EXAMENSARBETE Tekniskt, taktiskt underlag för installation av RAKEL i Försvarsmaktens helikoptrar Robert Roslund 2014 Brandingenjörsexamen Brandingenjör Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser
Titel: Tekniskt, taktiskt underlag för installation av RAKEL i Försvarsmaktens helikoptrar Title: Technical, tactical basis for installation of RAKEL in helicopters owned by The Swedish Armed Forces Författare: Robert Roslund Handledare: Mats Danielsson Brandingenjörsprogrammet 2013 Nyckelord: Rakel, räddningshelikopter, flygräddning, sjöräddning, fjällräddning, samverkan blåljusorganisationer, samband räddningsinsats Keywords: Rakel, SAR, Search and rescue, aerial units, rescue helicopter, coordination in emergency management, communication in emergency management I
Förord Denna rapport är resultatet av ett examensarbete utfört under Hösten 2013 åt Försvarsmakten, Helikopterflottiljen. Det är en del av Brandingenjörsexamen och omfattar 15 högskolepoäng. Jag vill rikta tack till mina handledare Mats Danielsson vid Luleå Tekniska Universitet och Tomas Nilsson vid Helikopterflottiljen som stöttat mig med feedback. Jag vill även tacka de personer som jag kommit i kontakt med under arbetes gång för deras bemötande. Robert Roslund, Luleå, November 2013 II
Sammanfattning Vid större olyckor och kriser kan Försvarsmaktens helikoptrar nyttjas för bland annat sjukvårds-, transport-,släck-, flygräddnings- och sjöräddningsuppdrag. Sedan 2010 är Rakel det kommunikationssystem som används av de så kallade blåljusorganisationerna (Polis, Räddningstjänst, Ambulans, etc) samt vid krisledning i Sverige. I och med införandet av Rakel tappade Försvarsmaktens helikoptrar förmågan att kunna kommunicera och samverka effektivt vid olyckor och kriser med blåljusorganisationerna. Rakel är operativt i Försvarsmakten och Helikopterflottiljen men systemet finns inte att tillgå i helikoptrarna där behovet är störst. Vid stora olyckor och kriser kan helikopterresurser vara direkt avgörande för skadeutfallet förutsatt att insatsledaren (Räddningsledare, Sjukvårdsledare, Polisbefäl, etc) kan nyttja dessa resurser på rätt sätt. Eftersom det ofta är tidpress vid de olyckor där ett behov av helikopterinsatser finns bör ett väl etablerat samband- och samverkansförfarande genom Rakel finnas så att fokus ligger på att lösa den ställda uppgiften och inte upprättandet av samband. Målet med detta examensarbete var att ta fram ett tekniskt och taktiskt underlag för att undersöka om det är möjligt att installera Rakelsystemet i Försvarsmaktens helikoptrar och undersöka behovsbilden av Rakel vid insatser av civil karaktär. Resultatet visar att det är möjligt att installera Rakel i Försvarsmaktens helikoptrar. För att installera en rakelterminal i en helikopter måste först tillståndet som för närvarande finns hos Post- och telestyrelsen utökas, för att omfatta användandet av de frekvenser som Rakel sänder på för luftfartyg. Undantag kan lämnas för Försvarsmakten efter ansökan till regeringen eller den av regeringen utsedd organisation som beslutar i frågan. För att installera Rakelradio från någon av de fyra leverantörerna som Kammarkollegiet har upprättat ramavtal med behöver radion godkännas för installation i flygfarkost. Detta godkännande görs av Transportstyrelsen eller någon annan organisation som är godkända att av EASA (European Aviation Saftey Agency) att utfärda detta. Godkännande finns av några Rakelterminaler på marknaden, i vissa fall med kompletterande utrustning. Beroende på hur stor ändring i designen en installation av Rakelutrustningen i HKP14 (NH 90) utgör klassas ändringen enligt en major change eller en minor change. Om installationen räknas som major change kommer en ändring i MTC (Manufacturer type certificate) göras. Om detta krävs är det tillverkaren av helikoptern NHI (Nato Helicopter Industries) som gör detta. Detta innebär ett omfattande och kostsamt arbete. Förutom ändringen i designen måste störningstester för att intyga flygsäkerheten hos helikoptern göras. Om installationen räknas som en minor change räcker det med att göra störningstesterna och Transportstyrelsen kan efter granskning godkänna utrustningen och flygsäkerheten i ett minor change certificate. Oavsett minor eller major change så gör FMV (Försvarsmakten materielverk) en systemintegration före Rakel används operativt i helikoptrar. Idag har Helikopterflottiljen endast tillgång till ett fåtal talgrupper. Dessa måste utökas för att helikopterverksamheten ska kunna genomföra insatser där samverkan med andra organisationer krävs. Tillgång till de olika nivåerna på befintliga talgrupper måste finnas samt förmågan att samverka med blåljusorganisationer och SOS. III
Summary When a major accident or crisis occurs in Sweden, helicopters from the Swedish armed forces can be used for medical-, transportation-, SAR- (search and rescue), and aerial firefighting missions. Since 2010 the communication system used for emergency management (civil protection, ambulance, police etcetera) in Sweden is Rakel (Swedish tetra system). With the introduction of Rakel in 2010 the ability to coordinate and communicate between helicopter units and the organisations involved in emergency management in an efficient way was lost. Rakel is already operational in the helicopter forces, however not in the aircrafts where they are needed most. The aim of this report is to develop a technical and tactic basis to investigate the possibility of the installation of Rakel in the helicopters operated by the Swedish armed forces and the needs of Rakel in operations. The result shows that it is possible to install Rakel in the helicopters. To install the radio equipment the approval from the Agency for communication (PTS) in Sweden must be revised so it includes the aerial use of the frequencies used by Rakel. Exceptions can be issued by the government or agencies declared fit to do so by the government. In order to install a Rakel radio from anyone of the four suppliers the Swedish government has issued a contract with the radio equipment must be approved for aircrafts. The approval is issued by the Swedish Transport Agency (Transportstyrelsen) or any other organisation which sorts under EASA (European aviation safety agency). A few radios already have the approval, some with the complement of some technical devices. Depending whether the installation of Rakel is considered as a major or minor change in the