Utbildningsföretagens årsrapport 2015/2016 Kostnadseffektiv SFI Fungerande mångfald Växande utbildningsföretag 1
Sammanfattning: 86 000 fler SFI-platser utan höjda kostnader Med förra årets flyktinginvandring väntas ca 100 000 personer i arbetsför ålder komma in på arbetsmarknaden. Språk- och vuxenutbildning är strategiska verktyg för att klara integrationen. Men för att ett miljonprogram för kunskap ska bli verklighet går det inte att nöja sig med krav på ökade resurser. Verkligheten är snarare den att offentliga resurser är begränsade, vilket innebär skattemedlen måste användas smartare. Den här årsrapporten identifierar 4 utbildningsreformer som både kan stärka integrationen och göra insatserna mer kostnadseffektiva: Fortsätt upphandla SFI. Om all SFI upphandlas enligt den så kallade Hermods-modellen skulle 61 000 nya SFI-platser frigöras och kostnaderna skulle sjunka med över 1 miljard. Om besparingarna investeras i nya SFIplatser skapas ytterligare ca 25 000 platser 1. Totalt kan utbyggd konkurrensutsättning därför skapa 86 000 fler SFI-platser, inom befintlig budget. Genomströmningstiderna i SFI har halverats sedan 2009. Däremot är andelen godkända elever fortsatt låga. Men även kvaliteten stärks med Hermods-modellen. Omsatt i hela riket kan minst 42 000 fler årligen godkännas i SFI, om Hermodsmodellen införs. Införa valfrihetsmodeller för SFI och Komvux med resultatstyrning, lokalt eller nationellt. Det ger långsiktiga förutsättningar för seriösa aktörer, vilket skapar mer varaktiga förhållanden för medarbetare och elever. Underlätta företagens mångfaldsarbete genom stärkta avskrivningsmöjligheter för köp av utbildning i mångfald och ledarskapsutveckling. Årsrapporten analyserar också branschens ekonomiska utveckling. För utbildningsföretag inom vuxnas lärande som helhet var utvecklingen svagt positiv under 2015 sett till omsättning, men antalet anställda minskade något. Detta drivs huvudsakligen av förutsättningarna för offentligt finansierade utbildningar, där fördröjda upphandlingar och ett större ifrågasättande av upphandlad verksamhet kan förklara en viss inbromsning. Delbranschen för personalutbildning utvecklades positivt 2015. Li Jansson Branschansvarig Almega Utbildningsföretagen. Nationalekonom. 1 Kostnaden för SFI är i snitt 39 000 per elev och år, år 2014, Skolverket 2
Andel i arbete, procent Ett miljonprogram för kunskap och integration I nvandringen till Sverige under 2015 var den högsta i modern tid. Totalt bedöms ca 95 000 personer i arbetsför ålder få uppehållstillstånd 2. Inflödet på arbetsmarknaden av nyanlända är därmed lika stort som antalet som förlorade jobbet vid finanskrisen 2008-2009. Den nyanlända arbetskraften är en utbudschock av arbetskraft. Men samtidigt har inte en efterfrågechock på arbete inträffat, vilket medför hög risken att ett permanent utanförskap växer fram. Att människor invandrar i vuxen ålder ökar dessutom behoven av vuxenutbildning, SFI och mångfalds- och ledarskapsinsatser. När väntetiderna på asyl och etableringsinsatser uppgår till 15 månader riskerar många samtidigt att tappa motivationen. Nyanländas kompetensprofil och arbetsmarknadsetablering Av deltagarna i Arbetsförmedlingens etableringssinsats är hälften kortutbildade med högst förgymnasial utbildning. Därutöver har ca 20-25 procent en eftergymnasial utbildning, vilket omfattar allt från militärer till forskare. Totalt finns 300 000 kortutbildade utlandsfödda som inte arbetar. Av dem är 50 000 nyanlända förra året, andra har invandrat tidigare. Antalet kortutbildade