ENKÄT OM AVTALSREGLER FÖR KÖP AV DIGITALT INNEHÅLL OCH FYSISKA VAROR PÅ NÄTET Uppgifter om svaranden 1. Ange för- och efternamn ELLER namnet på den organisation / det företag / den institution du företräder om du svarar på dess vägnar: 2. Ange huvudsakligt bosättningsland: 3. Ange det land där den huvudsakliga verksamheten bedrivs: 4. De bidrag som tagits emot kommer att publiceras på kommissionen webbsida förutom om dina intressen kan skadas. Samtycker du till att ditt bidrag publiceras tillsammans med din identitet? Ja, ditt bidrag får publiceras under det namn du anger. Ja, ditt bidrag får publiceras men ska hållas anonymt (utan namn och kontaktuppgifter). Nej, du vill inte att ditt bidrag publiceras. Ditt bidrag publiceras inte men kan användas internt inom kommissionen. 5. Svarar du på enkäten som en Konsument Organisation som företräder konsumentintressen Företag som huvudsakligen säljer produkter med digitalt innehåll / Organisation som företräder intressen hos företag som huvudsakligen säljer produkter med digitalt innehåll (om så är fallet, ange din företagssektor och om du är ett litet och medelstort företag eller inte) Företag som huvudsakligen säljer fysiska varor på nätet / Organisation som företräder intressen hos företag som huvudsakligen säljer fysiska varor på nätet (om så är fallet, ange din företagssektor och om du är ett litet och medelstort företag eller inte) Företag som huvudsakligen köper produkter med digitalt innehåll / Organisation som företräder intressen hos företag som huvudsakligen köper produkter med digitalt innehåll (om så är fallet, ange din företagssektor och om du är ett litet och medelstort företag eller inte) Företag som huvudsakligen köper fysiska varor på nätet / Organisation som företräder intressen hos företag som huvudsakligen köper fysiska varor på nätet (om så är fallet, ange din företagssektor och om du är ett litet och medelstort företag eller inte) Organisation som företräder företagsintressen i allmänhet Medlemsstat i EU eller EES / Offentlig myndighet Annat (till exempel akademiker, annan icke-statlig organisation, offentlig myndighet utanför EU/EES, fackförening) (precisera) Beroende på din profil kan du välja att endast svara på de frågor som är av särskilt intresse för dig. Om du till exempel är ett företag som endast säljer fysiska varor på nätet och inte avser sälja produkter med digitalt innehåll i framtiden, kan du välja att inte svara på del 1 i enkäten som gäller produkter med digitalt innehåll.
DEL 1 DIGITALT INNEHÅLL Bakgrund Marknaderna för digitalt innehåll växer snabbt. Till exempel har appbranschen i EU vuxit avsevärt på mindre än fem år, och förväntas bidra med 63 miljarder euro till EU-ekonomin senast 2018. Konsumtionen inom videospelssektorn uppskattades till 13 miljarder euro 2013. Inom musikindustrin står de digitala intäkter för 31 % av de totala intäkterna i EU. Denna ekonomiska potential borde utnyttjas ännu mer genom att öka konsumenternas förtroende och rättssäkerheten för företag. När det uppstår problem med produkter med digitalt innehåll (till exempel att det digitala innehållet inte kan laddas ner, är inkompatibelt med annan maskin-/programvara, inte fungerar korrekt, eller till och med orsakar skada på datorn) saknas det särskilda rättsmedel på EU-nivå (dvs. att användaren har rättigheter gentemot handlaren då det digitala innehållet är bristfälligt). Dessutom kan användaren inte påverka innehållet i de avtal på grundval av vilka allmänt tillgängliga produkter med digitalt innehåll saluförs, eftersom avtalen måste accepteras som de är. Till exempel kan avtalen begränsa användarens rätt i sådana fall där produkter med digitalt innehåll inte fungerar korrekt. De kan också frånta användaren rätten till ersättning om produkter med digitalt innehåll orsakat skada (till exempel på datorn) eller begränsa ersättningen till endast så kallade service credits (extra medel för framtida underhåll). Dessutom kan avtal om tillhandahållande av produkter med digitalt innehåll karakteriseras på olika sätt i medlemsstaterna, t.ex. som tjänste-, leasing- eller försäljningsavtal. Sådana skillnader kan leda till olika sorters rättsmedel, där några har formen