Yttrande över En BRASkatt! - beskattning av avfall som deponeras, SOU 2005:64, dnr Fi2005/1862



Relevanta dokument
Kommentarer till punkterna ovan framgår nedan. Miljödepartementet Enheten för kretslopp, näringsliv och byggande Stockholm

Styrmedelsanalys av deponiskatten En samhällsekonomisk analys med styrmedelsteoretisk ansats.

Återvinningsindustriernas remissvar på promemoria Återvinning ur nedlagda avfallsanläggningar (Fi2016/00774)

Vilka regler styr hanteringen av förorenade sediment?

Kommittédirektiv. Kostnadseffektiva ekonomiska styrmedel för avfall som förbränns. Dir. 2008:1. Beslut vid regeringssammanträde den 10 april 2008.

Svenska Järn & Metall- skrothandlareföreningen Returpappersförening

Ansökan om dispens från förbuden att deponera utsorterat brännbart avfall eller organiskt avfall

Yttrande över Förslag till tillämpade riktvärden för Silverdal, Sollentuna kommun

AVFALLSPLAN FÖR PERIODEN

Tabell 29 Skatteavdrag för månadslön 2015

Föreskrifter och AR om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall (NFS 2004:4) Ersätter NFS 2001:17 Hantering av brännbart avfall

Avfall Sverige anser att punkt 11 första stycket 2 p ska ändras till att gälla även förorenade byggnadsmaterial på ett område som saneras.

Arbetar främst med utredningar och riskbedömningar inom förorenad mark.

Avfallsanläggningar och avslutade deponier

Hjälp - vad skall jag göra med m3 förorenade sediment?

Patrik Engström (S), ordförande Tord Birgersson (V) Lennart Karlsson (M) Mikael Karlsson (KL) Mia Bergkvist (S)

Transport av avfall över gränserna (import till Sverige) påverkar behovet av dispenser för att deponera brännbart avfall då det är kapacitetsbrist

Naturvårdsverkets rapport Kvalitet hos avfall som förs till förbränning

Remissyttrande. Betänkande om skatt på vissa konsumentvaror som. innehåller kemikalier ($OU 2015:30)

DOM Meddelad i Sundsvall

Agenda Presentation av deltagare Presentation av EWG/Miljöbolaget Presentation av Nästa steg

Bilaga 5 Miljökonsekvensbeskrivning till regional avfallsplan för Danderyds kommun, Järfälla kommun, Lidingö stad, Sollentuna kommun, Solna stad,

Svensk författningssamling

Process Guide Rensmuddring

Svenska EnergiAskor Naturvårdsverket, handläggare Erland Nilsson

Varför går det avfall från Norge till Sverige för behandling i svenska energiåtervinningsanläggningar?

Vägledning om fysisk planering av förorenade områden

Måldokument för Ulricehamns kommuns avfallsstrategi

8 Utgifter som inte får dras av

Avfallsfrågor. -vad ska vara gjort, när och hur? LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALAND Gudrun Magnusson Miljösamverkan 1 sept 2004

FÖRSLAG TILL SKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR VATTENSKYDDSOMRÅDE FÖR SKULTORPS RESERVVATTENTÄKT, SKÖVDE KOMMUN

DSV Miljø A/S affärsområden. Soilrem MB Envirotech

Bilaga 2 Öppet Stadsnät i Ystad Stödprojekt ÖSY-UO2b-Hel - Kartor över projektområdet

Årlig uppföljning av regionala miljökvalitetsmål

Planbeskrivning PLANFÖRFARANDE

NSD. Skatte- och tullavdelningen Stockholm. Stockholm, INEDNING

Del av Grålös 4:56 m fl, Skee Centrum Triangeln Upprättad Reviderad

Stockholm den 30 mars 2006 R-2005/1802. Till Finansdepartementet. Fi2005/6016

Bilaga 1 1(6) till Avfallsplan Boendeform 2008 Flerbostadshus 6466 Småhus 6056 Fritidshus 1658 Figur 1. Boendeformer och antal fritidshus

Askor i Sverige Statistik utförts av Tyréns på uppdrag av Svenska EnergiAskor

Remiss av betänkandet En BRASkatt beskattning av avfall som deponeras (SOU 2005:64) Remiss från Finansdepartementet

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Västra Götaland

Lagrådsremiss. Förhandsbesked i punktskattefrågor. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.

