Intern klimatavgift Örebro kommun

Relevanta dokument
Bakgrunden. Önskemål om att införa handel med utsläppsrätter för att klimatkompensera kommunens utsläpp.

Klimatplan för Örebro kommun

Riktlinjer för Karlstads kommuns klimatkompensation

Utvärdering och fortsatta nivåer för klimatkompensation av samhällsbetalda resor i Kalmar kommun

Riktlinjer för klimatkompensation av samhällsbetalda resor i Kalmar kommun

Backcasting. 2. Kartläggning. 1. Målformulering. 3. Åtgärder

Simulering av koldioxidutsläpp

I ^,f. 2. Motion (MP): Besluta att alla resor som görs i tjänsten av anställda inom Vallentuna kommun Himatkompenseras

Seminarium om elfordon och laddinfrastruktur 13 juni 2012

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel Energi och koldioxid i Växjö 2013

Biogas som drivmedel. Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel i Gotlands kommun

Temarapport klimat Uppföljning av Örebro kommuns klimatplan och av målområde 2 inom Hållbar tillväxt

Vägverket 1. Hej och välkommen!

Budkavle från Stockholm till Alvesta

Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun

Britt Karlsson Green Region Skåne Strateg Hållbara transporter. Den stora omställningen - 2 mars år till fossilfritt 2020 Hur ser läget ut?

Klimatrapport Alteco AB

Framtidens transporter. Skellefteå 9 okt. Ingela Jarlbring

Trafikkontoret i Göteborg. Fotograf: Klas Eriksson

TILLSAMMANS FÖR ETT KLIMATSMART VÄSTRA GÖTALAND

Energiplan för Bollebygds kommun. - med energieffektiviseringsstrategi

Miljöinformation Skara Energi AB 2012

Miljöbilssituationen i Nybro **** 4 stjärnor av 10 möjliga En granskning av Gröna Bilister

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

Handlingsplan, inkl. Nulägesanalys

Beläggningens gröna framtid. Beläggningens gröna framtid. Beläggningens gröna framtid. Ett seminarium som hölls tidigare i år hade rubriken:

-Vägverkets hållning när det gäller energieffektiva fordon och alternativa bränslen

Transportsystemet och klimatet

Miljöbilssituationen i Växjö ********* 9 stjärnor av 10 möjliga En granskning av Gröna Bilister

Verksamhetsberättelse Miljö- och hälsoskyddsnämnden

Miljöbilssituationen i Ljusdal **** 4 stjärnor av 10 möjliga En granskning av Gröna Bilister

FFI Energi o Miljö Färdplan, vision och viktiga områden. Peter Kasche Energimyndigheten Programledare FFI Energi o Miljö

Gas i södra Sverige Mattias Hennius

Klimat- bokslut 2010

Preem - Sveriges största drivmedelsleverantör och Nordens största raffinör...

Uppföljning av Helsingborgs klimatväxlingsprogram

Uppgradering och förvätskning av biogas. möjliggör att biogasen når marknaden. Morgan Larsson Biofrigas, Göteborg, Sweden.

Mörbylånga Kommun. Michael Ingard Trollhättevägen MÖRBYLÅNGA. Strategi 1(9) Marie Rosenqvist.

Baspresentation ver 3.1. Försöket med trängselskatt i Stockholm 3 januari - 31 juli 2006

Ansökan klimatinvesteringsstöd

Framtiden är vår viktigaste marknad

Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun

Koldioxidavgift och klimatfond

VÅR MILJÖ EN MILJÖBERÄTTELSE FRÅN STOCKHOLM Skavsta FLYGPLATS

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige genom

Biogasutvecklingen i Sverige Behov av politiska styrmedel. Leif Holmberg Ett år med färdplanen, 24 november 2011

Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel?

BILAGA 1 Ekonomiavdelningen Datum Diarienr (åberopas vid korresp) Mathias Tellberg AA Miljöcontroller

Torsås kommun. Stan Weyns Box TORSÅS. Strategi 1(9) Olov Åslund. Kommun/Landsting. Torsås kommun

Miljöhandlingsplan för Farsta stadsdelsnämnd

SAMHÄLLSBYGGNADS- AVDELNINGEN. Energieffektiviseringsstrategi

Klimatbokslut 2014 Maj 2015

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN mål och åtgärder

Energistrategi för. Kramfors Kommun och Krambo Bostads AB

Miljöbilssituationen i Västervik ***** 5 stjärnor av 10 möjliga En granskning av Gröna Bilister

Miljöpolitik och fördelning. Bengt Kriström Prof. Naturresursekonomi, SLU-Umeå Ordf. MESO Ledamot HållKom