av obligatoriska regler och andra inte. Detta kan skapa rättsosäkerhet för företag avseende deras skyldigheter och för användare avseende deras rättigheter vid försäljning av produkter med digitalt innehåll både inom och mellan länder. En del medlemsstater (Storbritannien, Nederländerna och Irland) har antagit, eller börjat arbeta för att anta, särskild lagstiftning om produkter med digitalt innehåll. Detta skulle ytterligare kunna öka skillnaderna mellan de olika nationella bestämmelser som företag måste ta hänsyn till när de tillhandahåller produkter med digitalt innehåll i EU. Rättslig bakgrund på EU-nivå Vissa aspekter av avtalsrätten för tillhandahållande av produkter med digitalt innehåll på nätet omfattas redan av EU-lagstiftningen. Till exempel fastställs i direktivet om konsumenträttigheter enhetliga regler för den information som konsumenten ska få innan han eller hon ingår ett avtal och om rätten att säga upp avtalet, och i direktivet om oskäliga avtalsvillkor fastställs regler mot oskäliga avtalsvillkor i konsumentavtal. Men det finns inga EU-regler om andra aspekter på avtal för produkter med digitalt innehåll (som bl.a. vilka rättsmedel som är tillgängliga om en produkt med digitalt innehåll är bristfällig). Avsnitt 1 Problem 1. Håller du i allmänhet med om ovanstående analys av situationen? Förklara närmare.
2. Anser du att användare bör skyddas bättre då de köper produkter med digitalt innehåll? Förklara närmare med konkreta exempel. 3. Upplever du att det skapas svårigheter/kostnader på grund av frånvaron av avtalsrättsliga bestämmelser i EU om kvaliteten på produkter med digitalt innehåll? Förklara närmare. 4. Anser du att kommande specifika nationella bestämmelser som skiljer sig åt mellan länderna och som rör produkter med digitalt innehåll kan påverka företags verksamhet? Förklara närmare. Avsnitt 2 Behov av ett initiativ om avtalsregler för produkter med digitalt innehåll på EU-nivå 5. I strategin för en inre digital marknad 1 har Europeiska kommissionen förklarat att den ser ett behov av åtgärder på EU-nivå. Håller du med om detta? Förklara närmare. 6. I strategin för en inre digital marknad har Europeiska kommissionen meddelat att den kommer att lägga fram ett förslag som omfattar harmoniserade EU-regler för köp av digitalt innehåll på nätet. Andra möjligheter är bland annat att utarbeta ett frivilligt mallavtal som konsumenter och företag skulle kunna använda för gränsöverskridande näthandel eller minimiharmonisering. Vad är din åsikt om det som föreslås i strategin för en inre digital marknad? Avsnitt 3 Initiativets räckvidd 7. Anser du att initiativet endast bör omfatta transaktioner mellan företag och konsumenter eller också transaktioner mellan företag? Förklara närmare. 8. Vilka särskilda aspekter av transaktioner mellan företag, om några, bör man ta itu med? Förklara närmare. 9. Produkter med digitalt innehåll kan bland annat omfatta de produkter som förtecknas nedan. Vilka av dessa produkter/tjänster med digitalt innehåll bör omfattas av initiativet (du kan välja flera alternativ)? spel, inklusive onlinespel media (musik, film, sport, e-böcker) för nedladdning media (musik, film, sport) tillgängliga via direktuppspelning sociala medier lagringstjänster kommunikationstjänster på nätet (t.ex. Skype) andra molntjänster applikationer och annan programvara som användaren kan spara på sin egen apparat programvara som användaren har tillgång till via nätet andra tjänster som erbjuds endast via nätet och som resulterar i innehåll som användaren kan spara på sin egen apparat (t.ex. översättningstjänst, rådgivning) andra tjänster som endast erbjuds via nätet 1 En strategi för en inre digital marknad i Europa COM(2015)192 final
