Kommunstyrelsen 181 Utdrag ur PROTOKOLL 2014-08-25 Svar på medborgarförslag 2014:02 om att Knivsta kommun ska ansluta sig till det finska förvaltningsområdet KS-2014/89 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att ge kommunstyrelsen i uppdrag att utreda ärendet vidare med en mer omfattande ekonomisk konsekvensanalys att anse medborgarförslaget besvarat med hänvisning till förvaltningens tjänsteskrivelse 2014-06-25. Ärende Tjänsteskrivelse 2014-06-25 med bilaga: barnkonsekvensanalys och medborgarförslaget har varit utsända. Exp till: Akten Exp av: Siobhán Górny Exp datum: 2014-09-04
Sida 1 av 3 Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Stina Desroses 2014-06-25 KS-2014/89 Allmänutredare Kommunstyrelsen Medborgarförslag 2014:02 om att Knivsta kommun ska ansluta sig till det finska förvaltningsområdet KS-2014/89 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att ge kommunstyrelsen i uppdrag att utreda ärendet vidare med en mer omfattande ekonomisk konsekvensanalys att anse medborgarförslaget besvarat med hänvisning till förvaltningens tjänsteskrivelse 2014-06-25. Sammanfattning Knivsta kommun har tagit emot ett medborgarförslag gällande anslutning till det finska förvaltningsområdet. Med finskt förvaltningsområde avses de kommuner i Sverige där de finskspråkiga invånarna har vissa lagstadgade språkliga rättigheter, vilket bland annat innebär att kommunen ska erbjuda förskoleverksamhet och äldreomsorg på finska. Kommuner som ingår i förvaltningsområdet erhåller statsbidrag för de merkostnader som uppkommer i samband med kommunens åtaganden. Vad gäller ekonomiska konsekvenser bör en mer omfattande utredning med en sammanvägning av relevanta intressen redovisas. Bakgrund Den 21 januari 2014 inkom ett medborgarförslag om att Knivsta kommun ska ansluta sig till det finska förvaltningsområdet. Kommunfullmäktige beslutade att anmäla medborgarförslaget och lämna det till kommunstyrelsen för beredning (KF, 2014-02-13, 40). Nedan beskrivs bakgrund kring och förutsättningar för att ingå i finskt förvaltningsområde. Nationella minoriteter och minoritetsspråk Enligt lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk är sverigefinnar en av de fem nationella minoriteterna i Sverige, i likhet med judar, romer, samer och tornedalingar. Gemensamt för dessa minoritetsgrupper är att de har befolkat Sverige under lång tid samt att de utgör grupper med en uttalad samhörighet. De har även en egen religiös, språklig eller kulturell tillhörighet och en vilja att behålla sin identitet. Enligt lagen ska myndigheterna främja de nationella minoriteternas möjligheter att bevara och utveckla deras egen kultur i Sverige. I synnerhet ska barnens användning av minoritetsspråk samt utvecklingen av deras kulturella identitet främjas.
Sida 2 av 3 Finskspråkig befolkning Eftersom Sverige saknar en allmän språkstatistik går det inte att få exakta uppgifter om invånarnas språkliga och/eller etniska tillhörighet. Det är därav omöjligt att ange exakt tal för hur många sverigefinnar som finns i Sverige i dagsläget. Genom åren har det dock gjorts en del forskning på området. Enligt rapporten Sveriges språk vem talar vad?, utgiven 2009, är antalet invånare i Sverige som talar finska på modersmålsnivå cirka 210 000. Sveriges Radio Sisuradio har gjort en sammanställning baserad på befolkningsstatistik från Statistiska centralbyrån per 31 december 2012 där statistik för tre generationer tagits fram; antal födda i Finland antal ej födda i Finland och minst en förälder född i Finland antal ej födda i Finland, ingen förälder född i Finland och minst en far-/morförälder född i Finland. Enligt statistiken ovan fanns det år 2012 711 618 personer med finsk anknytning i Sverige. Motsvarande siffra för Knivsta kommun var 1 569 personer, vilket motsvarade 10,3 procent av kommunens befolkning. Definitionen för utländsk bakgrund är från och med 2003-12-31: Utrikes född eller född i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands, till skillnad från tidigare år då även personer födda i Sverige med minst en förälder född utomlands redovisades. Statistik från 31 december 2013 visar att det i Knivsta kommun är 437 personer som är födda i Finland eller är födda i Sverige med båda föräldrarna födda i Finland. 