STUDIEN DU OCH SAMHÄLLET

2014 STUDIEN DU OCH SAMHÄLLET NYHETSBREV TILL FÖRÄLDRAR OCH LÄRARE I ÖREBRO Youth & Society -YeS Örebro universitet

Studien Du och samhället Du och samhället är en studie där utvecklingspsykologer, medievetare och statsvetare vid Örebro universitet tillsammans undersöker: hur ungdomars engagemang i samhälle och politik ser ut idag; varför ungdomar utvecklar olika former av engagemang genom en. Du och samhället startade 2010 och har ligen samlat in enkäter från skolungdomar, föräldrar och unga vuxna i Örebro. I detta nyhetsbrev kommer vi att fokusera på följande: förtroende för samhällsinstitutioner intresse för politik politiska diskussioner i hemmet och med vänner politiskt deltagande och engagemang ungdomar och hemmet ungdomar och skolan tillit och tolerans Inom samtliga områden ligger tyngdpunkten på att presentera de förändringar som sker över åldrar. Antal studiedeltagare per åldersgrupp och tidpunkt Men vi börjar med att redovisa studiens upplägg. Tabellen nedan visar ungefärliga deltagarsiffror per undersökningstillfälle och åldersgrupp. Ungdomar 13-16 är samma grupp av ungdomar som vi har följt under fyra. En åldersgrupp som har deltagit i studien tre i rad är ungdomar 16-18 (som vi följt när de var 16, 17 och 18 ). Olika färger representerar olika åldersgrupper. 13 14 15 16 16 17 18 20 22 22 24 26 28 2010 1000 1000 500 2011 900 850 600 600 2012 850 750 500 2013* 750 600 600 *Data från 2013 är under bearbetning och finns därför inte presenterad i nyhetsbrevet. Under 2014 genomförs tre enkätsamlingar inom ramen för studien; en i skolorna för de elever som g i skurs 2 på gymnasiet i Örebro samt två insamlingar via internet och post för 20- ingar respektive 26-ingar i Örebro. Ansvariga för studien är professorerna Erik Amnå (statskunskap), Mats Ekström (media- och kommunikationsvetenskap) och Håkan Stattin (psykologi). Studien bekostas med medel från Riksbankens Jubileumsfond och är godkänd av den regionala Etikprövningsnämnden i Uppsala. Vid frågor eller funderingar är ni välkomna att kontakta projektansvarig Erik Amnå tfn: 019-30 10 53, e-mail: erik.amna@oru.se. 1

Förtroende för institutioner, politiskt intresse samt politiska diskussioner med föräldrar och vänner Förtroende för samhällsinstitutioner Att människor är positivt inställda till och har förtroende för olika samhällsinstitutioner är viktigt för det politiska systemets stabilitet och effektivitet. Hur stort förtroende har då svenska ungdomar och unga vuxna för va olika samhällsinstitutioner? Vi ställde denna fråga till ungdomarna. Resultatet presenteras i Tabell 1 nedan som anger den procentuella andelen ungdomar som har ganska eller stort förtroende för olika institutioner. Tabell 1. Förtroende för samhällsinstitutioner (procent). Institutioner/ 13 14 15 16 17 18 20 22 26 Riksdagen 29 42 58 48 55 63 62 61 59 Regeringen 33 44 59 47 53 59 62 61 59 Domstolarna 45 53 65 55 61 69 71 69 74 Polisen 70 71 71 65 69 68 76 71 75 Politiska partier 33 41 53 43 48 50 52 53 48 EU 54 57 65 55 55 58 57 57 46 Sociala rörelser 44 47 44 51 54 51 63 63 62 Tabell 1 visar två intressanta saker. För det första visar den att förtroendet verkar variera för olika samhällsinstitutioner. Ungdomar har överlag större förtroende för polisen och domstolarna än för riksdagen och regeringen. Sedan ser vi att förtroendet ökar för olika samhällsinstitutioner ju äldre ungdomarna blir. Om vi, till exempel, jämför förtroende för riksdagen för ungdomar vid 13-sålder jämfört med när de är 15, ser vi att förtroendet har ökat från 29 % till 58 %. En liknande ökning ser vi också om vi jämför 16-ingar med 18- ingar. Mellan dessa två ökade förtroendet för riksdagen från 48 % till 63 %. 2

