ÅRSRAPPORT 1(13) Bostadssamordningen 211-2-1 Handläggare, titel, telefon Kenneth Edström, bostadssamordnare 11-15 78 93 Socialnämnden Vård- och omsorgsnämnden Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden Bygg- och miljöskyddsnämnden Bostadssamordningens årsrapport 21 Inledning Verksamhetens uppdragsgivare är socialnämnd, vård- och omsorgsnämnd, arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnd samt bygg - och miljö- skyddsnämnd, vilka gemensamt finansierar verksamheten. Huvuduppdragen är bostadsförsörjning till kommunens myndighetsutövande nämnder, vräkningsförebyggande arbete, förmedling av bostadsanpassade bostäder samt bostadssocial samordning. Verksamheten tillhör organisatoriskt socialkontoret. Sammanfattning Under 21 har kommunens bostadssociala arbete varit framgångsrikt och uppmärksammat både nationellt och även i EU. Det totala antalet vräkningar under 21 är det lägsta sedan år 22 och andelen berörda barn har minskat. Ansvarstagandet hos fastighetsägarna är fortsatt högt med en god samverkan och skillnaden mellan allmännyttan och privata fastighetsägare har jämnats ut. Trots en bostadsbrist på framförallt 1 2 r o k har full behovstäckning kunnat ske och inga köer har uppstått. Antalet förfrågningar om stödboende ligger på en jämn nivå i förhållande till 28 och 29. Antalet pågående stödbostäder under 21 visar på en god balans mellan inflyttade och utflyttade. Andelen som fått egna hyresavtal har ökat i jämförelse med tidigare år. Socialkontorets kostnader för stödboenden har halverats åren 29 21. Andelen inrapporterade och förmedlade bostadsanpassade lägenheter ligger fortsatt högt. Verksamheten har även under 21 deltagit i Europeiska kommissionens arbete med nationella strategier för medlemsländernas arbete mot hemlöshet och utanförskap. Erfarenhets- och utvecklingsarbete har under 21 genomförts med ett stort antal aktörer.
2(13) Bostadsförsörjning till uppdragsgivande nämnder Uppdrag Att tillgodose bostadsförsörjning till kommunens myndighetsutövande nämnder och tillse att dessa kommunala åtaganden förvaltas rättssäkert och effektivt I uppdraget ingår även att motverkar segregation genom att kommunala bostadsåtaganden fördelas jämt geografiskt på samtliga fastighetsägare och mellan allmännytta och privata bostadsföretag. Att kontinuerligt följa upp den lokala utvecklingen av utbudet på hyresrätter och bevaka kommunens behov av stödboenden. Bostadsbestånd utbudet av hyresrätter Bostadsmarknaden i Norrköpings kommun består av 3 665 hyresrätter varav 1 innehavs av allmännyttan genom Hyresbostäder i Norrköping AB och övriga av privata fastighetsägare. Trycket på bostadsmarknaden i Norrköping har ökat starkt mellan januari 27 och januari 211 från 1 1 lediga lägenheter till i dag cirka 16 och då i huvudsak 3 r o k och större. Mindre lägenheter om 1-2 rum o kök råder det brist på med cirka 1 sökande till varje lägenhet. För mindre lägenheter i centrum är det ofta kötider på upp till två år. Kommunens behov av bostäder till stödboenden 1 och andra verksamheter gäller alla lägenhetsstorlekar. Utifrån nuvarande befolkningsutveckling och planerat bostadsbyggande ser den låga vakansgraden ut att fortsätta under 211 och 212. En fortsatt utveckling med låga vakanser får konsekvenser för kommunens möjligheter att erbjuda olika typer av boendeinsatser. Konsekvenser är längre väntetider. Detta och ökade krav på ekonomisk stabilitet medför även att nya grupper riskerar att ställas utanför bostadsmarknaden. En särskilt utsatt grupp är unga mellan 18 25 år som vill in på bostadsmarknaden för första gången. Inom åldersgruppen ser vi även att antalet avhysningsdomar och överskuldsättning ökar. Även ensamstående med eller utan barn där det finns en begränsning i ekonomin har påverkats av rådande vakansgrad. 1 Målgruppen för stödboende är personer, fr o m. 21 år, som pga. tidigare missbruksproblem, psykiska funktionshinder eller annan social problematik behöver stöd från kommunen för att erhålla, klara av och behålla en egen bostad. Syftet är att personen under en tid av normalt ett till två år ska ha kvalificerat sig för eget hyresavtal genom att uppnå färdigheter som att betala sin hyra och sköta sitt boende.
