HÄLSOÄVENTYRET ETT KOMPLEMENT TILL SKOLANS HÄLSOFRÄMJANDE ARBETE

HÄLSOÄVENTYRET ETT KOMPLEMENT TILL SKOLANS HÄLSOFRÄMJANDE ARBETE

Vad är ett Hälsoäventyr? Hälsoäventyrets vision är att stärka barn och ungas självkänsla så att de får förmåga att fatta goda och hälsosamma beslut. Genom upplevelsebaserad pedagogik (Lindgren, 2007) i form av olika program förmedlar Hälsoäventyrspedagogerna kunskap om hälsa till barn och unga. Programmens syfte och innehåll grundar sig på de nationella, regionala och lokala mål som är satta inom folkhälsoarbetet och de har en tydlig koppling till skolans styrdokument. I läroplanen står det att I skolarbetet skall de intellektuella såväl som de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna uppmärksammas. Även hälsooch livsstilsfrågor ska uppmärksammas. De skall få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar (Lgr 11, s.7). Det står även att varje elev efter genomgången grundskola: har fått kunskaper om och förståelse för den för den egna livsstilens betydelse för hälsan (Lgr 11, s.11). Enligt Nilsson (2008) kan Hälsoäventyrets program ses som en del i undervisningen i många av skolans ämnen, innehållet i flera av skolans kursplaner överensstämmer med syfte och innehåll i Hälsoäventyrets program. På kommande sidor presenteras kopplingen mellan Hälsoäventyrets olika program och det centrala innehållet i flera av skolans kursplaner (Skolverket, 2011). I slutet av denna presentation följer en diskussion kring utvärdering av Hälsoäventyrets program. 2

Skelettprogrammet Innehåll Skelettets uppbyggnad, rörelsens och vilans betydelse samt den mat som skelettet behöver för att må bra. Syfte Syftet med programmet är att förmedla kunskap kring kroppens funktion och vad den behöver för att må bra. Koppling till kursplaner Biologi Människans kroppsdelar, deras namn och funktion (Centralt innehåll år 1-3). Idrott & hälsa samband mellan rörelse, kost och hälsa (Centralt innehåll år 7-9). Tobaksprogrammet Innehåll Vad innehåller tobaken för olika ämnen och hur påverkar de kroppen? Var och hur odlas tobaken? Hur påverkas människor och miljön av odling/skövling? Under vilka villkor arbetar människor med tobaksodling? Värderingsövningar där eleverna får reflektera kring olika tänkta situationer de kan hamna i. Syfte Syftet med programmet är att ge eleverna kunskap om tobakens konsekvenser på människokroppen och miljön, samt ge var och en möjlighet att reflektera kring tobak. Koppling till kursplaner Biologi Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling (Centralt innehåll år 4-6). Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel (Centralt innehåll år 4-6). Människans organsystem. Organens namn, utseende, placering, funktion och samverkan (Centralt innehåll år 4-6). Samhällskunskap Ekonomiska villkor för barn i Sverige och i olika delar av världen. Några orsaker till, och konsekvenser av, välstånd och fattigdom (Centralt innehåll år 4-6). 3