Känslor och intresse för politik och samhällsfrågor Hur vanligt är det att ungdomar är intresserade av politik och samhällsfrågor? Diagram 1 nedan visar resultaten från två olika frågor som vi ställde till ungdomarna angående deras intresse för politik och för samhällsfrågor. Diagram 1. Intresse för politik och samhällsfrågor. 90% 80% 70% 60% % 50% 40% 30% Hur intresserad är du av politik? Hur intresserad är du av vad som händer i samhället? 20% 10% 0% 13 14 15 16 17 18 20 22 26 Diagrammet ovan visar andelen ungdomar som är ganska eller mycket intresserade av politik och samhällsfrågor. Diagram 1 visar dels att intresset för politik och samhällsfrågor ökar ju äldre ungdomar blir och dels att ungdomar verkar vara mycket mer intresserade av samhällsfrågor än av politik. 3

Politiska diskussioner med föräldrar och vänner En viktig förutsättning för att kunna bilda sig en uppfattning, hålla sig informerad om olika politiska frågor och kanske övertyga andra i sin närhet om sina egna politiska tankar, är diskussioner med andra människor. Vi frågade ungdomarna hur ofta det händer att de pratar med sina föräldrar och vänner om: a) vad de har hört på nyheterna om vad som händer i Sverige och världen, b) miljöfrågor och c) politik eller samhällsfrågor. Svarsalternativen de fick rangordnade sig från 1 ( aldrig ) till 4 ( mycket ofta ). Diagrammet nedan visar ett medelvärde beräknat på de tre frågorna om diskussioner med föräldrar och vänner. Högre medelvärde betyder att man diskuterar mer ofta. Diagram 2. Politiska diskussioner med föräldrar och vänner. 4,0 3,0 Medelvärde 2,0 Politiska diskussioner med föräldrar Politiska diskussioner med vänner 1,0 13 14 15 16 17 18 20 22 26 I Diagram 2 g det att utläsa ett par intressanta saker. Först och främst ser vi att ungdomar diskuterar politik oftare med föräldrar än med sina vänner. Det gäller upp till 18. 20 26- ingarna diskuterar i princip lika ofta politik med sina föräldrar som med sina vänner. Diagram 2 visar också att de unga vuxna (20-26 ) oftare är engagerade i politiska diskussioner med föräldrar och kamrater jämfört med de yngre. 4

