HELSINGFORS UNIVERSITET STRAFFRÄTT/Ämnesstudier Varje fråga besvaras med tydlig handstil antingen på separat ark eller på det linjerade utrymme som angivits för svaret på frågepappret. Texta tydligt ditt namn på varje svarspapper och ange ditt studentnummer. I tenten för straffrättens ämnesstudier är det obligatoriskt att avlägga straffrättens allmänna och särskilda del (5 sp; frågorna 1-2). De andra delområdena det straffrättsliga påföljdssystemet (1,5 sp; frågorna 3a och 3b), europeisk och internationell straffrätt (1,5 sp; frågorna 4a och 4b), kriminologi och kriminalpolitik (1,5 sp; fråga 5) och straffrättens grunder (1,5 sp; fråga 6) kan avläggas som skilda studiemoduler (studieperioder) före tentamen i straffrätt genom föreläsningsförhör. Alternativt kan man ändå i straffrättens tentamen avlägga alla nämnda studiemoduler (studieperioder) eller tillsammans med straffrättens allmänna och särskilda del alla de studiemoduler (studieperioder) som inte avklarats enskilt före tenten. Alla studiemoduler (studieperioder) som godkänns bedöms var för sig enligt skalan 1-5. I detta fall bör man få ett godkänt vitsord för varje enskild studiemodul (studieperiod) (samt för tentamen i sin helhet). En godkänd prestation i ett föreläsningsförhör i något delområde i straffrätt före 1.8.2012 omvandlas till ett vitsord vid tillämpning av det nya tentamenssystemet. Om du har avlagt ersättande föreläsningsserier skall du absolut fylla i dina prestationer i bifogade blankett. Eljest känner man inte till att dina föreläsningsförhörsprestationer skall granskas och ersättningar och tilläggspoäng skall räknas dig till godo. För de frågor som du har ersatt med föreläsningsförhör / delprestationer och vilka du nämnt på blanketten behöver du inte lämna in ett skilt svarspapper. Avlagda föreläsningsförhör befriar från att besvara frågor enligt följande: - under vårterminen 2012 eller senare avlagd föreläsningsserie om straffrättens påföljdssystem: frågorna 3a och 3b - under vårterminen 2012 eller senare avlagd föreläsningsserie i kriminologi och kriminalpolitik eller kursen i restorativ rätt: fråga 5 - under vårterminen 2012 eller senare avlagd föreläsningsserie om straffrättens grundfrågor (ansvarslära): fråga 6 - under höstterminen 2012 eller senare avlagd föreläsningsserie om europeisk och internationell straffrätt: frågorna 4a och 4b Svarsutrymmet för frågorna 1 2 är begränsat till fyra sidor per fråga, för frågorna 5-6 till två sidor per fråga, och resten av frågorna (3.a. 3.b. 4.a. och 4.b.) besvaras på det utrymme som på frågepappren linjerats ut för svaren. Vid besvarande av frågorna får man använda sig av lagböcker samt övrigt vid lagbokstentamina tillåtet författningsmaterial i enlighet med fakultetens allmänna anvisningar. Då svarsutrymmet på ovan nämnt sätt är begränsat, bör understrykas att innehållet i lagbestämmelser och övrigt till tentamensfordringarna hörande källmaterial enbart skall redogöras för till relevanta delar, och att hänvisningar till lagtexten görs genom nämnandet av vederbörliga stadganden. Vid bedömningen av svaren läggs betoning på hur väl de centrala straffrättsliga problemen identifierats i dem och hur välmotiverat de behandlats. Uppmärksamhet fästs även vid svarens interna konsekvens och tydlighet. Svarens tydlighet förutsätter att styckeindelning brukas. Då svarsutrymmet är två eller fyra sidor är
det skäl att även använda underrubriker, och svaret på en rättsfallsfråga bör helst avslutas med en kort sammanfattning. De som avlägger EES-behörighetsprov besvarar under denna tentamensomgång rättsfallsfrågorna 1 och 2.