design of the NH 90 helicopter determines who issues the certificate for the change. If it is considered as major change changes in the MTC (manufacturer type certificate) has to be issued by the manufacturer of the aircraft NHI (Nato Helicopter Industries). This is an extensive and expensive job. Besides from the change in design ground interference tests must be carried out to insure the airworthiness of the aircraft. If the change in design is considered as a minor change it is enough to execute the ground interference tests and the Swedish Transport Agency approves a minor change certificate after consideration of the result from the tests. The certificate clears the use of the radio and equipment in the aircraft. Whether the change in design is considered a minor or major the Swedish Defence Material Administration (FMV) will perform a system integration test before Rakel can be put to use in operations. Currently (2013) the helicopter forces only have access to a few Rakel channels. In order to operate efficiently and cooperate with other units when required in emergency situations the amount of channels need to expand in terms of number and levels. IV
Förord... II Sammanfattning... III Summary... IV 1. Inledning... 1 1.1 Bakgrund... 1 1.2 Syfte... 1 1.3 Avgränsningar... 2 1.4 Metod... 3 2. Ledning vid större olyckor och kriser... 4 2.1 Ledningssystem... 4 2.2 Ledningsnivåer... 5 2.3 Livskraftiga ledningssystem... 5 2.4 Distribuerat beslutsfattande (DDM) vid olyckor och kriser... 6 2.5 Situation Awareness (SA)... 8 2.6 Barriärer vid kommunikation... 8 2.7 Interoperabilitet i kommunikation mellan organisationer... 8 2.8 Samverkan mellan krisorganisationer... 9 3. Bakgrund RAKEL... 9 3.1 Beslut om införande... 9 3.2 MSB ansvarigt för RAKEL... 10 3.3 Användare... 10 3.3.1 Lista över myndigheter som använder RAKEL... 10 3.3.2 Vem kan ansluta till RAKEL... 10 4. Systemet RAKEL... 12 4.1 Funktioner och tjänster... 12 4.2 Talgrupper... 12 4.2.2 Statiska talgrupper... 12 4.2.3 Dynamiska talgrupper (DGNA)... 12 4.2.4 Scannade talgrupper... 12 4.2.5 DMO (direct mode operation)... 13 4.2.6 Länkning... 13 4.2.7 Call back request... 13 4.2.8 Nationella riktlinjer för samverkan med blåljusorganisationer... 13 4.3 TETRA-system... 14 V
4.3.1 Frekvens... 14 4.4 Digitalisering... 15 4.5 TDMA- Time Division Multiple Access... 15 4.6 Trunking... 16 4.7 MSISDN- RadioID... 17 4.8 Täckning... 18 4.9 Driftsäkerhet och robusthet... 18 4.10 Leverantörer av rakelutrustning... 19 4.11 Interoperabilitet inom Rakel... 19 5. Rakel i Helikopterflottiljen... 20 5.1 Blåljusorganisationers behov av Försvarsmaktens helikoptrar... 20 5.2 Tidigare radiosystem i försvarets helikoptrar (HKP 10)... 21 5.3 Nuvarande radiosystem i försvarets helikoptrar (HKP 14)... 22 5.4 Nuvarande talgrupper på helikopterskvadronen... 22 5.4.1 Talgrupper flygplatser... 22 5.4.2 Talgrupper flygfält... 22 5.4.3 Talgrupper SAR samverkan (search and rescue)... 23 5.4.4 Talgrupp för samverkan med Räddningstjänst, Ambulans, Polis och SOS (RAPS)... 23 5.4.5 Talgrupp Blå Alla Samv... 23 5.4.6 Talgrupp ALLA... 24 5.4.7 Talgrupp för DMO... 24 5.4.8 Fallback... 24 5.4.9 Förbindelseprov SOS- Helikopterskvadronen/ F21 och Räddningstjänsten Luleå Helikopterskvadronen/ F21... 24 6. Bestämmelser för installationer i helikoptrar... 26 6.1 Godkännande för installation av radioutrustning i helikopter... 26 6.1.1 Transportstyrelsen... 26 6.1.2 Post- och telestyrelsen (PTS)... 26 6.2 Typcertifikat... 28 6.2.1 MTC Manufacturer Type Certificate... 28 6.2.3 Minor change certificate... 28 6.3 Systemintegration Försvarets materielverk... 28 7. Andra helikopterverksamheter som använder RAKEL... 29 7.1 RAKEL i Polisens helikopterverksamhet... 29 VI
7.2 RAKEL i Ambulansflygets (SAA) helikopterverksamhet... 30 8. Diskussion och slutsatser... 31 9. Fortsatt arbete/forskning/rekommendationer... 34 10. Referenser... 35 Bilagor... 37 Bilaga 1. Täckning Rakel... 37 Bilaga 2. Anropskataloger för samverkan med Blåljusorganisationerna... 39 Bilaga 3. Flyggodkänd utrustning från Cobham... 46 VII
1. Inledning 1.1 Bakgrund Flygräddning (Fräd) inom Försvarsmakten, bedriven av Flygvapnet samt Helikopterflottiljen, har funnits sedan 1963 fram till 2010. Under denna tid har flygräddningsverksamheten bedrivits på uppdrag av staten och uppdragen har varierat alltifrån att söka försvunna personer och mindre sjukvårdsuppdrag till Estonia olyckan, släcka skogsbränder samt avancerade sjukvårdsuppdrag. Eftersom mångfalden och variationen på uppdragen varit så stor fanns alltid vältränade och erfarna besättningar redo att lösa de ytterst dynamiska och divergerade uppgifter som ställdes. Vanligt vid dessa uppdrag var samverkan med andra samhällsviktiga organisationer såsom Räddningstjänst, Polis, Ambulans, Sjöräddning, med flera. Ett väl ettablerat kommunikationsförfarande fanns att tillgå genom Polisstyrelsen med kanalkoder för att samverka med de enheter och funktioner som behövdes. 1 Den statliga flygräddningen upphörde 2010 och ersattes av privata aktörer. Försvarsmaktens helikoptrar nyttjas fortfarande vid olyckor och kriser men i mindre omfattning sedan 2010. För att få använda Försvarsmaktens helikoptrar för civil flygräddning efter 2010 måste en begäran hos Sjö- och flygräddningscentralen- Joint Rescue Coordination Centre (JRCC) göras om insatsen gäller sjukvård 2,fjällräddning eller sjöräddning. Vid räddningstjänst kan insatsledare begära helikopterstöd via Försvarsmaktens högkvarter. I första hand använder man sig av de civila aktörerna men vid större olyckor och kriser eller om andra särskilda behov finns används Försvarsmaktens helikoptrar. 3 I och med införandet av RAKEL fullskaligt inom blåljusorganisationerna år 2010 och avvecklingen av den militära flygräddningen (Fräd) samma år har förmågan och kunskapen om samverkan mellan Försvarsmaktens helikoptrar och de så kallade blåljusorganisationerna minskat drastiskt. 1.2 Syfte Rakel finns sedan 2013 operativt inom delar av Försvarsmakten, däribland Helikopterflottiljen. Ett problem med samverkan med blåljusorganisationer vid insatser där helikoptrar från Försvarsmakten används har uppdagats då dessa numera enbart kommunicerar och samverkar över Rakel. För Helikopterflottiljen finns även intresse att kunna använda Rakel som sambandsmedel inom den egna organisationen från basförband till helikoptrar. Syftet med detta examensarbete är således att ta fram ett tekniskt och taktiskt underlag för installation av Rakel i Försvarsmaktens helikoptrar, främst helikopter 14 (NH90). Underlaget syftar till att utvärdera möjligheterna att installera Rakel för att lyfta frågan inom den egna organisationen och behovet av Rakel för att kunna bedriva effektiva helikopterinsatser i samhället då detta krävs. 1 Kamratföreningen Flygräddning i Norr (2006) PÅEN SÖNDAG MORGON... FLYGRÄDDNINGEN VID F21 UNDER 40 ÅR. Luleå: Grafisk form och bearbetning:rolf Johansson, ISBN-10:91-633-9323-X,ISBN-13:978-91-631-1 2 3 Förordning (2002:375) om Försvarsmaktens stöd till civil verksamhet 3 Försvarsmaktens handbok samverkan 2012-12-12, Bilaga 2- Åtgärdsexempel vid olika händelseutvecklingar 1
