ilj NORA UJ KOMMUN Risk- och sårbarhetsanalys Nora kommun Analys av kommunens risker och sårbarheter

ilj NORA UJ KOMMUN Risk- och sårbarhetsanalys Nora kommun Analys av kommunens risker och sårbarheter

Risk- och sårbarhetsanalys Sida 2 av 51

Förord Att förebygga och hantera kriser Kraven på kommunerna när det gäller förmågan att förebygga och hantera kriser ökar hela tiden och så gör också allmänhetens förväntningar på kommunerna. Samtidigt ökar påfrestningarna på samhället bl.a. beroende på klimatförändringarna. l Nora kommun är medvetenheten stor när det gäller det oersättliga värde som vår kulturmiljö i form av trästaden har. Trästaden i sig utgör ju tyvärr också en påtaglig risk på så sätt att en större brand kan ödelägga det som är vår "själ". Därför har vi också tagit fram en särskild brandskyddsstrategi för stadskärnan. Vattenförsörjning är även det ett område där Nora kommun är exponerad för en större risk än många andra kommuner. Detta beror på att vårt dricksvatten tas från en ytvattentäkt, Bälgsjön med bara en enda huvudvattenledning in till tätorten. Nora. För att hantera risken upprättades tidigt en "vattenplan". Det nämnda är bara exempel på risker som finns i vår kommun. Den risk- och sårbarhetsanalys som du håller i handen är avsedd att vara ett hjälpmedel för oss som arbetar i kommunen och de vi samverkar med att förebygga och hantera kriser av varjehanda slag. Analysen är säkerligen inte heltäckande, utan måste hållas levande och kompletteras vartefter vi gör nya erfarenheter. Nora den 30/11 2015 Solweig Oscarsson Kommunstyrelsens ordförande.tk/14,/....... Norlund j Kommunchef Risl<- och sårbarhetsanalys Sida 3 av 51

Innehållsförteckning Risk- och sårbarhetsanalys Nora kommun................................... 1 Förord.............................. 3 Innehållsförteckning.................................... 4 Sammanfattning.................................. 7 Begrepp och termer..................................... 8 1 Beskrivning av kommunen och dess geografiska område...................... 9 1.1 Kommunens ansvarsområde och uppgifter.................. 9 1.2 Kommunens organisation inklusive hel- och deltlgda bolag och förbundssamarbeten *. 10 1.3 Vilka författningar som beaktats i redovisningen av risk- och sårbarhetsanalysen.... 11 1.4 Overgripande beskrivning av kommunens geografiska område s åsom geografi, demografi, infrastruktur och näringsliv *....................... 11 2 Beskrivning av arbetsprocess och metod.................... 13 2. 1 Uppdrag................................................ 13 2.2 Mål och syfte..................... 13 2. 3 Kommentar om MSB:s föreskrifter och allmänna råd om kommuners och landstings riskoch sårbarhetsanalyser........................................... 13 2.4 Arbetsprocess för risk- och sårbarhetsanalysarbetet............ 14 2.4.2 Avgränsningar........................... 15 2.5 sekretess och spridning av material................................. 15 3 Identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område.......... 16 Samhällsviktig verksamhet............................................. 17 4 Identifierade kritiska beroenden för kommunens samhällsviktiga verksamhet............ 18 E/försörjning :.................................... 18 Drivmedelsförsö rjning:..................... 19 Vattenförsörjning:............................................. 19 Fjärrvärme:..................................... 19 Livsmedelsförsörjning:............................. 20 Transporter:.............................. 20 Elektroniska kommunikationer:................... 20 Beroendeförh ållanden:.............................. 20 5 Identifierade och analyserade risker för kommunen och kommunens geografiska område... 21 5.1 Typhändelser........................ 21 Naturolyckor och extrema väderhän delser.......................... 21 O/yckor............................................ 21 Teknisk infrastruktur och försörjningssystem Störningar i:........................... 21 Risk- och sårbarhetsanalys Sida 4 av 5 ~

Antagonistiska hot och sociala risker... 21 Sjukdomar...... 21 5.2 Identifierade typrisker med definitioner........ 22 5.3 Naturolyckor och extrema väderhändelser...... 22 5. 3. 1 Stormar och sn6oväder... 22 5.3.2 Skyfa/1......... 22 5.3.3 översvämningar......... 23 5.3. 4 Värmeb61ja......... 23 5.3.5 Ras och skred...... 23 5.3. 6 skogsbränder...... 24 5.3. 7 Aska............... 24 5. 5 Andra olyckor...... 25 5.5.1 Anläggningar med hantering av farliga ämnen......... 25 5.5.2 Farligt gods......... 25 Farliga ämnen som hanteras i stor mängd i No ra kommun.... 26 5.5.3 stor trafikolycka (täglväg/båtlflyg)... 27 5.5.4 Tågolycka... 27 5. 5. 5 Flygolycka..................... 27 5.5.6 Allvarlig händelse i publikt område... 27 5.5.7 Dammbrott........... 28 5.5.8 Brand i särskilda objekt...... 28 5. 6 Teknisk infrastruktur och f6rs6rjningssystem...... 29 5.6.1 St6rningar i dricksvattenf6rs6rjningen......... 29 5.6.2 St6rningar i livsmedelsf6rsörjningen......... 31 5.6.3 St6rningar i finansiella system...... 31 5. 6. 4 St6rningar i elf6rsörjningen... 32 5.6.5 St6rningar i elektroniska kommunikationer... 33 5. 6. 6 St6rningar i värmef6rsörjningen......... 33 5. 6. 7 St6rningar i drivmede/sförs6rjningen... 34 5.6.8 St6rningar i transporter......... 34 5. 7 Antagonistiska hot och social oro......... 35 5. 7. 1 Vansinnesdåd och pågående dödligt väld...... 35 5. 7.2 Terrorism och väldsbejakande extremism......... 36 5. 7.3 Subversiv verksamhet...... 36 5. 8 Sjukdomar...................... 36 5. 8. 1 Pandemi/Epidemi... 37 5.8.2 Epizooti och zoonos...... 38 Risk- och sårbarhetsanalys Sida 5 av 51

5. 9 Riskvtirdering.................. 38 Sannolikhet......... 38 Konsekvens..................... 38 Osäkerhetsbedömning................................ 39 5.9.1 Riskvtirderinglriskmatris Nora kommun... 40 6 Beskrivning av identifierade särbarheter och brister i krisberedskap inom kommunen och dess geografiska omräde................................ 41 6. 1 Slutsatser av Risk- och särba rhetsanalysarb etet:... 41 7 Behov av älgtirder med anledning av risk och sårbarhetsanalysens resultat... 42 7. 1 Behov av utbildning.................... 42 7.2 Behov av övning... 42 7.3 Behov av älgtirder........................ 43 7.3. 1 Behov av tekniska ätgtirder............ 43 7.3.2 Behov av älgtirder utanför kommunens egen verksamhet... 44 8 Litteraturförteckning... 45 Ris!<- och sårbaril etsanalys Sida 6 av 51

