Konstgräs eller inte konstgräs

Konstgräs eller inte konstgräs Spelar det någon roll sett ur en tränares perspektiv Astroturf or not Does it matters from a coaches perspective Olle Kärnell Hälsa, natur- och teknikvetenskap Idrottsvetenskap II 7.5 Stefan Wagnsson Stefan Wagnsson 2014-06-16 1 1

Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Syfte... 3 1.3 Frågeställning... 3 2. Litteraturbearbetning... 4 2.1 Konstgräs... 4 2.2 Konstgräsets historia... 5 2.3 Fotboll och skaderisk... 6 2.4 Skaderisk och konstgräs... 7 3. Metod... 8 3.1 Urval... 8 3.2 Instrument... 8 3.3 Datainsamling... 9 3.4 Analys... 9 3.5 Reliabilitet och validitet... 9 3.6 Etiskt förhållningssätt... 9 4. Resultat... 11 4.1 Vilken betydelse har underlaget... 11 4.2 Hur påverkar underlaget spelet... 11 4.3 Blir det en ökad skaderisk vid byte av underlag... 12 4.4 Vilken typ av spelare drar nytta av olika underlag?... 12 4.5 Hur påverkas talangutvecklingen av konstgräs... 13 4.6 Resultatsammanfattning... 13 5. Diskussion... 14 5.1 Konstgräs... 14 5.2 Påverkar skaderisken av underlaget?... 15 5.3 Påverkar konstgräs spelet?... 15 5.4 Sammanfattning... 16 5.5 Metodreflektioner... 17 5.6 Framtida forskning... 17 6. Källförteckning... 18 7. Bilaga... 20 7.1 Intervjuguide... 20 2

1. Inledning 1.1 Bakgrund Konstgräs istället för naturgräs är ett ämne som ofta diskuteras i fotbolls-sverige. Är det verkligen något att satsa på? Det finns många åsikter och många fördomar emot konstgräs. En av de vanligaste fördomarna är att det leder till en ökad skaderisk. En åsikt som aldrig hänvisas till en källa. Flera allsvenska klubbar har under de senaste åren bytt arenor där underlaget är en fråga som ofta lyfts. Det kan man bland annat läsa i en artikel av Robert Laul (2014), där han intervjuar Björn Wesström som är sportchef för AIK fotboll. Där Wesström säger att de är beredda att gå till strid juridisk sett om underlaget på Friends Arena skulle bytas ifrån naturgräs till konstgräs. Då jag själv är fotbollstränare och har en positiv inställning till konstgräs, föddes en nyfikenhet att undersöka hur andra aktiva inom fotbollen ser på underlaget. Dels ur ett skadeperspektiv men också hur det påverkar spelet i övrigt. 1.2 Syfte Denna studie syftar till att undersöka olika tränares inställningar gentemot de olika underlagen konstgräs och naturgräs. Om och i så fall hur de anser att spelet påverkas och om det finns några för och nackdelar kring de två alternativen. 1.3 Frågeställning För att få svar på syftet så har studien haft 3 huvudområden. Med frågeställningarna 1. Hur påverkar konstgräset fotbollen? 2. Upplever tränarna att spelet påverkas av de olika underlagen, naturgräs och konstgräs? 3. Upplever tränarna att skaderisken ökar beroende på vilket underlag som används och om byte av underlag påverkar? 3

2. Litteraturbearbetning 2.1 Konstgräs Det går att läsa i FIFA:s (2008) stora utredning om konstgräs, att fotboll var länge en idrott som endast kunde spelas utomhus på sommaren medan man vintertid fick hålla till i idrottshallar. Det krävs ett bra underlag för att fotboll över huvudtaget ska kunna spelas. Klimatet har en stor påverkan på fotbollen. Länder som har liknande klimat som Sverige kan inte ha speldugliga naturgräsplaner året runt. De kalla vintrarna gör att det blir tjäle i marken så gräset inte kan växa. En av de stora fördelarna med en konstgräsplan är att den inte blir påverkad av yttre förhållanden och är i speldugligt skick året runt. Så konstgräs kan vara en adekvat lösning för föreningar som blir påverkade av yttre förhållanden i form av vädret. Ambitionen är att fotboll ska spelas på så bra planer som möjligt. Vilket betyder att spelare och ledare måste finna sig i att naturgräset inte längre är det enda alternativet. För att en konstgräsmatta ska bli godkänd för att användas i fotbollsammanhang måste den genomgå tester hos FIFA:s oberoende testgrupp. Där testar man kvalitén på mattan och betygsätter sedan mattan, där betyget avgör hur ofta mattan behöver underhållas eller läggas om helt (Uefa. 2006). I dagsläget så finns det 6 föreningar på allsvensk nivå som har konstgräs som underlag på sina arenor: Borås arena Elfsborg Behrn Arena Örebro Norrköpings idrottspark IFK Norrköping Tele 2 Arena - Djurgården Kopparvallen - Åtvidaberg. Strömvallen - Gefle (http://svenskfotboll.se) 4

