2016-05-17 Place where you are 1



Relevanta dokument
Klimatfrågan efter Paris en strategi för Sverige Place where you are 1

Klimatomställningens utmaningar - anförande av Anders Wijkman,

Klimatomställningens utmaningar

Klimatomställningens utmaningar

Hur ska man tolka Paris?

Klimatomställningens utmaningar - anförande av Anders Wijkman, vid Stålbyggnadsdagen 27 oktober Place where you are 1

En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige

Place where you are 1

Anders Wijkman, ordf Miljömålsberedningen, Klimatomställningens utmaningar

Miljömålsberedningens förslag

Miljömålsberedningens förslag

Vägval el en presentation och lägesrapport. Maria Sunér Fleming, Ordförande Arbetsgrupp Användning

EN EFFEKTIV KLIMATPOLITIK

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel Energi och koldioxid i Växjö 2013

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015

Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency ETT KLIMATPOLITISKT RAMVERK FÖR SVERIGE

Hållbar Energi för Framtidens Näringsliv Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Utmaningarna i klimatomsta llningen inom industrin och transportsektorn

Konkurrenskraft och Klimatmål

1,3% Minskningstakt av koldioxidintensiteten sedan år 2000

Nytt program för energi och klimat i Örebro län Dialogträff 2, om mål och uppföljning

Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020

Underlagsrapport 2. Mål och medel för energipolitiken?

Världsnaturfonden WWFs synpunkter på Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige (SOU 2016:21)

Tjugo påståenden och slutsatser om el- och energisystemets utveckling. NEPP-seminarium 21 november 2013

Teknik- och kostnadsutvecklingen av vindkraft - Vindkraften Viktig Energikälla -

Bioekonomi från ord till handling

Strategi för en samlad luftvårdspolitik. Miljömålsberedningen

Åkerenergi & affärsmöjligheter för de gröna näringarna

EU-nämnden Miljö- och jordbruksutskottet

Ta bussen eller tåget - rädda en glaciär! Peter Dahlgren (s)

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar?

Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas.

Stöd för en förstärkning av energiforskningen REMISSVAR Pär Hermerén

Därför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet

Industrin är grunden f

Sveriges bidrag till det globala virkesbehovet

Farsta fakta. Yta: 15,4 km²

Bioenergi mer än bara biogas

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

SVENSK KLIMATSTATISTIK 2017

Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun

Vägen mot 100% förnybart Vart står vi idag?

Arjeplogs framtid. - en uppmaning till gemensamma krafttag. Populärversion

Introduktion av biodrivmedel på marknaden

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

Nordic Energy Perspectives

Klimatkommunernas svar på Naturvårdsverkets remiss Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050 (Rapport 6537)

Svenskt Näringslivs syn på den svenska energipolitiken. Maria Sunér Fleming

Kommittédirektiv. Kostnadseffektiva ekonomiska styrmedel för avfall som förbränns. Dir. 2008:1. Beslut vid regeringssammanträde den 10 april 2008.

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN

Ta bort och skrota utsläppsrätter i EU ETS

Det nordiska energisystemet i en klimatmässigt hållbar framtid. Dr. Kristina Holmgren Gasdagarna, 25 maj 2016

Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel?

Vad händer i förhandlingarna om EU:s energiskattedirektiv?

Jino klass 9a Energi&Energianvändning

Klimat- bokslut 2010

AGENDA. Välkomna till den pågående RUS-processen. Tomas Stavbom, chef regionalutveckling, Regionförbundet Uppsala län

Policy Brief Nummer 2011:1

Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 1990 och 2005 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser

Bevakningsrapport för prioriterade EU-policyområden:

Svensk åkermark i ett globalt perspektiv. Anders Malmer Föreståndare för SLU Global Professor i tropiskt skogsbruk - markvetenskap

Reduktionsplikt en möjlig väg mot en fossiloberoende fordonsflotta. Sören Eriksson

Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010

Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft

Ekologisk hållbarhet och klimat

Faktorer som påverkar utvecklingen av svensk bioenergi

Den svenska klimatdebatten har blivit överpolitiserad och vetenskapen riskerar att hamna i off-side

Växjö

Klimatkommunernas synpunkter till Strategi fo r omsta llning av transportsektorn till fossilfrihet

Rapport från den nationella klimatkonferensen: Klimatforum 10 februari efter världstoppmötet om klimatet i Paris december 2015

1(5) Datum Diarienummer. Mirjam. Nykvist Energi- fotavtryck

SVENSKARS ATTITYD TILL INDUSTRIN 2012 RAPPORT

Policy för hållbar utveckling, miljömål och handlingsplan LUNDS UNIVERSITET

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel

Småskalig kraftvärme från biomassa - Sveriges första micro-förgasare på Emåmejeriet

Det Nordiska Bioekonomi-Initiativet (NBI) Jan Svensson

Biogasutbildning i Kalmar län

Utvecklingsvägar för Europas energisystem

Vad är energieffektivisering och hur gör man? Hans Nilsson FourFact AB FSE Ordförande Emeritus

Naturvårdsverkets rapport Kvalitet hos avfall som förs till förbränning

Varför går det avfall från Norge till Sverige för behandling i svenska energiåtervinningsanläggningar?

Huvudpositioner

Global och europeisk utblick. Klimatmål, utsläpp och utbyggnad av förnybar energi

Branschens anpassning mot EU:s och Sveriges

Framtidens järnväg formas idag!

Klimatstrategi i Sollentuna

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen

Statliga forsknings- och innovationssatsningar - VINNOVAs strategiprocess

Fossiloberoende fordonspark 2030

Statsrådsberedningen Finansdepartementet Näringsdepartementet. Fler nya hem

HALVTID I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. en avstämning från Moderaterna

Varför lokal och regional energi- och klimatstatistik? Fördelar för kommuner och andra aktörer inom energiområdet

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source

EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)

GASKLART. Hur kan vi få smartare energisystem i Sverige? INFRASTRUKTUR FÖR RENARE, EFFEKTIVARE & SMARTARE ENERGI

Transkript:

Klimatomställningens utmaningar - anförande av Anders Wijkman, ordf i Miljömålsberedningen, vid möte med Swedish Green Building Council i Stockholm 16 maj 2016 2016-05-17 Place where you are 1

2016-05-17 Place where you are 2

IPCC 5th AR Utsläppen ökar snabbt; svårt klara < 2 grader C Både atmosfären och haven varmare Glaciärer + havsisar minskar; Havsnivån stiger Haven absorberar CO2 = surare hav; negativt för marina livet Extrema väderhändelser alltmer vanliga; matproduktionen i fara i stora områden Low latitudes will be nasty places to live Storskalig migration IPCC har bara med forskning fram till slutet av 2011; Jfr ekonomiområdet! Slow feed-backs dåligt täckta 2016-05-17 Place where you are 3

Läget inför Paris - INDC s Pledge and review jfr Köpenhamn Över 180 länder hade lämnat bud Om deras löften skulle infrias kan temp-ökningen stanna vid, lågt räknat 2,7 C Alltså kunde Parismötet bara ses som ett steg på vägen Nyckelfrågor: - spänningen mellan Nord o Syd = finansiering - hur få med USA utan att blanda in kongressen - hur skapa bindande regler 2016-05-17 Place where you are 6

Hur ska man tolka Paris? George Monbiot, känd brittisk kommentator yttrade: By comparison what it could have been, it is a miracle. By comparison what it should have been, it is a disaster. Svaghet att inga beslut togs om HUR målen ska nås; Ingen CO2-skatt el beslut att avskaffa fossilsubsidier Inget tvingar länderna att göra vad de lovat Enda tvånget är att öppet redovisa vad man gör och att mötas igen för kontrollstationer En republikansk seger i november vore katastrof 2016-05-17 Place where you are 9