Sammanfattning Nara kommun har under åren varit förskonad från större krissituationer men det finns en medvetenhet om risker och sårbarheter och det bedrivs ett kontinuerligt förebyggande arbete gällande krisberedskaps- och säkerhetsfrågor. Dessa frågor belys er åtgärder före, under och efter en krissituation. Detta arbete är en del utav det som gör Nora kommun till en trygg och säker kommun att leva i. Syftet med denna risk- och sårbarhetsanalys(rsa) är att utgöra en grund i Nora kommuns löpande krisberedskapsarbete. l analysen kartläggs hot, risker och särbarheter inom kommunens geografiska område. Analysen syftar till att reducera risker, minska särbarheter och att förbättra förmågan att förebygga, motstå och hantera kriser och extraordinära händelser. Med krishantering menas åtgärder före, under och efter en kris. Det förebyggande arbetet syftar till att skapa ett robust samhälle som klarar att stä emot påfrestningar samt att skapa tillräckligt god krisledningsförmågan hos ansvariga aktörer. Under en extra ordinär händelse skall berörda aktörer ha förmåga att leda och samordna insatser sä att krisens verkningar minimeras. Efter en kris skall det finnas resurser och förmåga, sä långt det är möjligt, att återföra samhället till "det normala". Säkerhet kostar, som andra politikomräden, pengar. Det är politikens uppgift att tilldela säkerhetsområdet, som andra verksamhetsområden, rim liga resurser. Vad som är rimligt kan alltid diskuteras. skattebetalare vill å ena sidan leva i en säker kommun, å den andra betala "rimligt höga skatter". Politikens uppgift blir i verkligheten att fördela knappa resurser. Detta gäller även säkerhetsområdet Den föreliggande risk- och sårbarhetsanalysen, RSA, pekar ut presumtiva händelser och olyckor i Nara kommun som kan bli mycket allvarliga och drabba kommunen och kommunens invånare. Analysen skallligga till grund förfortsatt säkerhetsarbete- att skapa en robust kommun samt att träna kommunens krisledningsförmåga om det extraordinära inträffar. Risk- oc:- saroarhe (sanaiys Sida 7 av 51

Begrepp och termer Samhällviktig verksamhet- en verksamhet som uppfyller minst ett av följande villkor: Ett bortfall av eller en svär störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras, så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. Risk- en sammanvägning av sannolikheten för att en händelse ska inträffa och de konsekvenser händelsen kan leda till. Kritiska beroenden - beroenden som är avgörande för att samhällsviktiga verksamheter ska kunna fungera. Sådana beroenden karaktäriseras av att ett bortfall eller en störning i levererande verksamheter relativt omgående leder till nedsättningar i fun ktioner, som kan få till följd att en extraordinär händelse inträffar. Sårbarhet- de egenskaper eller förhållanden som gör ett samhälle, ett system, eller egendom mottagligt för de skadliga effekterna av en händelse. Krisberedskap -förmågan att genom utbildning, övning och andra åtgärder samt genom den organisation och de strukturer som skapas före, under och efter en kris förebygga, motstå och hantera krissituationer. Hot- omfattar en aktörs kapacitet och avsikt att genomföra skadliga handlingar. Ett hot kan även bestå av en händelse eller en företeelse som i sig fram kallar fara mot något eller någon utan att det i sammanhanget förekommer aktörer med kapacitet och avsikt att orsaka skada. Styrel - identifiering och prioritering av samhällsviktiga elanvändare Sociala risker- en social risk är sannolikheten för oönskade händelser, beteenden eller tillstånd med ursprung i sociala förhållanden och som har negativa konsekvenser för det som bedöms vara skyddsvärt. Social oro - olika typer av utfall eller angrepp på det som samhällets institutioner ser som en önskvärd social ordning, det skyddsvärda. ~ is k - och sårbarhetsanalys Sida 8 av 51

1 Beskrivning av kommunen och dess geografiska område 1.1 Kommunens ansvarsområde och uppgifter Genom speciallagstiftningen har kommuner och landsting fått ansvar för viktiga samhällsfunktioner som oftast är obligatoriska uppgifter. Kommuner och landsting ka n även fatta beslut om att utföra olika frivilliga uppgifter. Kommunernas obligatoriska uppgifter: Social omsorg (omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning samt individ- och familjeomsorg) För-, grund- och gymnasieskola Plan- och byggfrågor Miljö- och hälsoskydd Renhållning och avfallshantering Vatten och avlopp Räddningstjänst Civilt försvar Biblioteksverksamhet Bostäder Frivilliga uppgifter: Fritid och kultur Energi Sysselsättning Näringslivsutveckling Sverige är indelat i 290 kommuner. l varje kommun finns en folkvald församling, kommunfullmäktige, som beslutar om kommunens egna frågor. Kommunfullmäktige utser i sin tur kommunstyrelsen, som leder kommunens verksamhet. Kommunfullmäktige fattar beslut inom ett stort antal områden, som exempelvis grund- och gymnasieskola, förskoleverksamhet, äldreomsorg, vägar, vatten- och avloppsfrågor och energifrågor. Kommunerna utfärdar också olika typer av tillstånd, t ill exempel bygglov och utskänkningstillstånd. Verksamheten finansieras genom kommunalskatter, statsbidrag och avgifter, och reg leras främst i kommunallagen. Andra viktiga lagar för kommunerna är socialtjänstlagen, planoch bygglagen och skollagen. Kommunfullmäktige sammanträder vanligtvis en gång i må naden. Sammanträdena är offentliga liksom protokollen från mötena. Man kan överklaga kommunala beslut genom antingen laglighetsprövning eller förvaltningsbesvär. Risk- och särbarhetsanalys Sida 9 av 51

Kommunstyrelsen är det centrala förvaltningsorganet i kommunen. Det parti som har majoritet i fullmäktige får också majoritet i styrelsen. Kommunfullmäktige tillsätter även de nämnder som behövs för att fullgöra kommunens uppgifter. Nämnderna ansvarar för förvaltning och verkställande av fullmäktiges beslut. Det innebär att de har ett ansvar för den löpande verksamheten och för att genomföra enskilda fullmäktigebeslut Nämnderna sköter också beredningen av ärenden som ska avgöras av fullmäktige. Utbildningsnämnd och socialnämnd är exempel på vanligt förekommande nämnder. T ill varje nämnd hör i regel också en förvaltningsorganisation: till socialnämnden hör ett socialkontor och så vidare. 1.2 Kommunens organisation inklusive hel- och delägda bolag och förbundssamarbeten * Nora kommuns politik- och förvaltningsorganisation inleds från och med den 1 januari 2015. Nytt är att Kommunstyrelsen med utskott är den enda verksamhetsdrivande nämnden, därutöver finns en individ nämnd. Fasta och tillfälliga beredningar finns under fullm äktige för längsiktiga frågo r. Kommunens verksamheter organiseras i en kommunförvaltning som delas in i tre verksamhetsomräden /uppdrag. För två av de tre områdena ska organisationen preciseras under första kvartalet 2015. Kommu,.,.ullmälitige Den tekniska delen av kommunens service ingår i kommunalförbundet Bergslagens kommunalteknik. Kommunen är även medlem i kommunalförbundet Nerikes Brandkär Frän och med våren -2011 sköter Nerikes brandkår det kommunala säkerhetsarbetet En säkerhetskoordinator är placerad på brandstationen i Lindesberg som jobbar med kris och säkerhetsfrågor för Nara och Lindesbergs kommun. Nerikes Brandkär har även avta/ med Laxå, Askersund, Hallsberg och Lekeberg för att sköta dessa frågor. Ris!<.- och särbarhetsanalys Sida 10 av 5 1