Ett problem med konstgräset är att bollen rullar fortare. I en studie av några elever på Göteborgs Universitet säger en person som intervjuades. Största skillnaden är att bollen rullar fortare. Den bromsar inte upp, så den rullar oftare ifrån. Man måste stöta till den för att dämpa farten på bollen. Det är en negativ skillnad som man inte är vad vid. Det blir bra rull på passningsspelet, så det går fortare. Det är ett stort problem när det är vått. Då måste passningen komma rätt, annars går det så fort så man inte hinner med bollen. Det blir svårt att sätta bollarna åt kanterna till någon som kommer med fart, eftersom bollen får sån fart (Johansson & Nilsson, 2005, sid 26). 2.2 Konstgräsets historia Man delar in konstgräsets historia generationer, då utvecklingen har varit enorm. Den första generationens konstgräs kom fram under 60-talet. Den typen av konstgräs var inte utvecklad för fotboll. Det var bara en konstgjord matta som var till för baseball. Under 70-talet så började man utveckla vad som skulle komma bli andra generationens konstgräs. Med längre grässtrån och sand som fyllning (vilket inte fanns på den första generationens). Problemet med den mattan var att den egentligen var ospelbar för fotboll. Då det mer var som en sandlåda, vilket gjorde att den endast användes på amatörnivå (http://www.uefa.com). Under 2000 talet så fick konstgräset en renässans. Man utvecklade produkten konstgräs genom att förlänga grässtråna och lägga till gummifyllning istället för sand. Det ledde till att fler klubbar såg fördelen med konstgräs och valde att satsa på det underlaget. Så i dagsläget finns det 350-400 konstgräsplaner i Sverige (http://svenskfotboll.se). Konstgräs blev godkänt som underlag vid internationella turneringar säsongen 2005/2006. FIFA och UEFA. Inom Uefa ansåg man att materialet var så pass utvecklat att det ansågs vara speldugligt. Vissa konstgräsplaner är till och med bättre än naturgräset. Behovet av konstgräs har länge varit stort för länder som lider av hårda vintrar, som i Sverige (http://www.svd.se). 5

2.3 Fotboll och skaderisk En studie av professor Jan Ekstrand (2010) i Linköping tar upp ämnet, skador inom fotbollen. Att spela fotboll bidrar till en skaderisk som är 1000 gånger större än den hos industriarbetare som är ett arbete med hög skaderisk. En trupp på 25 spelare kan räkna med upp emot 50 skador på en säsong. Hälften av skadorna är lindriga och läker på cirka en vecka, men cirka 10% av skadorna är allvarliga och medför mer än fyra veckor skadefrånvaro ifrån träning och match. Skaderisken är större på match än på träning. Cirka fem skador på 1000 timmar fotbollträning vilket kan jämföras med de 30 skador som uppkommer 1000 timmar matchspelande. Skaderisken under match är alltså sex gånger högre än vad den är på träning. Den vanligaste skadan är lårmuskelskador. Ett lag drabbas av cirka 10 lårmuskelskador under en säsong. I snitt kommer 7 av dessa att vara baksida lår och tre på framsida lår. Detta gäller för både elit och amatörnivå. Skadrisken för amatör och elitlag är densamma på träning medan skaderisken ökar på högre nivåer på grund av att tempot är högre. Skadorna i framsida/baksida lår framkallas på olika sätt. Skador i framsida lår uppstår främst när man skjuter framförallt på träning. Baksida lår skadas oftast när man gör snabba ryck eller riktningsändringar vilket är vanligast under match. Muskelskador är av stor betydelse för fotbollen och spelare i stort. En muskelskada kan ofta ge återkommande besvär samt att spelaren blir borta länge ur spel (Ekstrand, 2010). Skaderisken är inte den samma på amatör som elitnivå. På amatörnivå så är t.ex. fotledskador vanligare än på elitnivå. Så var det inte för 20 år sedan, då drabbades elitlag i genomsnitt av 10 fotledskador per säsong. Den siffran har sedan 80-talet halverats till endast 5 fotledsskador per säsong. Medan den ligger kvar på samma nivå på amatörnivå. Det beror på att elitklubbar har medicinsk personal som har kunskap på hur fotledsskador ska behandlas (Ekstrand, 2010). Skaderisken påverkas dock av olika faktorer, skadebenägna spelare, fysiska formen och hur man rör sig är en faktor. Hård belastning ökar skaderisken markant. Tränar man och spelar mycket och därigenom prioriterar bort vilan så ökar risken för att åka på en skada. Ska man spela fysiskt så bidrar det med en ökad skaderisk. För att man i möjligaste mån ska kunna förhindra skador så bör varje lag se till att spelarna är i god fysisk form. Det bidrar till en minskad skaderisk då kroppen tål mer. Det gäller främst på ungdoms och amatörnivå. Spelare på elitnivå är oftast så pass vältränade att extra fysträning inte skulle sänka skadefrekvensen (Ekstrand, 2010). 6

