förväntas kvarstå Risk vid utebliven åtgärd Risk för framtida allvarliga/grava symtom, praktiska och/eller sociala konsekvenser om inget görs > 24 mån Mycket stor risk för symtom/ aktivitetsbegränsning / delaktighetsinskränkning som ger stor/grav påverkan på totala livssituationen Risk för förtida död Risk för förtida död i procent om inget görs Livslängdspåverkan Tid till död om inget görs > 10 % < 1 år Stor Aktivitetsbegränsning som ger grav påverkan på totala livssituationen eller till stor del beroende av hjälp Delaktighetsinskränkning som ger grav livssituationen 13-24 mån Stor risk för symtom/ aktivitetsbegränsning / delaktighetsinskränkning som ger stor/grav livssituationen 6-10 % 1-5 år Måttlig Aktivitetsbegränsning som ger ganska stor livssituationen eller delvis i behov av hjälp Delaktighetsinskränkning som ger ganska stor livssituationen 6-12 mån Måttlig risk för symtom/ aktivitetsbegränsning / delaktighetsinskränkning som ger stor/grav livssituationen 2-5 % 5-10 år Liten Aktivitetsbegränsning som ger liten påverkan på totala livssituationen eller ej i behov av hjälp. Delaktighetsinskränkning som ger liten livssituationen Enstaka tillfälle < 6 mån Liten risk för symtom/ aktivitetsbegränsning / delaktighetsinskränkning som ger stor/grav livssituationen < 2 % > 10 år Ingen Ingen aktivitetsbegränsning Ingen delaktighetsinskränkning Ingen risk

Värderingen av svårighetsgrad i nationella riktlinjer (pilotprojekt) - III Heldagsmöte (september 2013) Experter inom resp. område diskuterar tillståndens svårighetsgrad inom egna expertområdet och identifierar tillstånd för vilka svårighetsgraden kanske bör justeras Kranskärlssjukdom Arytmier Svikt Klaffsjukdom och medfödda hjärtfel/genetiskt sjukdom Experter jämför utifrån svårighetsgrad tillstånd från olika områden för att säkerställa en horisontell syn på bedömning av svårighetsgrad inom riktlinjerna för hjärtsjukvård Mycket stor svårighetsgrad Stor svårighetsgrad Måttlig svårighetsgrad Liten svårighetsgrad

Sammantagen bedömning Tillstånd: Refraktär angina pectoris (svår symtomgivande angina, trots optimal medikamentell och invasiv terapi) Rad: A22.01 och A22.02 Justerades från stor till stor mycket stor svårighetsgrad. Livskvalitetspåverkan Livslängspåverkan Aktuellt hälsotillstånd Framtida ohälsa Mycket stor Fysiska / psykiska symtom/ funktionsnedsättni ng Aktuella funktionsnedsättningar t ex smärta, dyspné, oro, stört korttidsminne, sömnlöshet, yrsel, högt blodtryck, förstoppning. Ange grad av funktionsnedsättning utifrån adekvata bedömningsinstrument Praktiska Konsekvenser/aktivit etsbegränsning Aktuella aktivitetsbegränsningar p g a sjukdomen/skadan t ex svårighet att gå längre sträckor, gå i trappor, vara förare, klara kroppsvård, klara hushållsarbete. Ange i vilken grad svårigheter att genomföra aktiviteter påverkar patientgruppens totala livssituation Aktivitetsbegränsning som ger mycket allvarlig livssituationen eller helt beroende av hjälp Sociala konsekvenser / delaktighetsinskränkning Aktuella delaktighetsinskränkningar p g a sjukdom/skada t ex svårigheter att klara ett arbete, fritidssysselsättning, att delta i lek. Ange i vilken grad svårigheter att delta i viktiga livsområden påverkar patientgruppens totala livssituation. Delaktighetsinskränkning som ger mycket allvarlig livssituationen. Frekvens Frekvens med vilken tillståndet gör sig påmint Varaktighet Tid som tillståndet förväntas kvarstå Risk vid utebliven åtgärd Risk för framtida allvarliga/grava symtom, praktiska och/eller sociala konsekvenser om inget görs > 24 mån Mycket stor risk för symtom/ aktivitetsbegränsning / delaktighetsinskränkning som ger stor/grav påverkan på totala livssituationen Risk för förtida död Risk för förtida död i procent om inget görs Livslängdspåverkan Tid till död om inget görs > 10 % < 1 år Stor Aktivitetsbegränsning som ger grav påverkan på totala livssituationen eller till stor del beroende av hjälp Delaktighetsinskränkning som ger grav livssituationen 13-24 mån Stor risk för symtom/ aktivitetsbegränsning / delaktighetsinskränkning som ger stor/grav livssituationen 6-10 % 1-5 år Måttlig Aktivitetsbegränsning som ger ganska stor livssituationen eller delvis i behov av hjälp Delaktighetsinskränkning som ger ganska stor livssituationen 6-12 mån Måttlig risk för symtom/ aktivitetsbegränsning / delaktighetsinskränkning som ger stor/grav livssituationen 2-5 % 5-10 år Liten Aktivitetsbegränsning som ger liten påverkan på totala livssituationen eller ej i behov av hjälp. Delaktighetsinskränkning som ger liten livssituationen < 6 mån Liten risk för symtom/ aktivitetsbegränsning / delaktighetsinskränkning som ger stor/grav livssituationen > 2 % > 10 år Ingen Ingen aktivitetsbegränsning Ingen delaktighetsinskränkning Ingen risk

Värderingen av svårighetsgrad i nationella riktlinjer (pilotprojekt) - IV Prioriteringsmöte då alla frågeställningar prioriterats (juni 2014) Sammanläggning av alla prioriterade tillstånd- och åtgärder för att väga samman och säkerställa att ett område eller diagnosgrupp inte på felaktiga grunder genomgående fått en lägre eller högre prioritering. Prioritering med fördelning utifrån område och svårighetsgrad underlättade att genomgång av frågeställningarna

Svårighetsgrad vs hög rekommendation (priosiffra 1 och 2) Mycket stor 6 7 Stor-mycket stor 1 2 Stor 1 9 Måttlig-stor 1 3 Måttlig 2 Liten-måttlig Liten 1 2

Svårighetsgrad vs rekommendation inom området klaffsjukdom Mycket Stor 2 1 2 4 Stor-mycket stor Stor 1 3 4 1 Måttlig-stor Måttlig 1 2 1 1 Liten-måttlig Liten 1 1 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Icke-göra FoU 2015-10-28

2015-10-28 Utvärdering av matris för bedömning av svårighetsgrad i nationellt riktlinjearbete Prioriteringcentrum Mari Broqvist och Lars Sandman har utvärderat användning av matrisen som använts för bedömning av svårighetsgrad i riktlinjearbetet. Utvärderingen bygger på 21 enkätsvar från deltagare i arbetet med i riktlinjerna för hjärtsjukvård (15 svar), diabetes (2 svar) och astma/kol (4 svar) samt fem intervjuer med deltagare i riktlinjearbete.

Viktiga aspekter Stöd i diskussioner Bidragit till samsyn Lika grunder Kommunicerbarhet Användbart arbetssätt Mycket hög grad Hög grad Liten grad Mycket liten grad/inte alls Vet ej 0 10 20 30 Mari Broqvist Prioriteringscentrum

Stöd i diskussioner - Garant för att flera perspektiv beaktas - Ju mer heterogena tillstånd desto bättre stöd - Lättöverskådlig - Kommunicerbarhet viktigt men oprövat Mari Broqvist Prioriteringscentrum

Tack! Mer information finns på: www.socialstyrelsen.se