1.3 Avgränsningar Arbetet har begränsats till att gälla främst helikopter 14. Vad gäller den tekniska delen av underlaget omfattar det inte fastställandet av klassificeringen på ändringen i design som installationen utgör, utan endast de olika typerna av klassificeringar och åtgärder vid respektive ändringstyp för att kunna installera Rakel. Ingen hänsyn har tagits till ekonomiska eller politiska ställningstaganden. Arbetet omfattar ej hur testerna för godkännande av Rakelsystemet rent flygtekniskt fungerar och utförs. Vad gäller den taktiska delen av underlaget ligger fokus på samverkan mellan blåljusorganisationer och Helikopterflottiljen vid insatser. Ledning och ledningssystem behandlas och knyts till användandet av räddningshelikoptrar vid insatser. 2
1.4 Metod Det tekniska underlaget för installation av Rakel i helikopter 14 har utformats i två delar. Första delen är uppbyggnaden av Rakelsystemet och tekniken som Rakel bygger på. I denna del kommer faktaunderlaget huvudsakligen från MSB som ansvarar för och distribuerar Rakel. Viss information är även inhämtad från leverantörer av Rakel teknologi. All teknisk information gällande Rakel är inhämtad från internet då några tryckta källor ej finns på området. I sammanhanget bör även nämnas att information och rutiner vid handhavande har inhämtats vid författarens tjänstgöring som brandman på Räddningstjänsten Luleå. Andra delen behandlar det flygtekniska vid installation av Rakel i helikoptrar. Här kommer informationen och faktaunderlaget huvudsakligen från intervjuer med flyg- och systemingenjörer och flygtekniker på olika företag inom flygbranschen. Främst SAAB som sköter underhåll och installationer av Rakel i ambulansflygets verksamhet samt Patria Helicopters som handhar polisflygets underhåll och installationer av Rakel. Kontakt med leverantörer av Rakelutrustning för flyganvändande har skett men leverantörerna brister i kunskap gällande flygverksamhet och reglemente om detta. Leverantörerna som kontaktats har varit mycket tillmötesgående men har ej kunnat klargöra om Rakelterminalerna fyller de kravs som ställs vid flygverksamhet. Eftersom flygbranschen är en av de hårdast reglerade branscher som finns är de tekniska specifikationerna och bestämmelserna ej helt lätt att förstå utan en utbildning i flygteknik. Här har den externa handläggaren Kn Tomas Nilsson varit till stor hjälp med klargörande gällande flygtekniska frågor. Vad gäller behovet av Rakel för helikopterinsatser från Helikopterflottiljen i samhället har fakta inhämtats genom olycksrapporter från bland annat Statens haverikommission, MSB och Försvarsmakten. För att kunna bedriva effektiv ledning vid insatser då helikopterresurser från Försvarsmakten deltar krävs ett väl utvecklat kommunikations- och samverkansförfarande. Rakel skulle kunna bli det ledningssystemet vid större insatser och olyckor. Teori om beslutsfattande, ledningssystem och ledning vid olyckor av den typen som kan tänkas kräva helikopterresurser är insamlad bland annat från rapporter och publikationer av Räddningsverket men även internationella publikationer och forskning på området. Området med helikoptrar som specialresurs vid insatser i civil miljö finns det få publikationer i Sverige om. Internationellt finns en handfull relevanta publikationer från främst från USA. Steget från forskning gällande helikopterinsatser vid civila räddningsinsatser med helikopterresurser till praktisk tillämpning i form av rutiner och förfaranden är dock stort i Sverige. Därför gäller stora delar av de fakta som inhämtats generellt för ledning vid olycks- och krisinsatser i samhälle och räddningstjänst. Dock går detta att överföra på den ledningsorganisation som finns vid svensk olycks- och krishanteringen då helikopterresurser används. 3
2. Ledning vid större olyckor och kriser 2.1 Ledningssystem Vid varje räddningsinstats vid olyckor och kriser som inträffar i Sverige behövs ledning. För att på ett effektivt sätt bedriva ledning erfordras ett ledningssystem. Ett ledningssystem bör utformas efter enheternas uppgifter och behov av ledning. Ledningen bör utövas så att chef får kontroll över händelseutvecklingen så att enheterna kan lösa de ställda uppgifterna på ett effektivt sätt. Det är det hotade intresset vikt i en olycka som ställer krav på hur uppgifterna ska lösas på ett effektivt sätt (exempelvis livräddning). Figur 1. Ledningssystem Ett ledningssystem behöver bestå av följande delar. En doktrin, det vill säga ett grundläggande synsätt gällande ledning hos organisationerna vid olyckor och kriser, anskaffandet av teknik samt utbilda personal som ska utöva ledning i systemet. (Källa Cedergårdh och Wennström, grunder vid ledning) Behovet av ledning styrs utifrån organisationens uppgifter och således är det viktigt att identifiera de krav som ställs på ledningsorganisationen utifrån de ställda uppgifterna. Ett effektivt ledningssystem bör utformas från enheternas uppgifter och behov av ledning och inte tvärt om. Figur 2. Utformning av Ledningssystemet Ledningssystemet bör utformas efter enheternas uppgifter och behov av ledning. (Källa Cedergårdh och Wennström, grunder vid ledning) 4