1.3 Vilka författningar som beaktats i redovisningen av risk- och sårbarhetsanalysen Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrift (MSBFS 2015:5) om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser; Övriga: Epizootilag (1999:657) Lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa fö ljderna av allvarliga kemikalieolyckor Förordning (1999:382) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor Lag (2006:263) om transport av farligt gods Förordning (2011 :931) om planering för prioritering av samhällsviktiga elanvändare 1.4 Övergripande beskrivning av kommunens geografiska område såsom geografi, demografi, infrastruktur och näringsliv* Nuvarande Nora kommun bildades 1965. Kommunen ligger i norra delen av Örebro län. Det är ca 35 km till Örebro och 230 km till Stockholm. l börj an av 70-talet satsade kommunen på attraktiva småhusområden i naturnära områden och på kulturmilj ön i Nora centrum. Befolkningen ökade och 1993 tilldelades stadskärnan det så kallade Europa Nostrapriset för att den bevarats på ett tidsenligt sätt. No ra stad är en av de tre så kallade trästäderna i Sverige. Befolkningen ligger ganska stabilt på knappa 1 O500 invånare och har minskat något under senare år. Många förknippar Nora med vackra omgivningar och pittoresk stadskärna. Även deckardrottningen Maria Lang och visan om Tre små gummor skulle gå en gäng till marknaden uti Nora återfinns i mängas minne i förhällande till Nora. Icke att förglömma är Noraglassen. Nora är en utpräglad entreprenörskommun. Andelen egenföretagare ligger över riksgenomsnittet och småföretag är vanligast. Men det finns några stora företag t ex Alfreds Nobels första företag- då Nitro Nobel - numera Orica Mining AB, som tillverkar civila sprängämnen. Danfo som tillverkar offentliga toaletter för hela världsmarknaden. Nora har företag som representerar en stor bredd av branscher och kommunens utvecklingsbolag anstränger sig för att gynna entreprenörskap och kreativitet. Kommunen har en mängd risker av olika slag och omfattning. Förutom många små risker som kan leda till "små" olyckor finns bl.a. länsvägar, lokaler för industrier, vård och undervisning, stadstrafikmiljö och flygleder över kommunen som kan leda till stora och omfattande skador. Förhöjd risk för brandspridning och ett snabbt förlopp gäller framförallt hela Nora stadskärna där det förekommer trähusbebyggelse som står tätt. Nora är ett känt turistm äl och personantalet ökar avsevärt på sommarhalvåret. Tätorten Nora har tidigare drabbats av översvämningar och Risk- och särbarhetsanalys Sida 11 av 51

framförallt är det bebyggelse nära Narasjön som drabbas. Nerikes Brandkår har verksamhet på två orter. Varje förvaltning ska göra sin riskinventering för att visa var riskerna finns, vilken sannolikheten är för att en olycka ska inträffa och vilka konsekvenserna blir för människor eller miljön. Inventeringen ska vara grunden för omedelbara åtgärder och för åtgärder på lång sikt. Nerikes Brandkår är inkopplad vid de flesta oönskade händelser. Nerikes Brandkår har ett huvudansvar att bedriva räddningstjänst. Kommunen och brandkåren bedriver ett framgångsrikt samarbete som är en bra grund för ett fungerande krisledningsarbete då en händelse är av lite större dignitet. Nerikes Brandkår har ständigt personal i beredskap och kan vara behjälpliga vid en händelse. Förutom utryckningsstyrkor finns det dygnet runt ett inre befäl knutet till brandkårens ledningscentral som är samgrupperad med SOS Alarm, en insatsledare samt en räddningschef i beredskap. Vid en större händelse kan brandkåren kalla in extra ledningspersonal så att även kommunen får hjälp att bedriva sitt ledningsarbete. Gemensam stab kan också upprättas vid behov. Nerikes Brandkår har verksamhet på två orter. Nora (deltid) och Nyhyttan (brandvärn). Nora tillsammans med Lindesbergs kommun har tecknat avtal med c: a 70 personer som tillsammans bildar en Frivillig Resursgrupp (FRG Bergslagen). FRG kan hjälpa till vid översvämningar, när dricksvattenförsörjningen är h0tad, Pandemi, skogsbrand, stor brand i tätort, svår storm, extremt snöfall, långvarigt elavbrott, stor trafikolycka, informationskris och hjälp med försvunna personer m.m. Avtalet gäller också underhåll, skötsel och transport av två stycken elverk som Lindesbergs kommun har tillhandahållit frän försvarsmakten för att kunna användas vi ett elavbrott, Nora kommun får också nytlja dessa. Underlaget från kommunens identifiering av samhällsviktiga verksamheter i styrelprojektet samt Pandemiplaneringen har använts för att fä en bra bild av vilka samhällsviktiga verksamheter som finns i Nora kommun. En verksamhet brukar definieras som samhällsviktig om den uppfyller det ena eller båda av följande villkor: Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad allvarlig kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. Ris1(- och sårbarhetsenalys Sida 12 av 5 1