437 personer motsvarar cirka 2,8 procent av kommunens befolkning. Finskt förvaltningsområde Förvaltningsområdena för finska omfattar i dagsläget sammanlagt 52 kommuner, där inräknade flertalet av Uppsala läns kommuner; Uppsala, Enköping, Håbo, Tierp, Älvkarleby och Östhammar. I korthet innebär finskt förvaltningsområde följande: Kommunen är skyldig att informera minoriteten om deras rättigheter enligt denna lag. Kommunen ska ge minoriteten möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och så långt det är möjligt samråda med representanter för minoriteterna i sådana frågor. Enskilda har rätt att använda finska vid sina muntliga och skriftliga kontakter med kommunen som då är skyldig att ge ett muntligt svar på finska. Vad gäller myndighetsbeslut har den enskilda rätten att begära en skriftlig översättning. Kommunen ska verka för att det finns tillgång till personal med kunskaper i finska där detta behövs i enskildas kontakter med kommunen. Kommunen får bestämma särskilda tider och särskild plats för att ta emot besök av enskilda som talar finska, samt ha särskilda telefontider. Barn till vårdnadshavare som begär det ska erbjudas plats i förskoleverksamhet där hela eller delar av verksamheten sker på finska. Det gäller även inom äldreomsorgen där den som så önskar ska få hela eller delar av kommunens service och omvårdnad av finsktalande personal. Beslut att en kommun ska få ingå i ett förvaltningsområde fattas av regeringen och kommunen ifråga erhåller statsbidrag som lämnas årligen, i mån av tillgång till medel. Bidraget är avsett att användas till de merkostnader som uppkommer i kommunen med anledning av de rättigheter som enskilda har enligt lagen, och till åtgärder för att stödja användningen av finska. Varje kommun ska tillsammans med den nationella minoriteten kartlägga de behov som finns i kommunen av åtgärder till stöd för användningen av finska.
Sida 3 av 3 Statsbidrag till en kommun beräknas med utgångspunkt i dels ett grundbelopp om 660 000 kronor, dels antalet invånare i kommunen den 1 november året innan bidraget betalades ut. En kommun som Knivsta, med mindre än 50 000 invånare, får 1 grundbelopp. De kommuner som tagit emot bidrag är skyldiga att lämna en ekonomisk redovisning av de utbetalda medlen och en redovisning av vad medlen har använts till. Kommunerna ska även redovisa hur ovan beskrivna kartläggning har genomförts. Ekonomisk konsekvensanalys Statsbidraget kommer att användas för att täcka merkostnader i samband med kommunens åtaganden, men kommer eventuellt inte att täcka kostnadsökningarna fullt ut. En mer omfattande ekonomisk konsekvensanalys bör därför genomföras. Eventuella ekonomiska förluster måste även vägas mot fördelar och värde vad gäller utveckling av en kulturell identitet och användning av minoritetsspråket. En sammanvägning av relevanta intressen bör således redovisas. Barnkonsekvensanalys Barnkonsekvensanalys är gjord enligt separat checklista. Lena Fransson kommunchef Birgitta Ljungberg-Jansson Förvaltningschef/administrativ chef Beslutet ska expedieras till: Akten Förslagsställaren
Barnchecklista inför beslut Nämnd Kommunstyrelsen Diarienummer KS-2014/89 Ärenderubrik Datum för sammanträde 2014-08-25 Handläggare Stina Desroses Medborgarförslag 2014:02 om att Knivsta kommun ska ansluta sig till det finska förvaltningsområdet 1. Påverkar beslutet barn? Ja Nej Enligt FN är alla under 18 år att betrakta som barn Förklara oavsett svar. Beslutet om en fördjupad utredning påverkar inte barn. Vid en mer omfattande utredning och eventuell ansökan bör dock en barnchecklista fyllas i i sin helhet, enligt rutinerna för barnkonsekvensanalys. Barns utveckling av en kulturell identitet och användning av det egna minoritetsspråket bör beaktas. Om, ja fortsätt med frågorna. 2. Hur har barns bästa beaktats? 3. Beskriv eventuella intressekonflikter. 4. Har barn fått uttrycka sina åsikter? Ja Nej Förklara oavsett svar.