En faktor som ofta inte tas upp är att skadefrekvensen ökar vid ett tränarbyte. Tränare som har varit i en klubb under en lång period har lägre skadefrekvens än en klubb som byter tränare titt som tätt. Det beror på att alla tränare har ett sätt att träna på. Det gör att kroppen som är känslig för snabba förändringar av belastning kommer drabbas av mer belastningsskador. Vilket är en faktor som klubbledningar tar i akt när det kommer till tränarbyte (Ekstrand, 2010). 2.4 Skaderisk och konstgräs En studie utförd av Ekstrand (2010) där 20 klubbar, 15 herr och 5 damlag, fick rapportera om skador som kom till på konstgräs under match och träning. Resultatet visade att det inte finns något samband mellan konstgräs och en ökad skadefrekvens. Under studiens period så rapporterades cirka 2100 skador på totalt 275000 timmar träning och matchspel. Två tredjedelar av den tiden var på konstgräs. När Ekstrand sedan började undersöka vad det var för typ av skador som uppkom kunde han konstatera att det blev en liten ökad risk för fotledsskador på konstgräs. Den totala skademängden blir dock inte större. Då konstgräset också minskar antalet muskelskador. Därför ligger skadefrekvensen på en jämn nivå på de båda underlagen. Det betyder att konstgräset inte verkar vara farligare än naturgräs som underlag. Studien bidrar alltså med information till klubbarna att det inte tycks finnas några medicinska skäl att stoppa utbredningen av konstgräsplaner. 7

3. Metod I studien användes en av kvalitativ ansats i form av en semistruktuerad intervju (Kvale, 1997). Det var det bästa alternativet då det frågan var om tränarnas egna erfarenheter och kunskaper som skulle lägga grunden för arbetet. Jag tyckte att metoden passade bra då jag inte ville påverka deras svar. För att dra en generell slutsats på ämnet hade det dock behövts fler intervjuer och ett större antal respondenter. 3.1 Urval I studien begränsades urvalet av intervjupersoner då jag ville få kvalité före kvantitet. För att studien skulle vara genomförbar var tränarna tvungna att ha varit aktiva som tränare på de båda underlagen. Jag begränsade mina intervjuer till 3 stycken som tränade olika lag på olika nivåer i Värmland. Tränarna kontaktades via telefon och de första tre som blev frågade att ställa upp på intervju accepterade. T1, har varit aktiv som tränare i två år, seniortränare T2, har varit aktiv som tränare i 15 år, seniortränare T3, har varit aktiv som tränare i två år, junior/u-lagstränare 3.2 Instrument I studien användes en intervjuguide som var halvstrukturerad. Detta för att kunna belysa de olika tränarnas sinnesupplevelser för att sedan kunna reflektera kring deras svar. Intervjuerna följde samma intervjuguide där svaren ibland kunde få en följdfråga. Följdfrågorna tillhörde inte intervjuguiden från början utan kom upp vid intressanta svar som kunde bidra till reflektioner kring de olika svaren. Det utfördes en pilotintervju för att få reda på om frågorna skulle hålla och ifall svaren skulle vara tillräckliga för att möjligöra arbetet (Kvale, 1997). 8