2 Beskrivning av arbetsprocess och metod 2.1 Uppdrag Kommunen ska varje mandatperiod göra en anal ys av vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. l arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser ska ingå att på ett systematiskt sätt identifiera, analysera och dokumentera om det finns sådana hot och risker inom myndighetens ansvarsområde som synnerligen allvarligt kan försämra förmågan till verksamhet inom området samt att bedöma hur sårbar verksamheten är mot dessa. Arbetet ska anpassas till myndighetens behov och övriga förutsättningar. Resultatet ska värderas och sammanställas i en ris k och sårbarhetsanalys som redovisas till Länsstyrelsen. 2.2 Mål och syfte Syftet med risk- och sårbarhetsanalysen är att: kartlägga hot, risker och sårbarheter inom kommunen utgöra en grund i Nora kommuns krisberedskapsarbete öka medvetenheten och stärka kunskapen samt ge beslutsunderlag för beslutsfattare och verksamhetsansvariga utgöra ett underlag för egen planering ge ett underlag för information om samhällets risker till allmänheten och anställda ge underlag för samhällsplanering bidra till att ge en riskbild för hela samhället Målet är att risk- och sårbarhetsanalysen ska ligga till grund för förebyggande åtgärder, planering, utbildningar och övningar. 2.3 Kommentar om MSB:s föreskrifter och allmänna råd om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har i uppdrag från regeringen att skriva föreskrifter och allmänna råd om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser. Kommunerna och Region Örebro län har som ambition att alltid följa dessa föreskrifter och allmänna råd i sitt arbete med risk- och sårbarhetsanalyser. Inför redovisningen i oktober 2015 har detta dock varit oerhört svårt att leva upp til l, eftersom de nu gällande föreskrifterna och allmänna råden trädde i kraft först den 1 mars 2015. Arbetet med insamling av underlag och material till riskbedömningar i kommuner och landsting i Region Örebro län inleddes redan under sommaren eller hösten 2014. De flesta färdigställer sina dokument under våren/sommaren 2015, eftersom de sedan behöver behandlas av de politiska beslutsorganen. Att hinna anpassa materialet efter föreskrifter som kom ut i mars samma år blir då mycket svårt. l den utsträckning det finns avvikelser i denna rapport från MSB:s föreskrifter och allmänna råd för kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser, beror dessa på den snäva tidsramen snarare än en bristande ambition att följa dem. Ris[<- och sårbarhetsanalys Sida 13 av 51

2.4 Arbetsprocess för risk- och sårbarhetsanalysarbetet Sammanställningen av Nora kommuns risk- och sårbarhetsanalys är i huvudsak baserad på inventering och identifiering av risker och sårbarheter i de olika verksamheterna verksamheter. Arbetet med detta har skett i projektform utefter en egen framtagen systematik under framförallt våren 2015. Varje verksamhet har med stöd av kommunens säkerhetskoordinator inventerat tänkbara risker, särbarheter och beroenden. Dessa har sedan sammanställts i förvaltningsvisa rapporter som utgör en stor del av grunden till denna rapport. Vidare vägs också erfarenheter och lärdomar som gjorts vid övningar, seminarier och skarpa händelser, både inom den egna verksamheten och genom att lära av andras erfarenheter in i sammanställningen. Som en del i grunden för denna sammanställning ligger också tidigare genomförda risk- och särbarhetsanalyser. l början på 2014 startades en process upp inom arbetsgruppen fö r arbete med RSAfrågor i länet för att likrikta presentation och sammanställning av risk- och sårbarhetsanalyser i länet. Syftet var att öka jämförbarheten och skapa en gemensam grund för arbetet med kartläggningen av risker. Alla länets kommuner deltog med beredskapssamordnare. l gruppen fanns också beredskapssamordnare från Region Örebro län samt krisberedskapshandläggare frå n Länsstyrelsen i Örebro län. Flera mindre arbetsgrupper bildades för att titta på bland annat, disposition i en RSA, vad som ska ingå i varje riskområde, gemensamma typhändelser, definitioner av typhändelser, riskmatriser, skalor för sannolikhet och konsekvens samt osäkerhetsbedömning. Respektive arbetsgrupp träffades ett flertal gånger och vid träffar där alla deltog presenterades resultatet. slutprodukten blev ett länsgemensamt stöd i form av detta dokument. Det länsgemensamma stödet för redovisning av risk- och sårbarhetsanalyser är ett levande dokument som ständigt utvecklas i samverkan mellan länets kommuner, Region Örebro län samt Länsstyrelsen. Målet är att dokumentet ska vara anpassat efter rådande rekommendationer och föreskrifter från Myndigheten för samhällsskydd- och beredskap (MSB) samt anpassat efter länets aktuella förutsättningar. Ambitionen är att revid ering ska ske några gånger per mandatperiod samt ca ett år före kommuners och landstings återkommande redovisning av RSA till Länsstyrelsen. De metoder som använts i arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen Denna risk- och sårbarhetsanalys har utformats i enlighet med Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser (MSBFS 20 1 0:6). Länets kommuner, Region Örebro län och Länsstyrelsen i Örebro län har bedrivit ett gemensamt arbete för att likrikta och utveckla risk- och sårbarhetsanalyserna. Under 2014 och 2015 genomfördes ett antal träffar med olika arbetsgrupper och ett länsgemensamt enhetligt stöd för redovisning av risk- och sårbarhetsanalyser har tagits fram. Sammanställningen av Nora kommuns risk- och sårbarhetsanalys är i huvudsak baserad på internt arbete med risk- och krishantering i form av workshops som genomförts. Riskidentifieringen utgår från kommunens förutsättningar där varje förvaltning och kommunala bolag har fått analysera risker och sårbarheter inom sitt verksamhetsområde. Varje verksamhet och kommu nala bolag inom Nora kommun har utsett en arbetsgrupp bestående av personer med ingående kännedom om dess verksam heter för att arbeta med risk- och sårbarhetsanalysen utifrån förutbestämda mallar. Det största analysarbetet skedde i verksamhetsgrupper och har i de flesta fall utförts med överseende av säkerhetskoordinatorn. Materialet har se dan bearbetas för att utgöra grunden i den kommunövergripande risk- och sårbarhetsanalysen och sam~ans~ällningen har sedan förankrats i kommunledningsgruppen. Till viss del har även matenal fran Risl<- och sarbarhetsanalys Sida 14 av 51

kommunens tidigare risk- och sårbarhetsanalys använts. Ytterligare information från specifika verksamheter inom kommunens geografiska område med särskild kunskap om olika delar av kommunens risk- och sårbarhetsarbete samt kommunens förmåga att hantera kriser har även tillämpats. säkerhetskoordinatorn har även träffat representanter för de kommunala bolagen. En del av materialet är också baserat på lärdomar som gjorts hos andra myndigheter, kommuner och samhällsaktörer i samband med övningar, seminarier, utbildningst illfällen och skarpa händelser Frågor, åsikter, synpunkter, uppdateringar eller annat röra nde Risk och sårbarhetsanalysen riktas till: 0581-78 96 02, gunnar.a.karlsson@nerikesbrandkar.se 2.4.2 Avgränsningar Utifrän de identifierade och värderade riskerna inom kommunens ansvarsområde har en avgränsning skett. Att genomföra en förmäge- och sårbarhetsbedömning av alla identifierade risker och hot är tid- och resurskrävande och är inte rim ligt att göra varje är. l år fick dock alla förvaltningar analysera 27 risker men med fokus på de risker som påverkar just deras verksamhet. Riskerna som verksamheterna inte ansåg ge några direkta konsekvenserna för verksamheten bedömdes bara ytligt. De andra riskerna analyserades djupare gällande vi lka konsekvenserna skulle bli samt vilka åtgärder som redan är vidtagna samt vilka möjliga åtgärder som finns för att kunna minska sannolikheten eller konsekvensen och/eller förbättra krisha nteringen. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (M SB) har tagit fram en fö reskrift med sju punkter som ska behandlas i kommunens risk- och sårbarhetsanalys, vilket denna handling gör. Syftet med föreskriften är att uppgifterna i risk- och sårbarhetsanalysen lätt ska kunna sammanställas med andra aktörers uppgifter och användas i hela krishanteringsperspektivet kommun/landsting - länsstyrelse- regeri ng. Punkterna är: 1. Beskrivning av kommunen och dess geografiska område 2. Beskrivning av arbetsprocess och metod 3. Identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område 4. Identifierade kritiska beroenden för kommunens samhällsviktiga verksamhet 5. Identifierade och analyserade risker för kommunen och kommunens geografiska område 6. Beskrivning av identifierade särbarheter och brister i krisberedskap inom kommunen och dess geografiska område 7. Behov av åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat 2.5 sekretess och spridning av material Denna risk- och sårbarhetsanalys är en öppen handling. Det finns ingen hemlig bilaga. Risk- och sårbarhetsanalysen publiceras på Nora kommuns externa webb. Risk- ocl1 särbc.:rhetsanalys Sida 15 av 51