Hur ska man tolka Paris II? För att klara 2 -gradersmålet finns bara c:a 700 Gt CO2eqv ytterligare att emittera sedan 0-utsläpp (knappt 20 år med dagens utsläppsnivå) För att klara 1,5 -gradersmålet är det ungefär hälften så mycket utsläpp ytterligare som kan tillåtas. 2016-05-17 Place where you are 11

Hur ska man tolka Paris II? Ändå optimismen efter Paris påfallande stor Investeringarna i förnybar elproduktion ökar Kolanvändningen minskar (inte överallt) Många stora företag lovar stora utsläppsreduktioner Otaliga städer gör likadant Samtidigt har oljepriset sjunkit som en sten Så bilden splittrad Tillkommer: rader av andra problem som krigen i Mellan-Östern, migration, relationerna m Putin mm 2016-05-17 Place where you are 12

2016-05-17 Place where you are 17 2016-05-17 Place where you are 17

Uppdraget för Miljömålsberedningen Mars 2016: Föreslå ett klimatpolitiskt ramverk som reglerar mål och uppföljning samt belysa föroch nackdelar med en klimatlag. Juni 2016: Strategi med styrmedel och åtgärder plus utsläppsbana med etappmål för en samlad och långsiktig klimatpolitik. 2016-05-17 Place where you are 21

Delbetänkande 1 Mål: Nettonollutsläpp till 2045 varav minus 85% i Sverige Krav på handlingsplan fr Regeringen varje mandatperiod Inrätta klimatpolitiskt råd, där huvuduppgiften är att se till helheten Inför en klimatlag som reglerar det klimatpolitiska ramverket 2016-05-17 Place where you are 23

Kompletterande åtgärder 2045 godkända enligt internationella regelverk Det kan (med dagens kunskap) handla om : Ökad kolsänka (jordbruk, skogsbruk) Bio-CCS Internationella åtgärder 2016-05-17 Place where you are 24

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 Mton koldioxidekvivalenter Klimatmål till 2045 och en möjlig målbana 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Övriga sektorer Avfall Jordbruk Bostäder och service Arbetsmaskiner Transport El och fjärrvärme Industri 0,9 ton/ capita 2016-05-17 Place where you are 25

Förutsättningar inför slutbetänkandet: Föreslagna målet går längre än motsvarande klimatmål inom EU, UK, Danmark, Finland etc Målet följas upp med skärpta styrmedel (i närtid) och etappmål längs vägen Åtgärder viktiga i alla delar av samhället Särskilt fokus på transportsektorn, jordbruket och processindustrin. Materialanvändningen hittills negligerad fråga Ny teknik/tekniksprång förutsätts underlätta typ digitaliseringen, bio, nano, nya produkter fr skogen, ny energiteknik etc 2016-05-17 Place where you are 26

Slutbetänkande knäckfrågor: Långa tidsramen, alla teknikskiften hur skapa flexibilitet? Oljeprisets utveckling? Transporterna, Jordbruket, Processindustrin Skogen som sänka o nya produkter (substitution) Cirkulära ekonomin EU skatte, statsstöds- och konkurrensregler Tre perspektiv: territoriella utsläpp, konsumtion o klimatsmart export Städernas roll och rådighet Samhällsplanering och byggande Offentlig upphandling driva på En finanssektor som vaknat sent 2016-05-17 Place where you are 27 2016-05-17 Place where you are 27

Bioekonomi Basmaterial Mobilitet Stat & marknad Jordbruk & livsmedel Digitalisering & resurs-hantering Rundabordssamtal Arrangeras ihop med MISTRA 10 s. rapport från varje grupp Gemensamma frågor 2016-05-17 Place where you are 28

Transformativa lösningar behövs Fokus idag mest på Stegvisa förbättringar Räcker inte. Tekniksprång o Beteendeförändringar behövs Allt som produceras ska klara en värld med 9-10 miljarder människor Det förutsätter en mångdubbling av effektiviteten i energi- och materialhanteringen och ändrade beteenden 2016-05-17 Place where you are 29 2016-05-17 Place where you are 29