10. Produkter med digitalt innehåll kan levereras mot olika typer av motprestation. Vilka av följande motprestationer borde omfattas av initiativet (du kan välja flera alternativ)? Pengar Personuppgifter eller andra uppgifter från användaren (t.ex. genom registrering) Uppgifter som samlas av handlaren (t.ex. IP-adress eller statistik) Verksamhet som krävs av användaren för att få tillgång till det digitala innehållet (t.ex. genom att se en reklamvideo eller besöka en annan hemsida) Avsnitt 4 Initiativets innehåll 11. Vilka av avtalsrättens delområden som förtecknas nedan anser du att är problematiska och borde omfattas av initiativet (du kan välja flera alternativ)? Kvaliteten på produkter med digitalt innehåll Rättsmedel och skadestånd för bristfälliga produkter med digitalt innehåll Hur man kan använda dessa rättsmedel, t.ex. vem som måste bevisa att produkten var, eller inte var, bristfällig (bevisbörda) eller tidsgränser för att använda dessa rättsmedel Uppsägning av långfristiga avtal Sättet på vilket handlaren kan ändra på avtalen Kvaliteten på produkter med digitalt innehåll 12. Bör kvaliteten på produkter med digitalt innehåll garanteras genom: Subjektiva kriterier (kriterier som endast fastställts i avtalet) Objektiva kriterier (kriterier som fastställts i lagen) En blandning av båda 13. När användare klagar på bristfälliga produkter, bör: Användarna vara skyldiga att lämna bevis på att produkten med digitalt innehåll är bristfällig Handlarna vara skyldiga att lämna bevis på att produkten med digitalt innehåll inte är bristfällig om de anser att klagomålet saknar grund Rättsmedel för produkter med digitalt innehåll
14. Vilka är de huvudsakliga rättsmedel som användarna ska kunna dra nytta av om en produkt med digitalt innehåll är bristfällig (du kan välja flera alternativ)? Lösa problemet med produkten med digitalt innehåll så att den har den kvalitet som utlovas i avtalet Prisavdrag Uppsägning av avtal (inklusive återbetalning) Skadestånd 15. Bör användarna ha samma rättsmedel för produkter med digitalt innehåll som erbjudits mot andra motprestationer än pengar (t.ex. tillhandahållande av personuppgifter)? Förklara närmare. 16. Bör användarna ha rätt att be om rättsmedel under en obestämd tid eller bör det finnas en särskild tidsgräns efter att de har förvärvat produkterna med digitalt innehåll eller upptäckt att produkterna med digitalt innehåll var bristfälliga? Förklara närmare. 17. Bör det endast finnas en tidsgräns eller två olika, en för den tidsperiod under vilken bristen borde visa sig och en för den tidsperiod under vilken användarna måste använda rättsmedlen? Förklara närmare. 18. Vilken tidsgräns anser du vara lämplig? Förklara närmare. 19. Om det föreligger en rätt till skadestånd, under vilka omständigheter bör detta rättsmedel beviljas? Bör till exempel ansvaret grundas på handlarens fel eller vara strikt (oberoende av förekomsten av fel)? 20. Bör skadestånd huvudsakligen kunna bestå av service credits (extra medel för framtida underhåll)? Förklara närmare. Ytterligare rättigheter 21. Bör användarna kunna säga upp långfristiga avtal (prenumerationsavtal) för produkter med digitalt innehåll? Ja Nej 22. Om du svarade ja på fråga 21, precisera på vilka villkor och under vilka omständigheter användarna ska kunna säga upp avtalet (du kan välja flera alternativ): Uppsägningen bör meddelas i förväg Uppsägningen bör göras genom anmälan Användarna ska ges möjlighet att hämta sina uppgifter Handlaren ska inte längre få använda användarnas uppgifter
23. Bör användarna vid uppsägning av avtalet kunna få tillbaka innehåll som de har skapat och som lagras hos handlaren, för att kunna flytta över det till en annan handlare? Ja Nej 24. Om du svarade ja på fråga 23, precisera villkoren (du kan välja flera alternativ): Gratis Inom rimlig tid Utan någon avsevärd olägenhet I ett allmänt använt format 25. Vilka åtgärder bör handlaren ha rätt att vidta när avtalet sagts upp för att förhindra fortsatt användning av det digitala innehållet? Avaktivering av användarkontot Tekniska skyddsåtgärder för att blockera användningen av produkter med digitalt innehåll 26. Bör handlaren kunna ändra sådana egenskaper hos produkter med digitalt innehåll som påverkar kvaliteten eller användningsförhållanden för produkter med digitalt innehåll? Ja Nej 27. Om du svarade ja på fråga 26, under vilka omständigheter bör handlaren ändra sådana egenskaper hos produkter med digitalt innehåll som påverkar kvaliteten eller användningsförhållanden för produkter med digitalt innehåll: Det är möjligt enligt avtalet Konsumenten informeras i förväg Konsumenten får enligt lag säga upp avtalet kostnadsfritt
