Pressmaterial Ordlista Ablation en metod för behandling av förmaksflimmer som innebär att läkaren går in med en kateter från ljumsken till hjärtat och på elektrisk väg försöker häva störningen i hjärtats förmak. Antikoagulantia läkemedel som ges för att förebygga blodproppar. Ett annat namn är blodförtunnande läkemedel. I Sverige uppskattas omkring 168 000 varje år behöva sådan behandling. Det finns tre typer av antikoagulantia: trombocythämmare (blodplättshämmare), koagulationshämmare och trombolytika (blodproppslösande medel). Arytmi se Förmaksflimmer Artärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen. Ateroskleros ett annat namn för åderförkalkning. Vid ateroskleros bildas beläggningar (plack) på kärlens insida som blir stelare och trängre. Framför allt drabbas stora och medelstora kärl som stora kroppspulsådern (aorta), hjärtats kranskärl och de stora kärlen i ben och hals. Ateroskleros är den främsta orsaken till blodpropp som kan uppstå när plack brister. Det uppstår ett litet sår i kärlväggen och blodet levrar sig för att täppa till skadan. Denna blodlevring kan växa till sig och proppa igen kärlet eller lossna och föras iväg med blodet tills den fastnar någon annanstans. Acetylsalicylsyra verkar blodförtunnande och kan ges för att förebygga blodpropp.
Blodpropp en blodpropp uppstår när kroppen försöker stoppa en blödning i ett kärl genom att täppa till blodflödet med en propp (koagulera). Vid förmaksflimmer bildas dock blodproppen på grund av att hjärtat inte helt hinner tömmas på blod på grund av rubbningar i slagens rytm. Blodproppar kan göra att kärl helt eller delvis täpps till. De vävnader som försörjs av kärlet drabbas av syrebrist (ischemi) och dör. Blodpropp ligger bakom stora folksjukdomar som hjärtinfarkt och stroke men även andra livshotande tillstånd som propp i lungan (lungemboli). Den främsta orsaken till blodpropp är åderförkalkning (ateroskleros). Blodproppar kan vara av två slag; trombos och emboli. Cancer är en stor riskfaktor för blodpropp, omkring 20 procent av alla cancerpatienter drabbas av blodpropp under sjukdomens gång. Omvänt är risken trefaldigt ökad att få någon form av cancer inom ett år efter diagnosen ventrombos. Det innebär inte att blodpropp orsakar cancer utan snarare att tumörsjukdomen varit en dold orsak till att proppen uppstått. De cancerformer som oftast ger upphov till ventrombos är cancer i bukspottkörteln, hjärnan och äggstockarna. Även behandling av cancer kan leda till bildandet av blodpropp. Dabigatran den verksamma substansen i det blodproppsförebyggande läkemedlet Pradaxa. Diagnos diagnosen förmaksflimmer ställs genom en EKG undersökning som registrerar hjärtats elektriska aktivitet. Resultatet presenteras som en kurva. Vid förmaksflimmer ses typiska förändringar i kurvan. Direkta trombinhämmare en typ av läkemedel som verkar genom att det binder till trombin (se nedan) och därigenom förhindrar bildandet av blodproppar. Djup ventrombos blodpropp i en djupt liggande ven i benet.
Ekokardiografi (EKO) innebär att man mäter hjärtväggarnas och klaffarnas rörelser med hjälp av ultraljud. Det ger också besked om typ och grad av rubbning i hjärtats funktion. Emboli beteckningen för en blodpropp (trombos) eller delar av en propp som med blodet förts till en annan plats i kroppen än där den först bildades. Beroende på var den fastnar kan den bland annat orsaka hjärtinfarkt, stroke eller propp i lungan (lungemboli). Fibrin ett protein som väver samman blodplättar (trombocyter) till en propp. Fibrinogen ett förstadium till fibrin. Förmaksflimmer omkring 180 000 personer i Sverige beräknas ha förmaksflimmer, varav 90 000 en kronisk form. Förmaksflimmer är den vanligaste formen av rytmrubbning i hjärtat och orsakas av elektriska störningar i den aktivitet som styr hjärtats sammandragningar. De blir oregelbundna och pumpförmågan försämras. Av personer över 80 år beräknas ungefär var tionde ha förmaksflimmer. Förmaksflimmer, i synnerhet i sin kroniska