3(13) Vakanser Privata - HnAB 12 1 977 8 6 685 543 Totala vakanser Vakanser HnAB 4 2 391 315 274 222 164 126 4 27 28 29 21 211 Samverkan med fastighetsägare Samverkan med fastighetsägare och dess branschorganisationer är god och har stämts av kontinuerligt under året utifrån våra olika uppdrag. Det har även hållits en dag på temat Hemlöshet ett gemensamt ansvar tillsammans med fastighetsägarna. Bostadssamordningens roll som fastighetsägarnas kanal in i kommunen har stärkt samverkan under 21 genom snabb hantering gällande frågor om kommunala åtaganden, vägledning vid segregation samt rådgivning i bostadsjuridiska frågor. Samverkan rörande segregation har medfört snabbare anmälan från fastighetsägare samt deras branschorganisationer och har medfört att insatser från kommunen har kunnat sättas in tidigare. Branschorganisationen Fastighetsägarna är mycket nöjda med denna samverkan. Den samverkan vi idag har med fastighetsägare ger oss tillgång till drygt 8 procent av bostadsbeståndet i Norrköping. Ett långsiktigt mål sedan 23 har varit att få en jämn fördelning av bostadssociala åtaganden mellan Hyresbostäder i Norrköping AB och de privata fastighetsägarna. Våra inhyrda lägenheter är väl spridda i olika stadsdelar och bland kommunens fastighetsägare. Av det totala antalet stödbostäder mellan 23-21 kom 45 procent från allmännyttan och 55 procent från privata fastighetsägare. För pågående boenden är fördelningen 36 procent från allmännyttan och 64 procent från privata fastighetsägare. Ett skäl till differensen är att hos allmännyttan går det snabbare att få eget avtal, normalt efter ett år, jämfört med hos vissa privata fastighetsägare som kräver längre prövoperioder. Nedan redovisning av totalt antal stödbostäder visar på en minskad differens mellan allmännyttan och privata fastighetsägare. Fördelning mellan Privata hyresvärdar och HnAB 35 3 25 2 15 1 5 324 Totalt 267 78 42 Pågående Privata HnAB
4(13) Förfrågan om bostad Huvudskälen till förfrågan om bostad är överskuldsättning, hyresrelaterade skulder, avhysningshot, behandling samt behov av stöd och förändringsarbete. Antalet förfrågningar har stabiliserats på en nivå om cirka 1 förfrågningar per år. Av de 96 förfrågningar som gällde stödbostad fick 82 av dem JA till stödboende (85 procent) motsvarande siffra 29 var 79 procent. Av dessa avbröts 2 stycken varav 8 på grund av att man ordnade eget hyresavtal, 3 återföll i missbruk, 2 flyttade till annat boende och 7 avbröts i samråd med socialkontoret och vård- och omsorgskontoret. Antalet förfrågningar om bostad mellan 25-21 2 18 16 14 161 177 131 12 1 8 6 4 2 89 94 96 25 26 27 28 29 21 Under 21 har flera kvalitetsarbeten genomförts, ett är framtagandet av en ny mall som ska användas ihop med blanketten förfrågan om stödbostad. Detta för ett bättre och enhetligare bedömningsunderlag. Förvaltningen av kommunens bostadsåtagande Bostadssamordningen följer kontinuerligt upp nämndernas bostadssociala åtaganden i ett verksamhetssystem vilket skapar förutsättningar för dem att följa sina bostadssociala avtal och att dessa hanteras rättssäkert samt ekonomiskt försvarbart. Bostadssamordningen dokumenterar och följer upp nämndernas bostadsåtaganden, bevakar upphörande och nytecknande av olika avtal, genomför besiktningar, kontrollerar och attesterar samtliga fakturor rörande socialkontorets bostadsåtaganden. Detta med en dokumentation över de olika kostnadsslag som är kopplade till socialkontorets stödboenden. Under åren 25 27 ökade socialkontorets kostnader i stödboendeverksamheten till cirka 2, 4 miljoner. I september 28 inrättade socialkontoret verksamheten BoSTÖD med fem anställda. Verksamhetens uppdrag är stöd och tillsyn i socialkontorets stödboenden med ett särskilt fokus på hyresinbetalningar. Kostnaderna har därefter minskat varje år och är 21 halverade till 1,2 miljoner.