28. Vilken information bör ingå i anmälan om ändring? Förklara närmare.
DEL 2 FÖRSÄLJNING AV FYSISKA VAROR PÅ NÄTET Bakgrund Andelen konsumenter i EU som handlar på nätet steg från 30 % år 2007 till 50 % år 2014. Tack vare en årlig genomsnittlig ökning på 22 % passerade försäljningen av fysiska varor på nätet 200 miljarder euro år 2014, och motsvarar en andel på 7 % av detaljhandeln inom EU- 28. I kommissionens strategi för en inre digital marknad understryks att denna ekonomiska potential bör utnyttjas ännu mer genom att man undanröjer hinder. Om handlare bestämmer sig för att inte sälja utanför sina hemmamarknader kan detta leda till att konsumenternas valmöjligheter begränsas och lägre priser förhindras till följd av brist på konkurrens. Idag kan handlare avskräckas från att göra detta till följd av skillnader i avtalsrätten som kan skapa kostnader för handlare som anpassar sina avtal, eller öka de rättsliga riskerna för dem som inte gör det. Till exempel kan konsumenterna beroende på medlemsstaten ha två år, fem år eller produktens hela livstid på sig att hävda sina rättigheter. I transaktioner mellan företag, där inga särskilda EU-regler finns, kan förhandlingar om tillämplig lagstiftning också ge upphov till kostnader. Rättslig bakgrund på EU-nivå För produkter med digitalt innehåll har vissa aspekter av avtalsrätten redan harmoniserats fullt ut när det gäller konsumenters inköp av fysiska varor på nätet. Särskilt har direktivet om konsumenträttigheter harmoniserat den information som konsumenter ska få innan de ingår ett avtal samt rätten att säga upp avtalet. I direktivet om oskäliga avtalsvillkor fastställs regler mot oskäliga avtalsvillkor i konsumentavtal. I motsats till situationen för produkter med digitalt innehåll finns det dessutom EU-regler för rättsmedel vid bristfälliga fysiska varor för transaktioner mellan företag och konsumenter (enligt direktivet om försäljning av konsumentvaror och härmed förknippade garantier). Denna harmonisering fastställer dock endast minimistandarder: medlemsstaterna kan gå längre och lägga till krav som gynnar konsumenterna. Flera medlemsstater har utnyttjat denna möjlighet i olika sammanhang och i varierande utsträckning. Avsnitt 1 Problem 29. Håller du i allmänhet med om ovanstående analys av situationen? Förklara närmare. 30. Anser du att användare bör ha enhetliga rättigheter över hela EU när de köper fysiska varor på nätet? Förklara närmare med konkreta exempel. 31. Anpassar näthandlare sina avtal till avtalsrätten i varje medlemsstat där de vill sälja sina fysiska varor? Om ja, drabbas de av svårigheter/kostnader på grund av att de gör så? Förklara närmare. 32. Anser du att sådana svårigheter och kostnader avskräcker handlare från att alls eller till en större grad ägna sig åt gränsöverskridande näthandel? Förklara närmare. Avsnitt 2 Behov av ett initiativ om avtalsregler för nätförsäljning av fysiska varor på EU-nivå