3 Identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område Redovisningen av identifierad samhällsviktig verksamhet bör utgå frän nedanstäende sektorer och funktioner: Samhällssektor Med samhällssektor avses i detta sammanhang de olika områden inom vilka viktiga samhällsfunktioner finns och samhällsviktig verksamhet kan identifieras. Viktig samhällsfunktion Viktig samhällsfunktion är ett samlingsbegrepp för de verksamheter som upprätthäller en viss funktionalitet. Varje sådan funktion ingår i en eller flera samhällssektorer och upprätthålls av en eller flera samhällsviktiga verksamheter. Samhällsviktig verksamhet Med samhällsviktig verksamhet avses de verksamheter, anläggningar, noder, infrastrukturer och tjänster som är av avgörande betydelse för upprätthållandet av viktiga samhällsfunktioner. Endast verksamhet som absolut behövs för upprätthällandet av viktiga samhällsfunktioner vid allvarliga händelser eller kriser bör identifieras som samhällsviktig. Samhällsviktig verksamhet kan vara av nationell, regional eller lokal betydelse. Nationellt samhällsviktig verksamhet är verksamhet som vid ett bortfall eller störn ing i verksamheten kan leda till allvarliga nationella eller internationella konsekvenser. Regionalt samhällsviktig verksamhet är verksamhet som vid ett bortfall eller en störning i verksamheten kan leda till allvarliga regionala konsekvenser. Lokalt samhällsviktig verksamhet är verksamhet som vid ett bortfall eller en störning i verksamheten kan leda till allvarliga lokala konsekvenser. Risk- och sårbariletsanalys Sida 16 av 51

Samhällsviktig verksamhet l tabellen nedan beskrivs vad som bedöms som samhällsvi ktigt i Nara kommun. Sektorer Elektronisk kommunikation Energiförsörjning Information och kommunikation Finansiella tjänster Socialförsäkringar Hälso- och sjukvård samt omsorg Skydd o c h säkerhet Transporter Identifierad verksamhet/funkti on Fast tele foni samt mobil telefoni, internet,!t-kommunikation och radio. Produktion och distribution av el, fjärrvärme samt tillgång på drivm edel. E. ON, är elnätsföretag i kommunen. Solör Bioenerg i levererar fjärrvärme. Kommunikationssystem i form av TV, Sve riges rad io, Internet, tidningar, post, IT och sociala medier. Radio Örebro, Nerikes Allehanda, kommunens hemsida, facebook, VMA (Viktigt meddelande till allmänhe ten). Betalningar. Kontantförsörjni ng som kontanthantering, betalningsfö rmed ling, fondverksamhet och värdepapper. Offentliga trygghetssystem som utbeta lning av pension, a-kassa, socialförsäkringar och försörjn ingsstöd. Socialförvaltning och övrig verksamhet knuten till socialtjänst inom kommunal ram. Primärvård, barnomsorg, läkemed elsdistribution, funktionshi ndrad e och äldre. Det finns en ambulans stationerad i Nora. Närmaste akutsju kh us är Lindesbergs Lasarett. Alternativt Universitetssj ukhuset Örebro. Nerikes Brandkår, och Polismynd igheten i Örebro län. Polismyndighet f inns och den kommunala räddningstjänsten finns som deltidskår i tätorten Nora. Nyhyttan har räddn ingsvärn. Väg- och kollektivtrafik. Uärnväg-) Kommunalteknisk försörjning Livsmedel Dricksvattenförsörjning, avloppshantering, renhållning, sophan tering samt väghållning. Dricksvatten. Distribution och kontroll av livsmedel. Handelochindustri Detalj handel och tillverkningsindustrin. Offentlig förvaltning - ledningsfunktioner - stödfunktioner Ledning, information och kommunikation. Lokala ledningsfunktioner finns i kommunhuset Ris ~ < - och sårbarhatsanalys Sida 17 av 51

4 Identifierade kritiska beroenden för kommunens samhällsviktiga verksamhet Elförsörjning: Om elen faller bort i No ra kommun kommer Värmeverket att stanna och ingen värme kommer att skickas ut i fjärrvärmenätet. Fastigheter med fjärrvärme men ingen alternativ värmekälla kommer att kylas ner. Arstiden avgör hur fort det går. Det kommer också att bli mörkt både inomhus och utomhus. Radio och TV stannar. Radioapparater med batteri fortsätter dock att fungera och kan ta emot krisinformation. Vattnet kommer att fungera eftersom dricksvattenanläggningen i Striberg är försedd med reserve! och kan hållas igång även vid elbortfall. Självtryck förser kunderna med vatten. När vattnet fungerar så kommer även avloppen att fungera - men orenat vatten kommer att rinna genom reningsverket ut i Norasjön. Mackar stannar liksom apoteket och Vårdcentralen. Tekniska ledningssystem stannar. l kommunen är följande verksamheter elberoende: Kommunhuset med kommunledningen som skall leda och hantera krishändelser. Värme, ljus och det tekn iska stödet är elberoende. Kommunhuset saknar reservkraft (reservplats: brandstationen som har reservkraft) Näringslivets verksamheter busstrafiken i och genom kommunen, bland annat jobb- och skolpendling. Flerbostadshus - ljus, värme och hissar. Äldreboenden - ljus, värme och hissar. Skolor- ljus, värme och hissar. Fjärrvärmedriften - drivrutiner. Drivmedelsförsörjningen-bensinstationernas pumpar fungerar ej. De finansiella systemen, bland annat kortbetalning. Vatten- och avloppssystemen - drivrutiner. sjukvården bland annat fu ngerar inte journalhanteringen inom hälso- och sjukvård samt socialförvaltningen. IT är beroende av el. Livsmedelsförsörjningen - ljus, värme samt kylar, frysar och kassor men även transporter. Acceptabel avbrottstid under sträng kyla beräknas till 3 timmar. Efter det mäste övervägas att flytta äldre och sjuka till värmestugor. En ökad bemanning av hemtjänstpersonal kan komma att krävas. Drivmedelsförsörjningen är viktigt att den fungerar dels för hemtjänstens personal men även för andra jobbpendlare. Färmäga att omdisponera verksamhet till exempel om en skola mäste stänga pä grund av evakuering. Acceptabel avbrottstid beräknas mellan 3 timmar och 24 timmar. Vid stängning av en högstadieskola av andra orsaker än evakuering accepteras en avbrottstid upp till en vecka. /T är e/beroende. Vid strömavbrott slutar kommunens växelliksom servrar att fungera. Hälso- och sjukvärdens journalhantering är beroende av att /T fungerar, man kan dock klara sig upp till en vecka. Risk- och s8rbarhetsanalys Sida 18 av 51