som inte arbetar är därmed lika stort som hela Malmös befolkning. Som figur 1 visar är utanförskapet högt bland kortutbildade. Lägst sysselsättning har kortutbildade Asien- och Afrikafödda, där bara ca 30 procent arbetar. Figur 1 Sysselsättningsgrad, personer med förgymnasial utbildning, 15 74 år 60, 45, 30, 15, 0, 2005 2007 2009 2011 2013 Sverige Europa Sydamerika Nordamerika Asien Afrika Källa: SCB/AKU Forskning visar att det finns en rad hinder på svensk arbetsmarknad som försvårar kortutbildades jobbchanser, som höga ingångslöner och strikt arbetsrätt 3. Men även om arbetsmarknaden blir mer flexibel kan det inte ensamt höja kortutbildades sysselsättning, det krävs också bättre utbildningsinsatser. 2 Flyktingkrisens arbetsmarknadseffekter Handbok till en kostnadseffektiv integrationspolitik, 2016 3 Se t ex OECD 2015 och Konjunkturinstitutets Lönebildningsrapport 2015 3
Som figur 2 visar finns bara 38 000 platser på Grundläggande vuxenutbildning, Grundvux, vilket bara täcker en åttondel av gruppens behov. Då nästan alla elever är utlandsfödda har Grundvux blivit avgörande för integrationen. Resultaten är dock förskräckande. Enbart 61,7 procent slutför kurserna och bara 16,7 procent av deltagarna går vidare till andra studier efter Grundvux 4. Figur 2 Kortutbildade och Grundvux 2015 300000 250000 200000 150000 100000 50000 0 Antal Antal platser på kortutbildade Grundvux utlandsfödda utan arbete Antal som går vidare till studier efter Grundvux Källa: Skolverket samt Budgetpropositionen 2016 Grundvux präglas också av låg aktivitet. Deltagarna läser bara i snitt 2,4 kurser jämfört med 4,1 kurser bland Komvux-deltagarna. De vanligaste kurserna i Grundvux är Svenska som andraspråk samt engelska. Det tyder på att få Grundvux-elever läser matematik, trots att det också är avgörande för arbetsmarknadsetablering och samhällsförståelse. 300 000 kortutbildade utlandsfödda som inte arbetar Lika många som hela Malmös befolkning 4 Budgetpropositionen för 2016 4
Innovativa kommuner och utbildningsföretag V uxenutbildningen finansieras idag i hög grad av statsbidrag. Regelverket sätts nationellt. Däremot är det upp till kommunerna att bestämma om vuxenutbildningen ska utföras i egenregi eller av en extern aktör. Regeringen vänder trenden men räcker det? Antalet platser på vuxenutbildningen sjönk under lång tid. Nuvarande regering har dock börja att bygga ut vuxenutbildningen, även om antalet platser inte motsvarar de ökade behoven i befolkningen. Ett exempel är att köerna till SFI växer så mycket att många kommuner redan idag bryter mot skollagen. Därutöver har SFI gått från att vara en egen skolform till att ingå i vuxenutbildningen. Det införs också en rättighet att läsa på Komvux. Utbildningssatsningarna ett svart hål utan uppföljning? Regeringen saknar dock svar på om avkastningen på den offentliga investeringen i vuxenutbildningen är tillräckligt hög. Det saknas statistik på vad som händer med eleverna efter avslutade studier i en stor del av vuxenutbildningen. Det finns inga styrsystem som säkerställer att pengarna används på utbildningar med goda resultat. Tvärt om systemet påminner mer om ett svart hål, där resurser försvinner in i andra kommunala utgiftsposter än utbildning samt till utbildningar med blandad kvalitet. Hermodsmodellen mer kostnadseffektiv SFI Med invandringen ökar kostnaderna markant för såväl flyktingmottagande som insatser för språk och etablering. Oavsett ideologisk utgångspunkt är möjligheterna att höja skatten begränsade. Resurserna till integrationsinsatserna