33. I strategin för en inre digital marknad har Europeiska kommissionen förklarat att den ser ett behov av åtgärder på EU-nivå. Håller du med om detta? Förklara närmare. 34. I strategin för en inre digital marknad har kommissionen meddelat att den kommer att utarbeta ett förslag enligt vilket handlare ska kunna lita på sin egen nationella lagstiftning på grundval av en uppsättning centrala obligatoriska avtalsrättigheter på EU-nivå för näthandel med fysiska varor inom och mellan länder, som ska harmoniseras i EU. Andra möjligheter är bland annat att utarbeta ett frivilligt mallavtal som konsumenter och företag skulle kunna använda för gränsöverskridande näthandel. Vad är din åsikt om det som föreslås i strategin för en inre digital marknad? Avsnitt 3 35. Anser du att det behövs åtgärder endast för transaktioner mellan företag och konsumenter eller även för transaktioner mellan företag? Förklara närmare. 36. Vilka särskilda aspekter av transaktioner mellan företag, om några, bör man ta itu med? Förklara närmare. 37. Vilka av de avtalsrättsliga områdena nedan anser du skapar problem när det gäller nationella skillnader och bör omfattas av ett initiativ (du kan välja flera alternativ)? De fysiska varornas kvalitet Rättsmedel och skadestånd för bristfälliga fysiska varor Hur man kan använda dessa rättsmedel, t.ex. vem som måste bevisa att produkten var, eller inte var, bristfällig (bevisbörda) eller tidsgränser för att använda rättsmedlen Ersättning av pris och restitution av fysiska varor om avtalet sägs upp Oskäliga standardavtalsvillkor utanför det befintliga skyddet Kvalitet 38. Enligt vilket kriterium bör man fastställa kvaliteten på fysiska varor? Bör det finnas ytterligare/andra kriterier utöver dem som fastställs i artikel 2 2 i direktivet om försäljning av konsumentvaror och härmed förknippade garantier? Förklara närmare. 2 Artikel 2 (Avtalsenlighet) 1. Säljaren ska vara skyldig att till konsumenten leverera varor som är avtalsenliga. 2. Konsumentvaror ska presumeras vara avtalsenliga om de a) stämmer överens med den beskrivning som säljaren har lämnat och om de har samma egenskaper som den vara som säljaren har förevisat konsumenten som prov eller modell, b) är lämpliga för det särskilda ändamål för vilket konsumenten behöver dem och som han informerade säljaren om vid tidpunkten för avtalets ingående och som säljaren har godtagit, c) är lämpliga för de ändamål för vilka varor av samma slag vanligen används, d) är av den kvalitet och har de prestanda som varor av detta slag vanligen har och som konsumenten rimligen kan förvänta sig med hänsyn till varans art och med beaktande av eventuella offentliga uttalanden om varornas särskilda egenskaper som gjorts av säljaren, tillverkaren eller dennes företrädare, i synnerhet i reklam eller på märkningen. 3. Bristande avtalsenlighet enligt denna artikel ska inte anses föreligga om konsumenten vid tidpunkten för avtalets ingående kände till eller inte rimligen kunde vara okunnig om den bristande avtalsenligheten eller om den bristande avtalsenligheten har sitt ursprung i material som tillhandahållits av konsumenten. 4. Säljaren ska inte vara bunden av offentliga uttalanden enligt punkt 2 d om han - visar att han inte kände till och inte rimligen kunde känna till uttalandet i fråga,
