BUDGET FÖR TEKNISKA NÄMNDEN ÅR 2007 Lägga in del av Kfn i siffrorna tidigare år EKONOMISK SAMMANSTÄLLNING

TANUMS KOMMUN Datum Referens Samhällsbyggnadsförvaltningen 2006-09-19 Elisabeth Lönn Bilagor 1-11 förvaras hos tekniska nämnden BUDGET FÖR TEKNISKA NÄMNDEN ÅR 2007 Lägga in del av Kfn i siffrorna tidigare år EKONOMISK SAMMANSTÄLLNING Budget Budget Bokslut Bokslut Bokslut 2007 2006 2005 2004 2003 Intäkter 121 292 121 883 118 604 111 908 Kostnader -76 593-74 771-72 576-71 878 Kapitalkostnader -53 891-54 038-54 354-52 200 Verksamhetsresultat -9 339-6 228-8 325-12 169 Finansiella poster -71-71 -48-191 Resultat -9 410-6 236-8 374-12 360 Kommunbidrag 14 419 11 745 10 749 11 859 12 693 Förändring eget kapital 2 335 2 335 3 485 333 -varav taxefinansierat 2 400 5 022 4 589 392 Balanserat resultat 8 449 3 936 451 -varav taxefinansierat 8 000 2 978-1 611 VERKSAMHETSBESKRIVNING Tekniska nämnden uppdrag är att skapa förutsättningar för en hållbar samhällsutbyggnad, förvalta kommunens fastigheter, förse kommunens verksamheter med lokaler samt bygga och förvalta teknisk infrastruktur som gator, allmänna platser, vatten och avloppssystem och avfallshantering för. Nämnden är anställningsmyndighet för all personal inom samhällsbyggnadsförvaltningen. Övergripande mål Kvalitet/Service: Att leverera de tjänster som uppdraget omfattar med en uppfattad god service Miljö: Verka för ett hållbart samhälle genom att bidra till att de nationella miljömålen nås Personal-arbetsmiljö: Anpassad personalvolym och utvecklad kompetens till verksamhetens dagliga och långsiktiga behov. Ekonomi: God ekonomisk hushållning med tilldelade resurser samt sträva efter full kostnadstäckning genom avgifter och taxor 1(30)

OMVÄRLDSANALYS Ekonomi, behov, volymutveckling, personal Samhällsbyggandet Samhällsbyggandet utvecklas i relation till samhällets ekonomiska utveckling. Byggnationen är omfattande när samhället har ekonomisk uppgång och ca 40 % av samhällets omsättning kommer från byggsektorn. Kommunen förväntas ha en planberedskap, exploatera infrastruktur och bistå med service för byggmarknaden. Samhället och miljösituationen ställer dessutom ständigt större krav på ett effektivt miljöarbete för att nå nationens miljömål och ett långsiktigt hållbart samhälle. Tanum har utvecklats under lång tid särskilt vad avser delårsboende och besöksnäringen. Verksamheterna som styrs genom Tn bidrar till service för ca 50 000 användare. Kraven från både samhället (genom lagar) och samhällsmedborgare ökar ständigt. Kommunen bör anpassa sin organisation efter den stora efterfrågan som finns eller alternativt bromsa utvecklingen av byggandet. Om kommunen väljer att utvecklas med marknaden så bör avgifter täcka kostnader för både utförande och drift av infrastrukturen i samhället. Kommunen har idag inte anpassat organisationen efter den utvecklingen. Från 1 januari 2007 kommer en ny VA-lag som innebär förändringar på lång sikt vad avser både ekonomisk redovisning, rutiner för verksamheten som kommunalt huvudmannaskap för mindre bebyggelseområden. Ny lag om skatt på förbränning av avfall ger ökade kostnader på avfallsverksamheten Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen är inte bemannad för att möta de behov som finns för att planera, utveckla samt driva verksamheten. För att kunna leda samhällsbyggnadsförvaltningen, se framåt och planera samhällena på ett effektivt och uthålligt sätt krävs att resurser och organisation finns för att beakta både miljö, ekonomi, personal och samhällsinnevånarnas behov på såväl kort som lång sikt. Detaljplanearbetet måste ske i den takt som KS beslutar om planprövningstillstånd, kommunens behov av planerad tomtmark, infrastruktur samt behov av att göra om gamla detaljplaner. Genomförande av planer och exploateringsprojekt kräver egen personal som får prioritera denna verksamhet så att samhällsutbyggnaden inte stannar av efter att detaljplaner antagits. Organsationen för detaljplanearbete och exploatering/genomförande bör knytas hårdare till varandra. VA-verksamheten lider av växtverk och pga höga kapitalkostnader begränsas utveckling för att effektivisera driften och utöka va-verksamhetsområdena. Ledningskartor, dagvattenledningar, vattenledningar och produktionsanläggningar måste utvecklas. Den kartbaserade informationssystemen, GIS, som nyligen har installerats måste utvecklas och göras användarvänlig för kommunens förvaltningar. Även här måste en förstärkning ske och verksamheten konkurrerar idag med exploateringsverksamheten då den sköts av samma handläggare. 2

Samhällsbyggnadsförvaltningen har genom både TN som MBN ärenden som våra kunder driver genom advokater. Behovet ökar därför att även vi driver dessa ärenden med egen juristkompetens. Vi ser ingen möjlighet att ha en egen jurist, men vill lyfta frågan till central nivå för att om möjligt kunna dela juristkompetens med övriga förvaltningar eller grannkommuner. Att anlita kommunförbundet går till viss del, men täcker inte hela vårt behov. Kommunal service och anläggningar kräver resurser för drift och långsiktigt underhåll. Inom TN verksamhet finns stora underhållsbehov och kompletteringar av anläggningar för att vidmakthålla anläggningarnas status och även fullgöra förbättringar som krävs för att effektivisera verksamheten. Inte bara ekonomi är styrande utan i allra högsta grad miljö och servicenivå. Det är viktigt att kommunen avsätter en realistisk budget för att finansiera drift med en tydlig och medveten inriktning på vad skattemedel resp avgifter kan finansiera. Det är också viktigt att se att driftpersonal måste prioritera drift och kan inte arbeta med utvecklingsfrågor som är prioriterade. Ambitionsnivån/standarden på olika anläggningar och service bör vara uttalade och anpassas till budgeten. Kapitalet urholkas och allmänhetens förtroende för kommunens förmåga att driva välfärdsanläggningar minskar. Kommunen behöver prioritera det som skall ingå i verksamheten och prioritera bort det som inte tillhör det kommunala ansvaret. Samhällets aktörer bör göras aktiva för att finansiera det som skattekollektivet eller avgiftsfinansierade verksamheter inte kan bära VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR Personal Drift Administration Juristkompetens. Gemensam finansiering med andra förvaltningar/grannkommun er. Exploatering Energi Gator och parker Vatten och avlopp Normalt vägunderhåll, 1000 tkr Beror på hur redovisningen/periodisering sker + 100 till 4 Mkr. 3