Ungdomars politiska deltagande och engagemang Vid sidan av en positiv inställning till olika samhällsinstitutioner är också människors deltagande och engagemang viktigt för det politiska systemet och demokratin. För att se hur politiskt engagerade ungdomarna är ställde vi följande fråga: Har du gjort något av det följande under de senaste 12 månaderna?. Vi gav dem följande svarsalternativ: nej, ja, någon enstaka gång eller ja, flera gånger. Tabell 2 nedan redovisar den procentuella andel som svarat att de har varit engagerade antingen ja, någon enstaka gång eller ja, flera gånger. Tabell 2. Ungas politiska aktiviteter (procent). Aktivitet/ 13 14 15 16 17 18 20 22 26 Skrivit under en namnlista Arbetat frivilligt för en god sak Kontaktat en politiker eller tjänsteman Skänkt pengar till välgörande ändamål Deltagit i en laglig demonstration eller strejk Deltagit i olaglig aktion/demonstration eller ockupation Brutit mot lagen av politiska skäl Bojkottat eller köpt en viss produkt av politiska, etiska eller miljöskäl 47 40 46 45 54 57 53 59 50 56 50 53 49 44 49 51 48 40 10 9 10 11 12 18 13 17 16 50 42 52 48 44 58 68 71 76 9 8 7 7 15 9 8 11 7 7 7 3 5 6 2 2 2 2 11 7 4 8 7 4 5 6 7 20 16 19 17 20 28 48 48 62 Tabell 2 visar att ungdomarna engagerar sig i vissa typer av aktiviteter mer än i andra. Vi kan bland annat utläsa att skriva under namnlistor, arbeta frivilligt för en god sak, och skänka pengar till välgörande ändamål är aktiviter som ungdomar är mest engagerade i. Mer sällan har de kontaktat en politiker eller tjänsteman, deltagit i olagliga aktioner/demonstrationer eller ockupation, och brutit mot lagen av politiska skäl. Ett annat mönster är den generella ökningen av bojkott eller köp av vissa produkter av politiska, etiska eller miljöskäl. Den verkar förekomma mer bland äldre ungdomar. Det är kanske inte så konstigt, eftersom det är då man blir mer ekonomiskt självständig. 5

Engagemang på internet Internet erbjuder nya möjligheter att uttrycka sig och engagera sig i samhället. För att ta reda på hur engagerade ungdomarna är på nätet, ställde vi frågan: Har du gjort något av följande de senaste två månaderna?. Vi gav dem svarsalternativen: nej, ja, någon enstaka gång eller ja, flera gånger. Tabell 3 redovisar andelen ungdomar som svarat att de under de två senaste månaderna engagerat sig någon enstaka gång eller flera gånger i olika nätaktiviteter. Tabell 3. Engagemang på internet (procent). Aktivitet/ 13 14 15 16 17 18 20 22 26 Diskuterat politik och samhällsfrågor med vänner på internet Sökt information om politik eller samhällsfrågor på internet 18 21 28 30 37 48 34 39 35 23 26 34 44 49 60 45 53 50 Läst om politik i en blogg 21 22 25 29 33 39 32 37 27 Tittat på videos eller filmklipp om samhällsfrågor eller politik Anslutit till en grupp på Facebook (eller liknande) som handlar om samhällsfrågor Deltagit i en internetbaserad protest 29 33 44 42 50 63 42 41 36 29 31 25 45 40 31 27 34 23 13 15 16 14 20 17 15 17 15 Skickat ett email till en politiker 7 4 5 6 6 12 3 4 4 Länkat nyheter till kompisar 40 46 65 55 60 77 61 58 55 Sammantaget verkar engagemanget på internet följa ett mönster som liknar traditionellt politiskt deltagande (se Tabell 2). Det finns med andra ord en variation i hur mycket ungdomarna engagerar sig i olika aktiviteter. Vissa aktiviteter är populärare än andra. Exempelvis brukar en större andel ungdomar länka nyheter till sina kompisar medan en betydlig mindre andel har skickat email till politiker. Ett tydligt mönster i Tabell 3 är att 18- ingarna engagerar sig mest i nästan samtliga aktiviteter på internet. 6