form, ökar starkt risken för blodpropp som kan vandra upp i hjärnan och orsaka stroke. Stroke på grund av förmaksflimmer drabbar omkring 6 000 personer i Sverige varje år, en tredubblad risk jämfört med normalbefolkningen. Riskökningen beror på att rytmrubbningen gör att hjärtats förmak inte hinner dra ihop sig tillräckligt för att helt tömmas på blod. Detta restblod kan bilda koagel och föras upp till hjärnan där det fastnar som en propp. Heparin ett blodproppsförebyggande medel som främst ges intravenöst på sjukhus för att förebygga blodpropp i samband med operation och vid dialys så att det inte ska bildas proppar i dialysapparaten. Lågmolekylärt
heparin är lika effektivt som heparin men enklare att använda och med längre effekt. Lågmolekylärt heparin ges i förebyggande syfte vid omkring 200 000 på operationer per år i Sverige. Exempel på heparin och närbesläktade preparat är Dalteparin och Enoxaparin. Hjärt kärlsjukdom den vanligaste dödsorsaken i Sverige bland både män och kvinnor men män insjuknar tidigare. Varje år avlider omkring 25 000 personer i kranskärlsjukdom varav 16 000 i infarkt. Omkring 90 000 vårdas varje år på sjukhus för kärlkramp eller misstänkt infarkt. Hjärtflimmer se Förmaksflimmer. Höft och knäledsoperationer i Sverige görs varje år omkring 14 000 höftledsoperationer och drygt 10 500 knäledsoperationer. Av dem som genomgår en sådan operation utan blodproppsförebyggande behandling får mellan 40 och 84 procent ventrombos, blodpropp i benet (olika studier visar olika resultat). Vid höftfrakturer är blodpropp en komplikation i mer än vartannat fall. Vid gynekologisk kirurgi, bukkirurgi och neurokirurgi ligger frekvensen mellan 15 och 25 procent. Hos omkring var femte som drabbas av ventrombos hittar man ingen utlösande orsak. Koagulation den process som gör att blodet levrar sig i ett försök att stoppa blodflödet när ett kärl skadas. När skadan uppstår aktiveras trombin, ett enzym med central roll för blodets förmåga att levra sig. Trombin aktiverar trombocyter (blodplättar) som rusar till blödningstället där de klibbar ihop till en plugg. Trombin aktiverar även ämnen i blodet så att det bildas fibrinogen. Trombin omvandlar fibrinogen till fibrin, ett svårlösligt protein som väver samman blodplättarna till en stabil propp för att täcka skadan. Indikation att ett läkemedel har indikation för ett visst tillstånd innebär att det är godkänt för behandling av detta.
Ischemi syrebrist i vävnad till exempel på grund av att ett blodkärl täpps till av en propp. Bristen på syre kan göra att vävnaden dör, som vid hjärtinfarkt. Kardiologi läran om hjärt kärlsjukdom. Koagulationshämmare läkemedel som förebygger blodpropp och förebygger tillväxt av redan existerande proppar men inte löser upp dem. Medlen kan verka på olika sätt men har gemensamt att de minskar aktiviteten hos vissa blodlevringsfaktorer, som trombin, vilket omvandlar fibrinogen till fibrin det protein som binder samman blodplättarna till en propp. De mest använda koagulationshämmarna är warfarin (Waran) och heparin. Ett nytt alternativ inom gruppen är Pradaxa. Konvertering en behandling som går ut på att återställa hjärtrytmen vid akuta anfall av förmaksflimmer. Den dominerande metoden är med hjälp av en elektrisk stöt med en så kallade elkonvertering men det kan också göras med läkemedel. Lungemboli blodpropp som fastnat i lungan, ofta som en följd av ventrombos. Av de omkring 4 000 personer som varje år drabbas av lungemboli avlider ungefär var fjärde. Peroralt innebär att ett läkemedel tas genom munnen. Pradaxa en ny typ av blodproppsförebyggande medel (trombinhämmare) som verkar genom att binda till trombin vilket har en nyckelroll för blodets förmåga att koagulera. Därmed blockeras aktiveringen av trombocyter (blodplättar) och omvandlingen från fibrinogen till fibrin. Pradaxa (dabigatran) ges i en fast dosering med snabb och förutsägbar effekt. Det gör att behandlingen inte kräver övervakning som behandling med Waran.