Höj eller sänk taxan. Renhållning Förbränningsskatt cirka 1 Mkr. Ökad standard på samhällsstäd och offentliga toaletter Taxerevidering Fastighetsförvaltning Delar av Kultur- och fritidsförvaltningen 2 vaktmästartjänster övertas. Behov utreds 2007. Befintlig budget övertas. Behov utreds 2007. EFFEKTIVISERINGSÅTGÄRDER - BESPARINGSÅTGÄRDER Tekniska nämnden är en verksamhet som till största delen är finansierad genom taxor. Detta gör att åtgärderna till största delen ger sänkta taxor, sett ur ett helhetsperspektiv. Det totala belopp som åtgärderna ska omfatta är drygt 1 180 tkr, varav 160 tkr avser skattefinansierade verksamheter och ger en minskning av kommunbidraget med drygt 150 tkr. Största delen av kommunbidraget är från verksamheten Gator och vägar. Besparing kan inte ske genom personalförändring eller minskning av kostnader för drift av befintliga vägar. Tvärtom saknas medel för att underhålla vägar till normalnivå. Besparingspotential finns då kommunen har åtagit sig drift av vägar som inte är kommunala och snöröjer på vägar som uppbär statliga bidrag. Genom att sluta snöröja de senare vägarna kan kostnaderna reduceras med cirka 200 tkr. Därutöver kan kommunen arbeta med att minska det kommunala väghållningsansvaret. Kommunbidrag erhålls även för delar av exploateringsverksamheten främst kapitalkostnader för mark. De stora intäkterna för markförsäljning bokförs centralt inom kommunen. Verksamhetens övriga kostnader utgörs av kostnader för att ta in arrenden, hyror, administration av tomtkö och upprättande av exploateringsavtal. Det är inte möjligt att minska dessa kostnader, snarare skulle intäkterna kunna öka genom att mer aktivt arbete med dessa områden samt att försälja mark på mer marknadsmässiga grunder. Administrationen skulle också kunna effektiviseras genom förenklade och mer effektiva rutiner mellan kommunstyrelsen och tekniska nämnden, till exempel att exploateringsavtal och mindre markförsäljningar hanteras av tekniska nämnden. Åtgärder måste ses i relation till servicenivå. Servicenivån uppfattas som låg när det gäller snöröjning, vägunderhåll, städning dvs den offentliga miljön. Samtidigt är det där vi kan reducera kostnaderna och därmed få ännu mer kritik Kommunen måste se över sina intäkter 4

och inte bara förvänta sig att personalen ska spara och ta ännu mer kritik för det som inte kan göras. Föreslagna åtgärder finns i tabell nedan samt mer beskrivna under respektive verksamhet. Föreslagna åtgärder Administration Ingen föreslagen åtgärd Exploatering Öka skogsuttaget Avyttra icke strategisk mark Effektivare rutiner mellan Tn Ks - Kf Energi Gator och parker Vatten och avlopp Renhållning Fastighetsförvaltning Ingen föreslagen åtgärd Höja snögränsen till 20 cm Ta bort snöröjning/ta in statsbidrag - vägföreningar Bilda vägföreningar Enbart lagning av akuta skador på vägarna Utbyte av belysningsarmaturer Ledningssanering av ovidkommande vatten - Invest Optimera maskinparken för att effektivare avvattna slammet Verifiera antalet båtplatser och campingtomter som är anslutna till va-systemet Införa betalsystem för företag och verksamhet Uppsägning av avtalet med Västkuststiftelsen Sänkt standard på samhällsstädningen Ta bort sex återvinningsgårdar Förändrad uppvärmning av bland annat Fjällbacka service tre alternativa investeringar KONSEKVENSANALYS Om hela tekniska nämndens åtgärder på 1 180 tkr skulle tas från verksamhet som har kommunbidrag skulle detta utgöra drygt 14 procent av de påverkbara kostnaderna, exklusive kapitalkostnader, på dessa verksamheter. Detta är orimligt. Förslaget att sluta snöröja på vägar som får statsbidrag för snöröjning medför effektiviseringskrav/besparing på cirka 200 tkr och medför minskade utgifter för kommunen, men ökade utgifter för vägföreningarna jämfört med idag. Det som ändå stöder en borttagande av snöröjningen på dessa vägar är det faktum att statligt snöröjningsbidrag erhålls av vägföreningen. Idag möjliggör snöröjningsbidraget en lägre vägföreningsavgift eller en högre standard för vägföreningens medlemmar i och med att kommunen snöröjer vägen. 5

Effektiviseringar från VA kan göras enligt förslag, men innebär investeringar Kostnadsminskning på renhållning drabbar helt städning/offentliga toaletter i samhällen som redan är kritiserade. Kostnadsminskning i fastighetsförvaltningen innebär investeringar eller drabbar helt underhållet som idag ligger på en normalnivå och fungerar bra. DISPOSITION AV ÖVERSKOTT/AMORTERING AV UNDERSKOTT Tekniska nämnden planerar inte, i dagsläget, att använda sig av sitt balanserade överskott, men vill ändå inte avsäga sig möjligheten att göra så inom de verksamheter som har balanserade överskott. ADMINISTRATION Budget Bokslut Bokslut Bokslut 2006 2005 2004 2003 Verksamhetens intäkter 2 742 2 253 2 051 2 116 Verksamhetens kostnader -2 738-2 553-2 388-2 556 Kapitalkostnader -3-15 -3-9 Verksamhetsresultat 1-315 -340-448 Finansiella poster -1-1 -1 - Resultat - -315-341 -448 Kommunbidrag - 390 380 398 Förändring eget kapital - 75 39-50 Verksamhetsbeskrivning Administrationen består av två verksamheter, tekniska nämnden och den gemensamma administrationen som svarar för ledningen av samhällsbyggnadsförvaltningen. Samhällsbyggnadsförvaltningen är tekniska nämndens och miljö- och byggnadsnämndens beredande och verkställande organ. Nämndens uppdrag är att på demokratiska grunder styra verksamheterna. Nämndens arbete består mest av dess mötesverksamhet och den eftermiddag en gång i veckan som nämndsordföranden finns tillgänglig för telefon och besök. Nämnden har mellan 10-12 möten per år och antalet ärenden som nämndens behandlar ligger i genomsnitt på cirka 230. De skattefinansierade verksamheterna gator och vägar samt exploatering står för cirka hälften av alla ärenden. Den gemensamma administrationens uppdrag är att skapa administrativa förutsättningar för effektiv verksamhet och effektiva beslut samt utgöra en informationskanal för samhällsbyggnadsförvaltningen internt och externt. 6