Svensk författningssamling

Deponiska*en och restmaterial. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB

Skattereduktion för reparation och underhåll av vitvaror

Bilaga 9 Aktuella uppgifter till Länsstyrelsen

OMVÄRLDSANALYS AVSEENDE REGELVERK FÖR ANVÄNDNING AV BOTTENASKOR FRÅN AVFALLS- FÖRBRÄNNING I FEM LÄNDER

Handläggare: Annika Ljungqvist Kärneryd Region Ytterstad/Innerstad Miljöstrategiska enheten Tel:

13 Naturgrusskatt Författningar m.m Allmänt Skattesats m.m. Naturgrusskatt Avsnitt

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i lagen om lägenhetsregister

Sänkt reklamskatt för vissa periodiska publikationer

Regeringens proposition 2013/14:147

Renhållningsavgifter Vetlanda kommun 2016

Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan

Yttrande över betänkandet Beskattning av incitamentsprogram (SOU 2016:23)

Ansvar för föroreningsskada. Sara Lundquist

Bilaga 4 Delmålens koppling till nationella mål och nationell avfallsplan

4. Lagförslag i lagrådsremissen

Biogas från matavfall David Holmström

Yttrande angående remiss gällande tillsynsansvar för förorenade områden

RP 35/2015 rd. I denna proposition föreslås det att avfallsskattelagen ändras.

Kommittédirektiv. Förenklad beskattning för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag. Dir.

HYRESGÄSTFÖRENINGEN UNDERSÖKNING RÖRANDE ATTITYDERNA TILL OLIKA PRINCIPER FÖR HYRESSÄTTNING

Naturskyddsföreningens remissvar på promemorian Kvotplikt för biodrivmedel

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk

Kostnadsbedömning avseende marksanering, Kv Drotten 10 Jkp Jönköpings kommun

Produktionsvolym och energiförbrukning

för kommunerna Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde, Tibro, Töreboda och Skara

Yttrande över Vissa kapitalbeskattningsfrågor inför budgetpropositionen för 2016

Bilaga A Schaktdjup. Vid bedömning av omfattningen av schaktningsbehovet har följande aspekter beaktats:

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Samrådsunderlag

Lagändringar som rör mark och exploateringsfrågor. Lise-Lotte Johansson Jönköpings kommun Tekniska kontoret Mark och exploatering

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om översyn av beskattningen vid ägarskiften i fåmansföretag (Fi 2014:06) Dir.

Försöksverksamhet med schablonbeskattning av vissa kontantnäringar Motion av Hardy Hedman (kd) (2005:4)

ÄLVDALSBANAN

Regeringens proposition 1996/97:98. Höjd lotteriskatt. Propositionens huvudsakliga innehåll. Prop. 1996/97:98

Information om MIFO-inventering

GESTALTAD LIVSMILJÖ en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88)

BILAGA 9 AVFALLSPLAN 8 KOMMUNER

Renhållningstaxa från och med Sunne kommun

Geo och miljö för 7 delområden Härnösands kommun

Maria Kallvi. Kvalitet & Miljö, SMT. Skäliga och rimliga åtgärder - 1 fallstudie

En introduktion till. s arbete med deponier (moderna avfallsanläggningar) Johan Fagerqvist, Rådgivare deponering

Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala

Stockholm den 8 april 2014

Ammoniakmätning vid kompostering av hästgödsel i Wången.

BYGGER PÅ NÄRA SAMARBETE

LIVSPUSSELSBONUS. Ett nytt förslag från TCO riktat mot förvärvsarbetande föräldrar.