Drivmedelsförsörjning: Drivmedelsförsörjningen är beroende av el till bensinstationerna. Utan el stannar pumpar och kassor. Drivmedel kan också utebli på grund av störningar i (internationell) produktion och distribution. Brist på drivmedel påverkar följande områden: Vägburna transporter- bussar och bilar, bland annat jobb- och skolpend ling samt transporter i näringslivet. Insatsmyndigheter som polis, räddningstjänst och sj ukvården. Kommunens hemtjänst. Kommunens övriga tjänstetransporter. Beräkning med avbrottstid är en ve cka. Därefter måste man börja flytta p ersoner som bor avlägset och är beroende av hemtjänst. Blåljusorganisationerna är beroende av drivmedel och behöver kontinuerlig tillgång till drivmedel. Bussar och bilar för bland annat jobb- och skolpendling även om det inte är akut i ett första skede. Beräknad avbrottstid är en vecka. Vattenförsörjning: Vatten är vårt vanligaste och viktigaste livsmedel. Vatten är också basen för många verksamheter i samhället. Vattendistributionen är beroende av el för sina drivrutiner. l kommunen är följande verksamheter beroende av vatten. Samtliga vattenverk har reservkraft Hushållen -för matlagning samt hygien (dusch och toalett). Kommunens olika serviceboenden -matlagning och hygien. Kommunens hemtjänst. Kommunens hälso- och sjukvård. Dricksvattenförsörjning gäller både vattentäkter, vattenverk och ledningsnät. En acceptabel avbrottstid för dricksvattenförsörjn ingen beräknas vara 24 timmar därefter bör vattentankar finnas tillgängliga. Fjärrvärme: Tätorten Nara, har fjärrvärme. Utan el stannar drivrutinerna i värmedistributionen. Värmen kan också utebli efter mekaniska fel i distributionen (skada på eller avgrävning av fjärrvärmeledningar). Det medför i sin tur att hus/lägenheter med fjärrvärme kyls ut. Efter ca ett dygn utan värme måste bostäderna överges och främst äldre personer f öras till värmestugor (motsv.). Fjärrvärmeverken måste också ha matarvatten till värmepannorna. Fjärrvärmen stannar. Stora värmepannan, som eldas med biomassa, har reservkraft men den är till för att hålla igång väsentliga delar i pannan vid elbortfal l. Oljebrännare finns som kan leverera värme (varmt vatten) till systemet men de kräver reservkraft. Solär, företaget som äger hela värmeanläggningen, har ingen reservkraft som kan driva oljebrännarna och cirkulationspumparna som för runt det varma vattnet i fjärrvärmenätet. Risk- och sarbarhetssmalys Sida 19 av 51

Livsmedelsförsörjning: l kommunens regi finns verksamheter med tillagningskök och matijänst som transporterar ut mat till människor i behov av hemtjänst. Logistikverksamheten är generellt mycket beroende av infrastrukturen, dvs. väg- och järnvägsnätet, men förbrukar även stora kvantiteter drivmedel. Livsmedelsförsörjning bestär bland annat av produktion och lagerhållning och för distribution dagligvaruhandel, restauranger och storkök. Livsmedelsförsörjningen är beroende av: Transporter: Tillgång på drivmedel och el vid produktion och leveranser. Elberoende butiker, restauranger och storkök som kan hällas öppna och leverera. Dricksvatten. El för de!t-baserade systemen. Transporter är avgörande för det moderna samhället med kontinuerliga transporter av varor och tjänster samt personer (skol- och jobbpendling). Transporterna är beroende av: En fungerande infrastruktur (vägar och järnvägar). El, drivmedel. Fungerande IT- och kommunikationssystem. Kunnig och tillräckligt mycket personal. Elektroniska kommunikationer: Elektroniska kommunikationer utvecklas fort- och det päverkar samhället. Information, som är både nöje och underlag för beslut, är en färskvara. Den nya tekniken underlättar ocksä, när den fungerar, ledningsmöjligheterna, inte minst vid krishantering och krisledning. För demokrati n innebär den nya tekniken att fler kan delta i och päverka samhällsutvecklingen. l näringslivet minskar man lagren och går över till "Just in time transporter". Den nya elektroniska tekniken måste fungera för att samhället ska ll fungera. Beroendeförhållanden: Elektron iska kommunikationer är elberoende. El behövs för att driva nätsystemen, bäde det nedgrävda fibernätet och masterna i det luftbaserade systemet. Datorer och telefoner har nägra timmars kapacitet utan tillförsel av el. Transporter, främst de spärbundna, är helt beroende av elektroniska kommunikationer för drift- och säkerhet. Eldistributionen bygger på fungerande elektroniska kommunikationer för drift och kontroll. Insatsmyndigheterna (SOS-alarm, polis, räddningstjänst och ambulanssjukvärd) drivs med stöd av den moderna tekniken. sjukvärden har utvecklats och utvecklas genom den nya tekn iken. Risk- och säibarhetsanalys Sida 20 av 51

Identifierade och analyserade risker för kommunen och kommunens geografiska område Dramatiska händelser i Nora kommun kan inträffa hastigt, oväntat och ibland utan förvarning. Konsekvenserna kan bli omfattande och kommunledn ingens förmåga kan sättas på prov. Kommunledningens trovärdighet kan också skadas vid felaktigt eller för sent agerande. Dramatiska händelser kan ske på grund av handhavande fel (mä nskliga faktorn), tekniska fel, kraftiga oväder sommartid som vintertid samt våld eller annan avsiktlig negativ samhällspåverkan. En händelse kan bedömas som "liten " inledningsvis men starta en kedjereaktion och eskalera till en stor och dramatisk händelse. Det är ofta svårt att inledningsvis definiera händelsens omfattning och konsekvenser. Följande hot och risker har identifierats inom Nora kommuns geografiska område: 5.1 Typhändelser Naturolyckor och extrema väderhändelser Olyckor Snöoväder och storm Skyfall översvämning Värmebölja Ras och skred skogsbrand Aska Anläggningar med hantering av farliga ämnen Transport av farligt gods stor trafikolycka (tåg/väg/flyg/båt) Allvarlig händelse i publikt område Dammbrott Brand i särskilda objekt Teknisk infrastruktur och försörjningssystem Störningar i: dricksvattenförsörjning och avloppssystem livsmedelsförsörjning finansiella system elförsörj ning elektroniska kommunikationer värmeförsörjning drivmedelsförsörjning transporter Antagonistiska hot och sociala risker sjukdomar Vansinnesdåd och pågående dödligt våld Terror/vå ldsbejakande extremism Subversiv verksamhet (politiskt omstörtande verksamhet) Social oro Pandemi/epidemi Risk- och sarbarhetsanalys Sida 21 av 51