Arbetet inom den gemensamma administrationen leds av förvaltningschefen och inrymmer registrator/nämndssekreterare, personalansvarig samt ekonom, 3,5 tjänster. Uppgifterna består bland annat av postöppning, diarieföring, nämndsadministration, personalfrågor, ekonomiska frågor samt förvaltningsledningsfrågor. I diariet nyregistreras cirka 350 ärenden varje år och antalet diareförda händelser brukar genomsnittligt vara cirka 1 500, men trenden är ökande. Verksamhetsinriktning-övergripande mål Nämnden skall på ett effektivt och sakligt sätt behandla ärenden inom sitt verksamhetsområde. Målet för den gemensamma administrationen är att nämnden och de nyttjande verksamheterna skall finna stöd i sitt dagliga arbete med administration, personalfrågor och handläggning samt få information om aktuella händelser inom förvaltningen och kommunen. Utvecklad verksamhetsinriktning-detaljerade mål Servicemål: Den gemensamma administrationen lovar att någon inom verksamheten finns tillgänglig alla arbetsdagar mellan klockan 9-15, när arbetstiden enligt schema är 8-17. Bekräftelse på att inkommen handlingen mottagits skall skickas inom tre arbetsdagar efter mottagandet. Bekräftelsen ska innehålla diarienummer och handläggare. Alla ekonomiska uppföljningar skall finnas tillgängliga på Intranet inom 10 dagar efter månadsbryt. Informationsblad ska ges ut 8-10 gånger per år. Bladet ska förmedla aktuella händelser inom förvaltningen och kommunen samt vara ett överbryggande informationsinstrument mellan alla verksamheter inom samhällsbyggnadsförvaltningen. Kvalitetsgarantier Bekräftelse på att inkommen handlingen mottagits skall skickas inom tre arbetsdagar efter mottagandet. Bekräftelsen ska innehålla diarienummer och handläggare. Den gemensamma administrationen lovar att någon inom verksamheten finns tillgänglig alla arbetsdagar mellan klockan 9-15. Större verksamhetsförändringar Samhällsbyggnadsförvaltningen har genom både tekniska nämnden som miljö- och byggnadsnämnden ärenden, som våra kunder driver genom advokater. Behovet ökar därför att även vi driver dessa ärenden med egen juristkompetens. Vi ser ingen möjlighet att ha en egen jurist, men vill lyfta frågan till central nivå för att om möjligt kunna dela juristkompetens med övriga förvaltningar eller grannkommuner. Att anlita kommunförbundet går till viss del men täcker inte hela vårt behov. Effektiviseringsåtgärder - besparingsåtgärder 7

Denna verksamhet är helt internfinansierad och åtgärderna inom verksamheten leder till lägre kostnader inom de betalande verksamheterna. Åtgärderna motsvarar en kostnad på 41 tkr och utifrån budget 2006 hänför sig 15 tkr mot kommunbidragsfinansierad verksamhet. Något förslag på åtgärder har ej tagits fram för denna verksamhet. EXPLOATERING Budget Bokslut Bokslut Bokslut 2006 2005 2004 2003 Verksamhetens intäkter 1 160 1 370 1 179 1 306 Verksamhetens kostnader -1 228-1 411-1 133-1 121 Kapitalkostnader -1 379-1 442-1 967-1 915 Verksamhetsresultat -1 455-1 483-1 920-1 730 Finansiella poster -5-2 -6-4 Resultat -1 460-1 486-1 927-1 734 Kommunbidrag 1 452 1 321 1 865 1 998 Förändring eget kapital - -165-62 264 Verksamhetsbeskrivning Verksamheten skall förvalta, upplåta och utveckla mark för samhällsnära helårsboende och verksamheter. Inom verksamheten sker avtalsskrivning och debitering av tomträtter och övriga arrenden, administration av tomtkö och försäljning av bostadstomter samt ansvar för olika lantmäteritekniska frågor och avtalsskrivning i samband med detaljplaneläggning. Köp och försäljning av fastigheter samt förvaltning och skötsel av kommunens markreserv. Verksamheten omfattar 1,0 tjänst. Verksamhetsinriktning-övergripande mål Att det alltid skall finnas byggklara tomter i kommunen. Att få full kostnadstäckning inkl för reinvesteringar. Utvecklad verksamhetsinriktning-detaljerade mål Servicemål: Att väntetiden för att få ett erbjudande via tomtkön skall understiga fem år i någon av de fyra största tätorterna. Att inom en vecka vid förfrågan översända ansökningshandlingar och informationsmaterial angående tomtkön. Ekonomiskt mål: 8

Att i samband med all detaljplaneläggning teckna avtal som säkrar interna och externa ersättningar för infrastrukturella åtgärder av olika slag. Kvalitetsgarantier Att väntetiden för att få ett erbjudande via tomtkön skall understiga fem år i någon av de fyra största tätorterna. Att inom en vecka vid förfrågan översända ansökningshandlingar och informationsmaterial angående tomtkön. Större verksamhetsförändringar Nya regler för tomtkö samt tomtköavgift föreslås. Effektiviseringsåtgärder - besparingsåtgärder Denna verksamhet är både intäkts- och kommunbidragsfinansierad. Verksamhetens åtgärder ska motsvara 19 tkr och ger 10 tkr i lägre kommunbidrag. Det som föreslås är: Utöka skogsuttaget. Konsekvensbeskrivning En kortsiktig ekonomisk optimering som i längden påverkar det ekonomiska utfallet. Det är bättre att sälja vid rätt tillfälle när det är höga virkespriser. Avyttra icke strategisk mark. Konsekvensbeskrivning Detta kan innebära höga återanskaffningskostnader vid eventuellt framtida behov. Effektivare rutiner för hantering av exploateringsavtal mellan Tn, Ks och Kf skapar ekonomiskt utrymme i samtliga led. Konsekvensbeskrivning Att tekniska nämnden övertar ansvaret för exploateringsavtal i enlighet med upprättade riktlinjer. 9

ENERGI Budget Bokslut Bokslut Bokslut 2006 2005 2004 2003 Verksamhetens intäkter 255 255 255 255 Verksamhetens kostnader -320-269 -240-235 Kapitalkostnader - - - - Verksamhetsresultat -65-14 15 20 Finansiella poster - - - - Resultat -65-14 15 20 Kommunbidrag - - - - Förändring eget kapital -65-14 15 20 Verksamhetsbeskrivning Kommunens energiplanering skall syfta till att stimulera energisparande samt användning av förnyelsebar energi. Privatpersoner, små- och medelstora företag samt föreningar och organisationer erbjuds kostnadsfri och opartisk energirådgivning. Energirådgivningen skall förmedla lokalt och regionalt anpassas kunskap om energianvändningen samt om förutsättningarna att förändra energianvändningen i lokaler och bostäder. Verksamhetsinriktning-övergripande mål En aktuell energiplan skall finnas. Energirådgivning skall erbjudas privatpersoner, organisationer och småföretag. Full kostnadstäckning skall finnas för verksamheten. Energiplanen syftar till att de nationella miljömålen skall nås. Utvecklad verksamhetsinriktning-detaljerade mål Kvalitetsmål: Energiplanen skall revideras minst vart 10 år. Servicemål: Rådgivning per telefon och besök skall erbjudas. Ekonomiskt mål: Full kostnadstäckning skall finnas för verksamheten. Miljömål: Aktiviteter skall formuleras för att möta miljöhotet om klimatförändringar. 10