Förmågan att kunna leda hela verksamheten i organisationen är viktig. Saknas denna förmåga kan en kultur utvecklas där den inträffade händelsen blir den styrande faktorn oavsett om de opererande enheterna har en avgörande inverkan på skadeutfallet eller inte. 4 2.2 Ledningsnivåer Ledning kan kategoriseras i tre huvudnivåer: strategisk, taktisk, och operativ nivå. Fokus läggs i det här fallet huvudsakligen på den taktiska nivån där samverkan mellan helikopterenheter och insatsledare kommer att bedrivas. 2.2.1 Strategisk nivå Ledning på strategisk nivå återfinns högt upp i organisationen och innefattar ofta seniora befäl. Här utformas och beslutas om organisationens roll i så kallad normativ ledning och strategisk ledning i form av hur räddningsinsatser ska genomföras. Det är på strategisk nivå som beslut om sambandsrutiner fastställs och utarbetas. Beslut som fattas sker under långa tidsintervall. 5 2.2.2 Taktisk nivå På denna nivå verkar Insatsledaren under insatser vid olyckor och kriser. Insatsledaren har ofta till uppgift att koordinera och prioritera insatserna och styra dessa genom order till enskilda enheter. Det är på den taktiska nivån den samlade ledningen för insatsen sker och systemet skall ha förmågan att leda varje enskild insats som uppträder i organisationen. 6 2.2.3 Operativ nivå Ledning på operativ nivå innefattar ofta ledning av enskilda enheter vilka ofta leds av juniora befäl. Ett exempel på detta kan vara en styrkeledare för en brandbilsenhet. Beslut på den här nivån bygger huvudsakligen på igenkänningbaserat beslutsfattande. 7 2.3 Livskraftiga ledningssystem För att ett system ska bli livskraftigt och organisationen ska behålla sin förmåga och funktion i en föränderlig omgivning krävs ledning på strategisk, taktisk och operativ nivå samt förmågan att samordna och leda enskilda enheter. 8 4 Cedergårdh och Wennström (1998) Grunder vid ledning. Räddningsverket. Lidköping: Grunditz & Forsberg Tryckaktiebolag, s.9-11, ISBN 91-88891-30-5 5 Cedergårdh och Wennström (1998) Grunder vid ledning 6 Cedergårdh och Wennström (1998) Grunder vid ledning 7 Fredholm (1997) Att leda stora räddningsinsatser, Svagheter och utvecklingsmöjligheter. Räddningsverket, Karlstad Räddningstjänstavdelningen ISBN 91-88890-90-2 8 Cedergårdh och Wennström (1998) Grunder vid ledning s.28 5
Figur 3. Livskraft ledningssystem För att ett system ska vara livskraftigt krävs att alla komponenter återfinns i ledningen. (Källa Cedergårdh och Wennström, grunder vid ledning) Det är viktigt att ledning i de olika komponenterna sker i rätt ordning, det vill säga i ett livskraftigt system ska tidsskalorna falla ut så att högre komponent sätter gräns för den lägre. Normativ ledning behandlar uppgifter och problem med mycket lång framförhållning medan ledning av enskild enhet hanterar sina uppgifter och problem under ett mycket kortare tidsintervall. 9 Figur 4. Tidsförhållanden i ledningssystem Komponenterna har ett inbördes förhållande till varandra, de verkar på olika nivåer i systemet där den högre komponenten sätter gräns för den lägre med avseende på tidsskalan. I ett livskraftigt system faller komponenternas tidsskalor enligt bilden. (Källa Cedergårdh och Wennström, grunder vid ledning) 2.4 Distribuerat beslutsfattande (DDM) vid olyckor och kriser Vid olyckor och kriser där räddningshelikoptrar sätts in är miljön och omgivningen ofta föränderlig och dynamisk. Som Insatsledare vid dessa dynamiska situationer krävs samordning mellan enheterna som sorterar i ledningssystemet under den operativa beslutsfattaren på taktisk nivå (Insatsledaren för räddningsoperationen). Ofta rör det sig om en blandning av dynamiskt beslutsfattande och distribuerat beslutsfattande för Insatsledaren då normativa modeller ej återfinns, då dessa typer av olyckor ofta är unika och inträffar sällan. Ofta är det en serie av varandra beroende beslut som fattas i en miljö och omgivning som förändras med tiden. Besluten påverkar även miljön och omgivningen. 9 Cedergårdh och Wennström (1998) Grunder vid ledning s.31 6
Beslut fattas oftast enligt distribuerat beslutsfattande vid dessa typer av olyckor vilket innebär att sammarbete mellan personer/enheter på olika platser och/eller med olika kompetenser och perceptionsfält krävs för att lösa ställd uppgift. 10 Eftersom olyckorna och kriserna då räddningshelikoptrar används ofta är komplexa och ibland omfattar stora arealer blir det svårt för insatsledaren att ha fullständig kunskap och kontroll på problemet. Figur 3. Modell med kommunikationsvägar inom ledningssystem som hanterar större olyckor och kriser Ledningsstruktur vid horisontella och vertikala distribuerade beslutsfattanden vid olycks- och krishantering. Pilarna representerar typen av kommunikation och riktningen på denna mellan olika vertikala nivåer i ledningssystemet. Insatsledaren är vald som pivot i analysen och har beteckningen N. Modellen är hämtad från en studie utförd av Rogalski och Samurcay 1993, men omgjord för svenska befattningar. Data i ovan nämndas modell är för de horisontella kommunikationsvägarna är insamlade via simuleringar av olyckor. För de vertikala kommunikationsvägarna är data insamlade från två verkliga skogsbränder. Processen är direkt överförbar till det svenska befattningarna. De slår i sin rapport fast att huvuddelen av de beslut som av insatsledaren fattas är av typen distribuerat beslutsfattande under sådana typer av olyckor och kriser där räddningshelikoptrar kan tänkas delta. Helikopterenheter är vid dessa insatser en specialresurs som kan nyttjas i många uppdrag. Tack vare sin flygande roll är effektiva för insamlandet av information då de snabbt kan flytta sig över stora områden och ej påverkas nämnvärt av terräng. Om insatsen sker över stora ytor kan det vara enda sättet att få en överblick över hela insatsen och området samtidigt. Förutom detta används de flitigt vid tillexempel sjuktransporter, sökinstaser samt släckarbete vid bränder. Att räddningshelikoptrarna har ett så brett användningsområde och används för specialuppdrag innebär att de behöver tillgång till de vertikala kommunikationsvägarna i hela organisationen. 10 Fredholm (2006) Ledning av räddningsinsatser i det komplexa samhället. Räddningsverket,NRS Tryckeri Huskvarna, s.115-124, ISBN 91-7253-260-2 7
