DEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN

Relevanta dokument
LIKAMEDEL. När livet har gått i moln. FRÅGA EFTER. Information om depression och den hjälp du kan få.

Nu är det jul igen...

Att leva med Parkinsons sjukdom

FRÅGEFORMULÄR OM MENTAL HÄLSA, 2005

Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget

S U A S. Självskattningsformulär

Barn och Trauma - bedömning och behandling

Behandling av depression hos äldre

Trötthet hos patienter i livets slutskede

Behandling av sömnsvårigheter

PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig?

God natt och sov riktigt, riktigt gott.

Sjä lvskättningsformulä r

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa

Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni:

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Några råd om hur man kommunicerar i relationen

PSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin

En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet

Ringa in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna.

Mäta effekten av genomförandeplanen

HFS-temadag Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson

Mitt liv som mobbad. Wiveca Wendin

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom

Sjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer

Sammanställning av ungdomsdialog om psykisk hälsa Hur mår du?

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest.

PRIM-NET. Bedömningsmall Del I

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov

SBU:s sammanfattning och slutsats

SEKTIONEN SVERIGES ARBETSMILJÖINSPEKTÖRER SSAI

KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE. Några enkla regler för hur du mäter din puls. Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb

BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN)

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Manual FaR-METODEN. Personcentrerad. samtalsmetodik. Receptet: Uppföljning. FYSS 2015 och andra rekommendationer

Psykolog ett uppdrag med stor spännvidd

Sektorn för socialtjänst BRUKARUNDERSÖKNING AVSEENDE BOENDESTÖDET 2008

1. Bekräftelsebehov eller självacceptans

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

Våga prata om dina erektionsproblem

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

PATIENTINFORMATION FRÅN SANOFI GENZYME. Information till dig som blivit ordinerad Aubagio (teriflunomid)

Utvärdering FÖRSAM 2010

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Resultat från Folkhälsans. amningsenkät 2012

Ett existentiellt perspektiv i mötet med unga vuxna UngaVuxna-dagarna 2016

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Kurs: Kod:

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter

Mentaliseringsbaserad terapi

Utvärdering av Lindgården.

MOTION. Muskler. Träning

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid utskrivning och uppföljning efter rehabiliteringen

hh.se/studentsupport goda råd för en hållbar studietid Studentsupport

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Till dig som undervisar barn som har reumatism. Till dig som undervisar barn som har reumatism 1

Delområden av en offentlig sammanfattning. Oxikodonhydroklorid är en stark värkmedicin som används för behandling av medelsvår eller svår smärta.

Blir man sjuk av stress?

Vad är självkänsla och självförtroende?

Medicinskt programarbete. Omvårdnadsbilagor. Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom. Stockholms läns landsting

Att leva med prostatacancer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.

Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik

Att kritiskt granska forskningsresultat

Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar

HÄLSA 2007 OM LIV & MILJÖ

HANDBOK FÖR ANVÄNDNING AV

Biologiskt perspektiv

ENKÄT OM PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ

Depression hos äldre i Primärvården

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede

Aripiprazole Accord (aripiprazol)

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

DRÖMTYDNING AV ROBERT NILSSON

Så får du bättre. självkänsla. Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 19 april Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Uppstartskonferens den 4/ för projektet Delaktighet, Inflytande och Hälsa-ett projekt inom Sysslo Okt 2015-Sept 2016

Del 1. Ett exempel: Hur rädd är du för att gå till tandläkaren?

Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut

Njurtransplantation. Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset

KOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer?

Förtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv

Elsa Exempel. Firstbeat Livsstilsanalys

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Vill du arbeta som egenerfaren inom hälso- och sjukvården?

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Ur boken Självkänsla Bortom populärpsykologi och enkla sanningar

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Ersta Vändpunkten. Barnhälsovården Spela roll 2015 Bo Blåvarg, leg psykolog, verksamhetschef

Genetisk testning av medicinska skäl

Information om gruppsykoterapi

Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv?

Psykisk ohälsa- Vad är det?