5(13) Total kostnad för stödboende per kostnadsslag 35 321 24 3 281 511 25 21 766 2 15 126 479 114 578 1 6 337 5 14 697 15 36 44 185 Hyror Skador Tomhyror Magasinering Transport El Lås/nycklar Städning Packning De senaste årens utveckling med stöd från BoSTÖD har minskat samtliga kostnadsslag men särskilt kostnaderna för obetalda hyror. Det pågår även metodutveckling där vi tillsammans satsar på en fortsatt minskning av de olika kostnadsslagen under 211. Vi har under året jämfört våra stödboendekostnader med ett antal kommuner 2 vilket visar på en siffra som befinner sig i nedre kostnadsspannet. Bedömargruppen Socialkontorets förfrågningar om stödbostad bedöms av en bedömargrupp som består av två enhetschefer från socialkontor, bostadssamordnaren, bostadshandläggaren, en enhetschef från ekonomiskt bistånd samt en adjungerad enhetschef från vård och omsorgskontoret. Gruppens uppdrag är att skapa enhetliga bedömningar om när socialkontorets ska ansvara att tillhandahålla boende. I 9 fall (11 procent) villkorades stödboendet med någon form av ytterliggare stödinsats. Av de 96 förfrågningarna avslogs 14 stycken stödboende (15 procent) motsvarande siffra 29 var 21 %. 5 av dessa fick senare ett JA efter att ny förfrågan/utredning sänts in och 4 stycken av de 14 hänvisades till Bostadsgruppen på grund av en närliggande missbruksproblematik. I 14 fall av 96 (15 procent) har bedömargruppen begärt in komplettering från socialkontoret. Detta har gällt den sökandes egna möjligheter att ordna bostad, utförligare beskrivning av stödinsatser samt ekonomiska förutsättningar. Nya stödbostäder Totalt tillkom 58 nya stödbostäder under 21. Av dessa kom 4 från Kungsgatan 75 som ett led i socialkontorets missbruksvård, 1 från Elsa huset, 4 från vård och omsorgskontoret och övriga 49 från socialkontoret. 2 Jämförelsekommuner är Eskilstuna, Örebro, Södertälje, Gävle, Västerås, Linköping, Huddinge, Haninge, Uppsala, Jönköping, Uddevalla och Norrtälje.
