Skulpturmöten på Djurgården Ingrid HultqVist, Jannike Holmberg Förlag Alexkommunikation
Skulpturmöten på Djurgården
Ingrid Hultqvist, Jannike Holmberg 4 Skulpturmöten på Djurgården Förlag Alexkommunikation Stockholm 2015
INNEHÅLL Förord Bo Nilsson Det började med carl och Karl APOLLO TILL ÖRNAR SKULPTURmöten på djurgården Skulpturmöten på Djurgården Text: Ingrid Hultqvist 6 8 10 Foto och grafisk form: Jannike Holmberg Förlag Alexkommunikation, Stockholm 2015 ISBN 978-91-637-6697-8 2015 Text Ingrid Hultqvist. Foto Jannike Holmberg KARTA ÖVER SÖDRA DJURGÅRDENS OCH LADUGÅRDSGÄRDES SKULPTURER skulptur- FÖRTECKNING 156 LITTERATUR 2015 Hultqvist & Holmberg, Sweden. Published and distributed by Förlag Alexkommunikation förlag, Stockholm, Sweden, 2015. All rights reserved. No part of this publication may be reproduced, stored in retrieval system, or transmitted in any term or by any means, electronic, mechanical, photocopying, recording or otherwise, without the prior permission of the publisher and the copyright holder except in the context of reviews. 154 Skulptör- REGISTER 160 165
FÖRORD 8 Djurgården är en av Stockholms mest omtyckta platser med en mångfald av identiteter och varje besökare hittar enkelt sitt eget Djurgården. Den fotbollsintresserade tänker direkt på sitt favoritlag och för den historiskt intresserade är Djurgården platsen där den kungliga jakten en gång ägde rum. För den konstintresserade är Djurgården Liljevalchs konsthall, Waldemarsudde samt Thielska galleriet och den växtintresserade tänker på Rosendals trädgårdar. För den matintresserade finns en uppsjö av krogar att välja bland och barnen i sin tur väljer kanske Skansen, Junibacken och Gröna Lund. På senare år har Djurgården blivit hela familjens speciella lekplats, ett nöjescentrum, tätt på attraktioner, där vi förväntar oss att bli underhållna. Inte minst sommarhalvåret är laddat med diverse evenemang av olika slag och Djurgården har alltmer kommit att få en identitet som egentligen inte alls har med dess ursprung eller dess speciella historia att göra.» Med boken i hand blir promenaden en slags spännande skattjakt i Djurgårdens skulpturhistoria.» genom många och långa promenader lärde jag känna området riktigt väl. Eftersom jag dessutom hade hund vid den här tidpunkten, blev närläsningen minutiös och det var under dessa långa promenader som jag verkligen insåg att Djurgården gör skäl för beteckningen Stockholms lunga, en plats där man kan andas och slappna av. Den som inte tycker att motion är tillräckligt avslappnande kan studera den rika floran av minnesmärken som genomsyrar Djurgården. Här finns i stort sett hela den svenska konsthistorien representerad med en mångfald skulpturer i olika stilar från olika tidsepoker. Ofta är det slumpen som leder vandraren fram till den ena eller andra skulpturen och väl där är informationen om verket mycket knapp. Detta kan säkert ge upphov till spännande gissningar och konversationer, men för en konsthistoriker som undertecknad har det ibland känts lite lätt frustrerande. Nu behöver man inte längre sakna skulpturinformation på Djurgårdspromenaderna. Den här boken ger på ett mycket lättfattligt sätt kunskap om monumentens motiv, material och upphovsmän. Med boken i hand blir promenaden en slags spännande skattjakt i Djurgårdens skulpturhistoria och här finns också färdiga skulpturpromenader att upptäcka i egen takt. Att leta, läsa och lära gör gott både för fötterna och för hjärnan och jag lovar att sällskapet kommer att uppskatta högläsning ur boken, oavsett om det är två- eller fyrbent. Men Djurgården är också en plats för rekreation. Under ett antal år på 2000-talet hade jag förmånen att få bo och arbeta på Djurgården och Bo Nilsson INTENDENT Artipelag och FD DJURGÅRDSBO