Kvalitetsgarantier Besöksrådgivning erbjuds en dag i veckan. Telefonrådgivning ges alla kontorsdagar. Större verksamhetsförändringar Inga större verksamhetsförändringar planeras. Effektiviseringsåtgärder - besparingsåtgärder Denna verksamhet är helt statsbidragsfinansierad och är i balans. Därför kommer ingen åtgärd att tas fram. De två senaste åren obalans beror på att ingen egen finansiering skett av kommunens energiplan. GATOR OCH PARKER Budget Bokslut Bokslut Bokslut 2006 2005 2004 2003 Verksamhetens intäkter 605 834 718 1 006 Verksamhetens kostnader -6 912-6 390-6 241-7 014 Kapitalkostnader -3 966-3 936-4 652-4 467 Verksamhetsresultat -10 273-9 492-10 175-10 475 Finansiella poster -20-12 -34-21 Resultat -10 293-9 504-10 209-10 497 Kommunbidrag 10 293-9 038 9 358 10 297 Förändring eget kapital - -466-851 -200 Verksamhetsbeskrivning Att skapa förutsättningar för ett gaturum med god framkomlighet och trafiksäkerhet. Förvalta och utveckla parker och övrig mark för attraktivitet, aktivitet och rekreation. Inom verksamheten byggs och förvaltas gator, parkering, belysning och allmänna platser. Verksamheten sköter kommunens trafiksäkerhetsarbete. Inom gator och parker finns 4,35 tjänster, varav en på heltid projektanställd trafikinformatör och en projektbaserad 40 procentig administratörstjänst. Parkverksamheten har 1,25 tjänster och delar personal med samhällsstädet inom renhållningen. Den belagda vägytan som ska underhållas är 229 470 kvm och underhållskostnaden 2005 var 2,93 kr/kvm. Den offentliga belysningen har 2 569 belysningspunkter som skötas och underhållas. År 2005 var kostnaden per belysningspunkt, exklusive kapitalkostnad, 587 kr. Verksamhetsinriktning-övergripande mål Det kommunala gatu- och vägnätet skall erbjuda trafikanterna en säker trafikmiljö och en tillfredsställande vägstandard året runt. 11

Gång- och cykelvägar efterstävas, där trafiksituationen kräver det. I kommunen skall vi ha ändamålsenlig gatubelysning som ökar trafiksäkerheten och tryggheten. Vi ska snöröja kostnadsfritt för helårsboende, som ej har bidrag eller röjning genom staten. Vi ska tillhandahålla parkeringsplatser inom rimliga gångavstånd i samhällskärnor. Parker och övriga allmänna ytor skall vara välskötta. Utvecklad verksamhetsinriktning-detaljerade mål Kvalitetsmål: Tre gånger per år kontrolleras all gatubelysning och åtgärdas vid behov av den av kommunen anlitade entreprenören. Servicemål: Åtgärdar påtalade akuta vägskador inom en vecka. Snöröjer för permanentboende vid 10 cm snödjup. Belysning som slocknat på ställen som ur trafiksäkerhetssynpunkt kan utgöra en fara skall åtgärdas inom två arbetsdagar. Belysning som slocknat på längre sammanhängande sträckor skall åtgärdas inom 14 dagar. Parkering för besökande och boende utan eget parkeringsutrymme skall erbjudas inom 1 km gångavstånd. Ekonomiskt mål När de budgeterade kostnaderna för vintervåghållning ej täcker de verkliga kostnaderna skall medel för akuta vägskador användas som buffert. Parkeringsverksamheten skall ha full kostnadstäckning. Miljömål: Gång- och cykelvägar skall byggas ut med minst 1 km/år. Alla belysningsarmaturer som byts ut ska bytas till energisnålare armaturer. Kvalitetsgarantier Åtgärdar påtalade akuta vägskador inom en vecka. Snöröjer för permanentboende vid 10 cm snödjup. Parkering för besökande och boende utan eget parkeringsutrymme skall erbjudas inom 1 km gångavstånd. Gång- och cykelvägar skall byggas ut med 1 km/år. Gatubelysning Tre gånger per år kontrolleras all gatubelysning och åtgärdas vid behov av den av kommunen anlitade entreprenören. Kontrollerna skall utföras under perioden februari-mars, augusti-september och november-december. Belysning som slocknat på ställen som ur trafiksäkerhetssynpunkt kan utgöra en fara skall åtgärdas inom två arbetsdagar. 12

Belysning som slocknat på längre sammanhängande sträckor skall åtgärdas inom 14 dagar. Övriga enstaka lampor som slocknat skall åtgärdas i samband med ordinarie skötselrunda. Alla belysningsarmaturer som byts ut ska bytas till energisnålare armaturer. Större verksamhetsförändringar Om ett fullgott underhåll ska finnas på vägar där kommunen är väghållare behövs ytterligare cirka 1 000 tkr. Underhållet på kommunens vägar är eftersatt sedan lång tid. Tekniska nämnden begär att få 1 000 tkr i utökat anslag för att kunna fullfölja sitt uppdrag som kommunens väghållare. De senaste 10 årens eftersläpade vägunderhåll uppgår till cirka 8 000 tkr. I samband med organisationsutredning överförs byggnader och grönytor från kultur & fritid till tekniska nämnden. Omfattningen utreds under hösten och är ännu inte fastställd. Effektiviseringsåtgärder - besparingsåtgärder Denna verksamhet är till 94 procent finansierad genom kommunbidrag. Dess åtgärder motsvarar 104 tkr och minskar kommunbidraget med 98 tkr. Kommunbidrags minskningen är räknad generellt över den totala verksamheten och varierar var åtgärderna läggs. Förslag till effektiviseringsåtgärder: Höja snögränsen till 20 cm. Konsekvensbeskrivning Höjning av snögränsen medför att antalet utryckningar blir färre, men att de som blir kommer att kosta mer på grund av att snöröjningsarbetet blir besvärligare. Detta leder kanske inte till någon kostnadsbesparing. Ta bort snöröjning/ta in statsbidrag för snöröjning på vägföreningsvägar med statsbidrag. Konsekvensbeskrivning Oförändrad standard för fastighetsägarna, men kommunen minskar sitt åtagande och vägföreningarna sköter helt sina vägar med bland annat statsbidrag/nya inkomster för kommunen på 200 tkr, men oförändrade utgifter. Bilda vägföreningar i samhällena enligt gällande planer. Konsekvensbeskrivning Mycket arbete för kommunen, stort motstånd och stora investeringar då vägnätet måste iordningställas till en normalstandard innan övertagandet. Ett alternativ är att bilda föreningar och att ett driftavtal tecknas mellan vägföreningen och kommunen där kommunen som entreprenör sköter vägföreningens vägar. Vägföreningens medlemmar betalar skötseln. 13