HELSINGFORS UNIVERSITET STRAFFRÄTT/Ämnestudier NAMN Studentnummer: Anmäl med denna blankett alla dina ersättande prestationer. - Skriv föreläsarens efternamn på strecket, - ringa in om föreläsningarna ägt rum under höst- eller vårterminen, - skriv på strecket det år kursen avlagts och - ringa in om du då avlagt kursen enligt nya eller gamla tentsystemet. Fråga Ämne Föreläsare Inringa Presteringsår Inringa 3a, 3b Påföljdssystemet ht / vt G / N 4a, 4b Europeisk och internationell ht / vt G / N straffrätt 5 Kriminologi och ht / vt G / N kriminalpolitik eller kursen i restorativ rätt 6 Straffrättens grunder / ht / vt G / N ansvarslära
Straffrättens allmänna och särskilda del (5 sp; frågorna 1-2) 1. Alfons (A) befinner sig i akut penningnöd bl.a. på grund av en skilsmässa och förkortad arbetsvecka på skrotlagret. Hans flickvän har släktingar utomlands som sysslar med vapenhandel och A får vara med ifall han kan få fram 50.000 euro som ett slags startkapital. A börjar med sin gamla mamma Berta (B) som bor på ett servicehem för åldringar. Hon vägrar blankt att ge eller låna honom pengar. För det första hade alla hans tidigare affärsprojekt slutat i ekonomisk kollaps och för det andra behöver B själv pengarna. A blir rasande över svaret och börjar högljutt anklaga mamman för girighet, hjärtlöshet och allmän egoism. När en vårdare tittar in för att se vad som pågår knuffar A henne hårdhänt i ryggen och går sin väg. Något vill han ändå ha av mamman. Eftersom A känner till hennes bankkontonummer skriver han egenhändigt ihop en fullmakt enligt vilken B befullmäktigar sin son A att för hennes räkning lyfta 1.500 euro i kontanter. A skriver under fullmakten med mammans namnteckning. Inne i banken går lyftandet av pengarna inte som planerat. Banktjänstemannan blir misstänksam och ringer upp servicehemmet och ber att få tala med B. Det går dock inte eftersom B genast efter A:s besök drabbats av en massiv hjärtinfarkt och svävar nu mellan liv och död på hjärtintensiven. Nyheten om mammans sjukdomsattack får A att snabbt lämna banken. Nu äntligen tänker han och ser genast inför sin inre syn hur alla mörka ekonomiska moln skingras för vinden. Han har visserligen två systrar som arvet måste delas med men det ska nog lösa sig. Han åker genast ut till det mest värdefulla objektet, en strandfastighet i Esbo skärgård. Han är visserligen förbjuden att besöka stället men han vet var nycklarna finns. När han suttit en stund på verandan och tänkt igenom situationen börjar han inse att det kommer att ta länge innan han får ut några pengar, särskilt som systrarna är lika giriga som mamman. Han slås av tanken att han kanske inte får något alls. Mamman har kanske skrivit ett testamente och berövat honom arvsrätten. För att åtminstone se till att ett eventuellt testamente inte hittas just här, sätter han eld på trähuset som snabbt är helt övertänt. I närheten på ca 100 meters avstånd står ett egnahemshus som används året om. Just nu är ingen utom hunden Oodi hemma. Hur skall fallet straffrättsligt bedömas? (Svarsutrymme högst 4 sidor; 20 p)
2. Japi-Haucke hade, trött på sin tidigare med berusningsmedel särledes kryddade livsstil, verkligen beslutat ändra kursen i sitt liv. Hans stora dröm var jordbruk. Egentliga färdigheter i jordbruk hade inte Japi-Haucke, som verkat hela sitt liv i Östra Haxböle och där han ännu bodde, men han hade en söndag särskilt noga tittat på två videor om sådd, som han hittat i Youtube. Från en nätsida hade han också läst, att te tillverkat på Finola-hampa är särskilt delikat och till sitt näringsvärde jämförbart med spenat. Inspirerad av detta beställde han åt sig själv från en finskspråkig nätsida en påse innehållande 100 Finola-hampafrön, som snart anlände med posten. Från samma nätsida fick också Japi-Haucke uppfattningen, att Finola-hampan inte alls innehåller THC (det centrala psykoaktiva ämnet i cannabis, tetrahydrocannabinol). I nätomgivning blev Japi-Haucke också bekant med docenten vid Lapplands Universitet, Vitus-Horst Olmersson, som forskar i hampväxter och som gjort det redan i sju år. Japi-Haucke hade skilt kontrollerat av Vitus-Horst att hans växter inte i något fall producerar THC mera än 0,2 procent, som är i EU stadgad gräns för hampprodukters tetrahydrocannabinolhalt för att användas i livsmedel. Japi-Hauckes starka uppfattning var att hans Finola-hampväxter inte lämpade sig för att användas som narkotika. Japi-Hauckes såningsarbete lyckades betydligt över förväntningarna och på hans bakgård växte en betydande hampaodling. Japi-Haucke blötte bladen från sina odlade växter i vatten och använde dem enligt sin egen åsikt som ett råämne för hampate jämförbart med ett örtte, fast Japi-Haucke var inte särskilt nöjd med teets högst jordnära smak. Två gånger, då det berusningsmedelfria livet kändes alltför tryckande, prövade Japi-Haucke