6(13) 14 Antal nya stödboenden mellan 23-21 13 12 1 8 6 69 84 76 63 81 58 4 37 2 23 24 25 26 27 28 29 21 Skyddade boenden Utifrån våld i nära relation, våld och hot från kriminella organisationer och annat skyddsbehov prövat av polismyndighet har samverkan med bostadsföretag i andra kommuner utökats under 21. Utöver de 58 nya stödbostäder som tillkom under 21 tog verksamheten även fram 5 skyddade boenden i samverkan med polismyndighet och personskyddsgrupper. För dessa ordnades boende i andra kommuner. Ytterligare 1 boende har framtagits genom en kommunsamverkan tillsammans med Länsstyrelsen. En mer formaliserad samverkan behövs mellan polis, frivård, psykiatri, och andra kommuner för att hitta hållbara lösningar. Ett förslag till ny samverkan är framtaget av enhetschefen vid SOT-enheten (Samordning och tillståndsenheten). Pågående stödbostäder Antalet pågående stödbostäder har varit jämt under de senaste fem åren med ett snitt om 134 pågående boenden den sista december. Den 31 december 21 fanns 129 pågående stödboenden. Antalet under 21 håller sig inom lägsta respektive högsta nivå enligt nedan tabell och åren 25 29. Antal stödbostäder den 31/12 24-21 16 14 127 137 141 136 129 12 1 87 8 71 6 4 2 24 25 26 27 28 29 21
7(13) Totala antalet stödboenden Utöver antalet stödboenden per den 31 december har 212 stödboenden pågått kortare eller längre tid under året varav 191 under socialkontoret och 21 under vård- och omsorgskontoret. I det totala antalet stödbostäder har det under 21 funnits 379 personer varav 148 barn. Andelen kvinnor har under 21 varit 66 procent och andelen män 34 procent. Totalt antal aktiva stödboenden per år mellan 25-21 25 2 198 181 163 158 21 169 219 212 188 191 15 1 88 76 Totalt SoK 5 25 26 27 28 29 21 Socialkontorets BoSTÖD Verksamheten BoSTÖD består av fem anställda med ansvar för stöd och tillsyn i socialkontorets stödboenden. Uppdraget är i huvudsak att tillse att hyresförhållandet fungerar enligt hyreslagstiftning. Det finns flera positiva effekter av BoSTÖDS arbete sedan starten i september 28 såsom förbättrad relation med fastighetsägarna, kraftigt minskade kostnader i våra stödboenden och en allt större andel som får egna avtal. Antalet fördelade ärenden per boendestödjare ligger i snitt på 21 24 hushåll över tid. Under 29-21 har fler tyngre och komplexa ärenden tillkommit som kräver fler och mer omfattande insatser. Även antalet personer med psykiatriska diagnoser har ökat. I ett kvalitetsarbete genomfördes en fördjupad ärendeinventering under 21. Den visar att cirka 18 procent av stödboendehyresgästerna kräver omfattande insatser från en eller flera vårdgivare och att personerna står långt från att självständigt klara av och behålla ett eget boende, cirka 34 procent är beroende av stöd och förändringsarbete för att uppnå de färdigheter som krävs för att klara ett boende och cirka 48 procent klarar eller har uppnått de färdigheter som krävs för eget avtal. Orsak till avslut Totalt avslutades 74 stödboenden under 21 vilket var 13 stycken färre i jämförelse med 29. Främsta skälet till avslut var under 21 att hyresgästen fick eget avtal. Antalet som fick eget avtal har ökat till 4 personer i jämförelse med 29 då 3 personer fick eget avtal. Antalet avbrutna stödboenden minskade med 11 stycken till totalt 33 (i siffran ingår 3 personer som avled i stödboende) under 21. De främsta skälen till att boenden avbröts var återfall i missbruk eller att man inte medverkade i den behandling eller det stöd som biståndet avsåg. Nedan diagram visar antalet som fick egna avtal, antal som bytte stödboende samt antalet avbrutna stödboenden åren 28 21.
8(13) 5 45 4 4 44 35 3 3 28 33 28 25 2 21 29 21 15 1 5 13 6 1 Eget avtal Byte stödbo Avbröts Det vräkningsförebyggande arbetet Uppdrag Målsättningen är att minska andelen avhysningar i kommunen. Kommunens vräkningsförebyggande arbete har varit framgångsrikt och antalet avhysta har minskat med 28 hushåll eller med 37 procent i jämförelse med 29. Antalet avhysta 21 är den lägsta siffra sedan vi började mäta 23 och berörda barn 3 har minskat från 8 till 7 barn i jämförelse med 29. De 7 berörda barn som omfattades av dom om avhysning 21 tillhörde 5 hushåll. I två av dessa var själva grunden för avhysning att man övergivit bostaden som var tom vid avhysningstillfället, ytterligare två hushåll hade avflyttat till andra boendelösningar och i ett ärende flyttade socialkontoret familjen till vandrarhem innan avhysningstillfället. Avhysningar - Barn 23-21 Verkställda Barnfamiljer Berörda barn 12 1 97 99 8 82 8 79 75 76 6 48 4 33 35 2 16 1 8 8 4 4 5 7 23 24 25 26 27 28 29 21 Från och med 28 ändrades sättet att mäta andelen avhysningar och barnfamiljer till att omfatta samtliga vuxna hyresgäster i hushållet samt även berörda barn. Kommunen har tidigare endast registrerat en avhysning per hushåll och endast 3 Med antalet barn som berörs avses all barn under 18 år som bor permanent eller tillfälligtvis i bostaden. Det har ingen betydelse om det exempelvis är den avhystes egna barn eller sammanboendes barn. Som berörda barn räknas också växelvis boende barn och umgängesbarn som bor i bostaden minst 3 dagar per år.