Enbart laga akuta skador i gator, inget övrigt underhåll eller omläggning medför att kostnaderna kan sänkas med 250 tkr. Konsekvensbeskrivning Tanums kommun har under perioden 1995 2005 utfört asfalteringsåtgärder på kommunens vägnät som uppgår till cirka 230 000 kvm till en genomsnittlig kostnad på cirka 700 tkr/år. Ett normalt underhåll kan beräknas uppgå till cirka 1 500 tkr/år. Ett ackumulerat underhållsbehov på cirka 8 000 tkr sett över en tioårsperiod föreligger således, vilket kommer att innebära extraordinära insatser inom en snar framtid. För år 2006 har avsatts 682 tkr. Med hänvisning till de stora skador som uppkom efter den stränga vintern 2005/2006 begärdes extra pengar för att åtgärda skadorna. Framställan avslogs. Då vinterväghållningen 2006 kommer att innebära avsevärt högre kostnader än vad som erhållits i budgeten kommer detta att påverka avsatta medel till beläggningsåtgärder. Totalt kommer cirka 200 tkr att kunna användas till beläggningsåtgärder mot de 1 500 tkr som behövs för ett normalt underhåll. Detta innebär att endast de större och trafikfarliga skadorna i vägarna kommer att åtgärdas. I princip kommer endast akuta vägskador att åtgärdas. Dåliga beläggningar släpper ner vatten som sedan fryser och spränger hål som snabbt blir stora, vilket resulterar i ständiga småreparationer. Det innebär stor kapitalförstöring att skjuta erforderliga åtgärder på framtiden då detta innebär att kostnader för tillfälliga åtgärder är bortkastade samt att betydligt mer omfattande åtgärder måste göras vid senare tillfälle. Vid en genomgång under våren 2006 framkom följande akuta/motiverade åtgärder: Tanumshede cirka 1 900 tkr Grebbestad 150 tkr Fjällbacka 200 tkr Utbyte av belysningsarmaturer. Konsekvensbeskrivning En investering görs för att byta från kvicksilver- till natriumarmaturer, vilket medför lägre elförbrukning med cirka 40 procent. Detta skulle med dagens elpris medföra en besparing på cirka 290 tkr per år, om alla byts. Total investeringen för att byta alla kvicksilverarmaturer till natriumarmaturer är idagsläget inte känd. 14

VATTEN OCH AVLOPP Budget Bokslut Bokslut Bokslut 2006 2005 2004 2003 Verksamhetens intäkter 37 824 35 382 35 492 30 234 Verksamhetens kostnader -15 150-15 079-15 422-14 389 Kapitalkostnader -17 279-16 402-16 465-15 023 Verksamhetsresultat 2 395 3 901 3 606 822 Finansiella poster 5-5 36-4 Resultat 2 400 3 896 3 642 818 Kommunbidrag - - - - Förändring eget kapital 2 400 3 896 3 642 818 Balanserat resultat 7 254 3 358-284 Verksamhetsbeskrivning Att till abonnenter leverera vatten med god kvalitet och smak samt på ett miljömässigt sätt omhänderta och rena avlopp. Att skapa och förvalta en VA-struktur för framtida utveckling av samhället. Va-verksamheten har många utspridda verksamhetsområden och därav 47 mil nergrävda ledningar, 10 avloppsverk, 3 dricksvattenverk, 7 dricksvattenresoarvarer och 78 pump- /tryckstegringsstationer. Vi levererar vattentjänster till 5 763 hushåll, 250 verksamheter, 1 000 campingtomter och cirka 220 båtplatser,. Antalet campingtomter och båtplatser är osäkert och en undersökning pågår med att verifiera antalet. Verksamheten producerade 723 383 m 3 renvatten och renade 1 363 144 m 3 avloppsvatten under 2005. Funktion och resultat på våra reningsverk är bra, även under sommarmånader när systemet är fullt utnyttjat. Personalen består av 8 tjänster på drift och underhåll samt 2,75 tjänst inom ledning och administration. Va avdelning består till stor del av nyrekryterad personal såsom Drifttekniker, Va ingenjör och Va chef. De första tjänsteåren består av utöver ordinarie arbetsuppgifter, till stor del av insamling av information om verksamheten, utveckling av rutiner och upprättande av verksamhetsstyrning. Verksamhetsinriktning-övergripande mål Att tillgodose våra brukares behov av vattentjänster samt att bidra till en hållbar samhällsutveckling. 15

Utvecklad verksamhetsinriktning-detaljerade mål Kvalitetsmål: Leveransavbrott av dricksvatten skall inte vara längre än 24 timmar. Antalet klagomål från brukare skall visa en nedåtgående trend. Alla analyser av dricksvatten, avloppsvatten och slam skall uppfylla gällande myndighetskrav. Abonnent översvämningar orsakad av inträngande avloppsvatten via avloppsserviser skall inte inträffa inom samma verksamhetsområden med kortare återkomsttid än 10 år. Antalet vattenläckor skall understiga 10 st. Ekonomiska mål: Täckningsgrad, 100 procent. Att minska gapet mellan vår va-taxa och närliggande kommuners va-taxa. Öka antalet abonnenter. Miljömål: Kemikalieanvändningen skall minska. Användningen av elenergi skall minska per ansluten abonnent. Att verksamt bidraga till en långsiktigt och miljömässigt hållbar samhällsutveckling. Alla analyser av avloppsvatten och slam skall uppfylla gällande myndighetskrav. Mängden tillskottsvatten till reningsverken skall successivt minskas. Kvalitetsgarantier Dricksvatten Leveransavbrott skall inte vara längre än 24 timmar. Vid leveransavbrott bör hushåll kunna tillgodoses med dricksvatten via vattenpost eller vattentank inom 5 timmar, tiden 23-06 oräknad. Det skall finnas personal i ständig beredskap som tar hand om larm och fel på vattenverk och ledningsnät. Alla abonnenter skall ha ett gott och hälsosamt dricksvatten i tillräcklig mängd som uppfyller Livsmedelsverkets normer. Större verksamhetsförändringar En ny lag om allmänna vattentjänster träder i kraft 1 januari 2007. Detta innebär ökade krav på kommunen vad gäller utökning av verksamhetsområden för både dricksvatten, spillvatten, dagvatten. En inventering ska göras av verksamhetsområden för vatten, avlopp och dagvatten. För att få ekonomisk täckning för dessa eventuella investeringar i nya va-områden kommer kommunen att i högre grad få använda sig av tvångsanslutning. Krav på särredovisning inom kommunen av va- verksamheten finns. En översyn och anpassning av extern och intern redovisning pågår inom verksamheten beroende på förändrad lagstiftning. 16

En översyn av va-taxa och ABVA ska ske under hösten 2006 och våren 2007. En diskussion av taxekonstuktionen kommer att föras med närliggande kommuner. Stora investeringsvolymer cirka 4,5 Mkr bör avsättas till ledningsnätets underhåll och anpassning till dagens samhällsutveckling. Detta ger sänkta driftskostnader. Effektiviseringsåtgärder - besparingsåtgärder Denna verksamhet är helt taxefinansierad och åtgärderna sak motsvara 227 tkr. En använd åtgärd påverkar taxan för vatten- och avloppsabonnenterna. Uppdelning av drift- och tillsynskostnader inom VA-verksamheten, 12 469 tkr Analyskostnader, 205 tkr Internleasing bilar, 340 tk Telefoner och larmledningar, 250 tkr Hyror och sophämtning, 119 tkr Utbildning och andra personalsociala kostnader, 119 tkr Försäkring och riskkostnader, 21 tkr Konsulttjänster, 19 tkr Övrigt, 189 tkr Transporter, tömning av container (LBC), 119 tkr Personal, 3 374 tkr Reparationer och material, 1 339 tkr Köp av vatten, 194 tkr Tillsynsavgifter, 180 tkr Förbrukningsinventarier och material övrigt, 451 tk Omhändertagande av slam (RAMBO), 831 tkr Elavgifter, 2 533 tkr Kemikalier, 1 014 tk Entreprenader och köp av verksamhet övrigt, 513 tkr Grävning (FJB gräv), 138 tk Slamsugning ARV (Å&M o SITA), 576 tkr Kemikalier: Kemikaliedoseringen för rening av spillvatten är propotionell mot mängden inkommande spillvatten till reningsverken. Via sanering av ovidkommande vatten till spillvattensystemet minskar sådeles också kemikaliemängderna. Medeldoseringen av kemikalier i avloppsverken är 0,17 kg/m 3. En 10-procentig minskning, 136 300 m 3, av ovidkommande vatten minskar kemikaliemängden med 23 ton. Kemikaliepriset är 1 620 kr/ton och skulle medföra en besparing på drygt 37 tkr. Konsekvensbeskrivning Investeringsmedel behövs för att ledningssanerings ska kunna ske. En minskning av kemikalieanvändning ger miljövinster i mindre transporter till avloppsverk och ekonomiska fördelar för verksamheten. Elavgifter: Via sanering av ovidkommande vatten till spillvattensystemet minskar antalet drifttimmar på pumpar i pumpstationer och reningsverk. Det åtgår ca. 0,27 kwh för att 17