39. Hur lång bör den tidsperiod vara under vilken handlaren måste bevisa att de fysiska varorna inte var bristfälliga vid leveransen? Förklara närmare. Rättsmedel 3 40. Vilka avtalsrättigheter bör köparen åtnjuta om varan är bristfällig? Reparation eller ersättning av varan Prisavdrag Uppsägning av avtal (inklusive återbetalning) Skadestånd Rätt att hålla inne betalning av priset tills bristen är reparerad 41. Bör köparen ha ett fritt val av rättsmedel eller bör det finnas en hierarki av rättsmedel (dvs. att handlaren först ges möjlighet att reparera varan)? Förklara närmare. Tidsgränser för användningen av rättsmedel 4 42. Bör köparen ha rätt att be om rättsmedel under en obestämd tidsperiod eller bör det finnas en särskild tidsgräns efter att köparen har köpt varan eller upptäckt att den var bristfällig? Förklara närmare. 43. Bör det finnas en enda tidsgräns eller två olika, en för den tidsperiod under vilken bristen borde visa sig och en för den tidsperiod under vilken köparen måste använda rättsmedlen? Förklara närmare. 44. Vilken tidsgräns anser du är lämplig? Förklara närmare. 45. Bör tidsgränsen vara kortare för begagnade fysiska varor? Skadestånd 5 46. Om det föreligger en rätt till skadestånd, under vilka omständigheter bör detta rättsmedel beviljas? Bör ansvaret grundas på handlarens fel eller vara strikt (oberoende av förekomsten av fel)? Anmälan 6 - visar att uttalandet vid tidpunkten för avtalets ingående hade rättats, eller - visar att beslutet att köpa konsumentvaran inte kan ha påverkats av uttalandet. 5. Sådan bristande avtalsenlighet som beror på att konsumentvaran är felaktigt installerad ska anses jämförbar med bristande avtalsenlighet hos varan om installationen utgör en del av köpeavtalet för varan och har utförts av säljaren eller på dennes ansvar. Detta ska även gälla om den vara, som är avsedd att installeras av konsumenten, installeras av konsumenten och den oriktiga installationen beror på brister i installationsanvisningarna. 3 Vissa aspekter på frågorna i detta avsnitt omfattas för närvarande av direktivet om försäljning av konsumentvaror och härmed förknippade garantier. 4 Idem. 5 Idem. 6 Idem.
47. Bör köparen vara skyldig att anmäla bristen inom en viss tidsperiod efter att ha upptäckt den? Bör denna tidsperiod i så fall börja från det att köparen har upptäckt bristen eller istället från den tidpunkt när köparen kan förväntas upptäcka bristen? Hur lång bör tidsperioden vara? Förklara närmare. Köpgarantier 48. Köpgarantier är frivilliga åtaganden som handlaren gör om att reparera, ersätta eller underhålla fysiska varor utöver handlarens lagstadgade skyldigheter. Anser du att det krävs enhetliga regler om köpgarantier? Förklara närmare. 49. Ska dessa krav på köpgarantiernas innehåll och form kunna ändras på grundval av köpeavtalet eller bör de vara obligatoriska regler? Förklara närmare. Oskäliga avtalsvillkor 50. Bör det finnas en förteckning över avtalsvillkor som alltid ska betraktas som oskäliga? Om ja, vilka villkor bör alltid betraktas som oskäliga? Förklara närmare. 51. Bör det finnas en förteckning över standardsavtalsvillkor som antas vara oskäliga? Om ja, vilka villkor bör finnas i en sådan förteckning? Hur ska man behandla förskottsbetalningar, som är väldigt vanliga på nätet? Förklara närmare.