Så kan du arbeta för att främja fysisk aktivitet. Från FYSS till patientcentrerat samtal

Bemötande och Förhållningssätt vid BPSD. Behavioral and Psychological Symptoms of Dementia. BPSD-Teamet

Depression - förstämningssyndrom. En folksjukdom som drabbar var fjärde svensk under en livstid.

Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård

Transkript:

DEPRESSION Esa Aromaa 24.9.2007

VAD AVSES MED DEPRESSION? En vanlig, vardaglig sorgsenhet eller nedstämdhet är inte det samma som depression. Med egentlig depression avses ett tillstånd som pågår i minst två veckor och påverkar individens förmåga att arbeta eller njuta av givande relationer till medmänniskor. Symtombilden innehåller sammanlagt 10 olika symtom.

AV YTTERSTA VIKT är att skilja på A)till livet hörande förstämning, sorger, övergående lågtryck (människan är kababel att känna nedstämdhet) B) en långvarig nedstämdhet som består (depressionen är personlighetsdrag), dystymi C)depression som kräver vård (människan lider av depression sjukdom)

NÄR HAR EN PERSON DEPRESSION? Om minst två av följande symtom har uppträtt under minst två veckor: Ovanligt nedstämt humör, som inte tycks lätta. Förlorat intresse och förlorad förmåga att njuta av sådana saker, som man tidigare njutit av. Trötthet och kraftlöshet.

ANDRA SYMTOM Sänkt självförtroende eller sänkt självuppskattning Skuldkänslor utan orsak Tankar kring döden eller dödsönskningar Koncentrationssvårigheter och svårigheter att fatta beslut Långsamma rörelser eller ibland upphetsning och rastlöshet Sömnsvårigheter eller överdrivet sömnbehov Aptitförlust eller ibland ökad aptit

DEvardagen Pessimistisk framtidssyn Förlust av intresse/förmåga till njutning Sänkt självkänsla och självförtroende Skuldkänsla o känsla av värdelöshet Deprimerad sinnesstämning Minskad ork Minskad aptit eller ökad aptit Självdestruktiva tankar/suicidförsök Koncentrationssvårigheter Sömnstörningar

Symptombilden hos patienter som söker vård vid allmänläkares mottagning 69% somatiska symptom ryggsmärtor 31% övriga symptom huvudvärk 69% av depressionspatienterna som besöker allmänläkarmottagning söker läkarvård enbart pga de somatiska symptom som depressionen gett upphov till trötthet hjärtklappning nackspändhet magsmärtor ångestkänsla i bröstet matsmältningsstörningar yrsel Simon et al. (1999): Undersökning gjord på 1146 patienter

DEPRESSIONENS STYRKA Vid lindrig depression är patientens funktionsförmåga vanligtvis bra. Vid medelsvår depression är patientens funktionsförmåga betydligt sämre. Vid svår depression är man nästan alltid arbetsoförmögen och behöver hjälp med dagliga rutiner. Vid psykotisk depression förekommer även vanföreställningar eller -upplevelser.

FÖREKOMST Av de vuxna finländarna lider ca 20% av egentlig depression under någon period i livet. Just i denna stunden lider ca 6 % av finländarna av egentlig depression som kräver behandling. En av de allmännaste orsakerna till sjukfrånvaro.

Hälsa 2000: förekomst av depression Pirkola S., 2005 Män Kvinnor Alla Djup depression Långvarig depression 3,4 % 6,3 % 4,9 % 1,9 % 3,0 % 2,5 % Sammanlagt 4,5 % 8,2 % 6,5 %

Masennustilan 1- vuotisesiintyvyys CIDI-SFmittarilla Miehet Naiset Kaikki Ikäryhmä % % % 15-20 9,7 21,4 17,0 21-30 10,7 16,5 14,2 31-40 14,3 14,0 14,3 41-50 12,5 13,7 13,2 51-60 7,8 8,8 8,3 61-70 3,7 7,1 5,6 71-80 0 3,4 1,6 Kaikki 8,4 12,1 10,6