Ändrad intäktsränta i skattekontot

Regeringens proposition 1999/2000:17

Remiss, Nya Värmlandsvägen förslag till övergripande styrsystem och verksamhetsstruktur för Landstinget i Värmland (LIV)

Miljö & Stadsbyggnad informerar

Renhållningsavgifter

Rapport till PRO angående beskattning av pensioner och arbetsinkomster i 16 länder

Naturvårdsverkets rapport om nedskräpande och uttjänta fritidsbåtar

Detaljplan för del av Kungsbro 1:1, Nykvarns kommun

Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU. Sammanfattning

RP 363/2014 rd. I propositionen föreslås det att mervärdesskattelagen

Transkript:

Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över En BRASkatt! - beskattning av avfall som deponeras, SOU 2005:64, dnr Fi2005/1862 Återvinningsindustrierna, ÅI, har fått En BRASkatt! - beskattning av avfall som deponeras, för synpunkter. Vi avser dock att enbart yttra oss om förorenade jordar. I utredningens förslag föreslås att skattebefrielsen för förorenad jord från marksanering skall upphävas. I stället bör en skattesats om 90 kronor per ton tas ut. ÅI stödjer utredningens förslag beträffande förorenade jordar. Vi anser dock att skatten bör införas under förutsättning att en del av dessa intäkter går tillbaka till sanering eller för utveckling av ny återvinningsteknik av förorenade jordar. I bl.a. England har man infört deponiskatt och där pengarna går tillbaka till branschen. I lag (1999:673) om skatt på avfall medges idag att den skattskyldige får göra skatteavdrag för förorenad jord från marksanering samt muddermassor från sanering och fördjupning av vattenområden,11. En huvudorsak till att denna avdragsmöjlighet medgavs vid instiftandet av dessa regler, var bristande tillgång till behandlingsteknik och behandlingskapacitet. Mot denna bakgrund betonades också att avdragsmöjligheten ej var att betrakta som permanent utan i skulle ses som en tillfällig lösning under en period av nationell uppbyggnad av behandlingsmetoder och behandlingskapacitet för förorenade massor. I dag anser ÅI att förhållandena är väsentligt förändrade, eftersom en utbyggnad har skett runt om i landet med utveckling av såväl behandlingstekniker som utökad behandlingskapacitet. Deponeringen skall minska och är den behandlingsmetod som ligger längst ner i hierarkin. Detta överensstämmer också med målet God bebyggd miljö. Vi finner inte att det finns någon anledning att öka mängden avfall till deponi om det finns metoder att behandla och alternativet är ekonomiskt rimligt. Idag finns ett flertal tekniker och tillvägagångssätt för att stabilisera och koncentrera föroreningar. Vi anser att det är betydelsefullt att gynna denna utveckling av be-

handlingsmetoder, så att den totala mängden deponerat avfall minskar och istället deponera koncentratet. Genom att sätta en skattesats på 90 kronor anser vi att det är en markering till verksamhetsutövaren att ifrågasätta om det finns alternativa behandlingsmetoder i jämförelse med deponering. Stockholm den 10 november 2005 Viveke Darpö Ihd Återvinningsindustrierna

Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över En BRASkatt! - beskattning av avfall som deponeras, SOU 2005:64, dnr Fi2005/1862 Återvinningsindustrierna, ÅI, har fått En BRASkatt! - beskattning av avfall som deponeras, för synpunkter. Vi avser dock att enbart yttra oss om förorenade jordar. I utredningens förslag föreslås att skattebefrielsen för förorenad jord från marksanering skall upphävas. I stället bör en skattesats om 90 kronor per ton tas ut. ÅI stödjer utredningens förslag beträffande förorenade jordar. Vi anser dock att skatten bör införas under förutsättning att en del av dessa intäkter går tillbaka till sanering eller för utveckling av ny återvinningsteknik av förorenade jordar. I bl.a. England har man infört deponiskatt och där pengarna går tillbaka till branschen. I lag (1999:673) om skatt på avfall medges idag att den skattskyldige får göra skatteavdrag för förorenad jord från marksanering samt muddermassor från sanering och fördjupning av vattenområden,11. En huvudorsak till att denna avdragsmöjlighet medgavs vid instiftandet av dessa regler, var bristande tillgång till behandlingsteknik och behandlingskapacitet. Mot denna bakgrund betonades också att avdragsmöjligheten ej var att betrakta som permanent utan i skulle ses som en tillfällig lösning under en period av nationell uppbyggnad av behandlingsmetoder och behandlingskapacitet för förorenade massor. I dag anser ÅI att förhållandena är väsentligt förändrade, eftersom en utbyggnad har skett runt om i landet med utveckling av såväl behandlingstekniker som utökad behandlingskapacitet. Deponeringen skall minska och är den behandlingsmetod som ligger längst ner i hierarkin. Detta överensstämmer också med målet God bebyggd miljö. Vi finner inte att det finns någon anledning att öka mängden avfall till deponi om det finns metoder att behandla och alternativet är ekonomiskt rimligt. Idag finns ett flertal tekniker och tillvägagångssätt för att stabilisera och koncentrera föroreningar. Vi anser att det är betydelsefullt att gynna denna utveckling av be-

handlingsmetoder, så att den totala mängden deponerat avfall minskar och istället deponera koncentratet. Genom att sätta en skattesats på 90 kronor anser vi att det är en markering till verksamhetsutövaren att ifrågasätta om det finns alternativa behandlingsmetoder i jämförelse med deponering. Stockholm den 10 november 2005 Viveke Darpö Ihd Återvinningsindustrierna

Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över En BRASkatt! - beskattning av avfall som deponeras, SOU 2005:64, dnr Fi2005/1862 Återvinningsindustrierna, ÅI, har fått En BRASkatt! - beskattning av avfall som deponeras, för synpunkter. Vi avser dock att enbart yttra oss om förorenade jordar. I utredningens förslag föreslås att skattebefrielsen för förorenad jord från marksanering skall upphävas. I stället bör en skattesats om 90 kronor per ton tas ut. ÅI stödjer utredningens förslag beträffande förorenade jordar. Vi anser dock att skatten bör införas under förutsättning att en del av dessa intäkter går tillbaka till sanering eller för utveckling av ny återvinningsteknik av förorenade jordar. I bl.a. England har man infört deponiskatt och där pengarna går tillbaka till branschen. I lag (1999:673) om skatt på avfall medges idag att den skattskyldige får göra skatteavdrag för förorenad jord från marksanering samt muddermassor från sanering och fördjupning av vattenområden,11. En huvudorsak till att denna avdragsmöjlighet medgavs vid instiftandet av dessa regler, var bristande tillgång till behandlingsteknik och behandlingskapacitet. Mot denna bakgrund betonades också att avdragsmöjligheten ej var att betrakta som permanent utan i skulle ses som en tillfällig lösning under en period av nationell uppbyggnad av behandlingsmetoder och behandlingskapacitet för förorenade massor. I dag anser ÅI att förhållandena är väsentligt förändrade, eftersom en utbyggnad har skett runt om i landet med utveckling av såväl behandlingstekniker som utökad behandlingskapacitet. Deponeringen skall minska och är den behandlingsmetod som ligger längst ner i hierarkin. Detta överensstämmer också med målet God bebyggd miljö. Vi finner inte att det finns någon anledning att öka mängden avfall till deponi om det finns metoder att behandla och alternativet är ekonomiskt rimligt. Idag finns ett flertal tekniker och tillvägagångssätt för att stabilisera och koncentrera föroreningar. Vi anser att det är betydelsefullt att gynna denna utveckling av be-

handlingsmetoder, så att den totala mängden deponerat avfall minskar och istället deponera koncentratet. Genom att sätta en skattesats på 90 kronor anser vi att det är en markering till verksamhetsutövaren att ifrågasätta om det finns alternativa behandlingsmetoder i jämförelse med deponering. Stockholm den 10 november 2005 Viveke Darpö Ihd Återvinningsindustrierna