Vanliga läkemedelsgrupper ATC-kod, indikation, verkningsmekanism och biverkningar
Under varje substans ges ATC-kod. I kursiv stil ges sidhänvisning till Norlén & Lindströms Farmakologi 2:a upplagan, Liber 2009. Läkemedelsgrupp Indikation Verkningsmekanism Biverkningar Antibakteriella betalaktamer, penicilliner J01C 320 Icke-steroida antiinflammatoriska/ antireumatiska medel, NSAID M01A 146, 149 Antikonceptionella medel, P-piller G03A 296 Lätta analgetika och antipyretika, acetylsalicylsyra och paracetamol N02B 149-152 Beta-receptorblockerande medel C07A 165, 174, 181 Antidepressiva medel, SSRI N06A 138 Lugnande medel (Ataraktika), Bensodiazepiner N05B 130 Bakteriella infektioner Reumatoid artrit, artros, menssmärta, lätt-måttlig smärta, akuta gallstens- o uretärstensanfall (inj) Antikonception Huvud- eller tandvärk, feber, mens-, muskeleller reumatisk smärta Hypertoni, angina pectoris, efter hjärtinfarkt, arytmi, migrän Depression, paniko tvångssyndrom, social fobi, generaliserade ångesttillstånd, posttraumatiskt stressyndrom Ångestsyndrom, delirium tremens, alkoholabstinenssymtom, muskel- Antibiotika, baktericida, angriper bakteriernas cellväggssyntes. Hämmar prostaglandinsyntes, oselektiv reversibel hämning av COX. Prostaglandiner spelar en huvudsaklig roll vid inflammation, smärta och feber. Innehåller östrogen och/eller gestagen. Östrogen hämmar FSH+LH insöndring och därmed ägglossning. Gestagen påverkar cervixsekretet + livmoderslemhinnan, dessutom hämmas ofta ägglossning. Perifert verkande. ASA: Oselektiv irreversibel hämning av COX, trombocythämmare. Paracetamol: Oklart. Analgetisk effekt trol. via oskadliggörande av fria syreradikaler. Antipyretisk effekt genom påverkan på värmereglerande centra i CNS. Beta-blockare sänker hjärtfrekvens, hjärtminutvolym och blodtryck Selektiva serotoninåterupptagshämmare förstärker den serotonerga transmissionen genom att hämma återupptaget av serotonin Förstärker GABAs hämmande signalering i nervsystemet. GI-biv, t ex illamående och lös avföring. Hudutslag. Allvarliga: Överkänslighetsreaktioner (från urticaria till anafylaktiskt reaktion) Flukloxacillin: Leverskada Kloxacillin: Tromboflebit GI-biv, t ex epigastrisk smärta, illamående, kräkningar, diarré, buksmärta, flatulens, anorexi. Hudutslag, huvudvärk, yrsel. Allvarliga: magsår, GI-blödning, försämring av njur- o hjärtsvikt Östrogen: Ömma bröst, illamående, kräkningar, matleda, svullnad. Allvarliga: Djup ventrombos, lungemboli, hjärtinfarkt Gestagen: Oregelbundna mensblödningar, bröstspänningar, minskad sexuell lust, ökad behåring, acne. Viktökning, sänkt sinnesstämning, illamående, kräkning, huvudvärk ASA: Ökad blödningsbenägenhet, dyspepsi. Allvarliga: blödningar, överkänslighetsreaktioner vid känd allergi eller astma. Paracetamol: Ovanligt med biverkningar. Allvarliga: Leverskada i samband med alkoholmissbruk eller överdosering. Trötthet, muskelsvaghet, bradykardi, perifer kyla i extremiteter, GI-biv, t ex diarré, illamående. Allvarliga: Bradykardi, hypotension, arytmier GI-biv: Illamående, diarré, muntorrhet, somnolens, ökad transpiration, tremor, sexuella störningar. Allvarliga: hyponatremi. Dåsighet, muskelsvaghet, yrsel minnesluckor, förvirring. Allvarliga: Beroende. Äldre pat förvirring, fall.
