Utdrag ur grundkurs Vägmarkering. Visas på SVMF årsmöte 2013-03-14 Efter ök med Torgny A

Relevanta dokument
3 Längsgående markeringar

Transportstyrelsens föreskrifter om vägmarkeringar;

6 Övriga markeringar. Pildelar. 6.1 Körfältspilar

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Vägmarkering och vägkantsutmärkning

Svensk författningssamling

Regler för vägmarkeringar i Sverige. Peter Aalto

Riktlinjer för utmärkning av förbudsmärken. Innehållsförteckning RIKTLINJE 1 (82)

Trafikkonferen. sen Trafikreglering

TORGNY AUGUSTSSON. Vägmarkering. 50-talet Vägmarkering tidigt 50-tal. Läggare från tidigt 50-tal. Utan Historia Ingen Framtid

Medborgarförslag, Märka upp cykelbanor

Vägars och gators utformning

Vad gäller i punkter där fordon möter gående och cyklister?

Vägmarkeringsstandard för kantlinjer vid olika vägtyper, utan vägbelysning

Trafikförordningen. 1. För att undvika trafikolyckor ska en trafikant iaktta den omsorg och varsamhet

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om trafiksignaler;

Det här gäller vid ett obevakat övergångsställe

Självklar parkering 2.0

MILJÖBILDER. Nr 3 oktober 2015, Årgång 16. Förvirring och rättsosäkerhet i trafiken råder när det gäller:

Information om SVMF. Göran Nilsson

RP 48/2010 rd. Dessutom föreslås att i undantagsbestämmelserna

Cykelpassager och Cykelöverfarter

4 Separering av gång- och cykeltrafik

Vilka av följande skyltar betyder att du måste lämna företräde mot mötande eller korsande trafik?

Etikett och trafikvett

Huddinges bilaga till

Motion, Utveckla Linköping som en cykelstad

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vägsäkerhet;

Bilaga 2 Beräkningsförutsättningar

Ärendenr:TRV 2014/11500

Transportstyrelsens föreskrifter om färd med långa och tunga fordonståg mellan Södertälje och Malmö;

18.13 KORSNINGAR. VU 94S-2 18 Mötesfri landsväg och motortrafikled 37 (59) Korsningar

Stanna och parkera 1

Självklar parkering 3.0 Gatan talar

Förändringar i VGU 2015

PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN

Monteringsanvisning/skötselråd. Trafikbuffert enligt 2000/100 VVMB351

Svensk författningssamling

Presentation av Väg 225

Rätt fart i FalunBorlänge! Trafiksäker Kommun, Kalmar

Motion om säkrare gång- och cykelvägar

VV publikation 2002:

Samhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö Bilaga 2 Riktlinjer för utformning

4. HANDEL HANDEL PARKERINGSDÄCK SMÅ BYGGNADER KOMPLETTERANDE HANDEL OCH SER- VICE SKYLTAR ÖPPNA OCH INTRESSANTA FASADER

4 Korsningar. Vägmarkeringsritningar. VÄGMARKERING OCH VÄGKANTSUTMÄRKNING 4 Korsningar. 3-vägs, typ A1, utan refug: A-1m A-2m A-4m

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Vägmarkering och vägkantsutmärkning

För bättre trafiksäkerhet. Blomlådor i gatan

7 Vägkantsutmärkningar

7 Anvisningsmärken. 7.1 Allmänt. 7.2 Kommentarer till vissa anvisningsmärken

TRAFIKINVESTERINGSPROGRAM

Generell principskiss för EL, TELE & Fiber- arbeten i Huddinge kommun. Principskissen skall alltid anpassas till platsen.

Huddinges bilaga till

Svenska Vägmarkeringsföreningen

Referensgruppsmöte. Regeringsuppdrag: Utvärdering av nya hastighetsgränser. 9 februari 2012

Vägmärkesförordning (2007:90)

SPARAS! Myggenäs Väg- och Samfällighetsförening Organisationsnummer: Box 6065, MYGGENÄS

Transportstyrelsens föreskrifter om säkerhetsstyrningssystem och övriga säkerhetsbestämmelser för infrastrukturförvaltare;

Detaljplan för Fyrklövern 1, allmän platsmark, beslut om ny granskning

Inledning. Bakgrund. Geografisk avgränsning. Figur: Utredningsområde för gestaltningsprogrammet

Arbete på väg - Exempelsamling. Arbete på väg. Exempelsamling

Nationella hastighetsprojektet 2001

Åtgärdsstrategier. Jämförelsealternativet (JA) Utvecklingsalternativet (UA)

