Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten på konsekvensutredningar till författningsförslag som kan få effekter av betydelse för företag. Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Yttrande över Socialstyrelsens förslag till föreskrifter om hem för vård eller boende Regelrådets ställningstagande Regelrådet finner att konsekvensutredningen uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Innehållet i förslaget I oktober 2015 beslutade regeringen att ge Socialstyrelsen i uppdrag att se över sina föreskrifter och allmänna råd (SOFS 2003:20) om hem för vård eller boende (HVB) med anledning av att antalet barn och unga med behov av placering utanför det egna hemmet har ökat, samt att sammansättningen av gruppen har förändrats. Översynen anges ha lett till detta förslag om en ny författning. Förslaget innehåller bland annat krav på att HVB-verksamheter tar fram rutiner för hur bedömningen av om hemmet är lämpligt för den person som ska skrivas in ska göras, regler för vad som särskilt bör beaktas vid bedömningen samt att bedömningen ska dokumenteras. Förslaget innehåller även regler om personalens lämplighet och kompetens. Till exempel föreslås det att det tidigare kravet på att föreståndaren på en verksamhet som bedriver behandling eller genomför utredningar har en högskoleutbildning kvarstår, men att det kan vara tillräckligt att föreståndaren på en verksamhet som inte bedriver behandling eller genomför utredningar har en annan relevant eftergymnasial utbildning än högskoleutbildning. Vidare innehåller förslaget regler om vårdens genomförande samt att om en person skrivs ut mot sin önskan ska bedömningen om att utskrivningen inte medför fara för hans eller hennes hälsa eller liv dokumenteras. Skälen för Regelrådets ställningstagande Syftet med förslaget I konsekvensutredningen anges att det enligt förslagsställarens bedömning behövs en ökad styrning och tydlighet i vad som krävs av verksamheter som bedriver HVB för att motverka att missförhållanden eller risker för missförhållanden uppstår. Vidare anges att reglerna, på grund av det ökade antalet barn och unga med behov av placering utanför det egna hemmet och förändringar av sammansättningen av gruppen, behöver utformas så att de blir mer flexibla och möjliggör behovsanpassade lösningar. Regelrådet finner redovisningen av syftet med förslaget godtagbar. Postadress Webbplats E-post 1/5
Alternativa lösningar och effekter av om ingen reglering kommer till stånd Av konsekvensutredningen framgår att förslagsställaren har beaktat alternativa lösningar i form av genomförande av informationsinsatser istället för reglering. Det anges dock att informationsinsatser inte på ett tillräckligt sätt skulle styra verksamheten mot högre kvalitet och att förslagsställaren bedömer det som nödvändigt med föreskrifter och allmänna råd för att komma till rätta med de brister som anges föreligga idag. Enligt Regelrådet hade det varit önskvärt om förslagsställaren hade redovisat om några alternativa krav har övervägts. Regelrådet finner, trots det angivna, redovisningen av alternativa lösningar och effekter av om ingen reglering kommer till stånd godtagbar. Förslagets överensstämmelse med EU-rätten I konsekvensutredningen anges att Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/33/EU av den 26 juni 2013 om normer för mottagande av personer som söker internationellt skydd innehåller normer för placering av ensamkommande barn. Förslagsställaren bedömer att den föreslagna författningen överensstämmer med de skyldigheter som framgår av det nämnda EU-direktivet. Regelrådet finner redovisningen av förslagets överensstämmelse med EU-rätten godtagbar. Särskild hänsyn till tidpunkt för ikraftträdande och behov av speciella informationsinsatser Socialstyrelsen anger att särskild hänsyn till tidpunkt för ikraftträdandet bedöms som nödvändig då den som bedriver verksamhet i form av HVB kan behöva viss tid för omställning av verksamheten för att uppfylla de krav och rekommendationer som förslaget innebär. Den föreslagna tiden för ikraftträdande anges vara hösten 2016. Avseende informationsinsatser anges att Socialstyrelsen planerar att publicera kompletterande information i anslutning till att författningen träder i kraft. Regelrådet finner redovisningen av särskild hänsyn till tidpunkt för ikraftträdandet och behov av speciella informationsinsatser godtagbar. Berörda företag utifrån antal, storlek och bransch I konsekvensutredningen anges att det