Läkemedelsgrupp Indikation Verkningsmekanism Biverkningar Sömnmedel, Bensodiazepinbesläktade substanser N05C 130 Protonpumpshämmare och H2- receptorantagonister A02B 242 Antikoagulantia B01A 205 Opioider N02A 146 Statiner C10A 216 Antihistaminer för systemiskt bruk R06A 133, 250 Östrogener G03C 296 spasmer, premedicinering Sömnbesvär Magsår, refluxesofagit, halsbränna och sura uppstötningar. Förebygga eller behandla trombos och emboli (inkl hjärtinfarkt och stroke) (Måttlig-) Svår smärta Hyperkolesterolemi, kardiovaskulär prevention Allergiska tillstånd, klåda, ångest, oro, sömnbesvär, rörelseinducerat illamående Östrogenbrist hos postmenopausala kvinnor Förstärker GABAs hämmande signalering i nervsystemet. Mindre ångestdämpande, kramplösande och muskelavslappande än bensodiazepiner. Protonpumpshämmare: Hämmar H/K-ATPas i magsäcken. H2-blockare: hämmar histamin-2-receptorer i magsäcken Trombocythämning, koagulationshämning (Vitamin K-antagonism, antitrombin III-aktivering m fl), fibrinolys Centralt verkande. Binder opioidreceptorer. Blockerar smärtsignaler, ger även dåsighet och ångestdämpning. Sänker kolesterol genom kompetetiv HMG CoAreduktashämning Histamin-1-receptor antagonist. Ersätter förlorade östrogenproduktionen efter menopaus Smakförändring (bitter smak) + som för bensodiazepiner ovan Protonpumpshämmare: Diarré, förstoppning, illamående. H2-blockare: hudutslag, huvudvärk, diarré, ospecifika hudreaktioner. Allvarliga: inga specifika. Blödningar, även allvarliga. Andra biverkningar skiljer mellan de olika grupperna. Förstoppning, illamående, kräkning, sedering, mios, urinretention. Gall- och urinvägsspasm (disponerade personer). Allvarliga: Beroende. Hämmad andning vid överdos. Inga vanliga biverkningar. Allvarliga: Myopati, rhabdomyolys Dåsighet, muntorrhet, yrsel, nervositet, huvudvärk. Allvarliga: Överkänslighetsreaktioner inkl anafylaxi. Ömma bröst, illamående, kräkningar, matleda, svullnad. Allvarliga: Djup ventrombos, lungemboli, hjärtinfarkt Beta-2-stimulerande medel R03A 96 Glukokortikoider D07A 274 H02A R01A R03B Laxantia A06A 248 För symtomlindring av bronkkonstriktion vid astma och KOL Allergiska reaktioner, astma, inflammatorisk tarmsjukdom, reumatisk sjukdom, eksem m.m. Förstoppning Bronkvidgande effekt genom att stimulera beta-2 receptorer på den glatta muskulaturen runt bronkerna Binder specifika glukokortikoidreceptorer, har antiinflammatorisk, -allergisk och immunsuppressiv effekt Bulkmedel binder vätska o ökar tillväxt av tarmbakterier. Osmotiskt verkande ger ökat vätske- Palpitationer, takykardi, tremor, huvudvärk, muskelkramper. Fettomfördelning, hyperglykemi och rubbningar i salt- o vätskebalansen, nedsatt immunförsvar, hämning av kroppens kortisolproduktion, katabola effekter, benskörhet Gaser, buksmärtor. Regelbunden användning av tarmirriterande kan försämra tarmfunktionen.