Pradaxa är godkänt för att förebygga blodpropp och stroke vid förmaksflimmer samt för att förebygga blodpropp vid höft och knäledsoperationer. Stroke omkring 30 000 svenskar drabbas varje år av stroke (slaganfall). I åtta av tio fall orsakas stroke av en propp som fastnat i hjärnan. Blodflödet blockeras, cellerna får inget syre och dör. De övriga fallen av stroke orsakas av blödningar inne i hjärnan. Stroke är den främsta orsaken till svåra funktionsstörningar hos vuxna och den sjukdom som orsakar flest vårddagar på sjukhus. Det är också den enskilda sjukdom som kostar samhället mest, omkring 13,5 miljarder kronor om året. Symtom de vanligaste symtomen vid förmaksflimmer hjärtklappning som ofta känns snabb och oregelbunden. Andra kan vara andnöd, trötthet, illamående, svettningar och bröstsmärtor. Symtomen kan komma som attacker eller vara mer eller mindre ett kroniskt tillstånd. Många med förmaksflimmer är dock utan symtom. Trombos en lokal blodpropp som bildas på kärlets insida där den kan växa till sig. Trombos kan uppstå var som helst i kroppen men är vanligast i benen, hjärtats förmak och kranskärl. En lokal blodpropp gör kärlen trängre och försämrar cirkulationen. Den kan också lossna och föras med blodet och fastna någon annanstans i kroppen. Trombin ingår i koagulationsprocessen och gör att den plugg som trombocyterna bildat stabiliseras till en propp (tromb). Det sker genom att trombin stimulerar bildandet av fibrinogen som omvandlas till fibrin, ett svårlösligt protein. Trombocyter kallas också blodplättar. De ingår i koagulationsprocessen och gör att blodet klibbar ihop sig till en plugg för att täppa till en skada i ett kärl.
Trombocythämmare används främst för behandling av personer med tendens att få propp i artärerna. De kan också förebygga blodpropp efter hjärtoperation. Läkemedlen minskar trombocyternas (blodplättarnas) förmåga att klibba ihop sig. De mest använda trombocythämmarna är acetylsalicylsyra (ASA). Andra preparat är Abciximab, Dipyridamol, Klopidogrel och Tirofiban. Trombolytika hjälper till att bryta ner det fibrin som väver samman blodplättarna till en propp. Läkemedlen används främst för att lösa upp proppar som redan bildats, framför allt vid hjärtinfarkt på grund av propp i något kranskärl, och vid stroke. Ju tidigare behandlingen ges, desto större är chansen att begränsa skadorna. Exempel på blodproppslösande läkemedel är Alteplas, Streptokinas och Tenecteplas. Tyst förmaksflimmer en form av förmaksflimmer som inte ger några symtom och därför är svårt att diagnostisera. Tyst förmaksflimmer innebär lika stor risk för stroke som vanligt förmaksflimmer. Waran ett vanligt läkemedel för att förebygga blodpropp. Waran är mycket effektivt men också riskfylld. Doseringen kräver noggrann kontroll. För hög dos ökar starkt risken för blödningar, och för lite ökar risken för blodpropp. Effekten kan också påverkas av vad man äter, läkemedel och kan variera från individ till individ. Omkring 90 000 personer i Sverige behandlas varje år med Waran. Warfarin den verksamma substansen i Waran. Vener de ådror som för blodet tillbaka till lungorna för att syresättas på nytt.
Ventrombos (venös blodpropp) uppstår i någon av de vener där blodet förs tillbaka till hjärtat för att syresättas på nytt. Ventrombos är en fruktad komplikation vid kirurgi, i synnerhet höft och knäledskirurgi. Oftast bildas proppen i vener i vaden eller låret och gör att kärlet helt eller delvis täpps till. Vill det sig illa kan en sådan propp lossna och föras med blodet upp till lungorna där den fastnar (lungemboli) vilket är ett livshotande tillstånd. Därför ska patienter som ska genomgå knä eller höftledsoperationer alltid behandlas med proppförebyggande medel. Omkring 15 000 personer drabbas varje år av ventrombos och runt 12 000 måste behandlas på sjukhus. Antalet läkarbesök i öppenvård till följd av ventrombos och följdsjukdomar till detta beräknas till omkring 40 000 om året. Vitamin K antagonist en grupp läkemedel mot blodpropp som verkar genom att blockera effekten av vitamin K som har en central roll för bildandet av blodproppar. Den vanligaste vitamin K antagonisten är Waran. Referenser: (Komplettering av)nationella Riktlinjer för hjärtsjukvård 2008 och strokesjukvård 2009, Socialstyrelsen 2011; Riktlinjer för vård av blodpropp/venös tromboembolism, Socialstyrelsen 2004; Blodpropp förebyggande, diagnostik och behandling av venös tromboembolism, Statens beredning för medicinsk utvärdering, (SBU) 2002; Medicinsk terminologi, Bengt I. Lindskog, Nordiska Bokhandelns förlag 1997; Läkemedelsboken 2005 2006 (Apoteket); Läkemedelsguiden, Stockholms läns landsting; Vårdguiden, Sjukvårdsrådgivningen. För mer information kontakta: Maria Eklind Cervenka, medicinsk rådgivare Boehringer Ingelheim Telefon: 08 721 21 80 eller 0708 58 21 80 e post: maria.eklind_cervenka@boehringer ingelheim.com 2011 08 22 MEC