pumpa 1 m 3 spillvatten. I medeltal finns det tre pumpstationer med ledningssystem och ett reningsverk som spillvattnet passerar innan det når recipient. Detta ger en energiåtgång på 1,08 kwh för att transportera 1 m 3 till en kostnad av 0,81 kr/m 3 spillvatten genom spillvattensystemet (energipris 0,75 kr/kwh). En 10-procentig minskning av ovidkommande vatten, 136 300 m 3, skulle kunna ge en besparning på 147 MWh, nära 110 tkr. Konsekvensbeskrivning Investeringsmedel behövs för att ledningssanerings ska kunna ske. Minskning av ovidkommande vatten i spillvattensystemet ger miljövinster i färre bräddningar av orenat spillvatten och lägre elförbrukning. Saneringsplaner för ovidkommande vatten i kommunens spillvattensystemet upprättas. När saneringsplanerna är klara får ställning tas till hur många meter ledning som bör saneras per år. Slamomhändertagande: Slammängden är mängdberäknad till 1 415 m 3 per år. Vid en effektivare avvattning minskar vatteninnehållet i slammet och då minskar mängden slam som behöver omhändertagas. En minskning av vatteninnehållet med 2 procent ger en kostnadsminskning med nära 65 tkr. Konsekvensbeskrivning Kostnaden för att optimera maskinparken för slamavvattning beräknas till 30 tkr. Minskning av slamomhänertagande ger miljövinster i mindre transporter och ekonomiska fördelar för verksamheten. Öka antalet abonnenter Konsekvensbeskrivning Verifiera antalet båtplatser och campingtomter som är kopplade till va systemet. Benchmarking Jämförelse av Va verksamheten i kommunerna Munkedal, Sotenäs, Strömstad, Tanum och Lysekil år 2005. Kemikalieförbrukningen i reningsverken per år.g/m3 Förhållande mellan "total förbrukad mängd av processkemikalier för samtliga reningsverk i kommunen" och "total renad avloppsvattenmängd", g/m3 Lysekil 14,10 Strömstad 14,48 Sotenäs 14,99 Tanum 17,83 Munkedal 19,54 Driftkostnad per hushåll och år, kr/hushåll per år 18

Förhållande mellan "totala driftkostnader för kommunens VA-verksamhet" och "totala antalet hushåll belägna i kommunen" Tanum 3 306 Munkedal 3 777 Strömstad 3 801 Sotenäs 5 097 Lysekil ingen info Andelen tillskottsvatten, % Procentuell andel tillskottsvatten av renad volym avloppsvatten. Beräknas som ( 100% - total försåld vattenmängd / renad volym avloppsvatten ) Strömstad 26,0 Sotenäs 32,4 Tanum 55,2 Lysekil 57,5 Munkedal 58,5 RENHÅLLNING Budget Bokslut Bokslut Bokslut 2006 2005 2004 2003 Verksamhetens intäkter 22 180 22 513 21 282 19 428 Verksamhetens kostnader -22 028-21 245-20 232-19 615 Kapitalkostnader -170-143 -135-189 Verksamhetsresultat -20 1 125 916-375 Finansiella poster 20 1 32-50 Resultat - 1 126 948-426 Kommunbidrag - - - - Förändring eget kapital - 1 126 948-426 Balanserat resultat 747-379 -1 327 Verksamhetsbeskrivning Skapa förutsättningar för återvinning samt samla in och behandla hushållsavfall i kommunen. Erbjuda prydliga samhällen genom allmän renhållning och toaletter. Insamling, återvinning och behandling av hushållsavfall från 9 370 abonnenter (juni 2006), av dessa är cirka 4 400 helårsboende och cirka 4 950 delårsboende, 1 362 lägenheter i flerfamiljshus (SCB) samt cirka 15 000 m 3 från verksamheter med hushållsliknande avfall. Avfall från skärgården, som insamlas via Västkuststiftelsen, mottas och behandlas. Slamtömningar från enskilda avlopp, cirka 2 100 slamavskiljare samt 1 450 slutna tankar. 19

Slamavskiljarna töms till största delen med slamavvattningsfordon och belastar därmed inte kommunens avloppsreningsverk. Slam från sluten tank måste dock renas via reningsverken. Samhällsstädning utförs i kommunens fyra största samhällen samt städning av återvinningsgårdarna med cirka 5 600 mantimmar, år 2005. Vid behandling av allt avfall, från både industri och hushåll samt reningsverksslam, nyttiggjordes (2005) 86 procent till materialåtervinning, jordförbättring samt energiutvinning och 14 procent deponerades. Verksamhetsinriktning - övergripande mål Verksamheten skall arbeta för att minska avfallsmängden, som behandlas via förbränning och deponi, genom att stimulera till källsortering och kretsloppstänkande. Utsortering av farligt avfall skall öka. Renhållningsverksamheten skall ha full kostnadstäckning. Utvecklad verksamhetsinriktning-detaljerade mål Kvalitetsmål: Vid nya och större förändringar av bostads- och verksamhetsområden skall renhållningsavdelningen verka för att områdets avfallshantering kan skötas med så bra arbetsmiljö och trafiksäkerhet som möjligt. Servicemål De som vistas i våra samhällen skall uppleva att samhällena är prydliga. Alla hushåll och verksamheter erbjuds möjlighet att källsortera för kompostering. Återvinningsgårdar för tidningar och förpackningar skall finnas i varje samhälle. Miljöstationer, 7 st., för farligt avfall skall finnas kvar. Återvinningscentraler. Öppettiderna skall organiseras så att det är öppet under dagtid alla vardagar samt minst en kväll och lördag varje vecka på någon central, Tyft eller Hamburgsund. Ekonomiskt mål Täckningsgrad 100 %. Miljömål Andel hushåll som källsorterar för kompostering ska bibehållas, 73 procent. Mängden insamlat farligt avfall inkl småbatterier skall öka med 5 procent jämfört med föregående år. Nyttiggörandet av komposterbart material skall vara 100 procent. Nyttiggörandegraden vid behandling av allt avfall inklusive slam skall kontinuerligt förbättras. Kvalitetsgarantier 20