Medlemskap i olika föreningar Medlemskap och aktivitet i olika föreningar utgör en annan viktig del av ungas politiska och sociala engagemang. Tabell 4 visar den procentuella andelen ungdomar som har angett att de är medlem i en viss typ av förening. Tabell 4. Medlemskap i olika föreningar (procent). Förening / 13 14 15 16 17 18 20 22 26 Idrottsförening 61 59 53 41 38 31 25 33 26 Religiös förening 11 19 16 12 11 12 11 12 7 Politisk förening 2 2 3 4 6 6 6 6 4 Miljöförening 3 2 1 2 2 4 4 5 7 Kulturförening (t.ex. teatergrupp, dans, musikgrupp, konst, etc.) Förening för fred eller mänskliga rättigheter (Fredsrörelsen, etc.) 24 21 17 19 18 17 13 15 13 4 2 2 2 2 2 5 10 7 I tabell 4 framg det att det framför allt är två typer av föreningar som drar till sig ungdomar; idrottsföreningar och kulturföreningar av olika slag. Vi kan dock se en viss skillnad mellan de yngre (13-18 ) och äldre (20-26 ). De yngre är i större utsträckning med i idrottsföreningar jämfört med de äldre. Diagram 3. Medlemskap i idrottsförening uppdelat på tjejer och killar (procent). 80 70 60 50 % 40 30 20 10 0 13 14 15 16 17 18 20 22 26 Idrottsförening - Tjejer Idrottsförening - Killar Kulturförening - Tjejer Kulturförening - Killar Finns det någon skillnad mellan tjejer och killar vad gäller medlemskap i idrottsföreningar och kulturföreningar? Figuren till vänster visar att överlag är andelen killar i idrottsföreningar större jämfört med andelen tjejer. I kulturföreningarna är andelen tjejer, oavsett åldersgrupp, större jämfört med andelen killar. 7

Att bryta mot lagen De ungas politiska deltagande och engagemang kan ibland sträcka sig utanför vad som lagarna tillåter. En grupp ungdomar kan tänka sig att bryta mot de rådande lagarna och reglerna i vt samhälle, om så krävs. För att ta reda på hur stor denna grupp är ställde vi följande fråga till ungdomarna i v studie: Hur tänker och tycker du om att bryta regler för att förändra något i samhället? Ett av svarsalternativen på denna fråga var: Om politikerna gör något fel, så kan jag tänka mig att bryta mot lagen även om andra människor kommer till skada. Om en lag är helt fel måste man ibland ta till drastiska åtgärder. Diagram 4 nedan visar andelen killar och tjejer som kryssade i detta svarsalternativ. Diagram 4. Att bryta mot lagen även om andra människor kommer till skada (procent). 14 12 10 8 % 6 Tjejer Killar 4 2 0 13 14 15 16 17 18 20 22 26 Diagram 4 visar flera mönster kring hur ungdomar kan tänka sig att bryta mot lagen för att förändra något i samhället även om andra människor kan komma till skada. Först och främst visar diagrammet att andelen killar som kan bryta mot lagen även om det skadar andra är betydligt högre jämfört med andelen tjejer. Dessutom tycks beredskapen att bryta mot lagen vara något som tilltalar ungdomar i åldrarna 14 till 17 mer än andra åldrar. Detta mönster syns tydligare hos killar än hos tjejer. Överlag är andelen ungdomar som visar beredskap att bryta mot lagen relativt liten. 8

Ungdomar och skolan Skolan antas spela en viktig roll i ungas vardagsliv och utveckling. Den svenska skolan har två viktiga uppdrag: 1) förmedla och stimulera ungas kunskapsutveckling och 2) skola demokratiska medborgare och reproducera demokratiska värderingar. För att skolan ska klara av sina uppdrag så krävs bland annat en god miljö för utveckling och lärande. Vi har frågat eleverna om hur bra de trivs i skolan och hur deras relation är till lärarna. Siffrorna i Diagram 5 visar procentuella andelen ungdomar som svarat att de trivs mycket bra eller ganska bra i skolan. Diagram 6 visar andelen ungdomar som svarade håller med eller håller absolut med på de två påståendena i diagrammet. Diagram 5 och diagram 6. Ungdomar och skolan (procent). % 95 90 85 80 75 70 65 60 55 50 13 14 15 16 17 18 Hur trivs du i skolan? Diagrammet till vänster visar att en stor andel ungdomar trivs ganska eller mycket bra i skolan. Utveckligen över tid är stabil. % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 13 14 15 16 17 18 De flesta av mina lärare behandlar mig rättvist De flesta av mina lärare lyssnar verkligen på vad jag har att säga En stor majoritet ungdomar uppger att deras lärare behandlar dem rättvist och lyssnar på vad de har att säga. 9