Det började med Karl och Carl 10 Djurgårdens skulpturhistoria började med två kända svenskar, Karl XIV Johan och Carl Michael Bellman. När kung Karl XIV lät bygga sommarresidenset Rosendals slott under 1800-talets första decennier beslutade han även om utsmyckning av den tillhörande slottsparken. 1836 uppfördes därför fyra skulpturer med antika motiv i parken. Det var skulpturerna Apollo och Venus, som är kopior av Sergels 1700-talsskulpturer samt Solsångaren och Ödledödaren. Några år tidigare hade kungen varit aktivt delaktig i finansieringsprojektet av Bellmansbysten, som den 26 juli 1829 avtäcktes vid Bellmansro i närvaro av Bellmans familj, tusentals människor och kung Karl XIV Johan och hans hov. Konstnären bakom verket var den internationellt erkände konstnären Johan Niclas Byström. Rik skulpturskatt En annan som betytt mycket för Djurgårdens skulpturhistoria är den svenske prinsen, konstnären och konstsamlaren Prins Eugen. Han umgicks med sin samtids stora konstnärer och hans bostad Waldemarsudde är idag museum och rymmer en rik skulpturskatt. Även den norske finansmannen, mecenaten och konstsamlaren Ernst Thiel har spelat stor roll. Han var bosatt på Blockhusudden och hans hem rymmer idag Thielska galleriet med en imponerande impressionistisk och naturalistisk skulptursamling där bland annat några av Gustav Vigelands främsta skulpturer ingår. Djurgårdens skulpturhistoria sträcker sig från antiken och fram till våra dagar. Med antiken som inspirationskälla har renässansskulptörer som Jean Goujon och Andrea del Verrocchio samt svenska klassicister som Fredric Westin, Johan Tobias Sergel och Johan Niclas Byström skapat mästerverk. Antika motiv var också vanliga hos 1800-talets skulptörer, varav den mest tongivande var fransmannen Auguste Rodin, också han representerad på Djurgården. Hans påverkan på svenska skulptörer som for till Paris för att studera och arbeta är stor. Här kan nämnas Per Hasselberg, Christian Eriksson, Carl Eldh och Carl Milles. Under mellankrigstiden kom modernismen och med den kubismen och surrealismen och på Djurgården finns också modernistiska skulpturer av bland annat Eric Grate, Liss Eriksson och Elli Hemberg. Flera av skulpturerna tillkom under nationalromantikens glansdagar i Sverige och de fornnordiska motiven är därför vanliga. Här finns bland annat Rolf Adlersparres fyra fornnordiska gudaskulpturerna på Djurgårdsbron och John Börjessons Fången Viking. Den stora Porfyrvasen av Fredric Westin vid Rosendals slott är en annan höjdpunkt. Den stora hermen över Gustav Fröding förtjänar också att nämnas liksom Christian Erikssons Kvinnohuvud. Djurgården rymmer också två ryttarstatyer. Den ena av kung Karl X, den andra av Karl XV. Statyn över Karl XV vid Lejonslätten var Sveriges sista ryttarstaty och den restes så sent som 1909. På Djurgården finns också en rad statyer av kända svenskar. Bellman var den första kändisen som blev staty och av honom finns det faktiskt tre skulpturer på Djurgården. Därefter kom skulpturer av Gustav Fröding, Jenny Lind, Carl Wennerberg, Karl Nordström, Astrid Lindgren med flera. En av de senaste bysterna visar Folke Bernadotte. Under åren som gått har antalet skulpturer vuxit och flera tillkommer hela tiden medan några byts ut. Dryga 70-talet sköna skulpturer Just nu finns drygt 70 skulpturer att upptäcka på Djurgården. Vi har koncentrerat oss på de skulpturer som finns på södra Djurgården och Ladugårdsgärde, det vill säga området direkt norr om Djurgårdskanalen och vi har låtit Lindarängsvägen, Oxenstiensgatan, Strandvägen och Saltsjön utgöra gränser. De drygt 70 skulpturerna har alla fått sitt eget uppslag med fakta om motiv, historia och skulptör. Södra Djurgården är det klart skulpturtätaste området och man tar sig enkelt mellan de olika skulpturerna på stigar och vägar, ofta längs med vattnet. I boken finns också en skulpturkarta över södra Djurgården och Ladugårsgärdet med fem olika förslag till skulpturvandringar inlagda men det går självklart lika bra att skapa sin egen runda. Oavsett om man vill vandra, cykla, rida, jogga eller ta spårvagn finns det en skulptur att upptäcka på Djurgården.