VIKTIGT Förekomsten av depressionsjukdom har inte ökats enligt forskningen men det har blivit allt svårare att klara sig i krävande omgiviningen: - arbetslivet - tävlingssamhället - sociala kraven, rollförväntningar - globala hoten och osäkerheten - Livet är ofta stressande! - Människor också söker sig hjälp lättare

VAD GER UPPHOV TILL DEPRESSION? En kris, kränkning, besvikelse eller svår utmattning En separation eller att leva i ett konfliktfyllt förhållande eller rollförändring Att få barn Att förlora jobbet och uppleva svårigheter med att hitta ett nytt arbete Att råka ut för en olycka eller att insjukna i långvarig fysisk sjukdom

VAD GER UPPHOV TILL DEPRESSION? Att falla offer för ett brott Andra belastande livssituationer Kan också bero på: biverkningar av medicin- eller droganvändning eller brist på dagsljus En i tid inledd, effektiv behandling gör tillfrisknandet snabbare och hindrar depressionen från att bli kronisk och fördjupas

STÖRSTA BENÄGENHETEN HAR: Kvinnor Personer med depression i släkten Personer som själv tidigare har lidit av depression Personer som är känsliga till sin personlighet Personer med svår barndom, till exempel fysisk misshandel, sexuellt utnyttjande osv.

FÖRSTA HJÄLPEN VID DEPRESSION 1. Bedöm risken för självdestruktivitet. 2. Lyssna lugnt och utan att moralisera. 3. Uppmuntra och ge information. 4. Uppmuntra till att vid behov söka professionell hjälp. 5. Uppmuntra till att ta hand om sig själv.

STEG 1: Bedöm risken för självdestruktivitet Samtala allvarligt med personen och rakt på sak, om vad personen tänker på och hur personen upplever situationen. 1. Fråga direkt: har du självmordstankar? Detta uppmuntrar inte till att omsätta planerna i praktiken utan visar att du bryr dig om. 2. Fråga om personen har en färdig plan för att genomföra ett självmord. 3. Fråga om personen tidigare har försökt begå självmord.

STEG 2: Lyssna lugnt och utan att moralisera Lyssna, döm inte personen som svag. Problemen beror inte på svaghet eller lättja. Var inte kritisk. Ge inte uttryck för din frustration. Ge inte överlägsna eller ringaktande råd som ryck upp dig eller ta dig i kragen. Undvik konfrontation (att komma på kant), ifall det inte krävs för att förhindra en farlig eller skadlig situation.

STEG 3: Uppmuntra och ge information Klargör att: Depression är en allmänt förekommande sjukdom som inte uppstår över en natt. Tillfrisknandet kan kräva en längre tid. Att det är fråga om ett tillstånd, då professionell hjälp behövs. Det finns effektiv hjälp att få från allmänläkare eller andra sakkunniga som t.ex. Depressionskötarna och psykologer Depression beror inte på svaghet i karaktären. Det är inte människans fel, att han har insjuknat!

STEG 4: Uppmuntra till att söka professionell hjälp Den första hjälparen kan t.ex. vara en allmänläkare på hälsovårdscentralen som kan: informera om depression och om vården. utreda eventuella bakomliggande fysiska orsaker. vid behov ordinera depressionsmedicinering. vid behov remittera till psykolog eller till psykiater, ifall depressionen är långvarig och allvarlig.

INLEDANDE BEDÖMNING HOS SKÖTARE Aktuella problem och symptom Problemens upprinnelse Social nätverk (stöd-och belastning) Faktorer som försvårar vården (droger/rusmedel, personlighetsstörning) Uppfattning om funktionsförmåga Tillsammans definieras målsättningarna för vården

GRUNDSTRÄVANDEN FÖR BESÖKEN Stöd och uppföljning av den medicinska vården Sökes lösningar till de problem som upprätthåller depressionen Psykoedukation: Kunskap, föregripande, självvård Berättelsens gång: Nuläge, vad förut, hur fortsätta?