inte finns någon statistik över antalet företag som bedriver verksamhet i form av HVB. Det register som Inspektionen för vård och omsorg (IVO) för över HVB anges innehålla uppgifter avseende de HVB-verksamheter som fått tillstånd eller har anmält att de bedriver verksamhet i form av ett HVB. Förslagsställaren anger att det, enligt IVOs register den 19 januari 2016, finns totalt 1 902 HVB i Sverige, varav 843 bedrivs i enskild regi. Det anges att det inte framgår av registret hur många företag som bedriver dessa HVB, men att det av registret och större bolags hemsidor går att utläsa att vissa företag enbart driver ett HVB, andra två eller fler och att det även finns företag som driver 60-80 HVB. Andelen anställda vid privata HVB som tar emot barn och unga, enligt siffror från SCB, anges indikera att ungefär en tredjedel av de privata HVB som tar emot barn och unga inte har några anställda, knappt 25 procent har 1-4 anställda, 15 procent har 5-9 respektive 10-19 anställda, 9 procent har 20-49 anställda och drygt 1 procent anges ha 50 eller anställda. Det anges inte vilken tidpunkt dessa siffror avser. Regelrådet finner redovisningen av berörda företag utifrån antal, storlek och bransch godtagbar. Postadress Webbplats E-post 2/5
Påverkan på berörda företags kostnader, tidsåtgång och verksamhet Administrativa kostnader I konsekvensutredningen anges att Socialstyrelsen, för att få ett underlag för att kunna bedöma förslagets konsekvenser, har använt uppgifter från fyra olika företag som bedriver verksamhet i form av HVB. Av dessa företag anges tre bedrivas i privat regi och vara av olika storlek och ett företag anges drivas i kommunal regi. Kostnadsberäkningen anges bygga på lönen för en föreståndare för ett HVB, då det av de fyra företagen anges ha framkommit att det normalt är föreståndaren som utför de administrativa uppgifterna. Månadskostnaden för en föreståndare för ett HVB anges uppgå till 56 203 kronor (351 kronor per timme). Denna anges inkludera en månadslön på 40 600, i enlighet med SCB:s lönestatistik 2014, samt ett påslag av sociala avgifter om 38,43 procent. Avseende förslaget om krav på fastställande av rutiner av den som bedriver verksamhet i form av HVB anges att tidsåtgången skiljer sig markant beroende på omfattningen av verksamheten som bedrivs; från 1-3 arbetsdagar för mindre företag med endast ett HVB till upp till två veckor för stora företag med många HVB med många anställda. Socialstyrelsen uppskattar således att engångskostnaden för att fastställa rutinerna kan uppgå till mellan 8 760 29 200 kronor per rutin och företag. Avseende förslaget på krav på att bedömningen vid inskrivning av att hemmet är lämpligt samt bedömningen av att utskrivning mot den enskildes önskan inte medför fara för hans eller hennes hälsa eller liv ska dokumenteras anges tidsåtgången kunna uppgå till mellan 15 minuter och två timmar, motsvarande en kostnad på 88-702 kronor per gång. Regelrådet ser det som positivt att förslagsställaren har gjort exempelberäkningar för att uppskatta det potentiella spannet av de ökade administrativa kostnaderna per företag som kan uppkomma till följd av förslaget. Det hade dock varit önskvärt om förslagsställaren även gjort ett försök att uppskatta den totala ökningen av de administrativa kostnaderna för företagen. Regelrådet har emellertid förståelse för att detta hade varit svårt att göra och att uppskattningen hade varit associerad med en stor osäkerhetsgrad. Regelrådet finner redovisningen av administrativa kostnader godtagbar. Andra kostnader Avseende förslaget om skillnad i krav på den utbildning en föreståndare ska ha beroende på om föreståndaren förestår en verksamhet där behandling eller utredning ingår respektive inte ingår anges att det innebär en regellättnad för de som förestår en verksamhet som inte ger behandling eller genomför utredningar. Detta då det medför en möjlighet för personer som, trots att de inte har en högskoleutbildning, anses ha tillräcklig kompetens för att utöva den dagliga ledningen vid ett HVB av god kvalitet. Vid uppskattningen av de kostnadsmässiga konsekvenserna av detta förslag anger Socialstyrelsen att man har utgått ifrån att det främst är verksamheter som tar emot ensamkommande barn som bedriver behandling eller genomför utredningar. Enligt ovan nämnda statistik från IVO:s register avseende det totala antalet HVB i Sverige anges att 1 567 av 1 902 registrerade HVB tar emot barn och unga, och att 1 100 av dessa tar emot ensamkommande