De resultat som presenteras i artikeln och rör kommunikationsflödet visar att vid de studerade skogsbränderna sker under den inledande delen av insatsen 30-40 % av all kommunikation inom organisationen mellan ledningen och luftenheter. 11 2.5 Situation Awareness (SA) SA (situation awareness) kan enkelt förklaras som en kognitiv förmåga att uppfatta vad som händer i omgivningen, så kallad perceptionsförmåga. Denna förmåga är viktig för ledningsenheter vid olyckor och krisledning där omgivningen ofta är dynamisk och föränderlig. SA bygger på tre element som skapar uppfattningen av situationen. Dessa är insamlande av information, tolkning av den insamlade informationen samt förändringsbilden av situationen och omgivningen. Felbeslut grundar sig ofta på dålig SA. För att kunna fatta rätt beslut måste en god SA ligga till grund. 12 2.6 Barriärer vid kommunikation Problem vid kommunikationer inom ledningssystem faller inom tre kategorier: Fel i ledningssystemet då rätt kommunikationsvägar och kanaler ej finns att tillgå, ej fungerar, eller ej används regelbundet. Kommunikationsfel då rätt kommunikationsvägar och kanaler finns men den nödvändiga informationen ej sänds. Mottagandefel då rätt kommunikationsvägar och kanaler finns, rätt meddelande är sänt men är feltolkat av mottagaren eller kommer fram för sent. 13 2.7 Interoperabilitet i kommunikation mellan organisationer Kommunikationsproblem mellan organisationer som deltar vid större olyckor och kriser finns runt om i världen. Inom området kommunikation vid räddningsinsatser är det svårt vid större olyckor och kriser att samverka över radio mellan berörda organisationer, till exempel polis, sjukvård, militär, brandkår etc. Svårigheterna i kommunikation beror på teknologiska, sociologiska och organisatoriska faktorer. Den största tekniska prioriteten vid en större olycka är att etablera samband. I tex USA där ovan nämnda organisationer ofta har olika radiosystem kan interferens mellan systemen kan störa kommunikationen i och mellan organisationer vid större olyckor och kriser. 14 11 Rogalski, J. And Samurcay, R. (1993) Analysing communication in compex distributed descision-making. Ergonomics, 1993, vol.36, no.11 12 Flin, O Connor och Crichton (2008) SAFTEY AT THE SHARP END. Burlington, Ashgate Publishing Company. s.17-40, ISBN 978-0-7546-4598-6 13 Reason (1997) Managing the Risks of Organizational Accidents. Burlington, Ashgate Publishing Company. s.135, ISBN 1-84014-104-2 14 Manoj och Hubenko Baker (2007) COMMUNICATION CHALLENGES IN EMERGENCY RESPONSE. COMMUNICATIONS OF THE ACM, March 2007/ vol.50, no.3 8
2.8 Samverkan mellan krisorganisationer I efterspelet av orkanen Katrina i USA och attentatet vid 9/11 utreddes koordinationen av de organisationer som deltog vid insatserna av katastroferna. Resultaten visar att det är svårt att kommunicera och samverka effektivt mellan organisationerna. Svårigheter med ledningsstrukturer, doktriner och roller i ledningssystemet uppdagades. För många organisationer var det oklart vilken roll man skulle spela och vem som förde befäl. I komplexa och dynamiska miljöer där flera organisationer verkar mot gemensamma mål används formella eller informella kontakter för samverkan mellan organisationerna. För så effektiv samverkan som möjligt bör klara rutiner och kommunikationskanaler finnas inövade mellan deltagande organisationer. Att förstå rollerna de olika organisationerna innehar i ledningssystemet och lösandet av uppgifter är av yppersta vikt. En del av organisationerna kan fungera som bryggor i kommunikation mellan grupper. Många lokala organisationer är väl samspelta och verkar i små grupper medan andra organisationer kan vara isolerade från dessa grupper. Ibland är grupperna så avskilda från det ledningssystem som används vid större olyckor att det kan felaktigt påverka ledningssystemet och således ej samverka lika effektivt. 15 Helikoptrar vid krisinsatser internationellt har visat sig vara effektivt. Insatsen efter orkanen Katrina visade bland annat att den organisation som fungerade bäst och var mest effektiv var kustbevakningens helikopterenheter. Detta tack vare deras organisationsuppbyggnad och ledningsstruktur. Helikopterenheterna är van vid olyckor och katastrofer av varierande omfattning och typ, således är deras organisation uppbyggd efter detta. Helikopterenheter som flyger SARuppdrag är ofta är adaptiva och duktiga på att samverka med andra organisationer då man ofta flyger uppdrag över stora arealer med följden att man samverkar med många lokala och regionala organisationer. Utredningen av koordinationen av krisorganisationerna vid Katrina visade även på vikten av insatsledning på plats och med rätt information. Helikopterenheterna bidrog med viktig information för att ledningen skulle kunna få ett grepp om omfattningen av olyckan och visade med sin rutin och organisation att de är en viktig enhet vid större olyckor. 16 3. Bakgrund RAKEL 3.1 Beslut om införande RAKEL (RAdio Kommunikation för Effektiv Ledning) är ett kommunikationssystem som togs fram för att stärka den svenska krishanteringsförmågan. Ett behov fanns hos blåljusorganisationerna att enklare kunna samverka mellan varandra och andra samhällsviktiga funktioner. Sedan Sveriges riksdag år 2003 beslutade om införandet av ett nationellt kommunikationssystem för ledning och samverkan har Rakel ersatt 200 analoga kommunikationssystem i etapper. Sedan 15 Kapucu (2005) Interorganizational Coordination in Dynamic Context: Networks in Emergency Response Management. Connections, 2005, vol 26(2), s.33-48 16 J.Morris, D.Morris, D.Jones (2007) Reaching for the Philosopher s Stone: Contingent Coordination and the Military s Response to Hurricane Katrina. Public Administration Review, Dec 2007, special issue 9
december 2010 är systemet landstäckande och underlättar den dagliga verksamheten och kommunikationen hos organisationer som verkar för allmän ordning, säkerhet och hälsa. 17 3.2 MSB ansvarigt för RAKEL Staten äger Rakel systemet och dess infrastruktur men Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har uppdraget och ansvaret för drift, utbyggnad, marknadsföring, och utveckling av Rakel. Förutom att förvalta systemet ansvarar även MSB för all försäljning av abonnemang och övriga frågor rörande Rakel. 18 MSB bestämmer även riktlinjer för hur samverkan i Rakel ska ske på nationell och regional nivå. Detta innebär att MSB distribuerar kommunikationskanaler för olika organisationer som är knutna till systemet. 3.3 Användare I dagsläget används Rakel av drygt 400 organisationer runt om i landet, enligt MSB. Antal användare är cirka 50 000, där polisen är den största kunden med drygt 16000. Förutom de så kallade blåljusorganisationerna (polis, ambulans och räddningstjänst) används Rakel bland annat av 19 20 Försvarsmakten, Länsstyrelser, Landsting, Kustbevakningen och elbolag med flera. 3.3.1 Lista över myndigheter som använder RAKEL Myndigheter som använder Rakel enligt MSB Försvarsmakten Kriminalvården Kustbevakningen MSB Regeringskansliet Riksdagsförvaltningen Riksspolisstyrelsen (inklusive SÄPO) Sjöfartsverket Socialstyrelsen Strålsäkerhetsmyndigheten Svenska Kraftnät Sveriges riksbank Trafikverket (fd Vägverket) Tullverket 3.3.2 Vem kan ansluta till RAKEL Frivilliga försvarsorganisationer som står omnämnda i bilagan till förordning (1994:524) om frivillig försvarsverksamhet kan anslutas till Rakel efter särskilt beslut. Förutom detta måste organisationerna har långvariga sammarbetsavtal med behöriga rakelanvändare. Inom ramarna för deras uppdrag måste det finnas ett behov att kommunicera med 17 https://www.msb.se/templates/pages/page.aspx?id=6222&epslanguage=sv 18 https://www.msb.se/templates/pages/page.aspx?id=6222&epslanguage=sv 19 https://www.msb.se/sv/produkter--tjanster/rakel/vara-kunder/ 20 https://www.msb.se/sv/produkter--tjanster/rakel/vara-kunder/statliga-myndigheter/ 10