Epizooti och zoonos 5.2 Identifierade typrisker med definitioner 5.3 Naturolyckor och extrema väderhändelser Det finns olika sorters extrema väderhändelser, till exempel ett kraftigt ihållande ösregn eller en storm. Andra byggs upp genom att någon viss väderlek dominerar under en längre tid, till exempel en värmebölja eller att det är osedvanligt kallt väder. En läng re period med torka eller ihållande regnväder kan också leda till extrema förhållanden. En av klimatförändringarnas effekter är att det kommer bli allt vanligare med extrema väderhändelser som i sin tur kan ge ökade problem för olika samhällsviktiga verksamheter. 5.3.1 Stormar och snöoväder Kraftiga stormar, där träd knäcks eller rycks upp med rötterna samt elledningar som slits sönder kan få allvarliga konsekvenser för kommunen och samhället i form av skador på infrastruktur som följd. Stormens effekt på samhällsviktiga verksamheter består i huvudsak av trädfällning som orsakar skador på vägnät, järnvägsnät, elnät och annan infrastruktur. Även andra föremäl som rycks loss och träffar egendom, infrastruktu r eller människor är en fara vid storm. Stormar i samband med snöfall kan också leda t ill drivbildning som påverkar framkomligheten på vägar och järnvägar. Framförallt är det bristen på farbara vägar som påverkar kommunen och den samhällvi ktiga verksamheten. Det blir svårt för personal att ta sig till arbetet och för personal inom t. ex. hemtjänsten att ta sig fram till brukare. Detta i kombination med ett elavbrott gör att situationen blir ännu mer svårhanterad. För att minska konsekvenserna har tekniska förvaltningen både personella och materiella resurser i beredskap. Förebyggande åtgärder såsom inventering av trädbeständ intill vägarna, underhäll och besiktning av bryggor, gängbroar och byggnader sker regelbundet. Nora kommun har varit förskonad frä n stormar men stormarna Gudrun och Per påverkade länet till viss del där ett stort antal abonnenter blev utan el och fast telefoni. Nora kommuns geografiska läge innebär att stormar kan förekomma då kommunen bestär av en hel del skogsbruk och även jordbruk. Sannolikheten för stormar och snöoväder bedöms därför som hög och konsekvenserna som allvarliga med en låg osäkerhetsfaktor. 5.3.2 Skyfall Med ett förändrat klimat kommer skyfallen san nolikt bli kraftigare och öka i antal. Skyfall kan leda till att vägar och järnvägsbankar spolas bort vilket i sin tur kan leda till stora störningar i transporter, med stopp och långa omledningar av trafiken. El-, gas- och teleavbrott på de fasta näten och de mobila tele- och datanäten kan slås ut på grund av skyfall eller åsknedslag. De kommunala ledningsnäten och även avloppsreningsverken kan påverkas. Skyfall drabbar kommunen nästan varje år vilket bland annat orsakar mindre översvämningar och källaröversvämningar i tätorter. Eftersom skyfall kan vara orsaken till översvämning kan konsekvenserna jämföras med översvämningarna (se nedan). Konsekvenserna av skyfall förebyggs också på samma sätt som översvämningar (se nedan). Risk- och sårbarhetsanalys Sida 22 av 51

5.3.3 Översvämningar Tätorten Nora har tidigare drabbats av översvämningar och framförallt är det bebyggelse nära Narasjön som drabbas. Flera vägar längs sjöarna Narasjön och Fåsjön har tidigare översvämmats. Under vårfloden 1977 stod vattenståndet i Narasjön ca 1,5 meter över normalvattenstånd. Det finns även flera områden längs Hagbyån som översvämmas bland annat vid den gamla pyrotekniska fabriken väster om centrum. l kommunen finns flera kulturmiljöer med gamla hyttområden som tidigare har drabbats av översvämningar bland annat i Pershyttan, Dalkarlsberg och i närheten av Järnboås. l dessa områden har vägar, bebyggelse drabbats och det är oklart i vilken grad kulturmiljöerna drabbas vid höga flöden. Kommunen drabbas nastan varje år av skyfall som skapar mindre översvämningsproblem och källaröversvämningar. Fotogrof: Roland Eneflod Polisen Sannolikheten för översvämning i Nara bedöms därför som hög och konsekvenserna som allvarliga med en låg osäkerhetsfaktor. 5.3.4 Värmebölja Längre och intensivare värmeböljor kommer att bli vanligare i och med klimatförändringen. Värmebölja definieras av SMHI som en sammanhängande period då dygnets högsta temperatur överstiger 25 C minst fem dagar i sträck. Extrema och långvariga värmeböljor medför olika stora risker för olika individer beroende på deras hälsotillstånd. Det är framförallt sårbara grupper som äldre, sjuka och barn som löper stor risk. Det kan även innebära flertalet problematiska effekter på miljö, ekonomi och infrastruktur. Sammantaget kan det innebära sårbarhet för viktiga samhällsfunktioner som tillgång och kvalitet på vatten samt stora ekonomiska förluster i jord- och skogsbruket. Med ett varmare klimat ökar också problemen med skadegörare, växtsjukdomar och ogräs. Att en värmebölja inträffar sommartid innebär också minskad personalstyrka för de flesta på grund av semestertider. Äldre och sjuka är de som framförallt blir drabbade och ökar i första hand belastningen på akutvård och äldreomsorg. Socialförvaltningen i Nara kommun har rutiner för att minska konsekvenserna vid värmebölja. Historiskt sett har en värmebölja drabbat länet vartannat år och utvecklingen går mot en höjd frekvens av värmeböljor. Sannolikheten att en värmebölja ska inträffa är alltså mycket hög men konsekvenserna bedöms som betydande. Osäkerhetsfaktor bedöms som låg med tanke på underlaget. 5.3.5 Ras och skred Ras och skred är plötsliga och snabba processer som kan få allvarliga konsekvenser och inträffade ras har hotat bebyggelse och raserat vägar, järnvägar, broar och elledningar. Klimatanalyser för Örebro län visar på en ökning av nederbörden vilket påverkar jordars stabilitet negativt vilket i sin tur ökar faran för ras och skred. Enligt undersökningar av statens geotekniska institut kommer säkerheten och jordslänters stabilitet försämras med mellan 5-30 procent i och med ett förändrat klimat. De flesta ras och skred inträffar under Ris!<- och sårbarhe-tsanalys Sida 23 av 51