12 APOLLO Johan Tobias Sergel (1740 1814) Rosendals slott Kartnr 31 Parken utanför Rosendals slott pryds bland annat av bronsskulpturen Apollo, en kopia av Johan Tobias Sergels klassiska skulptur från 1770-talets italienska period. Det var hans första arbete i marmor. Han började arbeta med skulpturen på senhösten 1771 och förlagan var ett berömt verk av Praxiteles. Sergels original finns nu i pelarsalen på Stockholms slott. Det var i samband med slottsparkens stora utsmyckning 1836 som skulpturen Apollo placerades där tillsammans med tre andra antika skulpturer; Venus, också den av Sergel samt Ödledödaren och Solsångaren. Apollon är en av den grekiska mytologins främsta gudar. Han var en suverän bågskytt men framför allt var han musikens, konstens och vetenskapens gud. Dessutom stod han för två viktiga dygder: Måttfullhet och självkännedom. Skulptören Tobias Sergel debuterade som konstnär vid 16 års ålder. Han studerade konst i Rom mellan 1767 och 1778 och kom där i kontakt med de odödliga antika mästerverken. Detta resulterade bland annat i två av hans mest kända skulpturer, Apollo och Venus och här lade han grunden för hela sitt konstnärskap. Sergel är en av de största svenska skulptörerna genom tiderna och en av dem som befäste nyklassicismen i Sverige under Gustav III i slutet av 1700-talet. Hans kanske mest kända skulptur; den över Gustav III på Skeppsbron är också påverkad av en antik Apollo-skulptur, Apollo di Belvedere. Myten om Apollon och Daphne Flodguden Peneios hade en vacker dotter. Hon hette Daphne och var mycket blyg och strövade därför gärna omkring ensam i markerna. En dag när Apollon träffade kärleksguden Eros blev de ovänner. Eros var liksom Apollon en föredömlig bågskytt och han hade två sorters pilar några med guldspets och några med blyspets. Träffades man av en guldpil i hjärtat blev man förälskad i den första man såg. Träffades man däremot av en blypil drabbades man av avsky och hat. I samband med bråket sköt Eros i vrede en guldpil rakt i hjärtat på Apollon. Strax därefter fick Eros syn på Daphne och sköt en blypil rakt i hennes hjärta. I samma ögonblick möttes Apollon och Daphne. På grund av guldpilen blev Apollon förstås förälskad i den vackra Daphne medan blypilen i hennes hjärta istället ledde till att hon blev ännu skyggare och hon flydde fylld av avsky och rädsla. Men hur snabb hon än var så var Apollon snabbare och han förföljde henne förblindad av kärlek. Till slut nådde Daphne fram till sin far Peneios och bönföll honom att rädda henne från sin förföljaren, som i det ögonblicket var så nära att han precis kunde nudda henne. För att rädda sin dotter förvandlade Peneios henne till ett lagerträd. Hennes ögon slöts, hennes fötter växte ned i jorden och hennes höjda armar förvandlades till lövklädda grenar. Apollon omfamnade klagande trädstammen och kände hur hennes hjärta sakta slutade slå. När han inte kunde få henne till maka utsåg han istället lagerträdet till sitt heliga träd. Idag är lagerkransen en symbol för vetenskap och konst och därmed också för Apollon.
Artur Hazelius Johan Axel Wetterlund (1858 1927) Hazeliusporten, Skansen Kartnr 19 Det finns flera berättelser om hur stockholmaren och folklivsforskaren Artur Immanuel Hazelius fick idén till sitt folklivsmuseum. En av de trevligaste hävdar att han fick idén under ett besök i Dalarna 1872, där han en söndag såg hur folk var på väg till högmässan i sina kyrkbåtar och han upptäckte då att de inte hade renodlade folkdräkter på sig utan också modernare och mer praktiska plagg. Plötsligt insåg han att den gamla allmogekulturen höll på att försvinna och förstod också att det som en gång var borta snabbt skulle falla i glömska. Han beslöt då att starta en insamling av gamla folkdräkter och redan 1873 öppnade han de skandinavisk-etnografiska samlingarna på Drottninggatan i Stockholm. Att återskapa allmogehistorien var själva målsättningen för Artur Hazelius och som filolog och folklivsforskare hade han en vision om ett stort friluftsmuseum med byggnader, föremål och interiörer från hela Sverige. 1891 öppnades Skansen och 1907, sex år efter hans död invigdes Nordiska museet. Känn dig själv var Artur Hazelius motto. Han menade att man bättre kan förstå sig själv genom att lära sig mer om historia. Tack vare honom kan vi idag uppleva ett Sverige som det såg ut för 100-150 år sedan. Bronsbysten av Artur Immanuel Hazeliuz är skapad av Johan Axel Wetterlund, som framför allt är känd för sina åtta skulpturer av kända historiska svenskar på Stockholms slotts södra fasad samt de fyra allegoriska grupperna vid Logården. 15