Svårighetsgrad enligt etiska plattformen Mari Broqvist Prioriteringscentrum
Riksdagens riktlinjer för prioriteringar 1992-1995 Prioriteringsutredningen 1997- Riksdagen beslutar om en etisk plattform för prioriteringar och gör justeringar i Hälso- och sjukvårdslagen Människovärdesprincipen Behovs-solidaritetsprincipen Kostnadseffektivitetsprincipen Prioriteringscentrum
Riksdagens riktlinjer för prioriteringar Mer av vårdens resurser ska ges till de mest behövande, de med de svåraste sjukdomarna och den sämsta livskvaliteten - att definiera vad som är svårast - och vad som är mindre svårt Prioriteringscentrum
Riksdagens riktlinjer för prioriteringar Att gradera och jämföra behov är ofrånkomligt vid prioriteringar horisontella prioriteringar - att beskriva svårighetsgrad så att olika hälsoproblem kan jämföras på lika grunder Prioriteringscentrum
Riksdagens riktlinjer för prioriteringar Hälso- och sjukvården har en skyldighet att utveckla metoder för information till medborgare - att kunna beskriva varför ett hälsoproblem är mer eller mindre allvarligt Prioriteringscentrum
Oförmåga att självständigt förflytta sig utomhus Ångest vid tourettes syndrom Ebola Svår tandkaries hos barn med permanenta tänder Total afasi Vuxen med svår autism Ansträngningsinkontinens Svårighet sortera tvätt efter färg för blind Psoriasis
Riksdagens riktlinjer för prioriteringar Aktuellt hälsotillstånd - då åtgärd är tänkt att sättas in Framtida risker för ohälsa - förtida död - framtida nedsatt hälsorelaterad livskvalitet Tillståndets varaktighet Helhetssyn på hälsa betonas Viktigt att helhetssynen på hälsobegreppet betonas WHO Prioriteringscentrum
WHO -
Hur föra en sådan diskussion? Prioriteringscentrum
Svårighetsgradsmatris Livskvalitetspåverkan Livslängdspåverkan Aktuellt hälsotillstånd Framtida ohälsa Varaktighet ycket tor tor åttlig iten ngen Prioriteringscentrum
Funktionsnedsättning Aktivitetsbegränsning Delaktighetsinskränkning Livskvalitetspåverkan Aktuellt hälsotillstånd Fysiska / psykiska symtom/ Svårighetsgradsmatris Praktiska Konsekvenser Sociala konsekvenser Frekvens Tillståndets påverkan på patientgruppens totala livssituation Framtida ohälsa Livslängdspåverkan Risk för förtida död Risk för förtida död i procent om inget görs Hur ofta tillståndet som ska åtgärdas gör sig påmint? Varaktighet Risk för framtida allvarliga symtom/ aktivitetsbegränsningar/ delaktighetsinskränkningar Livslängdspåverkan Tid till död om inget görs Mycket stor Stor Måttlig Liten Ingen Prioriteringscentrum
aktivitetsbegränsningar/ delaktighetsinskränkningar Livskvalitetspåverkan Aktuellt hälsotillstånd Fysiska / psykiska symtom/ Praktiska konsekvenser Svårighetsgradsmatris Frekvens Framtida ohälsa Varaktighet Risk för framtida allvarliga symtom Livslängdspåverkan Risk för förtida död Sociala konsekvenser Livslängdspåverkan Mycket stor Om åtgärden inte utförs hur länge förväntas problemet som ska åtgärdas kvarstå? Livslångt eller övergående inom kort tid? Risk: - Hur stor är risken att tillståndet orsakar död? - Inom vilken tidsrymd riskerar patientgruppen att dö p g a tillståndet? Stor Måttlig Liten Ingen Prioriteringscentrum
Värdering av svårighetsgrad i praktiken från arbete med Nationella riktlinjer Åttonde nationella prioriteringskonferensen 2015 Yvonne Jangelind, Socialstyrelsen 2015-10-28
Socialstyrelsens riktlinjeuppdrag Stärka människors möjlighet att få jämlik och god vård och omsorg Stöd vid prioriteringar öppna och systematiska beslut om resursfördelning ett ordnat införande av nya metoder och insatser utmönstring av ineffektiva och skadliga metoder Kunskapsbaserad vägledning ge underlag för beslut om vårdens organisation ge underlag för regionala och lokala vårdprogram Rekommendationer på gruppnivå 2015-10-28
Vägen till rekommendationerna Formulera frågeställning Tillstånds- och åtgärdspar Samla bästa tillgängliga kunskap Systematiska översikter Enskilda studier Konsensus Prioritera Tillståndets svårighetsgrad Åtgärdens effekt Kostnadseffektivitet (Evidens)
Hur går prioriteringen till? Tillståndets svårighetsgrad Kostnadseffektivitet Evidens Åtgärdens effekt Rekommendation 2015-10-28 Prioriteringen görs på gruppnivå
Tre olika typer av rekommendationer Rangordning 1-10 Åtgärder som hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör, kan eller i undantagsfall kan erbjuda Åtgärder med prioritering 1 har störst angelägenhetsgrad och 10 lägst Icke-göra Åtgärder som hälso- och sjukvården och socialtjänsten inte bör erbjuda alls FoU Åtgärder som hälso- och sjukvården och socialtjänsten inte bör erbjuda rutinmässigt och endast inom ramen för kliniska studier 2015-10-28 Nationella riktlinjer 17
Värderingen av svårighetsgrad i nationella riktlinjer (pilotprojekt) - I Samarbete mellan Linda Swirtun, Elin Linnarsson (SoS) och Mari Broqvist, Lars Sandman, Per Carlsson (Prioriteringscentrum) december 2012 Matris (baserad på s.k. Kalmarmatrisen) för strukturerad diskussion om tillståndets svårighetsgrad med exempel, för att underlätta samsyn i bedömning av exempelvis livslängspåverkan, risker för förtida död inom projektet för nationella riktlinjer för hjärtsjukvård.