KUNGSBACKA KOMMUN. Duvehed Trafikutredning. Göteborg

Bilagor Besiktningsprotokoll Besiktningsprotokoll Besiktningsprotokoll Karta Kylösa Karta Kylösa Barnchecklista Tjänsteskrivelse- Skolskjutshållplats

Tvärsektionens och trafikflödets inverkan på svårighetsgraden i tätort. Dh avser antal fordon vid dimensionerande timme

Övergångsställen och cykelöverfarter

Utkom från trycket Trafiksäkerhetsverkets föreskrifter den 30 mars 1989 om trafiksignaler, flerfärgssignaler; allmänna föreskrifter

Trafiksäkerhetshöjande åtgärder Gustavsbergsvägen och Gamla Skärgårdsvägen

Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2009

7 Förstudie väg 1000, Orsa

AVSNITT 4 BANBYGGNAD SÄKERHET m.m

Svensk författningssamling

Vår Policy Fordonsanvändning Utrycknings körning. Skellefteå Räddningstjänst

Moped klass II Kunskapsprov 2

Svensk författningssamling

nvf oktober 2010

Protokoll trygghetsvandring Ubbhult

PROTOKOLL Svar på medborgarförslag 2014:17 om hastighetssänkande åtgärder i korsningen Staffansvägen/Häradsvägen KS-2014/748

Det digitala cykelvägnätet. Fråga Vägdata. Vi vet. Just nu. finns det meter. cykelnät i Skåne. Vägdata en förutsättning för rätt beslut

Antagen KF 96, GÅNG- OCH CYKELPLAN FÖR VÅRGÅRDA TÄTORT

Tvärfallet begränsas av glidningsrisker vid halt väglag, av sidkrafternas storlek och av risker vid passager av brytpunkter, t ex vid omkörning.

Nykvarns Kommun. Gång- och cykelplan. Stockholm SCANDIACONSULT SVERIGE AB Mark. Antagen av Kommunfullmäktige 20 mars

Missiv Ändring av SäkI 2013 Ä2 3 bilagor

Arbete på väg Exempelsamling

SFS 1998:1276 Beteckning Betydelse

Orienteringsteori. Allt för att du skall lyckas bra i orientering!!

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Handikappparkering: måla ny parkering med spärrlinjer på båda sidor

Värmlands läns författningssamling Länsstyrelsen

FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN

HFD 2015 ref 76. Lagrum: 5 kap. 3 1, 5, 6 och 10 körkortlagen (1998:488)

Detaljplan för Fyrklövern 1, allmän platsmark, godkännande

1 Ordföranden, Göran Nilsson öppnar Svenska Vägmarkeringsföreningens 43:e årsmöte. 2 Närvarande medlemmar är 29 st enligt bifogad lista

Brandskyddshandboken korrigeringar och kompletterande förtydliganden


Ärendenr: TRV 2012/52688

Erfarenheter av Vägbanereflektorer Bullerlinjer. Pauli Velhonoja Vägförvaltningen Finland

VU 94S-2 11 Vägmarkering och vägkantsutmärkning 21 (50) 11.4 Korsningar

SFS 2016:378 Bilaga 2 Brott mot fordonsförordningen (2009:211)

Marie Andersson, IKT-centrum E-post: (Bb Learn 9.1.8) Wikis i Blackboard

Årsmötesprotokoll

Transkript:

Utdrag ur grundkurs Vägmarkering Visas på SVMF årsmöte 2013-03-14 Efter ök med Torgny A

VÄLKOMMEN Kurs Vägmarkering Lärare: Torgny Augustsson Hans Holmèn Gunnar Larsson

TSFS 2010:171 Transportstyrelsens föreskrifter om vägmarkeringar Gäller från 1 december 2010 för alla väghållare

Transportstyrelsens föreskrifter om vägmarkeringar; TSFS 2010:171 1 kap. Allmänna bestämmelser 1 Bestämmelserna i dessa föreskrifter gäller vägar som har en sådan beläggning att vägmarkeringar kan utföras. 2 Om det inte finns tillfredsställande vägbelysning ska vägmarkeringar vara retroreflekterande. 3 Om vägmarkeringar har utförts i gul färg enligt 4 kap. 3 andra stycket vägmärkesförordningen (2007:90), ska vägmarkeringar i vit färg tas bort om de kan föranleda tveksamheter eller utgöra fara. Vägmarkeringar som utförts i gul färg ska tas bort när det tillfälliga behovet upphört. 4 När vägmarkeringar utförs på cykelbana eller gång- och cykelbana får storleken på vägmarkeringarna vara minst hälften av de mått som anges för respektive vägmarkering i dessa föreskrifter.