BILAGA Denna bilaga till enkäten innehåller frågor om produktrelaterade regler, till exempel om märkning. Dessa frågor är inte knutna till det framtida förslag från kommissionen som tillkännagetts i strategin för en inre digital marknad och som rör avtalsregler för köp av digitalt innehåll och fysiska varor. Bestämmelser om märkning kommer inte att omfattas av initiativet. Denna bilaga bifogas dock enkäten eftersom frågan om produktrelaterade regler, till exempel om märkning, nämns i strategin för en inre digital marknad i relation till gränsöverskridande näthandel. Bakgrund På en digital inre marknad bör både konsumenter och handlare ha förtroende för gränsöverskridande handel utan sådana hinder som kan skapas på grund av skillnader mellan nationella regler. EU:s strategi för en digital inre marknad identifieras flera hinder som gör att företag och konsumenter inte helt kan utnyttja fördelarna med en digital inre marknad. I strategin understryks att syftet är att undvika att handlare på den inre marknaden avskräcks från gränsöverskridande handel på grund av (...) skillnader i produktspecifika bestämmelser, till exempel om märkning. Olika tekniska specifikationer eller bestämmelser om märkning och försäljningsformer kan gälla inom olika områden, och beroende på var i EU konsumenten befinner sig kan också nationella produktrelaterade regler kräva att handlaren anpassar sina produkter och förpackningar enligt dessa. Även om principen om ömsesidigt erkännande gäller kan medlemsstaterna motivera sådana regler med ett mål av allmänt intresse som har företräde före den fria rörligheten för varor, t.ex. hälso- och säkerhetsskäl. Nationella åtgärder som hindrar den fria rörligheten för varor måste motiveras och vara nödvändiga för att effektivt skydda det allmänintresse som åberopas. Emellertid kan medlemsstaterna under vissa omständigheter och i enlighet med ett rättsligt etablerat förfarande införa vissa ytterligare obligatoriska märkningskrav på nationell nivå, även för produktkategorier för vilka harmoniserade regler gäller. Denna situation innebär att nätleverantörer av varor och tjänster som vill verka på en alleuropeisk marknad potentiellt måste känna till, och rätta sig efter, 28 olika nationella bestämmelser. Det kan vara svårt att ta reda på vilken bestämmelse som gäller i vilket fall. 37 % av de företag i EU som har erfarenhet av försäljning på nätet till andra medlemsstater har uppgett att brist på kunskap om de bestämmelser som måste följas är ett hinder för gränsöverskridande försäljning på nätet. Dessutom har 63 % av de företag som inte har erfarenhet av gränsöverskridande försäljning på nätet uppgett att de tror att bristen på medvetenheten om vilka bestämmelser som måste följas kan vara ett hinder 7. Detta tyder på att de uppfattade hindren är betydligt högre än de verkliga hindren och att det finns utrymme för bättre kommunikation och större transparens. Denna situation skapar informations- och anpassningskostnader för näthandlare, speciellt för små och medelstora företag och särskilt när transaktionens värde är fortsatt lågt. Avsnitt 1 Problem 1. Håller du i allmänhet med om ovanstående analys av situationen? Förklara närmare. 7 Europeiska kommissionen, Flash Eurobarometer 413, 2015.
2. Anser du att vissa nationella produktrelaterade regler bör förplikta handlare att ändra sin produkt-/produktinformation när de säljer sina lagligen saluförda produkter till konsumenter i andra medlemsstater? 3. Om du svarade ja på föregående fråga, förklara närmare vilka produkter och på vilka grunder. Särskilda frågor för handlare 4. Har du information om alla nationella produktrelaterade regler i de medlemsstater: a) till vilka du säljer på nätet? b) till vilka du inte säljer men där det skulle finnas en marknad för dina produkter? 5. Om du svarade ja på föregående fråga, förklara närmare: a) Hur har du erhållit denna information och till vilken kostnad? b) Hur har du tillgodosett behovet att följa krav som är specifika för medlemsstaterna? Särskilda frågor för konsumenter 6. Skulle du kunna tänka dig att köpa följande produkter från en annan medlemsstat, förutsatt att du är informerad till fullo: i en fysisk butik i en annan online medlemsstat - en produkt som har märkts enligt medlemsstatens bestämmelser - en produkt som har förpackats enligt medlemsstatens bestämmelser - en produkt som har tillverkats enligt medlemsstatens produktspecifikationer Avsnitt 2 Behov av ett initiativ om produktrelaterade regler, till exempel om märkning 7. I strategin för en digital inre marknad pekade kommissionen på produktrelaterade regler, till exempel om märkning, som möjligt hinder för gränsöverskridande näthandel. Håller du med om detta? Förklara närmare. Avsnitt 3 Räckvidden för ett eventuellt initiativ 8. Bör en åtgärd på EU-nivå för produktrelaterade regler som påverkar gränsöverskridande näthandel med fysiska varor omfatta: a) Svårigheter med olika produktspecifikationer på nationell nivå b) Svårigheter med olika förpackningsbestämmelser på nationell nivå c) Svårigheter med olika märkningsregler på nationell nivå d) Andra frågor, förklara närmare.