behöriga rakelanvändare tillexempel blåljusorganisationer, MSB, sjukvård eller Försvarsmakten. Uppdragen ska vidare vara anknutna till allmän ordning, säkerhet eller hälsa. Särskilda tillstånd kan ges, som tillexempel i Sjöräddningssällskapets fall. Detta på grund av deras ställning som viktig aktör inom sjöräddning och behovet av samverkan vid insatser av sådan karaktär med räddningstjänst, polis, kustbevakning och räddningshelikoptrar. 21 Eftersom försvarsmakten och helikopterskvadronen redan är ansluten till Rakel och helikopterverksamheten har en roll som viktig samhällsaktör fyller de krav som ställs för anslutning till Rakel nätet så finns inga förbehåll gällande utökande av sin plats på Rakel nätet. Förutom Försvarsmakten får en rad samhällsviktiga funktioner och organisationer ansluta till Rakel nätet. Exempel på dessa är Räddningstjänst, Polis, Ambulans, Sjukvården, Länsstyrelser, elbolag, med flera. 21 https://www.msb.se/sv/produkter--tjanster/rakel/vara-kunder/frivilligorganisationer/ 11
4. Systemet RAKEL 4.1 Funktioner och tjänster Rakel är ett system som passar till många användningsområden tack vare sin mångsidighet. Med Rakel kan man samverka på grupp eller individnivå. Man kan ringa mellan två terminaler som om det vore ett mobilsamtal men även ringa och ta emot samtal från det vanliga telefonnätet. SOS och andra larm- eller ledningscentraler kan larma och göra nödsamtal samt kommunicera med operativa delar av insatser. Vad gäller radiosamverkan kan Rakel köras i både duplex och simplexläge. Med duplex menas att man kan prata och lyssna simultant åt båda vägarna i kommunikationsriktningen. Ett exempel på ett duplext system är en vanlig telefon. Simplex innebär att om en part talar kan den andra parten enbart lyssna och vice versa. Ett exempel på ett simplext system är en traditionell komradio (walkie-talkie) en så kallad ptt radio (push to talk). Rakel kan även sända och ta emot data över nätet i form av text eller statusmeddelanden. Men även sända och motta data och filer som till exempel positionering i realtid, medicinska data i form av EKG och dylikt eller tillgå databaser som tillexempel körkortsregister. Förutom detta finns även tilläggsapplikationer beroende på användarområde som tillexempel möjligheter att styra elektroniska relän via Rakel. Ett exempel på detta är portöppningar via radioterminalen. 22 4.2 Talgrupper I Rakel finns det fyra typer av talgrupper samt två lägen. Lägena är TMO (trunked mode operation) och DMO (direct mode operation) TMO-läge är det normala förfarandesättet och används då rakelterminalen är kopplad till rakelnätet. 4.2.2 Statiska talgrupper Eftersom Rakel ofta används under dynamiska förhållande som är stressfyllda finns så kallade statiska talgrupper förprogrammerade i rakelterminalerna. I en statisk talgrupp ingår de organisationer, personer och funktioner som kan tänkas samverka i en viss fråga eller situation. Vid en olycka kan det vara kritiskt att berörda aktörer kan samverka snabbt för att lösa uppgiften. För att göra detta möjligt har varje organisation sina egna talgrupper för respektive verksamhet. Förutom de egna talgrupperna är det vanligt att det finns talgrupper där man kan direktsamverka med andra organisationer eller personer. 23 4.2.3 Dynamiska talgrupper (DGNA) Dynamiska talgrupper även kallade DGNA, är talgrupper som skapas av till exempel en operatör exempelvis SOS för en specifik uppgift och skickas ut via Rakel nätet. 24 4.2.4 Scannade talgrupper Med Rakel kan man lyssna på flera talgrupper samtidigt, så kallad passning av flera nät. Man kan även lyssna på en talgrupp och scanna andra samtidigt, med scanning menas att man får en ljudsignal och ett kort textmeddelande som visar vilket nät trafik sker på. Terminalen kan även ha passningslistor med flera nät,så kallad UDSL. Om trafik sker på ett högre prioriterat nät kan 22 Rakelutbildning Räddningstjänsten Luleå, Maj 2013 23 Rakelutbildning Räddningstjänsten Luleå, Maj 2013 24 Rakelutbildning Räddningstjänsten Luleå, Maj 2013 12
terminalen lämna pågående gruppsamtal till förmån för det högre prioriterade nätet när scanning är aktivt. 25 4.2.5 DMO (direct mode operation) DMO- talgrupper används då rakelterminalerna ej är anslutna till rakelnätet utan etablerar samband mellan varandra likt en walkie-talkie. DMO-läget möjliggör samband mellan terminalerna om samband med rakelnätet ej är möjligt. Om rakelterminalen inte har kontakt med nätet men ett fordon i närheten har samband, kan man försätta rakelterminalen i en form av DMO-läge kallad gateway. Fordonet har då DMO-kontakt med den handburna terminalen samtidigt som den har kontakt med rakelnätet vilket gör att man kan sända på rakelnätet med den handburna terminalen via fordonets terminal. DMO kan även användas vid en stor olycka när rakelnätet blir hårt belastat och utrymme måste lämnas åt ledningsverksamhet. Vid DMO så varierar räckvidden mellan 200-2000 meter beroende på omgivning. 26 4.2.6 Länkning Kommunikationscentraler i Rakelsystemet, till exempel SOS, kan vid behov länka vissa typer av talgrupper så att personer som normalt sett inte har tillgång till en talgrupp kan få tillgång till denna genom en sammanslagning av sin egen talgrupp till den där samverkan sker. 27 4.2.7 Call back request På de flesta rakelterminaler finns en speciell knapp för call back request. Om knappen används får SOS ett meddelande att enheten som använde call back request vill tala med SOS. SOS svarar då enheten med ett individsamtal. 