Längsgående vägmarkeringar TSFS 2010:171 M1 mittlinje eller körfältslinje 1 Markering M1, mittlinje, ska utföras på vägar utom tättbebyggt område som inte är enskilda där körbanans huvudsakliga bredd är mer än 6,0 meter och den högsta tillåtna hastigheten är 60 kilometer i timmen eller högre. Markeringen ska också utföras på vägar inom tättbebyggt område som är avsedda för genomfartstrafik. Har en väg ringa trafik behöver markeringen dock inte utföras. Markeringen bör inte utföras på vägar där körbanans bredd är mindre än 5,5 meter. Kommentarer & tolkningar: ringa trafik < 50 ÅDT Mittlinjer vid körbana från 5,5 m på statliga vägar Innebär att det statliga vägnätet även i fortsättningen kan förses med mittlinjer i den omfattning som gällt tidigare. Detta är viktigt eftersom det är vad fordonens stödsystem behöver.

15 cm mittlinje Mittlinje ska vara 0,15 m bred på Europavägar, riksvägar och viktiga länsvägar. (VGU) I tätort markeras mittlinje med indelningen 3+3 när hastigheten är mindre än 60 km/tim 15-mitt på primär länsväg i Småland

Råd till kommuner:

Längsgående vägmarkeringar TSFS 2010:171 M2 kantlinje 5 Markering M2, kantlinje, bör utföras på vägar utom tättbebyggt område som inte är enskilda, samt på vägar inom tättbebyggt område som är avsedda för genomfartstrafik. Kantlinjer behöver dock inte utföras på vägar där det finns en gångbana, cykelbana eller ridbana avskild från körbanan med kantsten eller liknande. Kommentarer & tolkningar: På statliga vägar: Alla belagda vägar ska ha kantlinje. Kantlinje ska markeras även där det finns kantsten. På tvåfältsvägar 80 km/tim med bredd 0,15 m ; < 80 km/tim 0,10 m

Längsgående vägmarkeringar TSFS 2010:171 M3 varningslinje 7 Markering M3, varningslinje, bör utföras i stället för dubbel heldragen mittlinje där körbanans bredd är mindre än 6,5 meter. OBS! Tidigare gällde 7 m (7,5 m belagd vägbredd) Ändring på vägen vid ny beläggning eller när beställaren anser det lämpligt. = Körbana Kantlinje kan vara 0,1, 0,15, 0,2, 0,3 m bred

Längsgående vägmarkeringar TSFS 2010:171 16 Heldragen mittlinje ska utföras dubbel eller i kombination med vägmarkering M1, mittlinje, eller M3, varningslinje. Första stycket gäller inte mittlinje som utförs i gul färg enligt 4 kap. 3 andra stycket vägmärkesförordningen (2007:90).

Vägmarkeringsdelen grundar sig på VMF 2007:90 och TSFS 2010:171 Kommentarer: Delen om vägmarkering är inte fullständig förrän det tagits fram en handbok som visar mer detaljer och tolkningar som täcker in såväl landsort som tätort. Man ska eftersträva genomgående standard på en väg. Exempelvis bör man vid genomfarter behålla samma standard som på vägen i övrigt om inte sträckan är över 2 km.

Varningslinje Spärrlinje som förvarning med förvarning före heldragen linje/spärrområde VMF M.11 och M.12: Markeringen kan även användas för att upplysa om en kommande heldragen linje på den sida där varningslinjen finns. Heldragen linje ska föregås av varningslinje på en sträcka av ca 100 m (VGU)

Öppning i Heldragen linje Där avbrott i heldragen linje eller spärrområde görs vid in- och utfart, får avbrottet markeras och skall då ha längden 1,0 m och mellanrummet 1,0 m. Ledlinje Öppning görs där det förekommer daglig trafik OBS! Samma regler för öppning i heldragen kantlinje

Kantstenstillägg Kantstenstillägget ska vid landsbygdsförhållanden vara 0,5 m och i tätort 0,2 m (vid linjebredd < 0,2 m) Om trafiköar på vägar med VR 80 förses med refug (dvs. en med kantsten eller annan fysisk avgränsad yta) behövs vägmarkering längs med refugen (undantag gäller för korsningar typ C där det inte behövs någon linje mellan vänstersvängskörfältet och mittrefugen).

Avfart från 2+1 Vid högklassiga avfarter är det viktigt att föraren får en förvarning innan avfarten. Detta sker genom att rampvägens högra kantlinje läggs på utsidan av vägens kantlinje på en sträcka av ca 100 m. OBS! att huvudvägens kantlinje aldrig får gå över i rampvägens kantlinje Körfältslinjen markeras alltid 0,3 m bred