... Tyngdpunkten läggs på denna dag och på framtiden Uppföljning av tillfrisknandet (6 och 24) Varningstecken på relaps, hjälpkanaler Metaforanvändning, sökande av ett gemensamt språk En resa tillsammans med patienten

STEG 5: Uppmuntra till att ta hand om sig själv Regelbundna vanor är viktiga för välbefinnandet. Ett meningsfullt arbete eller en meningsfull sysselsättning kan vara en viktig resurs. Det är inte så allvarligt med sömnstörningar eller insomningsproblem som dyker upp då och då. Stödgrupper är en god källa för stöd och information. Regelbunden motion upprätthåller även den psykiska orken.

Hur kan vi förebygga depression? Genom att möta livets smärta när vi råkar ut för denna - genom att prata, dela med oss, agera, handla Genom att se över vems bördor vi bär Genom att beakta våra egna behov och respektera dessa Genom att förlåta realistiska krav

Fortsättning... Genom att reglera förhållandet mellan vila och belastning Vila, ledighet, medmänskliga relationer, motion Sköta om vår fysiska hälsa Via kulturen söka kontakt med kärnan i vad det innebär att vara människa

DEPRESSIONENS BEHANDLING Vid behandling av depression kan följande användas: någon form av psykoterapi som påvisats vara verksam antidepressiv läkemedelsbehandling eller dessa båda i kombination i en del fall kan även ljusbehandling eller elbehandling användas Individuella orsaker, svårighetsgraden av depressionen samt tillgången på olika behandlingar inverkar på valet av behandlingsform.

Psykoterapierans ospecifika faktorer Patientens upplevelse, att han blir förstådd Hopp (problemen går att lösa, måendet blir bättre) Förståelsens ram (olika i olika psykoterapier) Ritual

PSYKOTERAPINS EFFEKTIVITET SOM VÅRDMETOD 1. Dokumenterat effektiv och bestående 2. Resultaten kan ej förklaras av terapeutens yrke eller tekniska kunnande 3. Viktigt att terapeuten själv tror på sin metod 4. Det upplevda samarbetsförhållandets betydelse är stor 5. Resultatet förbättras av patientens aktivitet, öppenhet och vilja till förändring

6. Terapeuten anpassar sitt arbetssätt utgående från patientens behov och resurser 7. Inledningen förtäljer mycket 8. Skäl att följa upp processen

ALLMÄNT OM DEPRESSIONSPATIENTENS TERAPI Gränsdragning kring problemen är till nytta Respektera de egna gränserna och beakta behoven Ett strukturerat, fokuserat, aktivt grepp i inledningen Hjälp till med att sätta ord på tankar och känslor Stöd jag-kommunikation Identifiera patienten som person

Vad har patienten för teori om orsaker och väg till tillfrisknande Klargör dina egna känslor och acceptera dem Fråga om självdestruktiva tankar Ditt sätt att bemöta och förhålla dig till patienten och dennes problem är viktigare än dina visa råd

DEPRESSIONENS LÄKEMEDELSBEHANDLING Depressionsmediciner skall användas regelbundet inte en tablett vid behov. Effekten inträder i allmänhet inom 2-3 veckor. Depressionsmedicinerna är inte beroendeframkallande. Den rekommenderade längden på läkemedelsbehandling vid depression är minst 6 månader. Läkemedelsbehandlingen skall avslutas stegvis.

MEDICINSK BEHANDLING AV DEPRESSION depressionsmedicinerna har utvecklats - de är bekvämare att använda bruket har femdubblats på en kort tid (visserligen används de även vid vård av ångesttillstånd) i kortvariga uppföljningsundersökningar rör sig tillfriskningsprocenterna kring ca 60-70 % vid längre uppföljningar har konstaterats recidivsymptom, funktionsbegränsningar och stor känslighet för förnyat insjuknande den faktiska tillfriskningsandelen är 30-40 % Depressionen återfaller lätt!