Ungdomar och hemmet Hemmet utgör en betydelsefull miljö för ungas sociala och politiska utveckling och väg in i samhället. En viktig aspekt av hemmamiljön handlar om demokratin i hemmet, dvs. i hur stor utsträckning ungdomarna ges möjligheten att vara med när något ska bestämmas eller diskuteras i familjen. Det handlar om ungas delaktighet i och inflytande över sådant som händer i familjen. Vi ställde en rad frågor till ungdomarna om demokratin i hemmet, som bland annat: a) om du har synpunkter på saker och ting, så kan de synpunkterna förändra beslut som tas i familjen, b) du har inflytande och är delaktig i sådant som händer i din familj och c) dina föräldrar lyssnar på dig när något ska bestämmas i familjen. Av dessa frågor skapade vi ett mått för att mäta demokratin i hemmet. Svarsalternativen gick från 1 ( stämmer inte alls ) till 4 ( stämmer mycket bra ). Högre siffror i diagrammet nedan betyder att familjen upplevs som mer demokratisk. Diagram 7. Demokratin i hemmet (medelvärde). 4,0 3,5 3,0 Medelvärde 2,5 2,0 Tjejer Killar 1,5 1,0 13 14 15 16 17 18 Överlag visar diagrammet ovan att oavsett kön så upplever ungdomar en hög grad av demokrati i hemmet och känner sig delaktiga i sådant som händer i familjen. Medelvärdena för alla åldergrupper samt tjejer och killar är över 3 på en skala från 1 till 4. 10

Ungdomar och deras kompisar Forskningen har visat att kompisarna blir alltmer viktiga ju högre upp i tonen ungdomarna kommer. Detta såg vi också i Diagram 2 där vi undersökte hur ofta ungdomar diskuterar politik med sina vänner. En annan aspekt av relationen mellan kompisar handlar om att försöka göra sina kompisar medvetna om vad som händer i världen. Diagrammet nedan visar andelen ungdomar som uppger hur ofta de själva eller deras kompisar försöker göra varandra medvetna om vad som händer i världen. Siffrorna anger den procentuella andelen som svarat ja, nästan alltid eller ja, ofta. Diagram 9. Göra varandra medvetna om vad som händer i världen (procent). 100 90 80 70 % 60 50 40 30 20 10 Försöker du få dina kompisar att bli mer medvetna om vad händer i världen? Försöker dina kompisar få dig att bli mer medveten om vad som händer i världen? 0 13 14 15 16 17 18 Diagrammet visar att andelen ungdomar som försöker få sina kompisar att bli mer medvetna om vad som händer i världen är i princip lika stor som andelen som uppgett att deras kompisar försöker få dem att blir mer medvetna. Vi ser återigen att ungdomar verkar kommunicera mer och mer med sina kompisar ju äldre de blir. 11

Ungas tillit och tolerans Social tillit Social tillit, det vill säga förtroendet mellan människor, och tolerans gentemot människor med annan etnisk bakgrund är två grundläggande värden i en väl fungerande demokrati. Så hur stor tillit har ungdomar till sina medmänniskor? Diagram 10. Tillit till människor i allmänhet 60,0 De flesta människor g att lita på 50,0 40,0 % 30,0 20,0 "stämmer ganska bra" eller "stämmer precis" 10,0 0,0 13 14 15 16 17 18 20 22 26 Ungdomarna fick ta ställning påståendet: De flesta människor g att lita på. Andelen som svarade stämmer ganska bra eller stämmer precis redovisas i Diagram 10. I 13-14- såldern svarade 40 % av ungdomarna att de hade tillit till andra människor. Vi ser dock att andelen ungdomar som har hög tillit är minst bland 15-17 ingar. Andelen med hög tillit till andra människor ökar sedan med åldern och är som högst bland 26-ingar. 12