kommer därmed att vara begränsade. Det innebär att varken kommuner eller regering har råd att fortsätta blunda för resultat och kostnadsuppföljning. Utbildningarna måste bli mer kostnadseffektiva. Skattemedlen måste räcka till fler och ha bättre resultat. Sveriges äldsta utbildningsföretag, Hermods, att kompetensinvesteringar kan bli smartare. När Hermods tog över SFI i en medelstor kommun ökade andelen elever som slutförde SFI ökade från 61 till 81 procent. Antalet elever ökade från 500 till 800. Antalet studieformer ökade från enbart katederundervisning till tre olika studieformer. Samtidigt sparade kommunen 6 miljoner att investera i annan välfärd, när kostnaderna sjönk från 11 till 5 miljoner. Kostnaderna uppstod inte på grund av snålhet och besparingar. Tvärt om Hermods behöll all personal från tidigare kommunala verksamhet. Skillnaderna 5
uppstod för att Hermods hade en annan pedagogisk modell samt snabbare beslutsvägar. Kommunen har också en viktig roll, med tydligt kravställande. Enligt Skolverket (?) läser bara 30 procent av SFI-eleverna hos extern aktör. Om all SFI-utbildning utfördes av utbildningsföretag finns samtidigt stora effektivitetsvinster. Om effekterna är samma som i Hermodsmodellen kan 61 000 nya SFI-platser skapas och över en miljard kronor frigörs. De extra medlen kan investeras i fler SFI-platser, vilket innebär att konkurrensutsättningen totalt kan skapa 86 000 nya SFI-platser. Blir SFI bättre eller sämre? Tabell 1: SFI förändringar sedan 2009 per studieform Genomsnittlig tid i veckor Andel som fått godkänt till godkänd År 2009 2014 2009 2014 Kurs 1A 51 26 37 35 Kurs 1B 62 32 25 25 Kurs 2B 47 25 34 35 Kurs 2C 44 26 32 34 Kurs 3C 39 23 34 34 Kurs 3D 30 20 46 47 Källa Skolverket Som tabellen visar har SFI förändrats kraftigt sedan 2009. Den genomsnittliga tiden det tar att nå godkända resultat har fallit mellan 30 och 53 procent år 2015 jämfört med år 2009. Samtidigt visar samma tabell att antalet som godkänns efter utbildningen inte har ökat. Det visar att de snabbare genomströmningstiderna inte hänger samman med någon betygsinflation, men väcker även frågor om hur kvaliteten kan stärkas. Om Hermods-modellens effekter gällde för riket skulle andelen som slutför SFI höjas till 81 procent. Om vi utgår från andelen som får godkänt på kurs 3D (47%), innebär det en höjning av andelen som slutför SFI på 34 procentenheter. Totalt studerade ca 125 000 personer på SFI år 2014. Det innebär att Hermodsmodellen skulle medföra att minst 42 500 fler elever skulle godkännas varje år, med dagens omfattning på SFI. Givetvis krävs mer statistik och forskning om vad som händer deltagarna som blir godkända. Men en granskning som DN genomförde på unikt SCB-material visar att sannolikheten är betydligt större att få jobb för den som genomför en SFIutbildning jämfört med om man inte läst den. 5 5 http://www.dn.se/nyheter/sverige/lattare-fa-arbete-for-den-som-klarat-sfi/ 2016-05-14 6
Hermods tog över SFI från kommunen. Andelen elever som slutförde SFI ökade från 61 till 81 procent. Antalet elever ökade från 500 till 800. Kommunen sparade 6 miljoner när kostnaderna sjönk. Att införa Hermodsmodellen i hela Sverige kan skapa 61 000 fler SFI-platser och spara över 1 miljard. Om vi köper SFI för pengarna som sparas får vi totalt 86 000 fler platser. 7