3.3 Datainsamling Intervjuerna utfördes på idrottsplatserna där respektive tränare huserar med sina lag. Intervjuerna skedde enskilt för att på ett bra sätt ta del av intervjupersonernas erfarenheter I möjligaste mån undveks jag att ställa ledande frågor för att inte influera svaren. Vi träffades i god tid innan de skulle ha träning med sitt lag för att slippa känna stressen och för att de skulle kunna tänka på annat än träningen. Som hjälpmedel användes en intervjuguide där jag även spelade in svaren (Kvale, 1997). Genom att spela in det de sa, så kunde jag också ordagrant reflektera över de olika svaren. 3.4 Analys Jag lyssnade igenom intervjun ett par gånger för att bättre förstå det som hade sagts. Efter att ha lyssnat på det inspelade materialet och skrivit ner det som var relevant för studien, kunde jag börja tänka på strukturen. Och svaren skulle ställas gentemot frågeställningen. Allt för att kunna se huruvida det fanns likheter eller olikheter i deras svar. 3.5 Reliabilitet och validitet Studien är utförd för att undersöka tränares inställning till konstgräs och dess eventuella påverkan på fotbollen. Genom att undvika att ställa ledande frågor så kunde tränarna tänka efter och ge så målande svar som möjligt. Därför kan man säga att validiteten är ganska hög. Genom att kontakten skedde via telefon och att intervjun utfördes på plats kan man anta att den intervjuade personen kände sig trygg och kunde ge bra och öppna svar vilket också ger en relativt hög reliabilitet (Kvale, 1997). 3.6 Etiskt förhållningssätt När jag hörde av mig till intervjupersonerna så fick de reda på syftet med arbetet. Det klargjordes att de fick vara anonyma ifall så önskades och att endast deras svar skulle användas till denna studie. Det för att deras svar kan komma att spegla hela föreningen som tränarna är aktiva i (Kvale, 1997). Samtliga valde att vara anonyma, deras namn skrivs därför om till T1, T2 och T3. Den information som de godkände att jag publicerade om dem var hur 9

länge de hade varit tränare samt på vilken nivå (pojk, junior, eller seniorfotboll) de varit aktiva. 10

4. Resultat 4.1 Vilken betydelse har underlaget Fotbollen gynnas av konstgräsen hävdar T2 och T3. De hävdar att planen alltid är i bra skick så blir det i längden bättre fotboll, åtminstone om det är efter marken man vill spela. De menar att bollen inte studsar i gropar eller på grästuvor vilket den gör på en naturgräsplan. T2 och T3 är också övertygade om att konstgräs förbättrar produkten svensk fotboll, då det går att spela på bra planer 365 dagar om året. T2 ser dock hellre att kommuner och föreningar ska ta ett större ansvar för att underhålla idrottsanläggningarna som de ansvarar för. Även om konstgräs är en lösning så tycker T2 att en bra skött naturgräsplan är bättre. Hans 15 åriga långa karriär som tränare har gett erfarenheter som säger att fotbollen som spelas på en bra naturgräsplan är bättre för spelet. Genom användningen av konstgräs så minskar man också behovet av fysträning anser T3, då han är en motståndare till fysträningen inom ungdomsfotbollen. Hans erfarenheter säger att grundtekniken byggs upp innan musklerna gör det. Så genom att sträva efter passnings- och teknikövningar på ungdomsnivå menar T3 att detta bidrar till att vi får bättre spelare i vuxen ålder. Han anser också att konstgräset är nyckeln till att talangerna inom svensk fotboll ska få utrymme att utvecklas och nå sin maximala potential. 4.2 Hur påverkar underlaget spelet Det mest populära underlaget bland tränarna som intervjuades var naturgräs. Dels för att det gynnar alla typer av spelstilar som T2 sa, men också för att konstgräset fortfarande behövdes utvecklas ansåg samtliga tränare. T2 säger också en bra naturgräsplan gynnar de flesta spelstilarna. Lag som använder sig av passningar efter marken gynnas då bollen inte rullar lika fort. De lag som väljer att inte att istället spela längre passningar gynnas på så sätt bollen i större utsträckning än på konstgräs, stannar kvar i spel ifall den inte är perfekt slagen. T1 anser också att en naturmatta ökar spänningen i matcher. Bollen beter sig inte exakt likadant hela tiden. Det kan vara allt ifrån att det är skugga på ena sidan som gör att gräset står annorlunda och stoppar upp bollen mer, eller att det finns små gropar i planen. Den som var för konstgräs mest var T3. Han säger att det är det bästa alternativet i våra breddgrader. Kylan och regn förstör planerna och klubbarna har inte ekonomi till att lägga nya gräsmattor flera 11

