Sociala Ekonomins Råd i Västra Götaland (SER) Sammanträde Plats: Garveriet, Floda 2014-04-11 kl 10:00-15:00 NÄRVARANDE Ledamöter: Ulrika Frick, VGR ordförande Roland Karlsson, VGR Anders Fasth, VGR (tom kl 12) Lotta Forslind, Fyrbodal Anders Perme, Fyrbodal Camilla Olsson, Fyrbodal Jan Sandelius, Skaraborg Anita Zetterman, Sjuhärad Tjänstgörande ersättare: Eva Ternegren, Göteborg (fom kl 12) Anders Lindauer, Sjuhärad Hasse Lundmark, Skaraborg Övriga medverkande: Eva Bamberg, BID Sweden, Floda Mikael Iselow, BID Sweden, Vrångö Sekreterare: Maria Johansson, VGR 1. Inledning Mötesordförande Ulrika Frick hälsade välkommen och presenterade dagens tema lokal utveckling och metoden BID. Syftet med dagen var att fördjupa oss om metoden BID samt följa upp arbetet med pågående processer. 2. BID Business improvement district Eva Bamberg, projektledare BID Sweden I projektet BID Sweden, med stöd av bland annat Västra Götalandsregionen, har man testat metoden och utvecklat den för svenska förhållanden på landsbygden. Projektet har arbetat i Floda och på Vrångö. Bakgrund till metoden: BID är en internationell modell som funnits i USA i 30 år. Metoden startade i New york, för att utveckla specifika stadsdelar. Fastighetsägarna satsade tillsammans resurser på att förbättra i området för att det i sin tur ska genera bättre affärer. Idag finns det totalt 69 st BIDs i New york. BID-distrikten finansierar genom en lagstiftning där det tillkommer 6 % extra fastighetsskatt som administreras av offentlig sektor och delas ut till BID-distriktet. BIDmetoden handlar om att hitta själen på en plats och bygga ett varumärke kring det. I Skottland har man också utvecklat en modell för BID (även inkl landsbygd) där handlarna enligt lagstiftning betalar in extra skatt till BID-distriktet. I Skottland startar ett BID-samarbete genom en offentlig finansierad förstudie. Under ca 1-1,5 år arbetar man i förstudie med att samla alla aktörer. Göteborg innerstad har arbetat med BID i nio år. Köpmannaföreningarna och fastighetsägarna har bildat ett BID-bolag, som tillsammans med Göteborg stad finansierar BID. 1
Exempel från arbetet i Floda Floda är ett stationssamhälle med 12 000 invånare. Geografiskt är det ett utspritt samhälle med en relativt liten stadskärna och flera bostadsområden i utkanten. Lokalen Garveriet köptes av en av fastighetsägarna i BID med syfte att bygga upp en verksamhet för lokalt mathantverk. Detta fungerade dock inte, så de har nu tänkt om och avser göra om lokalen till en samlingsplats för social ekonomi. BID-projektet i Floda drivs av utvecklingsbolaget Nääs & Co som ägs av köpmannaföreningen och fastighetsägarna. Idag finansieras BID-arbetet av utvecklingsbolaget tillsammans med Lerum kommun genom tre-årigt avtal (400 000 kr/år). De tre parterna finansierar insatsen till projektledare på totalt en heltid. Metoden att samarbeta är grundläggande och kan användas i staden, lokalsamhället och för destinationsutveckling. I Sverige finns det idag ingen lagstiftning för BID, vilket skiljer sig från hur det ser ut internationellt. En annan viktig grundsten i den svenska modellen är civilsamhället. BID-medlemmarna definierar vilken nivå och inriktning projektet ska ha. Man utgår från grundläget, den nivå som finns genom kommunens ordinarie arbete och så definierar man BID-medlemmarnas önskade nivå. Däremellan finns innehållet i BID-projektet. För den lokala utvecklingen är det viktigt att bygga en stabil grund för samhället. BID bidrar till en ökad demokratisk process där man gör medborgare och föreningar delaktiga i utvecklingen av det lokala samhället. Övriga intressenter i ett BID varierar beroende på vad man ska göra, det kan vara kommun, polis, elbolag, trafikbolag osv. Ett BID-projekt bör börja med en förstudie, likt Skottland, för att ta fram vision, handlingsplan och mål på lång och kort sikt. En förstudie kan t ex vara finansierad av kommunen och Leader. Förstudien tar fram ett beslutsunderlag som finansiärerna tar ställning till om