Läkemedelsgrupp Indikation Verkningsmekanism Biverkningar innehåll i tarmen.tarmirriterande (kontaktlaxativ) stimulerar peristaltiken. Avsvällande och övr medel för lokal behandling vid nässjukdomar R01A 96 232, Tyreoideahormon H03A 282 ACE-hämmare C09A 173, 188 och Angiotensin IIantagonister C09C 173, 189 Rinit. I avsvällande syfte vid sinuit. Hypotyreos Hypertoni, hjärtsvikt Adrenergika stimulerar alfa-1-receptorer i glatta muskelceller i näskärlen. Antihistaminer och glukokortikoider har antiallergisk effekt genom att hämma H1-receptorer resp binda glukokortikoidreceptorer. Syntetiskt tyreoideahormon, ökar ämnesomsättningen Sänker blodtryck och belastning på hjärtat genom att hämma ACE resp. binda AT-1- receptorer Adrenergika: Läkemedelsinducerad rinit kan uppkomma vid långtidsanvändning. Antihistamin: Lokal irritation. Glukokortikoid: lokal irritation, hemorragisk nässekretion. Överdos kan ge hypertyreoidism Rethosta (ACE-hämmare), yrsel, hypotoni, dimsyn, illamående Allvarliga: hyperkalemi, njursvikt, angioödem, hypotension Kalciumantagonister C08C 180, 187 Hypertoni, angina pectoris Relaxerar glatt muskulatur i blodkärl Ankelsvullnad, huvudvärk, palpitationer, ansiktsrodnad, trötthet, takykardi Allvarliga: hypotension Referenser http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2010/2010-3-28 www.fass.se Norlén & Lindström Farmakologi, 2:a upplagan, 2009. Av de 20 vanligaste läkemedelsgrupperna har följande två ej inkluderats: Expektorantia och hudskyddande.
Läkemedelsgrupp Vanliga substanser i gruppen Läkemedelsnamn Penicilliner Fenoxymetylpenicillin (PcV)* Kåvepenin Flukloxacillin* Heracillin Kloxacillin Ekvacillin (i.v. eller i.m.) Piperacillin+Tazobactam Tazocin (i.v.) Pivmecillinam* Selexid NSAID Diklofenak* Voltaren Ibuprofen Brufen, Ipren P-piller Desorgestrel * Cerazette Drospirenon+etinylestradiol Yasmin Levonorgestrel Mirena Levonorgestrel+etinylestradiol Neovletta Lätta analgetika Acetylsalicylsyra Bamyl, Magnecyl, Treo och antipyretika Paracetamol* Alvedon, Panodil Beta-receptor- Atenolol Tenormin blockerande medel Metoprolol* Seloken SSRI Citalopram Cipramil Sertralin Zoloft Bensodiazepiner Diazepam Stesolid Oxazepam Sobril och besläktade substanser Zopiklon* Imovane Zolpidem* Stilnoct Propiomazin Propavan Protonpumpshämmare Omeprazol* Losec och H2-receptor- Ranitidin Zantac antagonister Antikoagulantia Acetylsalicylsyra* Trombyl Dalteparin Fragmin Enoxaparin Klexane Klopidogrel Plavix Warfarin Waran Opioider Morfin Dolcontin Oxikodon Oxycontin Tramadol* Nobligan, Tradolan Statiner Atorvastatin Lipitor Simvastatin* Zocord Antihistaminer Klemastin Tavegyl Loratadin Clarityn Östrogener Östradiol* Femanest, Oestring, Vagifem
Läkemedelsgrupp Vanliga substanser i gruppen Läkemedelsnamn Beta-2 stimulerande Formoterol Oxis, Symbicort (formoterol+budesonid) medel Salmeterol Seretide/Serevent diskus Terbutalin Bricanyl Glukokortikoider Hydrokortison Hydrokortison (kräm/salva) Betametason Betapred (tablett/injektion) Budosenid* Pulmicort (inhalation) Mometason* Nasonex (nässpray) Laxantia Laktulos Duphalac, Laktipex Ispaghula Lunelax, Vi-Siblin Natriumpikosulfat Laxoberal Avsvällande och Mometason Nasonex antiallergiska vid Oxymetazolin Nezeril nässjukdomar Tyreoideahormon Levotyroxin* Levaxin ACE-hämmare Enalapril* Renitec Ramipril Triatec Kalciumantagonister Amlodipin* Norvasc Felodipin* Plendil *Tillhör Sveriges 20 vanligaste läkemedelssubstanser på recept för män och/eller kvinnor.