gånger per säsong. Det blir billigare rent underhållsmässigt med konstgräs samt att det möjliggör fotbollsträning året runt, vilket också ökar effekten av träning. När man frågar tränarna varför T3 nämner även att konstgräs jobbar för att vinna mark. Så länge de stora fotbollsländerna använder sig av naturgräs kommer det att sätta standarden för resten av fotbollsvärlden. T3 tycker att de ekonomiska fördelarna borde spela en större roll för föreningarnas tänk. En konstgräsplan kan belastas av spel och träning oftare och längre än en naturgräsplan, vilket gör att underhållet blir minimalt. Det underhållet han tror krävs är skottning av planen på vintern och påfyllning av plastkulor som ska fungera som jord på en vanlig gräsmatta. 4.3 Blir det en ökad skaderisk vid byte av underlag T2 och T3 sa att de inte har märkt någon ökad skaderisk när man spelar på konstgräs eller naturgräs. T2:s som är den mest erfarne tränare kunde dock se att en typ av skador uppkommer oftare vid byte av underlag, belastningsskadorna. Han tror att kroppen inte klarar det snabba bytet av belastning så fort, då konstgräsplanen allt som oftast är hårdare, vilket bidrar till en ökad belastning och där med ökade belastningsskadororna. T1 tror att skaderisken eventuellt kan vara större på naturgräs. Då underlaget påverkas så mycket beroende på vädret. Regnar det blir planen mjuk vilket leder till att folk ramlar och det blir svårare att kontrollera sina tacklingar och således ökar eventuellt skaderisken. 4.4 Vilken typ av spelare drar nytta av olika underlag? T1 anser att spelare som inte har teknik som sin primära egenskap drar nytta av naturgräs, då denna kan ta vara på att planen är dålig. Som T1 säger Även om det krävs mer teknik för att spela på en dålig gräsplan i slutet av september så är det också lättare för riktiga "köttare" att bidra med det dom är bra på. Att spela på konstgräs tror T1 gynnar den passningsskickliga spelaren, då bollen inte påverkas av underlaget på samma sätt som den gör på naturgräs. T2 ser forwarden som den stora vinnaren vid spel på naturgräs. Då djupledsbollar snabbare kommer att stanna upp på naturgräs, samt att gropar och tuvor i planen bidrar till att bollen kommer bete sig på ett oförutsägbart sätt. På konstgräs är det lättare för backarna att ha koll 12

på djupledsbollarna, då det krävs bättre teknik hos den som passar för att en passning ska gå fram. Detta håller T3 med om. Snabba spelare får en stor fördel då bollen inte rullar lika fort på naturgräs. Han tror även att positionssäkra och erfarna spelare drar nytta av konstgräs. Det krävs inte lika mycket snabbhet då bollen rullar snabbare, bollen gör jobbet!. 4.5 Hur påverkas talangutvecklingen av konstgräs T3 säger att konstgräsplaner på vintern ger andra möjligheter inom talangutvecklingen. Spelarna får möjligheter att träna på liknande underlag året om, något som T3 säger bidrar till en förbättrad talangutveckling. Då man inte längre behöver förlägga merparten av teknikträning på våren och sommaren. Utan man kan fortsätta att förbättra spelarnas tekniska egenskaper året runt, tack vare konstgräset. T1 och T2 tar också upp den positiva delen kring talangutvecklingen och hur konstgräset möjliggör att man kan fortsätta med att göra spelarna individuellt bättre året runt. Något som T3 främst anser gynna yngre spelare. T3 har genom sin erfarenhet märkt att yngre spelare är mer egoistiska och vill gärna dribbla själva. Det är något som han anser bidrar till den tekniska utvecklingen hos spelarna och han tror att om man ger unga spelare möjligheten att träna på detta året runt. Så kommer det att leda en bättre teknik när dem blir äldre, T3 tror även att det kommer att leda till att färre slutar med fotbollen, då man kan erbjuda träning året runt. 4.6 Resultatsammanfattning Konstgräset ses som ett bra komplement till naturgräset. Samtliga tränare ser på konstgräs som något positivt, där dom främst tycker att det bidrar till att man kan spela fotboll året runt vilket tränarna tror kommer att bidra till att vi kommer få se bättre fotbollsspelare i framtiden i Sverige. Ingen av tränarna tror att konstgräset leder till en ökad skaderisk. T2 har dock sett att de olika underlagen leder till olika typer av skador. 13