Sammantagen bedömning Bedömning av tillståndets svårighetsgrad Livskvalitetspåverkan Livslängspåverkan Aktuellt hälsotillstånd Framtida ohälsa Mycket stor Fysiska / psykiska symtom/ funktionsnedsättni ng Aktuella funktionsnedsättningar t ex smärta, dyspné, oro, stört korttidsminne, sömnlöshet, yrsel, högt blodtryck, förstoppning. Ange grad av funktionsnedsättning utifrån adekvata bedömningsinstrument Praktiska Konsekvenser/aktivit etsbegränsning Aktuella aktivitetsbegränsningar p g a sjukdomen/skadan t ex svårighet att gå längre sträckor, gå i trappor, vara förare, klara kroppsvård, klara hushållsarbete. Ange i vilken grad svårigheter att genomföra aktiviteter påverkar patientgruppens totala livssituation Aktivitetsbegränsning som ger mycket allvarlig livssituationen eller helt beroende av hjälp Sociala konsekvenser / delaktighetsinskränkning Aktuella delaktighetsinskränkningar p g a sjukdom/skada t ex svårigheter att klara ett arbete, fritidssysselsättning, att delta i lek. Ange i vilken grad svårigheter att delta i viktiga livsområden påverkar patientgruppens totala livssituation. Delaktighetsinskränkning som ger mycket allvarlig livssituationen. Frekvens Frekvens med vilken tillståndet gör sig påmint Varaktighet Tid som tillståndet förväntas kvarstå Risk vid utebliven åtgärd Risk för framtida allvarliga/grava symtom, praktiska och/eller sociala konsekvenser om inget görs > 24 mån Mycket stor risk för symtom/ aktivitetsbegränsning / delaktighetsinskränkning som ger stor/grav påverkan på totala livssituationen Risk för förtida död Risk för förtida död i procent om inget görs Livslängdspåverkan Tid till död om inget görs > 10 % < 1 år Stor Aktivitetsbegränsning som ger grav påverkan på totala livssituationen eller till stor del beroende av hjälp Delaktighetsinskränkning som ger grav livssituationen 13-24 mån Stor risk för symtom/ aktivitetsbegränsning / delaktighetsinskränkning som ger stor/grav påverkan på totala livssituationen 6-10 % 1-5 år Måttlig Aktivitetsbegränsning som ger ganska stor livssituationen eller delvis i behov av hjälp Delaktighetsinskränkning som ger ganska stor livssituationen 6-12 mån Måttlig risk för symtom/ aktivitetsbegränsning / delaktighetsinskränkning som ger stor/grav påverkan på totala livssituationen 2-5 % 5-10 år Liten Aktivitetsbegränsning som ger liten påverkan på totala livssituationen eller ej i behov av hjälp. Delaktighetsinskränkning som ger liten livssituationen < 6 mån Liten risk för symtom/ aktivitetsbegränsning / delaktighetsinskränkning som ger stor/grav påverkan på totala livssituationen < 2 % > 10 år Ingen Ingen aktivitetsbegränsning Ingen delaktighetsinskränkning Ingen risk
Värderingen av svårighetsgrad i nationella riktlinjer (pilotprojekt) - II Introduktion riktlinjearbetet och utbildning i SoS metodik (mars 2013) Föreläsning och diskussion av svårighetsgrad (Lars Sandman) Sakkunnig gör egen skattning av tillståndens svårighetsgrad i vetenskapliga underlagen (våren 2013)
Sammantagen bedömning Tillstånd: Hjärtinfarkt med kardiogen chock Rad: A25.01 och A25.02 Mycket stor svårighetsgrad Livskvalitetspåverkan Aktuellt hälsotillstånd Framtida ohälsa Livslängspåverkan Mycket stor Fysiska / psykiska symtom/ funktionsnedsättni ng Aktuella funktionsnedsättningar t ex smärta, dyspné, oro, stört korttidsminne, sömnlöshet, yrsel, högt blodtryck, förstoppning. Ange grad av funktionsnedsättning utifrån adekvata bedömningsinstrument Praktiska Konsekvenser/aktivit etsbegränsning Aktuella aktivitetsbegränsningar p g a sjukdomen/skadan t ex svårighet att gå längre sträckor, gå i trappor, vara förare, klara