HANDLINGSPLAN KLIMATSTRATEGI LAXÅ KOMMUN

VÅR MILJÖ #1 EN MILJÖBERÄTTELSE FRÅN STOCKHOLM SKAVSTA FLYGPLATS FLYGVÄGAR BULLER UTSLÄPP TRANSPORTER AVFALL

Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 1990 och 2005 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Miljöbilssituationen i Knivsta *** 3 stjärnor av 10 möjliga. En granskning av Gröna Bilister

Utmaningar för fossilfrihet. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Riksgäldskontoret

AGENDA. Välkomna till den pågående RUS-processen. Tomas Stavbom, chef regionalutveckling, Regionförbundet Uppsala län

Nybro Kommun. Mattias Andersson NYBRO. Strategi 1(9) Astrid Fell. Kommun/Landsting. Nybro Kommun

Exempeluppgift Delprov A2 Granska information, kommunicera och ta ställning

Elnätpriser. Gäller från och med Sida 1

begränsad klimatpåverkan

Klimatrapport Sigtunastiftelsen Hotell & Konferens. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7)

Klimatrapport Alteco AB

Kalmar Kommun. Jane Wågsäter Box KALMAR. Strategi 1(9) Madeleine Nettelbladt. Kommun/Landsting.

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Riksantikvarieämbetet

Högsby Kommun. Anders Ivarsson HÖGSBY. Strategi 1(9) Astrid Fell. Kommun/Landsting. Högsby Kommun

RESEPOLICY FÖR EKSJÖ KOMMUNS ANSTÄLLDA OCH POLITIKER

Utbildningsnämndens miljöhandlingsplan

Uppföljning Nyanställda 2014

NYNÄSHAMN. - presentation om kommunens miljöarbete

Miljöbilssituationen i Hedemora *** 3 stjärnor av 10 möjliga En granskning av Gröna Bilister

Klimatrapport Sånga-Säby Hotell & Konferens

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Specialpedagogiska skolmyndigheten

Miljöbilssituationen i Höör

Konsumtionens klimatpåverkan. Ulrika Isberg, Julien Morel, Jonas Allerup, Anita Lundström, Naturvårdsverket

Komplettering miljöredovisning Uppsala universitet 2010

Växjö

STOCKHOLMS STADS MILJÖPROGRAM

BYGG OCH MILJÖKONTORET INTERN MILJÖPLAN

MEDDELANDE NR 2005:9. Miljöredovisning för Länsstyrelsen i Jönköpings län år 2004

Klimatrapport Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (6)

Hållbar utveckling i Sävsjö Kommun. Kommunfullmäktige 16 februari 2015

Statistik för energianvändning och transporter för Eslövs kommun

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad

Varbergsortens Elkraft. Nätpriser. Gäller fr.o.m Sida 1

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

KLIMATBOKSLUT (Räkenskapsåret 2014) Toyota Sweden AB

Gasbilar är miljöbilar det måste synas i bonus-malus-systemet

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box OSKARSHAMN. Strategi 1(9) Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun

KLIMATSTRATEGI Antagen av kommunstyrelsen Diarienummer 525/05

Klimatkontrakt för Hyllie

Transkript:

Intern klimatavgift Örebro kommun Tomas Bergkvist Enheten för hållbar utveckling, Örebro kommun

Bakgrunden Önskemål om att införa handel med utsläppsrätter för att klimatkompensera kommunens utsläpp. Vi valde ett kommuninternt handelssystem eftersom vi gick på SKL:s rekommendationer. Intern klimatavgift infördes i november 2009.

Syftet Ekonomiskt incitament till att minska klimatbelastande verksamhet till förmån för klimatneutral verksamhet grön skatteväxling. Stimulera verksamheterna att hitta på och genomföra egna åtgärder.

Viktiga styrande dokument Transportplan, från 2008 10 29. Reseriktlinjer, från 2009 01 01 Klimatplan, från 2010 06 23.

Organisationen Örebro kommun: Minus 50% per invånare 2000-2020 140 120-11% Energisektorn 8,7 Transporter Mat 100 0,9 17 tusen ton koldioxid 80 60 2,7 5,3 2,2 4,3 40 20 0 Klimatbelastning 2000 Åtgärder 2000-2008 Klimatbelastning 2008 Energieffektivisering Konvertering av olja Ny förnybar energi Tjänsteresor + arbetsresor Kollektivtrafik Transporter + övrigt Konsumtion livsmedel Klimatbelastning 2020

Skattning av utsläpp där vi har rådighet Av totalt 236 000 ton från trafiken: Tjänsteresor bil 1 500 Flygresor 500 Transporttjänster, egna & entrepr 4 900 Allmän kollektivtrafik 6 700 Anställdas arbetsresor 6 900 SUMMA ca 20 000 ton

Principen Alla kommunala verksamheter betalar en klimatavgift för utsläpp av växthusgaser från egna verksamheten. Avgifterna sätts in på ett kommungemensamt klimatkonto. Alla verksamheter kan söka bidrag från klimatkontot till åtgärder som minskar utsläppen, max 90 % av kostnaden. Systemet ska inte generera ökat arbete, avgifterna ska tas ut automatiskt via ekonomi- och personalsystem. Detta har begränsat möjligheterna att sätta rätt avgiftsnivå.