5. Diskussion 5.1 Konstgräs Konstgräsets frammarsch på senare tid kan innebära räddningen för svenskfotboll på elitnivå och leda till att vi inte hamnar efter i vår spelarutveckling. I takt med att produkten fotboll har utvecklats och blivit internationell. Så har länder med bättre klimat större möjligheter till att fortsätta förbättras. Vi i Sverige behöver kämpa emot klimatet. Det är svårt att hålla en naturgräsplan i speldugligt skick i snöiga december. Det betydde länge att svenska lag fick ägna sig åt en lång försäsongsträning. Konstgräset har bidragit med möjligheterna att spela fotboll året runt även i vårt kalla vinterklimat. Vår ambition ska vara att svensk fotboll ska spelas på bra planer året runt, detta gynnar den tekniska utvecklingen av fotbollen och våra fotbollsspelare får i framtiden acceptera att spela matcher på både natur- och konstgräsplaner (Svenska fotbollsförbundet, 2009, Sid 3). Det är enligt mig en klok åsikt, i alla fall sett till spelarutvecklingen i Sverige. Som T3 nämnde att man tappar inte längre spelare på grund av att man inte kan erbjuda träning och matchspel åtet runt. Utan man kan nu behålla talanger inom fotbollen vilket kommer gynna vårt lands framtida fotbollspelare. Det är inte bara fotbollsförbundet som ser konstgräs som något positivt. Tränarna som valde att ställa upp på intervju ser också konstgräs som ett positivt tillskott inom fotbollen. Som T1 sa. Den största skillnaden är att man alltid spelar på bra planer vilket gynnar fotbollen i längden Det är en åsikt delas av T2 och T3. Tolkningen blir helt enkelt att konstgräs är något att eftersträva när de tillgängliga naturgräsplanerna är i för dåligt skick. T2 och T3 anser även att konstgräset är nyckeln för talangutvecklingen i Sverige. Unga spelare ska enligt dem inte behöva ha fysträning för att man inte har någonstans att spela. Utan träningen ska främst utveckla den individuella tekniken, och då naturgräs inte är aktuellt som underlag under vintern så är konstgräs att bra substitut under vintern. Två av de tre tränarna i studien föredrar naturgräs framför konstgräs trots de positiva delarna. Något jag tolkar som att konstgräset fortfarande är en för ny företeelse inom fotbollen och både spelare och ledare måste vänja sig vid underlaget innan man helt ser det som jämbördigt. Enligt mig tror jag även att traditionen påverkar tränarnas svar, de verkar vara vana vid att fotboll spelas på naturgräs och därför så är det bäst enligt dom. De två tränarna som föredrar naturgräs kan hänvisa till en studie utförd av elever på Göteborgsuniversitet säger att bollen rullar fortare på konstgräs. Det är ett minus som van naturgrässpelare inte är beredd på de 14