9(13) barn som är skrivna eller har sitt stadigvarande boende på adressen. Det nya sättet att mäta medför i vissa fall att ett hushåll registreras som upp till 2 avhysningar beroende på hur många som står skrivna på hyresavtalet. Under 21 har Norrköping haft en fortsatt hög andel om nära 7 hushåll med obetald hyra varje månad. Detta trots att man har tillgång till inkomster för att betala hyran. Antalet ansökningar om avhysning har minskat något till 163 stycken 21. Huvudorsakerna är att hushållen prioriterat annat än hyran, inte lämnat in ansökan om ekonomiskt bistånd, men även sena utbetalningar från försäkringskassa och arbetslöshetskassa är orsaker. Hyresbostäder i Norrköping AB hade 23 verkställda avhysningar under 21 vilket är den lägsta siffran sedan vi började mäta 23. Det totala antalet avhysta var 48 hushåll och det innebar att allmännyttan för första gången har färre avhysta än privatsidan. En unik utveckling som har sin orsak i ett mycket stort bostadssocialt engagemang hos Hyresbostäder. Företaget har metodiskt arbetat med att minska avhysningarna tillsammans med kommunens bostadssamordning. Uppsökande förändringsarbete I detta uppdrag ingår även att minska andelen ekonomiskt bistånd till hyresskulder genom eget ansvar och ett pedagogiskt förändringsarbete. Ett av de långsiktiga målen är att genom ett pedagogiskt och metodiskt förändringsarbete förmå de avhysningshotade att ta ett eget ansvar för sin situation. Våra mätningar visar att hushåll som vid upprepade tillfällen fått hyresskulden reglerad av ekonomiskt bistånd i större utsträckning återfaller i samma beteende. Åldersgrupperna mellan 35 45 år är överrepresenterade i avhysningsbeslut men åldersgruppen 18 25 år är den grupp som ökat mest under 21 och gruppen 65 år och äldre har minskat mest. Av samtliga 163 avhysningsbeslut som vi arbetat med under 21 så har 144 hushåll inte förekommit tidigare (sedan 28), 15 hushåll har återkommit i avhysningssituation två gånger sedan 28, 3 hushåll har återkommit 3 gånger och 1 hushåll 4 gånger sedan 28. Nedan tabell anger hushållssamansättning: Ensamstående kvinnor Ensamstående män Gifta par Sambo par Antal barn 45 62 27 29 39 Vi har under 21 vidareutvecklat samverkan vid avhysningsrisk tillsammans med ekonomiskt bistånd, kronofogden, inkassoföretag och kommunens fastighetsägare. Resultatet är effektivare ekonomiska lösningar med avbetalningsplaner, nya meddelanden till socialnämnd vid avhysningsrisk och rutiner för återkoppling mellan berörda aktörer i avhysningsärenden. Arbetet med att kvalitetssäkra processen mellan avhysningshot och kvarboende/avhysning har varit framgångsrikt och dokumenterats i ett antal delprocesser under 21.