Materialproduktionen en negligerad del av klimatpåverkan Råmaterialproduktionen står idag för c:a 19 % av alla globala utsläpp av växthusgaser Avfallshanteringen står för ytterligare 3-4 % Av transportutsläppen utgörs en betydande del av transport av råmaterial En del av utsläppen kan åtgärdas med övergång till förnybar energi och effektivare processer men därtill måste volymerna begränsas > cirkulär ekonomi 2016-05-17 Place where you are 30 2016-05-17 Place where you are 30

2016-05-17 Place where you are 31 2016-05-17 Place where you are 31

2016-05-17 Place where you are 32 2016-05-17 Place where you are 32

2016-05-17 Place where you are 33 2016-05-17 Place where you are 33

2016-05-17 Place where you are 34 2016-05-17 Place where you are 34

2016-05-17 Place where you are 35 2016-05-17 Place where you are 35

Energy and Material demand will increase plentifold in the future An estimated 50 % of the Urban Fabric needed in 2050 has not been built yet. Resource extraction rates are expected to triple till 2050 (BAU). The resulting emissions, not least CO2, would be very problematic Consequently: A revolution in the way we use both energy and materials is a MUST! 2016-05-17 Place where you are 36 2016-05-17 Place where you are 36

Samhällsplaneringen Hur fördelas ansvaret mellan stat, regioner, länsstyrelser och kommuner Kompetensfrågorna centrala, inte minst betr regionala utvecklingsplanerna Bygga snabbt men också hållbart (700.000 nya bostäder) Hur engagera alla kommuner? ( projektbidrag utnyttjas av proaktiva kommuner) Ta hänsyn till att kommunerna är olika Utveckla indikatorer för att mäta framsteg + benchmarking Översiktsplanerna kompletteras m trafikplaner Översyn av PBL; se till så att miljöhänsyn tas 2016-05-17 Place where you are 37 2016-05-17 Place where you are 37

Transporterna Effektivare fordon, el o biobränslen (vätgas), övergång fr väg till järnväg + sjöfart, effektivare utnyttjande av systemet, självstyrande fordon, virtuell teknik ersätter, skatteväxling EU-politik skatter, statsstöd mm skapa marknad för smarta biobränslen (kvotplikt?) + eldrift Bonus Malus, förmånsbeskattningen, Samhällsplaneringen, byggandet Regionernas roll vs länsstyrelser o kommuner Kommunernas rådighet (p-avgifter, bilens roll etc) Rusta upp järnvägen + ev höghastighetståg Skattefrågorna generellt viktiga 2016-05-17 Place where you are 38 2016-05-17 Place where you are 38

Ett klimatsmart jordbruk Större befolkning; Ökad inhemsk produktion Jordbruksstödet CAP inte minst premiera inte bara miljönytta utan även klimatsmarta åtgärder Utveckling av hållbara produktionssystem, kväveanvändningen, perenna grödor, plöja mindre, bygga kol i marken Påverka dietvanor 2016-05-17 Place where you are 39 2016-05-17 Place where you are 39

Samarbete med industrin Ny processteknik för stål kan vätgas vara målet CCS måste utvecklas Biobaserad ekonomi Nya produkter fr skogen (men även jordbruket) Låga oljepriset problem Nära samarbete stat näringsliv kring utveckling av ny teknik Innovationsstödet måste räcka hela vägen: FoU, demonstrationsanläggningar, nya nischmarknader, offentlig upphandling 2016-05-17 Place where you are 40 2016-05-17 Place where you are 40

Sverige har unika möjligheter att gå före Vår vattenkraft, våra goda vindlägen, vår skog Elsystemet i stort sett CO2-fritt CO2-skatt gjort nytta redan Det gröna guldet FoU, Innovationer och ny teknik Hygglig systemkänsla Kommunerna aktiva; har rådighet Många företag är proaktiva Grön teknik = exportmöjligheter Insikt om Nord/Syd-spänningen vårt bistånd viktigt 2016-05-17 Place where you are 41 2016-05-17 Place where you are 41