1. Alla inköpta drivmedel 2. Tjänsteresor med egen bil 3. Flygresor Klimatavgiften Vad är avgiftsbelagt? Emissionfaktorer (LCA) Drivmedel Koldioxidekv. Bensin (inkl. låginblandning) Diesel (inkl. låginblandning) E85 (årsmedel 82% etanol) Biogas El 2,65 kg/l 2,98 kg/l 0,66 kg/l 0,39 kg/m 3 0,40 kg/kwh Vi räknar med klimatbelastning av marginal-el 2020 (Elforsk).

1. Alla inköpta drivmedel 29 öre/kg CO 2 (för 2013), höjning med 2 öre/år Baserat på Luftfartsverkets kostnadsberäkning för att kompensera med utsläppsrätter. Uppdateras kvartalsvis. Bränslepriser hämtas från Statoils statistik "drivmedelspris företag. Automatisk debitering via ekonomisystemet Snittpris kr/l (kv 3-13) Klimatavgift per l (kg CO 2 x29 öre) Formel Påslag som adderas (% av kostnaden) Bensin95 14,69 0,77 kr 0,77/14,69 = 5 % (0,052) Diesel* 14,19 0,86 kr 0,86/14,19 = 5 % (0,060) Etanol (E85) 9,94 0,19 kr 0,19 /9,94= 2 % (0,019) Biogas (per Nm3) 13,52 0,11 kr 0,11/13,52 = 1 % (0,008)

2. Tjänsteresor med egen bil Ingen avgift för etanol- och biogas-fordon. Debiteras den egen verksamheten. Månadsvis uppföljning och debitering i efterhand. Beräknas efter medelförbrukning personbilar och fördelningen bensin/diesel i Örebro kommun.

3. Flygresor Baseras på biljettpriset exkl. moms 10 % på utrikesresor 20 % på inrikesresor Debiteras automatiskt i ekonomisystemet

Klimatavgifter 800 000 900 000 kr/år kommer från flygresor inrikes 2 % flygresor utrikes 14 % resor med egen bil 6 % drivmedel egna fordon 78 %

Klimatkontot Syfte: att stimulera verksamheterna att genomföra åtgärder som bidrar till att nå målen i Klimatplan (energi, transporter, livsmedelskonsumtion). Bidrag kan sökas av alla verksamheter, bidragsnivå max 90 % Minsta belopp 3 000 kr Enheten för hållbar utveckling beslutar om bidrag. Kommunstyrelsen kan besluta om riktade åtgärder. Bidrag ges inte till investeringar, inte heller till sådant man redan kan tillgå via centralt ägande, t ex cyklar.

Förslag på åtgärder Energi; Teknik för minskad elanvändning, energieffektiv belysning, energikartläggningar, produktion av förnybar energi. Transporter; utrustning för resfria möten, ruttoptimering, samordning av transporter, utbildning i sparsam körning Konsumtion; hjälpmedel för att synliggöra och minska livsmedelssvinn, återbruk. Generellt; kurser och konferenser, klimatdagar, litteratur, produktion av informationsmaterial, vikariekostnader, kampanjer, tävlingar, priser, konsultkostnader, metodutveckling, utredningar och kartläggningar

Vad blir det av pengarna? 2010: 28 ansökningar till klimatkontot på drygt 1 miljon kronor. Bl. a: Cykelåtgärder Koståtgärder Sparsam körning 2011: 13 ansökningar på 1,1 miljoner kronor: Konferenstelefoner Videokonferensutrustning Telematikutrustning i kommunens bilar Koståtgärder utrustning, projekt klimatsmart mat Energisnåla vitvaror Sparsam körning 2012: 22 ansökningar på 4,5 miljoner kronor: 12 ansökningar på totalt 839 000 kr beviljat 2013: 30 ansökningar på 7,4 miljoner kronor: 17 ansökningar på totalt 828 000 kr beviljat

Hur går det? 1,0 0,9 0,8 Livsmedel Transporter Energi 0,7 ton per invånare 0,6 0,5 0,4 0,3 Effekt av kommunal vindkraft -60% 0,2 0,1 0,0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Några lärdomar Klimatplan/-strategi och resepolicy bör finnas i botten. Tydlig och nära koppling mellan beteende och klimatavgift minst lika viktigt som avgiftens nivå. Bygg ett system som kräver minimalt med administration. Ansökningarna visar på skiftande ekonomiska förutsättningar. Risk att bidragen blir allmosor. Avvägning mellan att stimulera till kreativa idéer och att styra mot optimering av klimateffekt.