Nacka-modellen paradiset i miniatyr? I Nacka har kommunen byggt upp ett komvuxsystem som möter både arbetsgivarna och deltagarnas behov. Här finns rätt till Komvux, där vem som helst får läsa. Utbildningarna (samt jobbcoaching) tillhandahålls i valfrihetssystem där sökande väljer bland auktoriserade utförare. Utförarna följs därefter upp på resultat som publiceras lättillgängligt på kommunens hemsida. Efter Yrkesvux går 87 procent vidare till arbete eller andra studier. De goda resultaten bidrar till att andra kommuner gör likadant. Här kan nämnas Sollentuna och Växjö kommun, som har eller håller på att utveckla vuxenutbildning med valfrihet och resultatuppföljning. Avesta och Australien med fokus på kortutbildade Ett reformarbete för att möta kortutbildades behov är också nödvändigt. I Australien finns en specialutbildning för kortutbildade, med särskilt fokus på språk- och läsförståelse samt matematik. Utbildningen utförs av över trettio olika utförare, som alla följs upp efter resultat. Totalt har 60 procent gått vidare till arbete och studier betydligt bättre än i Sverige. Även Avesta är innovativa kring kortutbildade som upphandlat kombinerad SFI och matematik av Eductus. Kundval långsiktighet för elev och medarbetare Upphandlingar överklagas och fördröjs. Ersättningen sätts ofta från lägsta pris istället för bästa resultat. Upphandlingarnas utformning driver ibland fram mer kortsiktiga anställningsförhållanden vilket gör det svårare att attrahera och behålla talanger. Med valfrihetsmodeller, t ex LOV eller tjänstekoncession, får de bästa aktörerna, medarbetare och elever mer långsiktiga förutsättningar. Reformförslag Inför Hermodsmodellen för SFI och Nackamodellen för Komvux Inför en nationell komvux-peng om kommunerna inte reformerar tillräckligt Inför en specialutbildning för kortutbildade Wow-toppen! Trelleborgs kommun stod i händelsernas centrum i höstas när staden blev centrum för stora delar av migrationen till Sverige. Med många nyanlända vill kommunen tänka nytt. Nu får alla som vill läsa på Komvux, även om de senare får avslag på sin asylansökan. Förlusten av att vänta till att alla få säkra besked är betydligt större än att göra rätt från början, resonerar kommunen. Astar är utbildningsföretaget som får Malmös nyanlända att komma i jobb snabbare. Med en kombinerad SFI och restaurangutbildning gör man upp med traditionen som säger att man måste gå en utbildning i taget. Att utbildningsföretag tillhandahåller språkutbildning innebär att de också är experter på språken som migranterna talar. Dessutom vet de vilken information som deltagarna saknar för att klara sig i det nya landet. Lernia har därför startat radiokanalen Jalla på arabiska. Med stora rekryteringsbehov i vården är det särskilt roligt att Medlearn kan tillhandahålla SFI med vårdinriktning i Västerås. 8
Arbetsförmedlingen G enom att Arbetsförmedlingen förfogar över arbetsmarknadsutbildning samt ett antal insatser för nyanländas etablering är myndigheten en central aktör för att bidra till integrationen av nyanlända. Många utbildningsföretag arbetar också inom ramen för Arbetsförmedlingens insatser. Arbetsmarknadsutbildningarna är vanligtvis högst 6 månader. Under tiden får deltagaren aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Utbildningarna kan dels vara yrkesinriktade, dels förberedande inför andra studier eller insatser. Det finns också en särskild yrkessvenska på sex månader, som nu är under förändring inför en ny upphandling. Ett annat exempel är modulen Stöd och matchning, som också kan innehålla utbildningsinsatser. Arbetsmarknadsutbildningarna ökade arbetssökandes jobbchanser fram till 2007, men därefter har utbildningarna haft en minskad effekt och bidrar idag allt mindre till deltagarnas