Programmet Från tallriken till Pottan Innehåll Om matens väg från tallriken till pottan. Med hjälp av tygtarmen Digestiva får barnen aktivt uppleva matens väg genom matspjälkningskanalen. Syfte Vi lär barnen vikten av att äta olika sorters mat för att vi ska få i oss alla näringsämnen kroppen behöver. Kroppen behöver också rörelse, vatten, fibrer och sömn. Koppling till kursplaner Biologi Betydelsen av mat, sömn, hygien, motion och sociala relationer för att må bra (Centralt innehåll år 1-3). Människans organsystem, organens namn, utseende, placering, funktion och samverkan (Centralt innehåll 4-6). Hem- och konsumentkunskap Olika verktyg som stöd för planering av varierade och balanserade måltider samt hur måltider kan fördelas över en dag (Central innehåll år 1-6). Idrott & hälsa samband mellan rörelse, kost och hälsa (Centralt innehåll år 7-9). Programmet Bra Bränsle Innehåll Med hjälp av inspirerande matmodeller bygger vi tillsammans Göteborgs största kostcirkel. Vi lägger fokus på frukostens betydelse. Syfte Att ge barnen förståelse för hur viktigt det är att äta olika sorters mat. Frukostens betydelse kopplas till inlärning och fysisk aktivitet. Koppling till kursplaner Biologi Betydelsen av mat, sömn, hygien, motion och sociala relationer för att må bra (Centralt innehåll år 1-3). Människans organsystem, organens namn, utseende, placering, funktion och samverkan (Centralt innehåll 4-6). Hem- och konsumentkunskap 4

Olika verktyg som stöd för planering av varierade och balanserade måltider samt hur måltider kan fördelas över en dag (Central innehåll år 1-6). Idrott & hälsa samband mellan rörelse, kost och hälsa (Centralt innehåll år 7-9). 5

Utvärdering av Hälsoäventyrets program Hälsoäventyrets program bör ses som ett komplement till skolans ordinarie undervisning. Programmen är relativt korta och för att de ska ge barn och unga kunskaper om hälsa krävs det att de kommer in i ett sammanhang, därför är både för- och efterarbete på skolan viktigt. De skriftliga utvärderingar som gjorts av programmen visar att de är mycket uppskattade av barn och unga, de tycker att det är roligt och att de lär sig nya saker (Albo, 2006; Flink och Lundblad, 2007). Däremot är det enligt Fichtel (2006) inte meningsfullt att effektutvärdera verksamheter som ett Hälsoäventyr. Hur kan egentligen hälsa mätas? Ett alternativt sätt att utvärdera verksamheten är enligt Nilsson (2008) genom ett kvalitetssäkringssystem som beaktar Hälsoäventyrets innehåll och arbetssätt. Detta arbete har påbörjats genom pilotprojektet barns tankar om hälsa (Flink m.fl., 2009). Syftet med projektet var att undersöka om Hälsoäventyrets syn på hälsofrämjande arbete stämmer överens med barnens perspektiv på hälsa. 6

Referenser Albo, E. (2006) Hälsoäventyrspedagogik En utvärdering av pedagogiken på Hälsoäventyret Oasen Vara. Gävle: Högskolan i Gävle. Fichtel, Å. (2006) En utredning om möjligheten att effektutvärdera hälsoäventyret. Uppsala: Landstinget i Uppsala län. Flink, J. och Lundblad, T. (2007) Hälsoäventyrets Oasen Varas pedagogiska betydelse för lärprocessen En studie av kostprogrammet bra bränsle. Vänersborg: Högskolan Väst. Flink, L. m.fl. (2009) Barns tankar om hälsa. En studie på två skolor i Västra Götaland. Vara: Hälsoäventyret Oasen Vara. Lindgren, M. (2007). Hälsopedagogikens innehåll och form- en diskursanalytisk studie av begreppet upplevelsebaserad pedagogik. Vänersborg: Högskolan Väst. Nilsson, L. (2008) Vad är ett hälsoäventyr? Teoribas och diskussion kring upplevelseoch hälsoäventyrspedagogik.trollhättan: Högskolan Väst. Skolverket (2010). Del ur Lgr 11: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: kapitel 1 och 2. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.skolverket.se/content/1/c6/02/38/94/lgr11_kap1_2.pdf Hämtad: 2011-02-17 Skolverket (2011). Start/Förskola & skola/ Grundskola/ Nya läroplaner/ Läroplan för grundskolan [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.skolverket.se 7

Detta dokument har utarbetats av Hälsoäventyret Oasen Vara, en del av Västra Götalandsregionen, i samarbete med Göteborgs Stad. Kontaktuppgifter: www.halsoaventyret.se 0512-786 135 8