första gångerna. Hastigheten på bollen ställer också ännu högre fysiska och tekniska krav på spelarna då också måste bli snabbare för att bemästra underlaget (Johansson & Nilsson, 2005) 5.2 Påverkar skaderisken av underlaget? Enligt Ekstrand (2010) samt tränarnas erfarenheter som antydde att det inte blir någon ökad skaderisk vid byte av underlag. En av tränarna, T2 hade dock lagt märke till att det blev annorlunda skador. Istället för fotledsskador som är vanliga på naturgräs, dels på grund av det ofta gropiga underlaget. På konstgräs drabbas spelarna av färre fotledsskador men istället utav fler belastningsskador. T1 som inte har märkt någon skillnad på skaderisken tror ändå att den ökar på naturgräs, då det underlaget påverkas av yttre förhållanden. Vid regn blir det svårare att tacklas och det är större chans att man kommer in vårdslöst och således är skaderisken större. Vid en längre period av värme blir planen hård vilket också kan bidra till skador då planen som sagt blir hårdare. Ekstrand studie (2010) säger emot T2s upplevelse om att det ska vara en minskad risk för fotledsskador på konstgräs. Då studien visar att konstgräs leder till en ökad risk för fotledsskador. Det kan bero på att konstgräs överlag är hårdare och att tvära vändingar och snabba ryck sliter mer på fötterna än vad naturgräs gör. 5.3 Påverkar konstgräs spelet? Enligt litteraturen och intervjuerna tycks det bli ett snabbare spel på konstgräs. Bollen rullar fortare vilket kräver bättre tekniska kunskaper av spelarna. Därför tror jag att motståndarna till konstgräs är relativt många i Sverige. Fotbollslagen är inte vana vid den typen av spel. I Sverige slår vi gärna långbollar och har en snabb forward som ska göra målen. Detta är möjligt på naturgräs, men blir oerhört mycket svårare på konstgräs. Här är vi enligt mig i behov av förändring, något som jag inte är ensam om. Svenska fotbollsförbundet har under år 2013-2014 tagit fram en ny spelarutbildningsplan där man har valt att fokusera på tekniken hos spelarna (Fogis, 2014). Spelarutbildningsplanen tolkar jag som att den fysiska spelstilen som många lag i Sverige använder kommer att försvinna inom några år då fler och fler tränare utbildas i att utveckla tekniken hos spelarna. Vilket blir lättare att göra om tillgång till konstgräsplaner finns de månader som det inte går att träna på naturgräs. Det betyder att man kommer att under flera månader förlägga träningen på konstgräs, vilket i sin tur kommer leda 15

till att framtidens svenska spelare- och fotbollstränare är vana vid konstgräs som underlag. Något som denne skribent tillika fotbollstränare ser som positivt. 5.4 Sammanfattning Sverige och Europa har det senaste decenniet varit med om ett nytt underlag på fotbollsplanen. Konstgräset har börjat växa fram och i vissa fall till och med konkurrerat ut naturgräset. Något som många ser som en negativ utveckling. De studier som har utförts och tränarnas erfarenheter visar att konstgräs ses inte som något ont, men att det ändå är naturgräs som ses som det bästa underlaget av majoriteten av tränarna. De är dock samtliga överens om att man hellre använder sig av konstgräs än av en dålig naturgräsmatta. Många verkar också tro att konstgräs ska bidra till en ökad skaderisk. Det är en åsikt som inte tycks stämma enligt Ekstrands studie (2010). Många spelare kan eventuellt känna oro inför att spela eller träna på konstgräs då de tror att det är en större risk att bli skadad. Anledningen detta kan vara tanken och oron för att det är ett relativt nytt underlag. Man känner sig tryggare på naturgräs, för det är något man är van vid. Något som kan komma att förändras ifall de får spela mer på konstgräs. Ett problem är dock att det inte finns många bra naturgräsplaner på amatörnivå. Därför skulle det vara gynnsamt ifall om kommuner istället för att behöva underhålla alla idrottsplatser år efter år istället utvidgar antalet konstgräsplaner. Det skulle inte krävas lika mycket underhåll från kommunens sida dom skulle spara pengar i längden, även om det skulle bli en dyr engångskostnad. På relativt kort livstid har konstgräset utvecklats enormt. Det har gått ifrån att vara mer eller mindre en sandgrop, till att blivit accepterat hos den organiserade fotbollens största organ, FIFA. Det i sin tur kommer med största sannolikhet att leda till en fortsatt utveckling av konstgräset då deras krav på underlaget är oerhört höga. Det tror jag kommer bidra till att fler och fler föreningar och fotbollsförbund kommer börja se fördelarna med konstgräs som alternativ till naturgräset, som ännu föredras bland majoriteten av de tränarna som jag intervjuade. 16