PSYKISK HÄLSA OCH PSYKISK OHÄLSA Psykisk hälsa Kan ej diagnostiseras Kan ej behandlas med medicinska medel Psykisk ohälsa Kan diagnostiseras Kan behandlas och botas genom medicinska medel Begreppet är alltså medicinskt

UTVECKLINGSKRISER Läroperioder, när en viss etapp i livet tar slut och man går vidare i en ny period av livet. Under barn- och ungdomsåren: trotsålder, pubertet I vuxenfasen: familjebildningen, karriärbyggandet, barnens flytt hemifrån, åldrandet Kriser inom familjen: t.ex. rusmedelsproblem, sjukdom, skilsmässa, död.

TRAUMATISKA KRISER Är plötsliga, oväntade och starka händelser, som t.ex: 1. Personen förlorar någon (dödsfall) 2. Förlust av självständighet eller självkontroll 3. Problem som hänför sig till barnafödande 4. Relationsproblem 5. Socialt skamfyllda händelser 6. Samhällets strukturförändringar 7. Yttre katastrofer

YRKESPERSONER SOM KAN BISTÅ MED HJÄLP VID DEPRESSION Allmänläkare Psykolog Psykiatriska sjukskötare Psykiatrer

PSYKOTERAPIFORMER VID BEHANDLING AV DEPRESSION Kognitiv terapi Målsättning är att förändra attityd- och beteendemönster samt stärka problemlösningsförmågan. Interpersonell terapi Målsättning är att fokuserat behandla relationsproblem, rollkonflikter eller förluster som gett upphov till eller upprätthåller depressionen.

Sållningsmätare: WHO-5 Under de två senaste veckorna Hela tiden Största delen av tiden Mer än halva tiden Mindre än halva tiden En liten del av tiden Inte alls 1. Jag har varit glad och på gott humör 2. Jag har varit lugn och avslappnad 3. Jag har varit aktiv och energisk 4. Vid uppvaknandet har jag känt mig pigg och utvilad 5. I mitt dagliga liv förekommer många olika saker som intresserar mig 5 4 3 2 1 0 5 4 3 2 1 0 5 4 3 2 1 0 5 4 3 2 1 0 5 4 3 2 1 0 Om du fick 13 poäng eller mindre, är det möjligtattdu lider av depression. Vi rekommenderar att du tar kontakt med egenläkare, hälsovårdare eller psykolog.

WHO-5: Förfrågan om välmående behändig att fylla i och utvärdera god träffsäkerhet i depressionssållning (> 90 %) men: endast måttlig specificering (felaktigt positiva) Det är möjligt att fylla i WHO-5 i väntrum. Om poängantalet är under 13, är det skäl att utreda möjligheten för depression enligt ICD-10 kriterierna (en tredjedel av de som uppnår poäng under 13 lider av en klinisk depression).

BEHANDLING AV DEPRESSION I AKUTSKEDET ENLIGT SVÅRIGHETSGRAD BEHANDLINGS- METOD LINDRIG MEDEL- SVÅR SVÅR PSYKOTISK Psykoterapi + + (+) - Depressionsmedicin + + + + Psykosmedicin - - - + Elbehandling (ECT) - - + +

CENTRALA PSYKOTERAPIFORMER VID BEHANDLING AV DEPRESSION BEHANDLINGS- FORM Kognitiv Interpersonell ANTAL BESÖK OCH FREKVENS EVIDENS- STYRKA Kort: 10-20 besök: 1 x veckan Lång: 40-80 besök: 1-2 x veckan Kort: 12-16 besök: 1 x veckan A D A Psykodynamisk Kort: 15-25 besök: 1 x veckan Lång: 80-160 besök, 1-3 x vk B D

EVIDENSSTYRKA OCH BETYDELSE EVIDENSSTYRKA BETYDELSE A Stark evidens Flera metodiskt högklassiga undersökningar vars resultat är likriktade B Måttlig evidens Minst en metodiskt högklassig undersökning eller flera tjänliga undersökningar C Svag evidens Minst en tjänlig vetenskaplig undersökning D Specialisters tolkning om kunskap, som Evidens saknas inte uppfyller kraven på dokumentation genom vetenskaplig undersökning

TACK!