Alla hushåll och verksamheter erbjuds möjlighet att källsortera för kompostering. Återvinningsgårdar för tidningar och förpackningar skall finnas i varje samhälle. Miljöstationer, 7 st, för farligt avfall skall finnas kvar. Återvinningscentraler. Öppettiderna skall organiseras så att det är öppet under dagtid alla vardagar samt minst en kväll och lördag varje vecka på någon central, Tyft eller Hamburgsund. Större verksamhetsförändringar Ny renhållningstaxa. Statlig avfallsskatt på hushållsavfall som behandlas genom förbränning infördes 1 juli 2006. Under 2006 kompenseras den tillkommande kostnaden för hushållen med 2005 års överskott. Taxan justerades dock för verksamheter med hushållsliknande avfall från och med 1 juli i år Hela renhållningstaxan kommer att göras om för att fördela kostnaderna mellan hushåll och verksamheter. Förbränningsskatten beräknas öka behandlingskostnaderna med 800 1 000 tkr. Kostnaden per abonnemang kommer att variera beroende på bland annat källsorteringsgrad och kommer att redovisas vid framtagande av ny renhållningstaxa. Ökad standard på samhällsstäd och offentliga toaletter. Då det under flera års tid har förekommit diskussion om att nivån för samhällsstäd och offentliga toaletter är för låg, föreslås utökad budget med cirka 500 tkr för denna verksamhet. Effektiviseringsåtgärder - besparingsåtgärder Renhållningen är helt taxefinansierad och dess effektiviseringsåtgärd motsvarar 330 tkr, cirka 25 kr/ abonnemang. Detta medför att en aktiverad effektiviseringsåtgärd endast ger effekt mot taxekollektivet. Renhållningstaxan är reglerad genom miljöbalken, så att taxan skall baseras på självkostnad. Med självkostnad menas nödvändiga planerings- kapital- och driftskostnader. Avgift får tas ut på ett sådant sätt att återvinning eller annan miljöanpassad avfallshantering främjas. Renhållningen är organiserad genom att insamling och slamsugning är konkurrensutsatt via upphandlingar. Entreprenaderna löper under perioder på 5 6 år. För att erhålla större underlag med effektivare utnyttjande av fordon etcetera och därmed lägre priser, har slamentreprenaden upphandlats gemensamt för Sotenäs, Munkedals och Tanums kommun. För att kunna göra en gemensam upphandling även för insamling av avfall, förlänger Sotenäs sitt nuvarande avtal, så att avtalstiderna samordnas. Nästa upphandlingstillfälle kommer att ske under 2008. Återvinning och behandling av avfall och slam utförs på kommunens uppdrag av Rambo AB. Renhållningsavdelningen och Rambo för kontinuerliga diskussioner om kostnader och återvinnings- och behandlingsmetoder. Idag sker fördelning mellan hushålls- och industriavfall av anläggnings- och behandlingskostnader via en beräkning. En noggrannare fördelning kan uppnås med vägning av inkommande avfall till Tyfts avfallsanläggningen. Detta förutsätter att Rambo prioriterar investering av våg och datorisering vid Tyft. 21

Investeringar, vinst, skatt etc. för Rambo är en ägarfråga och ligger utanför tekniska nämnden/renhållningsavdelningens kontroll. Förslag på åtgärder: Återvinningscentralerna Tyft och Hamburgsund inför betalsystem för företag och verksamheter som lämnar avfall. Nettointäkten för Hamburgsund beräknas, efter det att systemet varit i gång ett par år, till cirka 100 tkr. Konsekvensanalys Rambo har ansvar för drift och skötsel av återvinningscentralerna. En utredning har utförts som visar att flera kommuner, bland annat Strömstad, har infört betalsystem för företagen. Rambo planerar för betalsystem även i Rambo-kommunerna och troligen installeras under hösten 2006 system på Hogenäs i Sotenäs och Sivik i Lysekil. I Hamburgsund planeras införande av betalsystem för företag och verksamheter under våren 2007. Återvinningscentralen på Tyft är i behov av renovering och för att införa betalsystem behöver en ombyggnation genomföras. Betalsystem installeras i samband med renovering och ombyggnad. En uppsägning av avtal med Västkuststiftelsen ang. behandlingskostnader för avfallet från Väderöarna och sopmajorna vid naturhamnar i skärgården ger en kostnadsminskning, för renhållningskollektivet, på cirka 200 tkr. Konsekvensbeskrivning: Detta är ett frivilligt uppdrag som kommunen utför, baserat på ett gammalt avtal mellan kustkommunerna och Västkuststiftelsen. Avtalet innebär att Västkuststiftelsen står för insamling från öarna och kommunen tar kostnader för transporter iland och behandling. Under senare år har Västkuststiftelsen delvis minskat ner sina åtagande. Diskussioner förs med fastighetsägare och verksamhetsinnehavare på Väderöarna där Västkuststiftelsen vill helt ta bort sin medverkan. Liknande diskussioner kommer att fortsätta och vi befarar att Västkuststiftelsen på sikt vill/kommer att upphöra med stora delar av sitt åtagande om insamling från öarnas sopmajorna. Båtfolket har under 30 40 års tid varit vana vid att det finns organiserad sophämtning från naturhamnarna. Ökad nedskräpning befaras på öarna samt ökade kostnader för hamnverksamhetens avfallshantering i gästhamnarna. Standarden på samhällsstädning och offentliga toaletter sänks med 300 tkr, cirka 20 procent. Konsekvensbeskrivning: Renhållningskollektivet abonnenter består till mer än 50 procent av delårsboende, ej skrivna i kommunen, där varken inkomstskatt eller fastighetsskatt tillfaller Tanums kommun. Kostnaderna för allmän renhållning ligger inom renhållningsverksamheten för att alla fastigheter och verksamheter, med hushållsliknande avfall, skall bidra till rena och prydliga samhällen. Den standard/nivå som är på samhällsstädningen idag anses inte tillräcklig och en neddragning och försämringen gör att målet, prydliga samhällen, ej kan nås. Samhällena i kommunen kommer att upplevas som skräpiga och toaletterna som 22

ohygieniska.vi har för att förbättra standarden, i budget för 2007, föreslagit ökade åtgärder motsvarande cirka 500 tkr. Sex återvinningsgårdar tas bort. Kostnadsminskning med cirka 200 tkr. Konsekvensbeskrivning Enligt Förpackningsinsamling baseras antal återvinningsgårdar på invånarantal och då Tanums kommun har cirka 12 000 invånare organiserar dom 12 återvinningsgårdar. Vi har för att få en åtvinningsgård i varje tätort anlagt 18, varav renhållningen bekostar merkostnaden för sex stycken. Minskad återvinning i de småorter där återvinningsgården tas bort. De orter som har en livsmedelsaffär, dit människor ändå måste transportera sig, kommer att prioriteras. Fel inriktning för både nationella, regionala och lokala miljömål. Konsekvensbeskrivning allmänt Minskad allmän renhållning och ökad nedskräpning i kommunens skärgårdar och samhällen, samt minskad tillgång till återvinningsgårdar är effektiviseringsåtgärder som försämrar kommunens rykte och popularitet. Renhållningsavdelningen får idag flera önskemål om utökad allmän renhållning för samhällena, gångvägar, naturområden såsom strövområden, utsiktsplatser, badplatser samt populära öar, fler återvinningsgårdar inom t.ex. täta fritids/bebyggelseområden etc. Vid genomförande av dessa effektiviseringsåtgärder, för att sänka taxan med några kronor, kommer en mycket negativ samhällsbild av Tanums kommun att bli verklighet. Detta kommer att leda till en mycket stor press, från allmänhet och verksamma inom kommunen, på renhållningsverksamheten. Detta kommer att medföra utveckling av en mycket negativ arbetsmiljö för personal och entreprenörer inom renhållningen, då det inte finns resurser till att ens upprätthålla en basstandard. FASTIGHETSFÖRVALTNING Budget Bokslut Bokslut Bokslut 2006 2005 2004 2003 Verksamhetens intäkter 59 526 59 276 57 626 57 564 Verksamhetens kostnader -28 217-27 823-26 920-26 948 Kapitalkostnader -31 239-31 403-31 132-30 597 Verksamhetsresultat 70 51-426 18 Finansiella poster -70 11-75 -112 Resultat - 62-502 -93 Kommunbidrag - - 256 - Förändring eget kapital - 62-246 -93 Balanserat resultat 161 99 345 23