de vill vara med. BID sker först som ett projekt och därefter skapas ett bolag. Ett BIDprojekt ska ha ett tydligt avgränsat geografiskt område. I styrelsen för BID-bolaget bör det sitta med ledamöter från civilsamhället, näringslivet (markägare, fastighetsägare, handlare) och kommunen för att få helhetsbilden. I Floda har projektet haft tre steg: 1) Föreningslivet, 2) Näringsliv och 3) Offentlig sektor. Det handlar om samverkan mellan föreningslivet, mellan näringslivet och samverkan mellan privat och offentligt. Exempel från arbetet på Vrångö Mikael Iselow, BID Vrångö Bakgrund: Vrångö är en föreningstät ö med 370 invånare och 10 föreningar (tre kyrkor, fritidsföreningar, idrottsförening, bygdegårdsförening, fårskötare, vägförening). Vrångö på gång är en ideell förening med syfte att stötta idéer/projekt på ön genom att hitta nätverk, kommunicera med förvaltningar på kommunen osv. De stödjer entreprenörerna, många unga under 30 år, som inte själva har erfarenheten av att möta kommunen och agerar som en konsult i t ex frågor om bygglov. Vrångö på gång har mandat från invånarna på ön att företräda ön i samtal med kommunen. När de samlar till möten kommer ca 100 deltagare (en tredjedel av invånarna). De som är nyinflyttade till ön är ofta medelålders som stått i tomtkö länge. 2
Vrångö på gång driver BID-projektet på Vrångö. De startade projektet genom att samla invånarna på ön i en gemensam workshop (ca 30 personer) för att ta fram en idé om Vrångö 2020 (vardag, fest, jobb och fritid). Resultatet presenterades på ett stormöte. Under BIDprojektets har det: - Byggts ett nytt café - En vagnhall för fordon (som också fungerar som konserthall) - En ny ungdomsgård - Planeras ett vandrarhem - En gemensam webbsida för Göteborgs södra skärgård De arbetar för att hitta modeller för verksamheter att kunna övervintra. På soliga sommardagar i juli har Vrångö ca 2 500 besökare per dag. Caféet har öppet torsdag-söndag på vintertid och arrangerar bland annat after work. Vandrarhemmet planerar att hyra ut till föreningar och skolor för utbildningar. Nya projektidéer/förstudier: 1) Vrångö naturskola/fältstation. Samverkan med Göteborgs universitet och Sjöfartsmuseet. 2) Vrångö lärcenter. Studiecirklar med hjälp av ny teknik. Videoteknik och distansutbildning. Samverkan med Folkuniversitetet och Studiefrämjandet. Lärcentret även nyttjas för kompetensutveckling för entreprenörer och för distansmöte med myndigheter, t ex Tillväxtverket i Östersund. Förhoppningen är att lärcenter också kan användas av boende i deras arbete (jobba hemifrån en-två dagar i veckan). 3) Föreningarna har tillsammans med näringslivet skissat på förslag utifrån de behov som finns för kollektivtrafik i Mittvik hamn. Utmaningar: - Det finns idag ingen bra lösning för toaletter för besökare. Det förs samtal med kommunen om detta. - Upphandling av ambulanstransporter. - Servicebutik på vintertid. Bilaga 1) BID Floda Bilaga 2) BID Vrångö 3. Diskussion i helgrupp Nedan följer en sammanställning av de tankar/frågeställningar som uppkom i samtal i helgrupp. Det är vanligt att nyinflyttade personer är entreprenörerna för en lokal utveckling. Vrångö på gång drivs t ex Jan Henning som flyttade Vrångö ca 10 år sedan. Vrångö har en historik med flera olika läger. Det är svårt att få någon som kliver fram och kan hålla ihop gemensamma utvecklingsfrågor. Ett BID-projekt och en paraplyorganisation fungerar som bra smörjmedel i den lokala utvecklingen. 3