arbetsetablering 6. En tänkbar orsak är att deltagarna inom ramen för myndighetens uppdrag har förändrats, och att arbetsmarknadsutbildningarna därmed har fått en annan uppgift idag att vara mer förberedande snarare än att leda direkt till arbete. Arbetsförmedlingen vittnar också om låg koordinering mellan arbetsmarknadsutbildningar och andra insatser, som yrkessvenska. Reformförslag Kortutbildade personer med svag arbetsmarknadsförankring behöver framför allt gå på Grundvux, inte arbetsmarknadsutbildning. Separera mer tydligt i statistiken vad som händer med personer i förberedande utbildning respektive bristyrkesutbildningar Stärk Arbetsförmedlingens förmåga att upphandla med fokus på resultat samt gör det enklare att säga upp kontrakten ifall resultaten inte uppnås 6 Arbetsförmedlingens Årsrapport för 2015 9
Fördubbla platserna på Yrkeshögskolan E n underskattad aktör i integrationsfrågor är Yrkeshögskolan. Bara 17 procent av studenterna är utlandsfödda, vilket är något lägre än andelen utlandsfödda i befolkningen. Samtidigt vet vi att Yrkeshögskolan har goda resultat hela 9 av 10 har arbete efteråt. En del av de goda resultaten förklaras av att personerna varit yrkesverksamma tidigare. Men även bland nyanlända har hälften av dem en yrkeserfarenhet eller eftergymnasial utbildning. Att komplettera sin erfarenhet med en YH-utbildning skulle kunna vara ett bevisat effektivt sätt att komma i arbete. Myndigheten för Yrkeshögskolan har också konstaterat att fler utbildningar hade kunnat startas om bara medelstilldelningen hade varit högre. Det vill säga, många ansökningar höll tillräckligt hög kvalitet för att få starta, men anslagen räckte inte till. Reformförslag Inför ett snabbspår till YH-utbildning. Det kan vara intensiv-svenska som gör att man därefter är färdig att genomgå en YH-utbildning. Var innovativa med YH-utbildningarna. Kan man införa särskilda YHutbildningar som man läser svenska parallellt i? Fördubbla anslagen till YH-myndighetens utbildningar 10
Underlätta mångfald och språk-på-jobbet-utbildningar F ör nyanlända fortsätter lärandet i arbetslivet. Det är helt orimligt att tro att den nyanlände kommer att ha ett perfekt språk efter avslutat SFI. För att språket ska mogna och utvecklas krävs möjlighet att använda språket i det verkliga yrkeslivet. För många företag är det tydligt att väntetiderna på SFI är ett hinder för de som har akuta rekryteringsutmaningar. Här kan språkutbildningar som köps in av arbetsgivare vara ett verktyg att utveckla bättre. Då är det dock oroande att det saknas tillräckligt bra avskrivningsmöjligheter för köp av sådana utbildningar. Utbildningen ses som en utgift, inte som den investering det är. Att stärka avskrivningsmöjligheterna för köp av utbildning är också ett sätt att underlätta mångfaldsutvecklingen i näringslivet. För de företag som idag lyckas väl med mångfalden i personalsammansättningen är det ett resultat av ett långsiktigt arbete med att utveckla såväl ledarskap som interna arbetssätt. För många företag är det helt avgörande att ta in externa konsulter på ledarskap, personalutveckling eller mångfald för att lyckas med den resan. Reformförslag Stärk avskrivningsmöjligheterna för köp av utbildning. Det är mer lönsamt att investera i maskiner istället för människor. Det försvårar för arbetsgivare som vill köpa språkutbildning till personalen. 11