Tolerans Hur toleranta är unga människor gentemot människor från andra kulturer och bakgrunder? Ungdomarna fick ta ställning till följande huvudfråga om tolerans: Hur ser ni på personer som har flyttat hit från andra länder? Siffrorna i Tabell 5 representerar den procentuella andelen ungdomar som svarat att påståendena stämmer ganska eller mycket bra. Tabell 5. Tolerans mot människor från andra länder (procent). Påstående/ 13 14 15 16 17 18 20 22 26 V kultur blir rikare när människor från andra länder 49 56 56 58 64 70 71 77 81 flyttar till Sverige Vi borde välkomna människor som flytt undan problem i de länder de 72 64 75 77 68 80 82 88 86 kommer från Invandrare ska ha samma rättigheter som dem som är födda i Sverige 78 78 80 82 83 86 85 86 89 Som det framg av Tabell 5 har en stor majoritet av ungdomarna i alla åldersgrupper en positiv inställning till människor som har flyttat hit från andra länder. Generellt så kan vi se att ungdomars tolerans börjar öka från 14-s ålder. Toleransen verkar vara något högre bland unga vuxna (20-26 ). Diagram 12. Skillnaden mellan könen (medelvärde). Medelvärde 4,00 3,00 2,00 1,00 13 14 15 16 17 18 20 22 26 Tjejer Killar För att se om det finns någon skillnad mellan könen i ifråga om tolerans slog vi samman de tre påståendena ovan och räknade ut medelvärdet för tjejer och killar separat. Diagram 12 visar att toleransen gentemot människor från andra länder är i genomsnitt något högre bland tjejerna än bland killarna. Detta gäller för alla åldersgrupper. 13

Sammanfattning av de preliminära resultaten Ibland framställs unga människor som oengagerade och ointresserade av politik och samhällsfrågor. Det finns flera anledningar som talar emot en sådan karaktärisering. En anledning är att unga människor troligen inte kan buntas ihop och benämnas som en homogen grupp. Det verkar som att vi bättre först ungdomar som drivna av olika mål och intressen. V undersökning visar t.ex. att åsikter om politik och politisk aktivitet skiljer sig åt beroende på ålder och kön även inom gruppen unga människor. Unga människor utgör med andra ord en heterogen grupp med varierande politiska intressen, värderingar och engagemang. Dessutom visar va analyser i detta nyhetsbrev att unga människor är intresserade av vad som händer i samhället och engagerar sig i olika former av politiska aktiviteter såväl som aktiviteter för välgörande ändamål. Vi kan också se att ju längre upp i åldrarna man kommer, desto viktigare tycks vänner bli för ungdomars förståelse och utveckling av politiska idéer och tankar. Hemmet och skolan är inte oviktiga, men vänner verkar ta vid som en viktig källa för diskussion och information om politik och samhälle. I Sverige är rösträttsåldern satt till 18. En stor del av de ungdomar som ing i v undersökning har med andra ord inte haft möjlighet att försöka påverka politiken genom den mest etablerade kanalen för politisk påverkan som vi har att rösta. I ljuset av detta är det intressant att se vilka varierande former av politisk aktivitet som ungdomar, både under och över 18, använder sig av. Runt hälften av de tillfrågade hade under det senaste et skrivit under en namnlista, knappt 10 procent hade deltagit i en demonstration och ju äldre upp i åldrarna, desto vanligare verkar det vara att man köper produkter utifrån politiska, etiska eller miljömässiga skäl. Sammantaget så vill vi mena att bilden av unga människor som oengagerade och ointresserade inte stämmer. Vi behöver således en mer nyanserad syn på ungdomar och deras roll och delaktighet i samhället. 14

2014 TACK FÖR ERT SAMARBETE OCH MEDVERKAN! Läs mer om Du och samhället på: www.oru.se/yes Youth & Society -YeS Örebro universitet