Ekonomiskt bistånd till hyresskulder från arbetsmarknadskontoret ökade med 189 kronor i jämförelse med 29. Huvudorsaken till ökningen beror på en bättre samverkan mellan socialkontoret och ekonomiskt bistånd vid gemensam stödboendeplanering och i det vräkningsförebyggande arbetet. Av den totala ökningen var 165 616 bistånd till hyresskulder som utbetalades av ekonomiskt bistånd för att möjliggöra övergång till stödboende och för att förhindra avhysning för 9 personer. 1(13) Ekonomiskt bistånd till hyresskulder från amk 23-21 1 6 1 49 339 1 4 1 2 1 142 498 1 8 6 875 8 793 37 778 974 539 8 65 794 4 2 23 24 25 26 27 28 29 21 Ett stort fokus i det vräkningsförebyggande arbetet har varit att finna andra lösningar än ekonomiskt bistånd. Antalet mer komplexa ärenden har dock ökat där den ekonomiska ohälsan är mer omfattande och med fler som inte medverkar på ett tidigt stadium i avhysningsprocessen. Detta har medfört att antalet akutlösningar nära avhysningsdatum har ökat. Under 211 kommer vi tillsammans med fastighetsägarna och kronofogden att undersöka hur vi gemensamt kan bli bättre på att nå en samverkan med dem som inte självständigt kommer att lösa sin situation. Bostadssocial kommunjämförelse Kommunjämförelse utifrån mätetal 21 Norrköping Kommun jmf 25 22,5 2 15 15,8 11,5 18,5 13,9 1 5 4,8 4,77 4,31 2,7 3,6 3,6,12 7 3,94,8 4,14 1,29 Fattiga barn BF/befolkning KFM 18-25
En jämförelseanalys 4 har påbörjats utifrån ett antal mätetal för att försöka finna orsaker till den överrepresentationen som finns gällande obetalda hyror och uppgifter om överskuldsättning i Norrköpings kommun. Analysen ska i första hand utgöra en jämförelse med de 12 jämförelsekommuner som verksamheten tidigare har jämförts med. Utifrån en första analys enligt ovan diagram gällande nio mätetal kan vi inte se direkta orsaker till en hög andel obetalda hyror. Det vi kan se i denna analys är en bekräftelse på viss överskuldsättning för gruppen 18 25 år samt en högre andel ekonomiskt bistånd. Intressant är att ohälsotal och andel fattiga barn i jämförelsen inte utmärker sig. Tanken är att vi under 211 utökar mätetalen och hittar fler gemensamma definitioner. 11(13) Bostadsanpassade lägenheter Uppdrag Bostadssamordningen ska, på uppdrag av Byggnads- och miljöskyddsnämnden, effektivisera förmedlingen av bostadsanpassade lägenheter. Syftet/målet med detta, förutom att lägenheterna ska komma personer med behov tillgodo, är att minska kommunens kostnader för nya anpassningar samt förhindra kostsamma återställningar av redan anpassade lägenheter. Ett gemensamt utvecklingsarbete mellan bostadssamordningen och bostadsanpassningen har skett under året, både när det gäller att nå ut med de anpassade lägenheterna där behoven finns och att öka fastighetsägarnas benägenhet att rapportera in lediga bostadsanpassade lägenheter. Idag vidarebefordrar bostadssamordningen uppgifterna om de inrapporterade anpassade lägenheterna till vård- och omsorgskontoret, HSO (handikappföreningarnas samarbetsorgan i norrköpings kommun), Resurscenter Sandbyhov och till ett flertal pensionärsföreningar som i sin tur vidarebefordrar detta till sina medlemmar. På förslagsstadiet är att även kunna lägga ut de anpassade lägenheterna på kommunens hemsida. Samverkan med fastighetsägarna har haft en positiv utveckling under året och allt fler bostadsanpassade lägenheter rapporteras in. Dock är det främst lägenheter i storlek 3-4 rok som rapporteras in medan efterfrågan verkar vara störst på mindre billigare lägenheter, främst för ensamstående personer som befinner sig på korttidsboende och inte kan återvända hem. Under 21 har fastighetsägarna rapporterat in totalt 23 bostadsanpassade lägenheter. 12 av dessa lägenheter har bostadssamordningen förmedlat till personer i behov av anpassad bostad. 4 Uppgifter som använts till analysen har inhämtats från: Överförmyndaren, SCB, kronofogden, SKL, BoSAM, och arbetsmarknadskontoret.