Procent Branschutveckling Den årliga analysen av utbildningsbranschens ekonomiska utveckling visar att omsättningen bland utbildningsföretagen utvecklades svagare 2015 jämfört med tidigare år. Även antalet anställda minskade något. Sammantaget omsatte företagen för vuxnas lärande 10,8 miljarder år 2015 samt anställde knappt 10 000 personer. JÄMFÖRT MED TIDIGARE ÅRSRAPPORTER? Figur 3 Vuxenutbildning total omsättning 12 10 8 6 4 2 0 2011 2012 2013 2014 2015 Omsättning, miljarder (vänster axel) Antal anställda (höger axel) 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 Källa: Bisnode, Soliditet Offentligt finansierad vuxenutbildning Utbildningsföretagen har dock vitt skilda verksamhetsområden. I offentligt finansierad vuxenutbildning SFI, Komvux och arbetsmarknadsutbildningar har resurserna delvis ökat. Behoven av utbildningsplatser har också ökat. Utbildningsföretagens utför utbildningar som kommuner och Arbetsförmedlingen har upphandlat. Som figur X visar ökar också andelen av Komvux-deltagarna som läser hos en annan utförare, och uppgår idag till 45 procent. Anmärkningsvärt sjunker andelen externa utförare på SFI, trots att behoven av fler platser är omfattande (som tidigare avsnitt i rapporten visat). 80 Figur 4 Andel kursdeltagare efter anordnare, SFI 70 60 50 40 30 20 10 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Annan utbildningsanordnarre Folkhögskola Kommun Studieförbund Källa: Skolverket 12
Figur 5 Andel av kursdeltagare på Komvux som studerar hos annan anordnare än kommunen 50 40 30 20 10 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Källa: Skolverket Delbranschen för offentligt finansierad vuxenutbildning mäts delvis genom Arbetsmarknadsutbildning och Komvux (måttet inkluderar dock inte SFI, vilket inte finns renodlat i dataunderlaget). Under 2015 bromsade verksamheten in något jämfört med året innan, vilket kan ha bero på att kommuner återtagit verksamhet (?) samt att Arbetsförmedlingens upphandlingar av arbetsmarknadsutbildningar fungerat bristfälligt (?). Med en viss inbromsning i marknaden som helhet föll också sysselsättningen i branschen. Totalt omsatte företagen knappt 5 miljarder år 2015 och anställde nästan 5 000 personer. JÄMFÖR MED FÖRRA ÅRSRAPPORTEN I SAK. Figur 6 Företag som utför arbetsmarknadsutbildning och Komvux, omsättning och antal anställda 6 5 4 3 2 1 0 2011 2012 2013 2014 2015 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 Omsättning miljarder Antal anställda Källa: Bisnode/Soliditet Personalutbildning Företag som tillhandahåller personalutbildning omfattar allt från ledarskapsutbildningar till yrkesutbildningar i arbetslivet. Delbranschen har haft 13
en positiv utveckling de senaste fyra åren, och inte minst ökat i såväl omsättning som antal anställda under 2015. Totalt omsätter personalutbildningsföretagen knappt 4,7 miljarder och anställer 3 300 personer. Dock arbetar många företag med underkonsulter vilket innebär att betydligt fler än det formella antalet sysselsatta kan vara sysselsatta i branschen. Figur 7 Omsättning och antal anställda inom personalutbildning 4,8 4,7 4,6 4,5 4,4 4,3 4,2 4,1 4 3,9 2011 2012 2013 2014 2015 3400 3300 3200 3100 3000 2900 2800 2700 Omsättning miljarder (vänster axel) Antal anställda (höger axel) Källa: Bisnode/Soliditet Källor: OECD, PAreliussen, Jon K; Bussi, Margherita; André, Christophe och Koen, Vincent, Skills and Inclusive Growth in Sweden, OECD Economics Department Working Papers, no 1232, OECD Publishing Paris, 2015 14
Vi organiserar utbildningsföretag som tillhandahåller personalutbildning samt offentligt finansierad vuxenutbildning. Bland våra medlemsföretag finns allt från Academedia och Lernia till Hyper Island och STF Ingenjörsutbildning. 15