emellertid att röka sin odlade hampa i sin vattenpipa, som han hade sparat som ett varmt minne från sitt tidigare levnadssätt. I alla fall märkte han inte en särskilt berusande inverkan under dessa gånger. Senare framgick det, att av Japi-Hauckes odlade hampa hade endast en del varit av Finola-slag, som kan användas som nyttoväxt i exempelvis frö- eller oljeproduktion. Största delen av växterna hade varit till narkotika lämpad hampa. I alla växter fanns THC-halt. Vid sidan av sina jordbruksförsök utförde Japi-Haucke byggnadsarbete, eftersom att odlande av hampa försörjde honom inte ännu på heltid. Japi-Hauckes förra flickvän Susi-Gunnels mor Pirju- Thordis hade redan länge drömt om en egen koloniträdgårdsstuga. Den med sina händer händiga Japi-Haucke lovade bygga en sådan. Japi-Haucke uppgjorde en tidtabell innehållande arbetskeden för byggandet av stugan jämte kostnadsuppskattning, där det fanns specificerat byggnadsarbetets framskridande med datums nogrannhet. Under vissa datum då byggandet framskred skulle Pirju- Thordis enligt planerna erlägga penningprestationer till Japi-Hauckes konto. Ett särskilt skriftligt avtal över byggnadsarbetet uppgjordes inte. Japi-Haucke påbörjade byggnadsarbetena efter att ha fått den första penningprestationen och köpte som första arbete en husvagn, som han förde till stugans byggnadsarbetsplats. Samtidigt utplacerade han på stugtomten en bildning av sina inköpta Leca-tegel, som i stort sett motsvarade den kommande stugan. Han påbörjade också vissa murningsarbeten. Japi-Hauckes flit försvann dock i landsbygdens frid och han överväldigades av en kraftig längtan till sitt tidigare med berusningsmedel fyllda liv. Efter att i tre dagar i husvagnen motstått sin berusningslängtan hände ett återfall. Efter detta fick han inte just byggnadsarbeten gjorda, utan koncentrerade sig snarare på att avnjuta olika berusningsmedel och att titta på videor: My Little Pony: Vänskap är magiskt. Pirju- Thordis efterföljde emellertid den från början uppgjorda tidtabellen gällande betalningsprestationer och betalade åt Japi-Haucke enligt betalningsplanen sammanlagt 32.000,00 euro i sju rater. Japi- Haucke återlämnade inte pengarna fast byggnadsarbetena inte framskred. Senare framgick det, att byggnadsarbetena på platsen verkligen hade påbörjats, men att Japi-Hauckes försök att bygga grund inte var lämplig som grund för stugan. Värdet på de på tomten varande byggnadsmaterialen värderades till högst 300 euro. Hur ska fallet straffrättsligt bedömas? (Svarsutrymme högst 4 sidor; 20 p)
HELSINGFORS UNIVERSITET STRAFFRÄTT / ÄMNESSTUDIER NAMN Studienummer Det straffrättsliga påföljdssystemet (1,5 sp; frågorna 3.a. och 3.b.) 3.a. A döms idag 22.5.2015 i Helsingfors TR för snatteri (begånget 4.4.2014) och medhjälp till grovt häleribrott (begånget 10.10.2014). A har tidigare dömts i Vanda TR 12.5.2014 för grov stöld (begången 15.1.2014) till 6 månaders fängelsestraff. A har påbörjat avtjänandet av fängelsestraffet 1.6.2014 och han har som förstagångsintagen fånge i fångvården blivit villkorligt frigiven 1.9.2014 efter att ha avtjänat hälften. Vilka straff kan A dömas till idag? Hur kan det tidigare fängelsestraffet beaktas? (Sammanlagt 5 p; svaret inom angivet svarsutrymme)
HELSINGFORS UNIVERSITET STRAFFRÄTT / ÄMNESSTUDIER NAMN Studienummer 3.b. Förklara på basis av Matikkalas verk vad som avses med i) strafforderförfarande och ii) sanktionskumulation. (Sammanlagt 5 p; Svar inom angivet svarsutrymme)
HELSINGFORS UNIVERSITET STRAFFRÄTT / ÄMNESSTUDIER NAMN Studienummer Europeisk och internationell straffrätt (1,5 sp; frågorna 4.a. och 4.b.) 4.a. Är principen om EU-rättens företräde och tolkningsverkan tillämplig på den materiella straffrättens område på samma sätt som på andra rättsområden? Redogör särskilt för hur legalitetsprincipen inverkar på saken. (Melanders lärobok; svaret inom angivet svarsutrymme; 5 p.)
HELSINGFORS UNIVERSITET STRAFFRÄTT / ÄMNESSTUDIER NAMN Studienummer 4.b. Könsrelaterat våld (gender-related violence) och internationell straffrätt. Redogör särskilt för vad det är fråga om, hur samtyckets betydelse har uppfattats, och hur könsrelaterat våld ska beaktas i internationella domstolars struktur och verksamhet. (Särskilt i Christine Chinkins artikel i verket The Oxford Companion to International Criminal Justice; svar inom angivet svarsutrymme; 5 p.)
5. Kriminalpolitik och kriminologi (1,5 sp) Klargör huvudinnehållet i konklusionskapitlet crime and the postmodern condition i Hopkins Burkes verk. Vad avses där med postmodern kriminologi och vilka är slutsatserna i kapitlet? (Högst 2 sidor; 10 p.) 6. Ansvarsläran/ Straffrättens grunder (1,5 sp) Hur klargör Fletcher för ansvarsbefrielsegrundernas ställning inom straffläran i sitt verks kapitel Offenses versus Defenses? (Högst 2 sidor; 10 p.) Resultaten senast fredagen 12.6.2015