28 4.2.8 Nationella riktlinjer för samverkan med blåljusorganisationer MSB har utfärdat nationella riktlinjer för samverkan med blåljusorganisationer vilket är ett övergripande styrdokument som definierar och ger tydliga kommunikationsvägar inom och mellan inom och mellan samhällsnivåerna Lokalt-Regionalt-Nationellt rörande ledning och samverkan. Riktlinjerna gäller både i det vardagliga arbetet samt vid krissituationer. Rapporten behandlar bland annat samverkansrutiner vid flygräddning, sjöräddning, fjällräddning, skogsbrand etcetera men inbegriper inte Försvarsmaktens helikopterresurser i dagsläget utan enbart markstyrkor. Lokal talgrupp: Med lokal samhällsnivå på talgruppen menas till exempel en talgrupp som är verksam inom en kommuns gräns eller liknande. En kommunal räddningstjänsts interna talgrupper är på lokal nivå. Regional talgrupp: 25 Rakelutbildning Räddningstjänsten Luleå, Maj 2013 26 Rakelutbildning Räddningstjänsten Luleå, Maj 2013 27 MSB (2012-10-02) Nationella Riktlinjer för samverkan i Rakel inom och med Blåljusorganistionerna. Enheten för system och tjänster, Rakelverksamheten. Version 3.0, ISBN 978-91-7383-245-8. Publikationsnummer MSB418 28 Rakelutbildning Räddningstjänsten Luleå, Maj 2013 13
I en talgrupp på regional nivå förekommer samverkan mellan flera organisationer eller över större arealer. I Norrbotten finns en talgrupp som kallas Nobo RAPS. Detta är en regional talgrupp som all sos, ambulans, polis och räddningstjänstverksamhet har tillgång till. Vid en olycka sker initialt samverkan på RAPS men sedan tilldelas berörda aktörer av SOS en insatskanal (ny talgrupp) där den fortsatta samverkan sker. Liknande talgrupper för samverkan på regional nivå finns runt om i landet. Nationell talgrupp: På nationell nivå förekommer samverkan mellan organisationer från flera regioner eller när insatser bedrivs över större eller flera delar av nationens geografiska utbredning 29 Ett exempel på en nationell talgrupp är de talgrupper som används vid sök efter försvunna personer (SAR) 4.3 TETRA-system Rakel är ett system som bygger på TETRA teknik. TETRA står för TErrestial Trunked RAdio och är ett system som många länder runt om i världen använder som nationella radiosystem. TETRA utvecklades som en europeisk standard för trunkad digital radio och möjliggör fullständig samverkan inom samma system och organisationer trots många användare men med få frekvenser. TETRA som standard möjliggör även integrationen mellan organisationer och mellan olika system som bygger på TETRA-teknik. Detta leder till att TETRA-system ofta används av säkerhetsorganisationer samt nationella organisationer och myndigheter. 4.3.1 Frekvens TETRA opererar inom frekvensbandet 380-430 MHz. Detta frekvensområde ligger mellan konventionell radio och mobiltelefoni. Att TETRA arbetar inom detta frekvensband passar ändamålet för organisationer som hanterar säkerhet och krishantering utmärkt då fokus ligger på bra kvalitet och täckning i kommunikationen. Figur 1. Frekvensspektrum där vanliga systems frekvensband är utmarkerade. (Källa: Celab Communications) Högre frekvenser innebär att systemet klarar av mer avancerad teknik och dataöverföring men tappar i räckvidd. Tack vare att TETRA arbetar mellan 380-430 MHz bibehålls en god räckvidd utan alltför utbyggd nätinfrastruktur samtidigt som dataöverföring möjliggörs. Med hjälp av tre grundtekniker har man sedan höjt kvaliteten på systemet. De tre teknikerna är digitalisering, TDMA och trunking. 30 29 MSB (2012-10-02) Nationella Riktlinjer för samverkan i Rakel inom och med Blåljusorganisationerna 30 http://celab.se/produktsegment/tetra-rakel 14
4.4 Digitalisering Likt de flesta elektroniska system använder sig TETRA av digital teknik. När man talar i en TETRAterminal omvandlas talet från analogt till digitalt likt en scanner som omvandlar en bild på ett papper till en ström av data. I Rakel finns det en så kallad vocoder (voice coder/decoder) som tar bort bakgrundsljud och brus. Ofta vid olyckor och krishantering är ljudnivån runt den operativa personalen bullrig och med många störningsmoment. Därför behövs en vocoder för att filtrera bort icke önskade bakgrundljud och andra missljud. När vocodern har eliminerat störningsmomenten komprimeras den mänskliga rösten till en digital bitstream och kodas innan sändning. Detta görs för att minska risken för bitfel under sändning. Efter det att terminalen har omvandlat talet till en digital dataström packas den ner i ett digitalt paket När dataströmmen packas ner i paketet förminskas den till ungefär en fjärdedel av sin storlek för att sedan förstoras till ursprunglig storlek vid ankomst. Likt ett paket skickat med post har det digitala paketet hela tiden information avsändare och mottagare. Detta fenomen kallas framing och används vid trafik över TETRA-system. Eftersom den mänskliga rösten konverteras till data och skickas över nätet gör Rakel ingen skillnad på text/data eller talmeddelanden. Denna integration av text och tal i form av data möjliggör ett effektivt sätt att skicka textmeddelande, koordinater eller tillexempel EKG resultat över nätet. På grund av de organisationer som använder Rakel måste informationen som skickas över Rakel / TETRA-nät skyddas. Detta eftersom informationen som sänds ofta är känslig eller behövs skyddas från obehöriga. För att skydda analoga system krävs hoppfrekvenser, scrambling och dylikt men i och med att Rakel är ett digitalt system kan man skydda information utan att ändra sättet att sända på. För att skydda informationen som sänds över Rakel krypterar terminalen det digitala paketet som skickas genom algoritmer. För att kunna läsa datainnehållet eller lyssna på tal måste mottagaren först avkoda sändningen. Detta sker automatiskt om man har en rakelterminal som är behörig och ansluten till nätet som informationen skickas på förutsatt att meddelandet var avsett för denna. Med en traditionell analog komradio till exempel en walkie-talkie, minskar hörbarheten i samband med avstånd och terräng i och med att brus och störningar ökar. Den ökade mängden brus och störningar gör att det mottagaren för svårt att höra vad som sägs då det brusar och vissa delar av talet faller bort tillslut. Eftersom Rakel är en digital radio uppstår inte samma problem, istället behålls talet praktiskt taget ostört tills täckningen blir så dålig att talet försvinner helt. Detta sker på grund av att data skickas i paket och då dessa inte kan komma fram försvinner talet helt. 31 4.5 TDMA- Time Division Multiple Access Alla system i Tetra har en kanalbredd på 25 khz så även Rakel. Även många analoga system har en kanalbredd på 25 khz, med den skillnaden att Rakel delar upp varje kanalbredd på 25kHz i tidsluckor. Ett analogt system har varje kanalbredd intakt vilket är mindre effektivt därför att endast ett samtal kan ske på varje kanal. Fördelen med tidsluckor är att man delar upp trafiken på kanalen i delar och 31 http://celab.se/produktsegment/tetra-rakel 15