kroppsvård, klara hushållsarbete. Ange i vilken grad svårigheter att genomföra aktiviteter påverkar patientgruppens totala livssituation Aktivitetsbegränsning som ger mycket allvarlig livssituationen eller helt beroende av hjälp Sociala konsekvenser / delaktighetsinskränkning Aktuella delaktighetsinskränkningar p g a sjukdom/skada t ex svårigheter att klara ett arbete, fritidssysselsättning, att delta i lek. Ange i vilken grad svårigheter att delta i viktiga livsområden påverkar patientgruppens totala livssituation. Delaktighetsinskränkning som ger mycket allvarlig livssituationen. Frekvens Frekvens med vilken tillståndet gör sig påmint Varaktighet Tid som tillståndet förväntas kvarstå Risk vid utebliven åtgärd Risk för framtida allvarliga/grava symtom, praktiska och/eller sociala konsekvenser om inget görs > 24 mån Mycket stor risk för symtom/ aktivitetsbegränsning / delaktighetsinskränkning som ger stor/grav påverkan på totala livssituationen Risk för förtida död Risk för förtida död i procent om inget görs Livslängdspåverkan Tid till död om inget görs > 10 % < 1 år Stor Aktivitetsbegränsning som ger grav påverkan på totala livssituationen eller till stor del beroende av hjälp Delaktighetsinskränkning som ger grav livssituationen 13-24 mån Stor risk för symtom/ aktivitetsbegränsning / delaktighetsinskränkning som ger stor/grav livssituationen 6-10 % 1-5 år Måttlig Aktivitetsbegränsning som ger ganska stor livssituationen eller delvis i behov av hjälp Delaktighetsinskränkning som ger ganska stor livssituationen 6-12 mån Måttlig risk för symtom/ aktivitetsbegränsning / delaktighetsinskränkning som ger stor/grav livssituationen 2-5 % 5-10 år Liten Aktivitetsbegränsning som ger liten påverkan på totala livssituationen eller ej i behov av hjälp. Delaktighetsinskränkning som ger liten livssituationen Enstaka tillfälle < 6 mån Liten risk för symtom/ aktivitetsbegränsning / delaktighetsinskränkning som ger stor/grav livssituationen < 2 % > 10 år Ingen Ingen aktivitetsbegränsning Ingen delaktighetsinskränkning Ingen risk
Värderingen av svårighetsgrad i nationella riktlinjer (pilotprojekt) - III Heldagsmöte (september 2013) Experter inom resp. område diskuterar tillståndens svårighetsgrad inom egna expertområdet och identifierar tillstånd för vilka svårighetsgraden kanske bör justeras Kranskärlssjukdom Arytmier Svikt Klaffsjukdom och medfödda hjärtfel/genetiskt sjukdom Experter jämför utifrån svårighetsgrad tillstånd från olika områden för att säkerställa en horisontell syn på bedömning av svårighetsgrad inom riktlinjerna för hjärtsjukvård Mycket stor svårighetsgrad Stor svårighetsgrad Måttlig svårighetsgrad Liten svårighetsgrad
Sammantagen bedömning Tillstånd: Refraktär angina pectoris (svår symtomgivande angina, trots optimal medikamentell och invasiv terapi) Rad: A22.01 och A22.02 Justerades från stor till stor mycket stor svårighetsgrad. Livskvalitetspåverkan Livslängspåverkan Aktuellt hälsotillstånd Framtida ohälsa Mycket stor Fysiska / psykiska symtom/ funktionsnedsättni ng Aktuella funktionsnedsättningar t ex smärta, dyspné, oro, stört korttidsminne, sömnlöshet, yrsel, högt blodtryck, förstoppning. Ange grad av funktionsnedsättning utifrån adekvata bedömningsinstrument Praktiska Konsekvenser/aktivit etsbegränsning Aktuella aktivitetsbegränsningar p g a sjukdomen/skadan t ex svårighet att gå längre sträckor, gå i trappor, vara förare, klara kroppsvård, klara hushållsarbete. Ange i vilken grad svårigheter att genomföra aktiviteter påverkar patientgruppens totala livssituation Aktivitetsbegränsning som ger mycket allvarlig livssituationen eller helt