Digisam Datum 2014-01-28 1 (5) Tid: 2014-01-28, kl.13.00 15.30 Plats: Krigsarkivet Sammanträdesrummet Stora Konferensrummet Nätverksgruppen kring EU-projekt som rör frågor om digitalisering, tillgängliggörande och bevarande av digitalt kulturarvsmaterial Deltagare: Rolf Källman, Digisam Sanja Halling, Digisam Moa Ranung, Digisam Bengt Wittgren, Murberget, Länsmuseet Västernorrland Ulf Jacobsson, SND Petra Leinmark, Nordiska museet Ulrika Sundberg, Nordiska museet Christian Bajomi, Murberget Peder Andrén, Riksarkivet Birger Stensköld, Riksarkivet Anders Telenius, Naturhistoriska Riksmuseet Linnéa Karlberg, LSH Calle Svenningsson, Naturhistoriska Riksmuseet Frida Lönnberg, Röhska museet Förhinder: Susanne Danelius, Riksarkivet/Digisam Josefin Kilner, Röhska museet Mattias Persson, SND Ylva Larsson, Riksantikvarieämbetet 1. Välkomna Rolf Källman och Sanja Halling hälsade alla välkomna till mötet. 2. Sammanfattning av förra mötet Gemensamma frågor och samarbetsområden definierades, som till exempel: Metadatastandarder och format (SPECTRUM, LIDO, mappning, MINT, objekt/dokument) Aggregering (poster som saknar bild och som därför inte kommer med, relationer som försvinner, att få tillbaka berikad data/ugc till databaser, beständiga identifierare) Semantik och terminologier (auktoritetsposter, länkad data, länkad öppen data, med mera) Postadress: Krigsarkivet, 115 88 Stockholm Besöksadress: Banérgatan 64, Stockholm Telefon: 010-476 70 00 Telefax: 010-476 75 20 E-post: digisam@riksarkivet.se Internet: www.riksarkivet.se/digisam Organisationsnr: 202100-1074
Massdigitalisering, portalernas roll och e-infrastrukturer diskuterades. Det föreslogs att ett seminarium skulle anordnas kring nyttan med EU-projekt. En fråga som togs upp är att massdigitaliseringsinsatser sällan förekommer, och att förutsättningen för att sådana ska ske är stora tillskott av resurser. Idag kan mycket automatiseras med hjälp av en maskinpark. Det är även skillnad på olika material, och metadataregistreringar kräver kompetens från informationsförvaltaren. Organisationer ska hinna granska och kvalitetssäkra material, vilket är svårt att göra retroaktivt när det handlar om stora datamängder. Istället krävs kontroll och styrning redan i ett tidigt skede. 3. Kort runda med information om och uppdateringar kring de EU-projekt som finns representerade i gruppen Europeana Network Inom Europeana Network diskuterar man att sätta upp en europeisk museiportal. Museerna vill gärna ha större egensynlighet eftersom det idag sällan går att se vilken information som kommer från vilken sektor. Att de nationella museiförbunden i de europeiska länderna skulle kunna vara förvaltande organisationer för portalen har lyfts. Portalen bör inte ha sin grund i projekt utan i en mer stabil struktur (som exempelvis European Library). Frågor kring potentiella användare av portalen, finansiering och för- och nackdelar har diskuterats. Ett sektorsrelaterat värde är att förädling av data kan ske. Frågan om huruvida man ska ladda upp grunddata eller metadata som gör informationen sökbar har lyfts. Inom exempelvis Ariadne-projektet, där man tillgängliggör information från forskningssektorn, laddas endast metadata upp. Mycket metadata från museer finns idag i MINT, som har fungerat som en portal men utan publikt gränssnitt. En risk med att skapa en museiportal är att det kan bli en expertportal. Två förslag på hur detta kan undvikas handlar om att komma närmare den vanliga användaren : Crowdsourcing och samarbeten med communities. Från en gemensam portal skulle det också vara möjligt att bygga gemensamma tematiska paket. Europeana Inside I projektet tas ett Europeana Connection Kit (ECK) fram. Detta är en verktygslåda för att koppla databaser direkt mot Europeana. Verktygslådan kommer att göra det möjligt att mappa om metadata från databasnivå till LIDO. LIDO översätts sedan till Europeana Data Model (EDM). En verifierare säger till om något är fel i mappningen, och vad som är fel. Projektet pågår till sista september och leveranserna pågår just nu. Murberget har redan levererat data. LoCloud Inom LoClouds verksamhet ska det byggas upp en liten databas (lightweight digital library), plus funktioner för exempelvis vokabulärer. Detta blir en portallösning/molnlösning som användare kan drifta själva, och som därmed kan
fungera som service för exempelvis små föreningar. Man kommer också att testköra molnlösningar. Murberget är innehållsleverantör i projektet, men delvis också teknisk part. Athena Plus Arbete pågår med leveranser till MINT/Europeana inför den första leveransperioden i januari. LSH har nu levererat 5000 metadataposter. Nationalmuseum och Riksarkivet levererar också. En första version av TMP (Terminology Management Platform) har publicerats. Ariadne Inom projektet undersöker man vilka metadatastandarder som används av medlemmarna, hur man ser på juridiska skillnader, terminologier, med mera. I början av februari ska flera rapporter vara klara där detta beskrivs. 880 institutioner runtom i Europa svarade på den enkät som skickades ut kring tillgång till data, institutionernas behov och vilka förväntningar som fanns på projektet. Nu lutar det åt att man vill skapa en portal där man kan ladda upp metadata för forskningsdata, och att man ska ta fram verktyg för att göra ändringar online. Metadatastandarden ddi, som har samhällsvetenskapligt ursprung, används i detta sammanhang även för att beskriva data inom humanioraforskning. I Holland och England har man redan texttaggat, och i april ska Sverige skicka in taggar och dokument. Tanken är att användare framöver ska kunna söka på sitt eget hemspråk för att kunna hitta data. Europeana Fashion Portalen har släppts som betaversion, slutversionen utkommer vid månadsskiftet. Nordiska museet är med i tre Work Packages. I februari ska leveransen till MINT/Europeana vara klar, dit 30 000 metadataposter ska levereras. Inom projektet har man publicerat bilder på Flickr och tagit fram en tesaurus för modehistoriska föremål som kommer att finnas tillgänglig i Kulturnav. En vägledning kring upphovsrätt för modematerial har publicerats, och man tar just nu fram riktlinjer för samverkan med Wikipedia. APEx APEx-projektet driver Archives Portal Europe, som idag har 31 medverkande länder. Riksarkivet är ansvarig organisation för dissemination of training. Projektet använder sig av en modell där en organisation är ansvarig för att aggregera så många arkiv som möjligt i samma land, så kallat country management. En stiftelse kommer att bildas som kommer att driva portalen vidare. Ingen innehållsleverantör kommer att behöva betala för att lämna sitt material till portalen (innehållsleverantören behöver bara stå för sin egen arbetskostnad).