fördelar dessa så att upp till fyra samtal kan pågå simultant på varje kanal. Detta möjliggör fler användare per antal fysiska kanaler. Figur 2. Två kanalbredder varav en är en konventionell kanal (analog) och en med tidsluckor enligt TDMA (Källa: Celab Communications) Det är TDMA som möjliggör duplexsamtal, då använder man varannan tidslucka för sändning respektive mottagning. Detta kräver fler tidsluckor än simplexsamtal och således kan färre använda nätet simultant. Genom att systemet tilldelar olika tidsluckor för specifika ändamål kan tal och dataöverföring ske samtidigt. 32 4.6 Trunking Trunking är en teknik som tillåter flera användare att dela på en resurs på ett effektivt sätt. I Rakel och andra TETRA system ligger alla användare i en kontrollkanal. När någon användare sänder information eller tal tilldelas den en tidslucka automatiskt på någon av de fysiska kanaler som används. När svar sker så fortsätter samtalet i den tilldelade tidsluckan. Om svar inte sker inom ett angivet tidsintervall, oftast ett par sekunder flyttas de inbegripna i samtalet tillbaka till kontrollkanalen för att sedan tilldelas en ny tidslucka om samtalet fortsätter. Med en traditionell analog radio ligger alla på samma kanal vilket gör att distributionen av lediga platser försämras avsevärt. Att Rakel automatiskt tilldelar lediga tidsluckor gör även att systemet blir svårare att avlyssna. 32 http://celab.se/produktsegment/tetra-rakel 16
Figur 3. Till vänster visas hur principen för radiosystem utan trunking distubuerar lediga platser. Till höger visas hur ett trunkat system fungerar. (Källa: Celab Communications) För att trunking ska kunna fungera krävs att varje terminal har en egen identitet och är ansluten till systemet och talgrupper. Eftersom varje terminal har sin egen identitet kan man göra prioriteringar i systemet. Detta möjliggör att nödsamtal, ledningsoperatörer, SOS och befäl för insatser kan gå före i kön om alla tidsluckor är upptagna. 33 4.7 MSISDN- RadioID Varje rakelterminal har ett eget radioid, detta talar om radion är handburen eller tillhör ett specifikt fordon. Detta radioid kallas MSISDN och består av 7 siffror. Med hjälp av denna sifferkombination kan man med information om vad siffrorna står för utläsa: Vad radion tillhör för organisation Var den är stationerad Vad för typ enheten utgör (fordon, person) Vad för typ av fordon/vad för uppgift personen har Rang (befäl, soldat etc) Siffrorna 1, 2, 3 i ordning betecknar organisation samt den zon denna opererar inom. Dessa siffror är fastställda av MSB. Siffra 4, 5, 6, 7 fastställs av respektive organisation men har samma innebörd om organisationen är rikstäckande (till exempel kommunal räddningstjänst som styrs av respektive kommun men sifferbeteckningarna hålls på en nationell nivå med få undantag). Till exempel så har insatsledaren på brandstationen i Luleå (station 200) ett MSISDN som lyder: 2112088 2xx xxxx står för att det är räddningstjänst x11 xxxx står för att enheten opererar i zon Norrbotten xxx 20xx står för att enheten tillhör station 200, Luleå Brandstation centrum xxx xx8x står för ledningsenhet 33 http://celab.se/produktsegment/tetra-rakel 17
xxx xxx8 står för att personen är ett befäl, i det här fallet insatsledare. Med hjälp av dessa MSISDN kan man etablera individsamtal med personer/enheter som kan tänkas krävas för att lösa en ställd uppgift. 34 4.8 Täckning Rakelnätet täcker 99,84 % av Sveriges befolkning och 95% av landets areal, undantaget fjällvärlden. Ett krav som fanns när rakelsystemet utvecklades var att täckningen minst skulle motsvara de tidigare analoga systemen. Detta krav uppfylls förutom i fjällvärlden vilket det gjordes ett undantag för redan i planeringsstadiet. 35 Ofta överträffas de analoga näten av fordonsmonterade rakelterminaler. Med fjällvärlden menas området ovanför odlingsgränsen, dock fungerar Rakel på skidorter och där det finns infrastruktur eller samhällen samt större vägar. En handburen terminal brukar normalt ha en effekt på cirka 2 watt. Nätet är konstruerat så att täckning ska finnas med handburen terminal i orter med mer än 2500 invånare men även i många mindre tätorter. Täckning med handburen terminal finns även längs högt trafikerade vägar eller objekt som bedöms som viktiga att det finns täckning på. I bilaga 1, figur2 kan man se täckning med handburen rakelterminal i Norrbotten, Västerbotten och Jämtland. Bilderna har sämre upplösning för att inte avslöja basstationernas placering. En fordonsmonterad terminal brukar normalt sett ha en effekt på 10 watt. Med en fordonsterminal kan man sända och ta emot överallt där det finns täckning på nätet. Eftersom det är en kraftigare radio har man täckning även där handburna terminaler ej fungerar. Via gateway funktion kan man dock använda en handburen terminal genom att sända via fordonets radio förutsatt att fordonets terminal har samband med nätet. God täckning ska finnas i tätorter med mer än 200 invånare. I bilaga 1, figur 2 kan man se täckning med fordonsburen rakelterminal i Norrbotten, Västerbotten och Jämtland. Bilderna har sämre upplösning för att inte avslöja basstationernas placering. Längs Sveriges kuster finns god täckning upp till 50 km ut från land. Dessutom finns det basstationer utplacerade på många öar i skärgårdar vilket ökar täckningen ytterligare. 36 4.9 Driftsäkerhet och robusthet Eftersom Rakel är ett system utvecklat för krisledning och samhällsviktiga funktioner ställs höga krav på driftsäkerhet och robusthet. Systemet är konstruerat så att vid ett strömavbrott finns reservkraft för cirka en veckas drift att tillgå för de flesta basstationer (cirka 900 stycken) samt all växelutrustning. När ett avbrott av den ordinarie kraftförsörjningen sker startar reservkraftaggregaten automatiskt på egen hand. Rakelnätet är dessutom konstruerat utifrån att inga uppkopplade samtal ska kopplas ner på grund av hög belastning. 34 Rakelutbildning Räddningstjänsten Luleå, Maj 2013 35 Försvarsdepartementet (2010-02-16) Rakel nuläge och framtid- Kommunikation, samordning och interoperabilitet, s.27 Dnr FÖ2009/1090/SSK 36 https://www.msb.se/sv/produkter--tjanster/rakel/om-rakel/tackning/ 18