beroende av hjälp Sociala konsekvenser / delaktighetsinskränkning Aktuella delaktighetsinskränkningar p g a sjukdom/skada t ex svårigheter att klara ett arbete, fritidssysselsättning, att delta i lek. Ange i vilken grad svårigheter att delta i viktiga livsområden påverkar patientgruppens totala livssituation. Delaktighetsinskränkning som ger mycket allvarlig livssituationen. Frekvens Frekvens med vilken tillståndet gör sig påmint Varaktighet Tid som tillståndet förväntas kvarstå Risk vid utebliven åtgärd Risk för framtida allvarliga/grava symtom, praktiska och/eller sociala konsekvenser om inget görs > 24 mån Mycket stor risk för symtom/ aktivitetsbegränsning / delaktighetsinskränkning som ger stor/grav påverkan på totala livssituationen Risk för förtida död Risk för förtida död i procent om inget görs Livslängdspåverkan Tid till död om inget görs > 10 % < 1 år Stor Aktivitetsbegränsning som ger grav påverkan på totala livssituationen eller till stor del beroende av hjälp Delaktighetsinskränkning som ger grav livssituationen 13-24 mån Stor risk för symtom/ aktivitetsbegränsning / delaktighetsinskränkning som ger stor/grav livssituationen 6-10 % 1-5 år Måttlig Aktivitetsbegränsning som ger ganska stor livssituationen eller delvis i behov av hjälp Delaktighetsinskränkning som ger ganska stor livssituationen 6-12 mån Måttlig risk för symtom/ aktivitetsbegränsning / delaktighetsinskränkning som ger stor/grav livssituationen 2-5 % 5-10 år Liten Aktivitetsbegränsning som ger liten påverkan på totala livssituationen eller ej i behov av hjälp. Delaktighetsinskränkning som ger liten livssituationen < 6 mån Liten risk för symtom/ aktivitetsbegränsning / delaktighetsinskränkning som ger stor/grav livssituationen > 2 % > 10 år Ingen Ingen aktivitetsbegränsning Ingen delaktighetsinskränkning Ingen risk
Värderingen av svårighetsgrad i nationella riktlinjer (pilotprojekt) - IV Prioriteringsmöte då alla frågeställningar prioriterats (juni 2014) Sammanläggning av alla prioriterade tillstånd- och åtgärder för att väga samman och säkerställa att ett område eller diagnosgrupp inte på felaktiga grunder genomgående fått en lägre eller högre prioritering. Prioritering med fördelning utifrån område och svårighetsgrad underlättade att genomgång av frågeställningarna
Svårighetsgrad vs hög rekommendation (priosiffra 1 och 2) Mycket stor 6 7 Stor-mycket stor 1 2 Stor 1 9 Måttlig-stor 1 3 Måttlig 2 Liten-måttlig Liten 1 2
Svårighetsgrad vs rekommendation inom området klaffsjukdom Mycket Stor 2 1 2 4 Stor-mycket stor Stor 1 3 4 1 Måttlig-stor Måttlig 1 2 1 1 Liten-måttlig Liten 1 1 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Icke-göra FoU 2015-10-28
2015-10-28 Utvärdering av matris för bedömning av svårighetsgrad i nationellt riktlinjearbete Prioriteringcentrum Mari Broqvist och Lars Sandman har utvärderat användning av matrisen som använts för bedömning av svårighetsgrad i riktlinjearbetet. Utvärderingen bygger på 21 enkätsvar från deltagare i arbetet med i riktlinjerna för hjärtsjukvård (15 svar), diabetes (2 svar) och astma/kol (4 svar) samt fem intervjuer med deltagare i riktlinjearbete.
Viktiga aspekter Stöd i diskussioner Bidragit till samsyn Lika grunder Kommunicerbarhet Användbart arbetssätt Mycket hög grad Hög grad Liten grad Mycket liten grad/inte alls Vet ej 0 10 20 30 Mari Broqvist Prioriteringscentrum
Stöd i diskussioner - Garant för att flera perspektiv beaktas - Ju mer heterogena tillstånd desto bättre stöd - Lättöverskådlig - Kommunicerbarhet viktigt men oprövat Mari Broqvist Prioriteringscentrum
Tack! Mer information finns på: www.socialstyrelsen.se