Genom BID-projektet fanns det på Vrångö en projektledare sin kunde arbeta med entreprenörerna. Exempel gavs från Vandrahemmet där arbetet stagnerat som en följd av överklaganden. Projektledare kunde stödja entreprenören genom att prata med de olika intressenterna och fungera som en arena för dialog mellan invånarna och ägaren. BID-projektet har haft stöd från Länsstyrelsen, Tillväxtverket, Västra Götalandsregionen och kommunerna. Projektet har varit av nationellt intresse då det har handlat om metodutveckling som testas på lokala arenor. Totalt 2,5 miljoner kronor på tre år. (Bland annat 300 000 kr i privat finansiering och 200 000 kr från Lerum och 200 000 kr från Göteborg stad). Hur får man ett långsiktig BID? Långsiktigheten når man när projektet formaliseras i ett bolag. Det behöver också finnas ett privat näringsliv som finansierar delprojekten. Vi behöver hitta ett språk/en modell för att kommunicera med näringslivet om den ideella grundtanken och arbetssättet. I det är BID-modellen ett bra exempel. BID behöver finnas i orter med ett starkt näringsliv och tillräckligt många invånare. Det behöver finnas en eller ett par personer som är starkt lokalt engagerade. Vi konstaterade också att uppstarten av BID behöver komma underifrån från invånare på de orter/områden där det finns en struktur att bygga ifrån. Orter som fungerar som ett nav för landsbygdsutveckling. Om stöd ges till BID-projekt/förstudier ska det specificeras krav om samverkan mellan föreningslivet och näringslivet. Vill vi nå ett starkt föreningsliv finns de på landsbygden, vill vi nå ett starkt näringsliv finns de i tätorten. Det behöver därmed finnas en samverkan över flera orter (stad/landsbygd). Intresset för ett BID-projektet handlar om en gemensam nämnare/ämne som engagerar. Då kan man förklara nyttan med BID. Det brukar finnas en utvecklingspuck som pågår i ca sju år. Vad gör vi när utvecklingen tappar fart? Hur kan vi hjälpa dem som tappar fart? Så länge det finns en projektledare drivs utvecklingen framåt? Finns det något mer alternativ än ett Utvecklingsbolag? Kan det lokala näringslivet växla upp? Vill de offentliga vara med? Exempel på orter/kommuner där det kan vara möjligt med nya BIDs: Lidköping kommun, Kalv, Mellerud, Vreta kluster Blue Economy Jonas Branting, Nääs & Co, Tobias Källqvist, SWECO, Mats Göransson, konsult. Vi fick ett bonusbesök från Jonas Branting, tillsammans med Tobias Källqvist och Mats Göransson. Jonas är en av fastighetsägarna och initiativtagarna till BID Sweden. Han driver bland annat Öjaby Säteri och har nyligen köpt fastigheterna i Floda centrum. Det behövde ske en utveckling i Floda, som hade blivit en sovstad och det fanns få aktiviteter för barnen att göra. BID-modellen aktörer från samlar näringslivet för att bidra till den utvecklingen. Verktyget Culture Planning är en bra delaktighetsmodell där de som bor i Floda är med och skapar önskekartan för Floda. Jonas förespråkar vikten av att se helhetsbilden i en utveckling och menar att man också behöver ta hänsyn till det lokala kretsloppet i ekonomin? Hur skapar vi en miljö med samspel för en bättre hälsa? 4
I affärsmodellen Blue economy utgår man ifrån vad planeten klarar av att bära och hur vi utifrån det kan arbeta med välfärdssamhället och hållbar utveckling. I Blue economy arbetar man för att skapa meningsfulla jobb och en stark lokal ekonomi. I modellen utgår man från det lokala perspektivet. Vad har vi? Vad finns det för resurser i vårt närområde som vi kan använda bättre? T ex avfall, lokaler som inte används, människor som inte får komma till sin rätt. Det är en internationell modell och det finns flera exempel på case som visar på hur man kan göra den här förändringen. Just nu vill de arbeta med metodiken i Sverige och söker områden/kluster som är lämpliga att testa att arbeta med Blue economy. 4. Pågående processer Socialt entreprenörskap En ny utlysning pågår nu med sista ansökningsdag 30 april. I förra omgången inkom ca 70 ansökningar totalt varav hälften var utvecklingsprojekt och hälften förstudier/idéutveckling. Projekten höll god kvalitet, speciellt i utvecklingsprojekten där bedömningsgruppen fick ett stort antal projekt att bedöma i slutgallringen. Det fanns också projekt, flera av de mindre projekten som inte uppfyllde kriterierna (de saknades finansiering, ofullständig budget, indikatorer och inga samarbetsorganisationer). Lisa Lundin har haft ett möte med de delregionala bedömningsgrupperna och pratat om hur vi kan stödja föreningarna i projektansökningarna och vad som krävs