5.5 Metodreflektioner För att jag skulle kunna utföra mitt arbete på det sättet jag ville använde jag mig utav en semistrukturerad intervju (Kvale. 1997) när jag intervjuade tränarna. Hade jag valt att använda mig av en annan metod tror jag att mycket av tränarnas upplevelser inte hade bidrag på det sättet jag ville. Skulle jag ha genomfört en enkätundersökning så hade jag kunnat haft fler respondenter men där deras svar hade varit mer svårtolkade. Enkäter hade kunnat användas ifall jag ville ha raka svar där gråzonerna är svåra att få med. För tränarna kunde många gånger under intervjun nämna både för- och nackdelar kring konstgräs. Den semistrukturerade intervjun var således vital för att jag skulle bli nöjd med utfallet av min studie. Om jag i framtiden ska fortsätta forska inom ämnet hade jag valt att även blanda in enkäter och utöka antalet respondenter. Det för att kunna ställa flera olika svar emot varandra vilket enligt mig är viktigt för att få ett bredare perspektiv på ämnet av studien. 5.6 Framtida forskning Det kommer att fortsättas att forskas om konstgräs och underlaget kommer med stor sannolikhet att utvecklas och bli ännu bättre. Det finns många olika forskningsområden, skaderisken som Ekstrand (2010) tar upp, kvalitén på konstgräset, hur spelet påverkas etc. Skulle jag fördjupa min forskning inom ämnet hade jag valt att ta reda på något som jag inte kunde hitta någon forskning om. Jag hade försökt att ta reda på vilket underlag som utvecklar spelarna mest. Det hade jag gjort genom att följa ett antal klubbar där hälften av dem tränar på konstgräs och hälften på naturgräs. Forskningen skulle behövas genomföras under flera års tid där man skulle värdera resultatet efter hur skickliga spelarna har blivit på olika tekniska moment samt hur högt de har nått i det svenska seriesystemet. Här är resultatet svårutvärderat då det kan ha funnit flera faktorer som påverkat utfallet, så som kunskapen hos tränarna samt personliga egenskaper men det får man väga upp med att ha ett stort urval. 17

6. Källförteckning Ekstrand, Jan (2010), Svensk idrottsforskning www.gih.se/documents/cif/tidningen/2010/4_2010/svif%20104%20s42-45%20ekstrand.pdf Ekstrand, Jan (pågående), Lårmuskelskador hos professionella fotbollsspelare www.gih.se/documents/cif/forskningsrapporter/2009/115_09%20jan%20ekstrand.pdf Ekstrand, Jan. Hägglund, Martin, skaderisk vid elitfotbollsspel på konstgräs www.gih.se/documents/cif/forskningsrapporter/2009/114_09%20martin%20h%c3%a4gg lund.pdf FIFA (2008), FIFA quality concept of football turf http://www.fifa.com/mm/document/afdeveloping/pitchequip/fqc_football_turf_folder_342.pdf Fogis (2014), Spelarutbildningsplanen http://fogis.se/spelarutbildning/ Johansson, Fredrik. Rotter-nilssson, Pascal (2005), Tredje generationens konstgräs http://www.idrottsforum.org/articles/johansson_rotter-nilsson/hela_studien.pdf Kvale, Steinar (1997), den kvalitativa forskningsinterjvun. Lund: Studentlitteratur Laul, Robert (2014), AIK beredda att ta strid mot konstgräset. Aftonbladet http://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/sverige/allsvenskan/aik/article18563550.ab Svenskfotboll (2009), Policydokument för svensk fotbolls agerande i konstgräsfrågan http://svenskfotboll.se/imagevault/images/id_28160/imagevaulthandler.aspx Citat ur Policydokument för svensk fotbolls agerande i konstgräsfrågan: Vår ambition ska vara att svensk fotboll ska spelas på bra planer året runt, detta gynnar den tekniska utvecklingen av fotbollen och våra fotbollsspelare får i framtiden acceptera att spela matcher på både natur- och konstgräsplaner 18

Uefa (2002), Uefa considers merits of artificial turf http://www.uefa.com/uefa/footballfirst/matchorganisation/stadiumsecurity/news/newsid=3802 6.html 19

7. Bilaga 7.1 Intervjuguide Vilken är den största skillnaden på att spela på konstgräs kontra vanligt gräs? Vilket typ av underlag föredrar du och varför? Har du märkt en ökad skaderisk när man byter underlag (om ja, vilken typ av skador?)? Blir vissa spelade drabbade mer än andra (position, kroppsbyggnad)? Vilka spelartyper drar nytta av underlagsbytet? Svaren på intervjuguiden följdes (om lämpligt) med frågor som, varför och hur tänkte du då? Etc. 20