Alfabetiskt register Läkemedelsnamn Substansnamn Läkemedelsgrupp Alvedon Paracetamol Lätta analgetika och antipyretika Bamyl Acetylsalicylsyra Lätta analgetika och antipyretika Betapred Betametason Glukokortikoider Bricanyl Terbutalin Beta-2 stimulerande medel Brufen Ibuprofen NSAID Cerazette Desorgestrel P-piller Cipramil Citalopram SSRI Clarityn Loratadin Antihistaminer Dolcontin Morfin Opioider Duphalac Laktulos Laxantia Ekvacillin Kloxacillin Penicilliner Femanest Östradiol Östrogener Fragmin Dalteparin Antikoagulantia Heracillin Flukloxacillin Penicilliner Hydrokortison Hydrokortison Glukokortikoider Imovane Zopiklon Bensodiazepiner och besläktade substanser Ipren Ibuprofen NSAID Klexane Enoxaparin Antikoagulantia Kåvepenin Fenoxymetylpenicillin (PcV) Penicilliner Laktipex Laktulos Laxantia Laxoberal Natriumpikosulfat Laxantia Levaxin Levotyroxin Tyreoideahormon Lipitor Atorvastatin Statiner Losec Omeprazol Protonpumpshämmare Lunelax Ispaghula Laxantia Magnecyl Acetylsalicylsyra Lätta analgetika och antipyretika Mirena Levonorgestrel P-piller Nasonex Mometason Glukokortikoider, antiallergisk vid nässjd Neovletta Levonorgestrel+etinylestradiol P-piller Nezeril Oxymetazolin Avsvällande vid nässjukdomar Nobligan Tramadol Opioider Norvasc Amlodipin Kalciumantagonister Oestring Östradiol Östrogener Oxis Formoterol Beta-2 stimulerande medel Oxycontin Oxykodon Opioider Panodil Paracetamol Lätta analgetika och antipyretika Plavix Klopidogrel Antikoagulantia Plendil Felodipin Kalciumantagonister Propavan Propiomazin Bensodiazepiner och besläktade substanser Pulmicort Budosenid Glukokortikoider Renitec Enalapril ACE-hämmare Selexid Pivmecillinam Penicilliner Seloken Metoprolol Beta-receptor-blockerande medel Seretide/Serevent diskus Salmeterol Beta-2 stimulerande medel Sobril Oxazepam Bensodiazepiner Stesolid Diazepam Bensodiazepiner Stilnoct Zolpidem Bensodiazepiner och besläktade substanser Symbicort Formoterol+Budesonid Beta-2 stim. medel+glukokortikoider Tavegyl Klemastin Antihistaminer Tazocin Piperacillin+Tazobactam Penicilliner Tenormin Atenolol Beta-receptor-blockerande medel
Tradolan Tramadol Opioider Treo Acetylsalicylsyra Lätta analgetika och antipyretika Triatec Ramipril ACE-hämmare Trombyl Acetylsalisylsyra Antikoagulantia Vagifem Östradiol Östrogener Vi-Siblin Ispaghula Laxantia Voltaren Diklofenak NSAID Waran Warfarin Antikoagulantia Yasmin Drospirenon+etinylestradiol P-piller Zantac Ranitidin H2-receptor-antagonister Zocord Simvastatin Statiner Zoloft Sertralin SSRI Håkan Melhus, Institutionen för medicinska vetenskaper, avdelningen för klinisk farmakologi, Uppsala universitet, 2011. E-mail: hakan.melhus@medsci.uu.se Omslagsbild: Sofie Schwan, Uppsala Läkemedelsinformationscentral, ULIC.