i upplägg, kriterier, indikatorer mm. En tidsplan för bedömningsarbetet inför våren 2014 är utdelad och vi räknar med att ha projektbesluten klara i början/mitten av juni 2014. SROI Pilotprojektet SROI, Social return on investment är avslutat. Det har varit ett samarbete mellan Regionutvecklingssekretariatet, Kultursekretariatet, Folkhälsokommitténs sekretariat och Rättighetskommitténs kansli. Totalt har sju föreningar deltagit i en utbildning i SROI och genomfört en analys. Alla föreningar har dock inte slutfört sin analys. Den 27/3 hölls en slutkonferens på Världskulturmuseet, där föreningarna presenterade sina resultat. Slutsatser från projektet kommer att presenteras i en rapport, som skickas ut till rådet så fort den är klar. Vi kan konstatera att metoden är krävande i form av stor arbetsinsats för föreningarna men ger mycket tillbaka i verksamhetsutveckling och i hur/vad man kan kommunicera med omvärlden. Dock är själva siffrorna subjektiva och skiljer sig från projekt till projekt. Metoden kan inte användas för att jämföra projekt emellan. Plattformsprojektet Arbetet med de delregionala plattformarna är nu inne på år två. De delregionala förutsättningarna ser olika ut och innehållet i plattformarna anpassas efter delregionala behov. Medfinansieringen för de delregionala plattformarna är idag löst för Göteborgsregionen och för Skaraborg. Ett möte mellan Maria Johansson, projektägaren och projektledarna för delregionerna är planerad till den 15 april. Regional Överenskommelse mellan VGR och sociala ekonomins organisationer Överenskommelsen är ute på remiss med deadline för remissvar 2 juni. Remissen har skickats till ett stort antal organisationer samt till nämnder och kommittéer inom regionen. Överenskommelsen ska när den är klar undertecknas av organisationer från social ekonomi (med regional anknytning) och av Regionfullmäktige. 5
Kommunikationsstrategi Det finns ett behov att på enkelt sätt kunna berätta för förtroendevalda och tjänstemän på kommuner, kommunalförbund och regioner om social ekonomi. Det behövs en plan för hur vi ska öka kunskapen om social ekonomi hos offentliga. För detta behövs det kunskapshöjande aktiviteter (baskunskap om social ekonomi) samt ett kommunikationsmaterial. Kommunikationsmaterialet ska bland annat bestå av en enkel översiktlig folder och en fördjupad folder med exempel från föreningslivet och exempel på samarbeten mellan föreningslivet och offentlig sektor. Detta material kan användas av sociala ekonomins organisationer, de delregionala nätverken och regionen. Arbetet kan också kopplas ihop med genomförandet av Överenskommelsen. Materialet ska visa på goda exempel och innehålla fakta och statistik. Huvudmålgruppen i ett första skede är politiker. Men även övriga beslutsfattare så som tjänstemän näringslivskontoren på kommunerna, kommunalförbunden och BRG. För statistik se: www.vgregion.se/socialekonomi (rubrik Fakta om social ekonomi ) 5. Övriga frågor Nominera styrelserepresentant till REVES? På REVES årsstämma i juni är det nyval till styrelsen för REVES. Nomineringar till styrelsen ska lämnas in i mitten av maj. SER anser det betydelsefullt att regionen, genom politiker från RUN, finns representerad i styrelsen för REVES. Ett ärende kring nominering av styrelserepresentant kommer att tas upp på RUN 8 maj. Nyval till SER De delregionala föreningarna har under våren årsstämmor där nya representanter kommer att utses till Sociala ekonomins råd. Varje delregionalt nätverk skickar kontaktuppgifter till representanter + ersättare (namn, telefon, ort och förening) till Maria Johansson. Socialfonden De nationella riktlinjerna för Europeiska Socialfondsprogrammet har blivit försenade vilket gör att det ännu inte finns ett regionalt utkast till program. Gustaf Rehnström är ansvarig för arbetet med Socialfonden på regionen. Vi skickar ut ett utkast till SER så fort det finns klart (förhoppningsvis i juni 2014). 6. Nästa SER-möte 17/9 kl 10:00-15:00 i Göteborg. Tema: Överenskommelsen. 6