12(13) Antalet förmedlade handikappsanpassade bostäder 16 14 12 1 8 6 4 2 24 BAP-Bostäder 7 6 5 4 25 26 27 28 14 29 12 12 21 Bostadssamordningen registrerar inrapporterade och förmedlade lägenheter i ett gemensamt forum/katalog där bostadsanpassningsenheten kontinuerligt kan följa bostadssamordningens arbete. Övergripande bostadssocial samverkan Uppdrag Bostadssamordningen ska samordna kommunens bostadssociala resurser och tillsammans med fastighetsägare, externa myndigheter och organisationer utveckla kommunens bostadssociala arbete. Arbetet bedrivs genom utveckling av samverkan och metodutveckling i nära samarbetet med berörda samverkanspartner. Bostadssamordningen har bedrivit utvecklingsarbete i samverkan med uppdragsgivande nämnder, andra kommuner, externa myndigheter och organisationer samt vid nationella träffar och studiebesök. Verksamheten har sedan 29 varit inbjuden som referent och diskussionspartner i EUs utvecklingsarbete med att förhindra utanförskap och hemlöshet. Vårt deltagande har initierats av socialstyrelsen och socialdepartementet. Lunds universitet initierade 29 ett införande av Housing First (bostad först) i Sverige. Socialkontoret beslutade att Norrköping skulle vara jämförelsekommun då vi inte kunde se att Housing First skulle förbättra situationen för bostadslösa. Under 21 har det varit flera som stödjer vår modell dels kommuner men även ledningen för Sveriges allmännyttiga bostadsföretag SABO. En jämförelse med bland annat Stockholm som infört en variant av Housing First visar att det är fler i Norrköpingsmodellen som får egna hyresavtal. I december 21 var verksamheten inbjuden till en EU-konferens om utanförskap och hemlöshet 5 i Bryssel. Konferensens syfte var att finna övergripande nationella strategier för medlemsländernas arbete mot utanförskap. Verksamheten har lämnat en sammanfattande rapport över slutsatser från mötet. Konferensen var även en uppföljning på EU-kommissionens möte 6 om utanförskap under det Svenska ordförandeskapet där vi var inbjudna som talare. 5 European Consensus Conference on Homelessness, Brussels, 9-1 December 21 6 8 th European Round Table on Poverty and social Exclusion 15 16 October 29 Stockholmsmässan. Social Inclusion in Times of Recession. New Challenges for the Active inclusion Strategy.
13(13) Under 21 har verksamheten varit aktiv i olika EU-organ såsom Feantsa 7 och Habitact 8 med artiklar och debatt. Under hösten publicerade Habitact en verksamhetsrapport som uppmärksammade vårt vräkningsförebyggande arbete. Verksamheten är medlemmar i det Nordiska nätverket för hemlöshetsforskning där vi utbyter nya erfarenheter på området och har en större träff varje år i något av de nordiska länderna. Verksamheten har deltagit med rapporter men även varit opponenter. Utifrån det Nordiska nätverket för hemlöshetsforskning har vi sedan tidigare haft erfarenhetsutbyte med Helsingfors som vi även besökt. Inom ramen för kommunens Nordiska plattform har vi under 21 även etablerat en samverkan med Tammerfors som vi kommer att besöka i mars 211. Det har vid flera möten med företrädare för Finland framkommit att vi har mycket gemensamt men även att Finlands arbete mot hemlöshet och utanförskap uppmärksammas stort av Eu. Vi tror därför att en fördjupad samverkan kan tillföra oss nya idéer och kunskap. I november 21 var vi inbjudna av Länsstyrelsen i Östergötland för att tala om bostadssociala frågor och vi har även bjudits in av näringsliv samt andra kommuner under året. Sedan 26 arbetar vi tillsammans med fastighetsägare och kronofogde i ett nätverk med namnet Bokvar. Nu. Detta mot överskuldsättning och för att förhindra att hushåll förlorar sitt boende och därmed hamnar i ett utanförskap, både socialt och ekonomiskt. Flera samverkansmöten har hållits under 21 där även kronofogden från andra delar av landet medverkat. Nätverket har en egen nätportal under www.bokvar.nu Socialkontoret Kenneth Edström 7 European Federation of National Organisations Working with the Homeless (Europeiska federationen av nationella organisationer som arbetar med hemlösa) 8 European exchange forum on local homeless strategies (Europeiskt forum för informationsutbyte om lokala hemlöshets strategier som lanserades med stöd av FEANTSA)