För närvarande levererar man material till Europeana. Europeana har tagit fram en så kallad task force kring arkivmaterial och hierarkiska system, som ska vara nära knuten till APEx. Vad gäller standarder stöder man sig på de standarder som finns. Basen till semantiska verktyg ska undersökas; stiftelsens stora uppgift blir att ta tag i dessa frågor. Open Up Open Up-projektet är länken mellan naturhistoriska samlingar och Europeana. I projektets leverans av data sker en omvandling till Europeanas standarder. På Naturhistoriska riksmuseet pågår ett arbete med att bygga upp en mediaserver med bilder och information, och om några år kommer man vara redo att leverera större mängder bilder. De första bilderna ska kunna levereras om några veckor. Naturhistoriska riksmuseet är engagerat i Baltic Diversity, som kommer att koppla samman nationella databaser med uppgifter från naturhistoriska museer och samlingar. Museet deltar även i EU BON-projektet (European Biodiversity Observation Network), som är en del av GEO BON (Group on Earth Observations Biodiversity Observation Network) där man kommer att integrera klimatdata med biodiversitetsdata. Arbetet relaterar också till det arbete som sker i GBIF (Global Diversity Information Facility). Partage Plus Partage Plus-projektet avslutas om en månad. Under projektets gång har man lagt in information i databasen, och innan jul har de första samlingarna publicerats online. Man har även tagit fram en gemensam konstnärsdatabas. Inom Partage Plus har ett företag 3D-scannat föremål hos alla medverkande institutioner. PDF-filer med 3D-visualiseringar finns publicerade på projektets hemsida. 4. Förslag till arbetsgrupper Följande förslag till teman för arbetsgrupper gicks igenom (varav temat Användarna av tjänsterna lades till under mötet): Metadatastandarder/harmonisering av tvärsektoriell kulturarvsinformation Aggregering och digitala infrastrukturer Semantik och terminologier Beständiga identifierare Berikad data/ugc Digitalt bevarande Fördelning inom arbetsgrupperna gjordes. Sanja kommer att höra av sig till dem som är intresserade av bevarandefrågor (Ulf och Birger) för att de ska kunna delta i referensgruppen för förstudien kring bevarande.
Frågan om workshopen kring nyttan med EU-samarbete kommer att tas över mail. Teman i workshopen kommer att följa huvudfrågorna i arbetsgruppernas arbete. Därutöver lades temat Digitala utställningar och Användarna av tjänsterna. Ett forum för EU-nätverksgruppen kommer att skapas och finnas på Digisams webbplats. Tanken är att deltagare ska kunna inhämta kunskap, lära av andras erfarenheter och diskutera olika frågor i detta forum. 5. Övrigt Implementering av gemensamma stödfunktioner på nationell infrastrukturell nivå behövs. Applikationer som MINT kan ge ett visst stöd, men man kan behöva ett mer generellt tekniskt stöd i arbetet med att strukturera sin egen data. Digisams modellering av en samordnad informationshantering visar att det finns växellådor som skulle kunna implementeras i redan befintliga strukturer för att skapa sådana stödfunktioner. EU-näverksgruppen skulle kunna prova en sådan roadmap. Behov av stöd vid arbetet med att docka in regionala infrastrukturer i den nationella infrastrukturen nämndes, samt att gemensamma lösningar kan ge minskade kostnader. Det vore önskvärt att få stöd för användning av internationella standarder. Standarder förändras dessutom, och man behöver bevaka utvecklingen. Riksantikvarieämbetet har, i samarbete med Digisam, påbörjat ett projekt för översättning av SPECTRUM-standarden. Att implementera SPECTRUM skulle öppna portar för kommunikation internationellt. Vad gäller semantik och terminologier finns det idag flera initiativ på området, bland annat DISKA-projektet, Terminology Management Platform (TMP) inom Athena Plus och KulturNav. SND har arbetat med översättning av ämnesord kring arkeologisk data. 6. Nästa möte Doodle-länk inför planering av nästa möte för referensgruppen: http://doodle.com/86ut6ssz345g7uuw Moa Ranung och Sanja Halling, vid pennan.