barn. Av de hem som tar emot ensamkommande barn anges 212 bedrivas i enskild regi och 888 anges bedrivas i kommunal regi. Förslagsställaren anger att om dessa HVB skulle välja att rekrytera en föreståndare som inte har en högskoleutbildning skulle detta kunna innebära en besparing om 14 120 kronor i månaden per företag, motsvarande 169 438 kronor per år. Detta anges utgå ifrån ett antagande att lönen enbart styrs av föreståndarens teoretiska utbildningsbakgrund, ett antagande som anges vara osäkert då det är oklart i vilken utsträckning utbildningsnivån har betydelse för föreståndarens lön. Vidare anges att föreståndare som nu är anställda finns kvar och att potentiella kostnadsbesparingar till följd av regeländringen endast Postadress Webbplats E-post 3/5
blir relevant vid nyanställningar. Beräkningen för den potentiella kostnadsbesparingen som kan komma att uppstå till följd av regeländringen om krav på utbildning anges bygga på skillnaden i lönen för en föreståndare för HVB och en behandlingsassistent med 2-årig eftergymnasial utbildning. Lönekostnaden för den senare uppskattas uppgå till 25 400 kronor i månaden enligt SCB:s lönestatistik 2014. Den totala månadskostnaden inkluderar ett schablontillägg för chefskap om 5 000 kronor i månaden samt påslag av sociala avgifter som angivits ovan, och anges uppgå till 42 083 kronor, motsvarande 504 993 kronor per år. Mellanskillnaden på 14 120 kronor per månad (169 438 kronor per år) anges alltså vara den besparing som det sänkta kravet skulle kunna innebära för ett HVB. Denna kostnad anges inte innehålla några overheadkostnader. Regelrådet finner redovisningen av andra kostnader godtagbar. Påverkan på konkurrensförhållandena för berörda företag I konsekvensutredningen anges att de lättnader som införs rörande föreståndarens kompetens avseende verksamheter som inte bedriver behandling eller genomför utredning kan medföra en ökad konkurrens då detta anges kunna bidra till att fler aktörer träder in på marknaden. Vidare anges att dessa kompetenslättnader kan innebära konkurrensnackdelar för redan existerande företag som idag bedriver HVB som inte erbjuder behandling eller utredning och har en föreståndare med högre kompetens än vad som föreslås för dessa verksamheter. Regelrådet finner redovisningen av påverkan på konkurrensförhållandena för berörda företag godtagbar. Regleringens påverkan på företagen i andra avseenden Socialstyrelsen anger att den vid årsskiftet införda placeringsformen stödboende för barn och unga kan komma att innebära att företag som idag inte bedriver behandling och utredning och riktar in sig mot målgruppen barn och unga till viss del kan välja att bedriva verksamhet i den formen istället. Detta anges dock ej vara en direkt följd av de nu föreslagna reglerna. Inget ytterligare anges avseende regleringens påverkan på företagen i andra avseenden. Regelrådet har i sin granskning inte kunnat identifiera någon påverkan på företagen i andra avseenden. Regelrådet finner redovisningen av regleringens påverkan på företagen i andra avseenden godtagbar. Särskilda hänsyn till små företag vid reglernas utformning I konsekvensutredningen anges att någon särskild hänsyn till små företag inte har bedömts nödvändig. Det anges dock att när det gäller de regler som rör personalens kompetens kan det vara så att omställningen blir mer betungande för mindre företag om personalen inte har den rekommenderade utbildningen, på grund av att man inte kan slå ut kostnader för genomförandet på samma sätt som i ett större bolag. Regelrådet finner redovisningen av särskilda hänsyn till små företag vid reglernas utformning godtagbar. Sammantagen bedömning Enligt Regelrådets bedömning har förslagsställaren på samtliga punkter redovisat förslagets konsekvenser för företagen på ett godtagbart sätt. Regelrådet anser att konsekvensutredningen håller en god kvalitet och ser det som positivt att förslagsställaren har gjort relevanta exempelberäkningar och uppskattningar av berörda företag utifrån både storlek och bransch. Regelrådet finner att Postadress Webbplats E-post 4/5
konsekvensutredningen uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Regelrådet behandlade ärendet vid sammanträde den 16 mars 2016. I beslutet deltog Pernilla Lundqvist ordförande, Samuel Engblom, Claes Norberg, Yvonne von Friedrichs och Lennart Renbjer. Ärendet föredrogs av Caroline Wigerstad. Pernilla Lundqvist Ordförande Caroline Wigerstad Föredragande Postadress Webbplats E-post 5/5