vår och höst då trycket i markens porer är högt till följd av till exempel intensiv nederbörd och snösmältning. Det finns ett kartunderlag som Länsstyrelsen har tagit fram där det framgår var det finns en risk för ras och skred i kommunen men det finns många osäkerhetsfaktorer i beräkn ing en. Sannolikheten för ras och skred uppskattas som medelhög med begränsade konsekvenser med låg osäkerhetsfaktor. 5.3.6 skogsbränder En brand kan uppstå på grund av flera olika orsaker, till exem pel mänsklig aktivitet som oaktsamhet vid grillning, gräseldning och rökning. En brand kan också uppstå på grund av naturfenomen och felaktig teknik. En skogsbrand får som regel framförallt konsekvenser för i första hand den skog där den härjar, med ekonomiska konsekvenser för markägaren. Ibland drabbar den även enstaka fristående byggnader samt begränsar framkomligheten för trafiken. Vid bränder är det ofta brandröken som är det största hotet mot människor och djur med viss effekt på samhällsviktiga verksamheter. Senast 20 14 rådde det eldningsförbud i länet och flera skogsbränder inträffade. Det finns några skogsområden inom kommunen där det vid extrem torka kan finnas risk för bränder genom åsknedslag, mänskliga faktorn eller awerkning. Om branden sprids kan det spridas snabbt och gå mot bebyggelse. l n satserna kan bli långvariga och mycket krävande. Kraftiga gräs och skogsbränder kan hota bebyggelse, störa väg och järnvägskommunikationer, ge upphov till stora egendomsskador samt kräva stora resurser från räddningstjänsten. Sannolikheten för skogsbränder i kommunen är bedömd till hög med tanke på klimaten som varit de senast åren samt historiken av inträffade händelser. Konsekvenserna blir dock begränsade eftersom kommunens skogspartier ligger relativt långt ifrån tätorterna samt samhällsviktig verksamhet. Konsekvenser kommer framförallt påverka miljö och ekonomi. Osäkerhetsfaktorn bedöms som låg. 5.3.7 Aska Ungefär 2000 åskväder pågår ständigt runt jordklotet. Eftersom åska gynnas av hög temperatur och fuktig luft är frekvensen högst i tropiska områden. l Sverige kan åska uppträda närsomhelst på året men de flesta åskdagarna inträffar i perioden juni-juliaugusti. Aska är ett begränsat väderfenomen som normalt inte innebär någon omfattande påverkan eller skador på samhällsviktig infrastruktur. Men åska är ett aktu ellt fenomen eftersom dagens elektronik ofta är åskkänslig. Aska ger framförallt konsekvenser för!tavdelningen men detta kan i sin tur kan påverka samhällsviktig verksamhet. Samhällsviktig verksamhet är beroende av IT. Eventuellt kan klimatförändringarna också medföra gynnsammare förutsättningar för bland annat äska i framtiden. Sannolikheten för äska som i sin tur kan orsaka härdvarufel, brand eller strömavbrott beräknas vara hög. Konsekvenserna bedöms som betydande eftersom it har beredskap och backup planer för olika problem. Osäkerhetsfaktorn bedöms som mede/hög. Risk- och sarbarhetsanalys Sida 24 av 51

5.5 Andra olyckor CBRNE är ett samlingsbegrepp för kemiska (C), biologiska (B), radiologiska (R), nukleära medel och ämnen (N) och explosiva medel och ämnen (E). Genom avsiktlig spridning eller annan händelse kan samhället drabbas av allvarliga konsekvenser. Händelser med skadliga kemikalier, sjukdomsalstrande mikroorganismer, joniserad strålning och explosiva ämnen är alltid allvarliga och kan kräva stora sjukvårds- och räddningsinsatser. Enligt länets största räddningstjänst, Nerikes Brandkår, har det totalt under 2001-2013 skett 470 utsläpp av farliga ämnen och totalt har 30 personer skadats vid olyckor med farliga ämnen. Ingen person har omkommit på grund av en olycka med farliga ämnen under de senaste elva åren. Över hälften av alla räddningsinsatser till bränder i byggnader sker i bostäder. Ett problem som särskilt utmärker sig i flerbostadshus är glömda påslagna spisar, medan småhus är särskilt drabbade av soteldar. Antalet insatser till bränder i skolor ökade åren 2005-2008. Under 2008 noterades det högsta antalet, totalt 787. Efter 2008 har antalet insatser minskat och i den senaste statistiken för 2012 var det totala antalet räddningsinsatser till skolbränder 508. 5.5.1 Anläggningar med hantering av farliga ämnen Till farliga anläggningar räknas alla anläggningar som genom sin verksamhet kan orsaka brand, kemikalieutsläpp och explosioner och som genom sina farliga egenskaper kan skada människor, miljö och egendom. Riskerna inom befintliga industrier finns huvudsaklig en hos Orica Mining AB och Norab. Dessa industrier hanterar sprängämnen. Olika scenarier beroende på händelse finns beskrivna i företagens riskanalyser. Riskkällorna inom industrierna har studerats samt värderats med hänsyn till sannolikheten för skadehändelsen och möjliga konsekvenser om en olycka inträffar. l första hand påverkas de som arbetar inom företaget, därnäst finns "grannrisker" som kan bestå av närliggande bebyggelse eller människor som av en eller annan anledning finns i direkt anslutning till drabbat objekt. Genom att dessa industrier är viktiga för Nora kommun blir kommunen sårbar för en sådan skada på fabrikerna som innebär ett längre produktionsstopp och en eventuell flytt eller nedläggning av industrin. Alla anläggningar som genom sin verksamhet kan orsaka brand, kemikalieutsläpp och explosioner och som genom sina farliga egenskaper kan skada människor, miljö och egendom klassas som Sevesoanläggningar. l Nora kommun finns två sådana anläggningar Orica Mining AB och Norab varav Orica Mining AB klassas som högre. Den största risken bedöms vara att en brand i fabriksanläggningar skulle utgöra en fara för de anställda och vara besvärande för det intilliggande samhället. Samma bedömning gäller för en del andra tillverkningsföretag i kommunen. Sannolikheten för utsläpp från farliga anläggningar bedöms som medelhög med begränsade konsekvenser samt en låg osäkerhetsfaktor. 5.5.2 Farligt gods Miljontals ton av farligt gods transporteras varje år på våra vägar och järnvägar i Sverige och även med båt och flyg. Farligt gods är ämnen och föremål som på grund av sina kemiska eller fysikaliska egenskaper kan orsaka skador på liv, hälsa, miljö eller egendom vid transport. Farligt gods kan till exempel ha explosiva, brandfarliga, giftiga, radioaktiva eller frätande egenskaper. Risk- c.ch sårbarhetsanalys Sida 25 av 51