Verksamhetsbeskrivning Fastighetsförvaltningens uppdrag är att tillgodose kommunens verksamheter med ändamålsenliga lokaler. Verksamheten sköter drift, underhåll samt ny-,om- och tillbyggnad av kommunens lokal- och bostadsbestånd. Kommunens bostadsbolag, Tanums Bostäder AB, sköts via en förvaltningsentreprenad och här finns 0,95 tjänst på administration samt 3,05 tjänst på driftsidan. Totalt omfattar personalen 15,6 tjänster inom verksamheten, varav 4,1 tjänster på administration och 11,5 tjänster på driftsidan. Kommunens fastighetsbeståndet 2005 fördelades på följande grupper och ytor: Skolor, m 2 29 365 Barnomsorgslokaler, m 2 2 430 Äldreomsorgslokaler, m 2 27 388 Industrilokaler, m 2 4 264 Övriga lokaler och fastigheter, m 2 14 057 Nästan samtliga fastigheter är nybyggda eller renoverade under 1990-talet. Lokalerna håller en hög standard och har god tillgänglighet. Verksamhetsinriktning-övergripande mål Resurseffektiv förvaltning av lokal och bostadsbeståndet. Ingen kapitalförstöring skall förekomma på lokal- och bostadsbeståndet Nöjda hyresgäster. Hög beläggningsgrad. Utvecklad verksamhetsinriktning-detaljerade mål Kvalitetsmål: Tillsyn och skötsel utföres enligt driftplaner för varje fastighet upprättade efter strukturen för Administrativ fastighetsförvaltning (Aff), för att förebygga uppkomst av fel. Avstämning av upprättade ronderingslistor sker varje månad. Målet är att varje arbetsmoment är utfört enligt ronderingsbeskrivningen i driftplanerna för fastigheterna. Underhålla fastigheterna till en kostnad enligt normalnivå i Rebab-systemet. Kostnad för drift/avräkning (el, va, olja) jämförs mot REPAB:s sammanställning av nyckeltal och statistik från hela landet. Servicemål: Ett lokalsamrådsmöte sammankallas med hyresgästen en gång per år. Eventuella påpekanden skall följas upp och åtgärdas enligt prioriteringslistan för felanmälningar. Ekonomiska mål: Planerat underhåll ska ha en nivå som inte medger kapitalförstöring. Kostnaderna för drift/avräkning ska inte överstiga REPAB s normalnivå. 24

Avläsning och uppföljning av förbrukningsstatistik möjliggör tidig upptäckt och åtgärd så att kostnaderna inte skenar iväg. Miljömål: Minska användningen av fossil energi Minska användningen av energi totalt. Kvalitetsgarantier Felanmälan Fastighetsförvaltningen har en prioriteringsordning angående felanmälningar. Den är indelad i fem tidsintervaller, från omgående åtgärd till långtidsplanering. De lovar att dessa tidsintervall ska hållas och har kontinuerlig uppföljning över att så sker. PRIORITERING AV FELANMÄLNINGAR Exempelvis: 1 = AKUT brand, översvämning, stormskador, lås & larm 2 = INOM 1 4 TIMMAR avloppsstopp, istappar, snöras, krossade fönster 3 = HANTVERKARE inställelse inom 2-4 timmar vid akuta situationer 4 = SAMMA DAG snöskottning, isgrusning, sopning av glas 5 = HANTVERKARE inställelse 2-3 dagar vid oförutsedda händelser på anmodan 6 = INOM 7 DAGAR gräsklippning, rensning av rabatter, krattning 7 = HANTVERKARE inplanerade arbeten ska utföras inom skälig tid som avtalas 8 = LÅNGTIDSPLANERING planerat underhåll, ändringsarbeten Benchmarking Jämförelse av verksamheten fastighetsförvaltning i kommunerna Munkedal, Sotenäs, Strömstad, Tanum och Lysekil år 2005. Strömstads siffror är redovisade hyreskostnader, då deras fastighetsägande ligger hos kommunalt lokalbolag. De kan ej redovisa detaljerade nyckeltal i och med förhyrningen. Totalt kostnad per kvm skola & omsorgsfastigheter, kr/kvm Skola 0-16 år inkl tillhörande gymnastiklokaler Tanum 618 Munkedal 629 Sotenäs 648 Lysekil 738 Strömstad 780 Omsorgsfastigheter Lysekil 452 Sotenäs 572 Munkedal 640 Tanum 889 Strömstad 898 25

Totalt kostnad exklusive kapitalkostnad skola & omsorgsfastigheter, kr/kvm Skola 0-16 år inkl tillhörande gymnastiklokaler Tanum 277 Munkedal 331 Sotenäs 258 Lysekil 428 Omsorgsfastigheter Sotenäs 289 Lysekil 317 Munkedal 321 Tanum 337 Förbrukningkostnad skola och omsorgsfastigheter per kvm (olja, el, fjärrvärme samt vatten och avlopp), kr/kvm Skola 0-16 år inkl tillhörande gymnastiklokaler Tanum 130 Sotenäs 135 Munkedal 173 Lysekil 188 Omsorgsfastigheter Sotenäs 162 Lysekil 164 Tanum 182 Munkedal 185 Större verksamhetsförändringar I samband med organisationsutredning överförs byggnader och grönytor från kultur&fritid till tekniska nämnden. Omfattningen utreds under hösten och är ännu inte fastställd. Effektiviseringsåtgärder - besparingsåtgärder Denna verksamhet är helt finansierad av interna och externa intäkter. Åtgärden ska motsvara 424 tkr och kommer att leda till sänkta kostnader hos de hyrande verksamheterna. Förslag på åtgärder: Idag uppvärms Fjällbacka service med eldningsolja och de senaste fyra åren har förbrukningen legat mellan 94-103 m 3 per år. Oljepriset är i dagsläget 7 442 kr/ m 3 och det medför att kostnaden för att värma anläggningen ligger mellan 700-770 tkr per år. Installation av pelletsuppvärmning på Fjällbacka service: Uppvärmning Besparing Investering Pay-off 26