1 Uppgifter/kommentarer Basfakta om programmet Programmets namn: Biomedicinska analytikerprogrammet Ansvarig programledare/studierektor: Universitetslektor Camilla Hesse/universitetsadjunkt Barbro Sköldeberg Omfattning (hp): 180 hp Nivå (grund/avancerad): Grundnivå Examensbenämning: Biomedicinsk analytiker examen/kandidatexamen i biomedicinsk laboratorievetenskap Startår i sin nuvarande form: 2006 Huvudsakliga deltagande institutioner: Institutionen för biomedicin och Institutionen för medicin Studietakt (helfart/halvfart): Helfart Campus/distans: Campus Verksamhetsförlagd utbildning i hp: Ungefär 30 hp Programmet genomförs helt/delvis/ej på Programmet genomförs ej på engelska (vid utbytesstudenter kan kurser under år 3 engelska: genomföras på engelska) Antagning till programmet (varje Antagning till programmet sker varje höst termin/varje höst/varje vår/annat): Platstilldelning föregående/senaste läsår (hst) 2010 var platstilldelningen 165,5 hst och för 2011 är platstilldelningen 165 hst termin/år: Ungefärlig medelstilldelning till Programmet tilldelades 13 570 tkr under 2010 programmet/år: Eventuell samordning med andra program: Programmet har två inriktningar (laboratoriemedicin och klinisk fysiologi), vilka samläses under halva utbildningen. Relevanta webblänkar (utbildningsplan, Utbildningsplan finns på: kursplaner mm): http://www.biomedicine.gu.se/utbildning/biomedicinska_analytikerprogrammet/ Kursplaner finns på GULs öppna sidor: https://gul.gu.se/public/courseid/38127/coursepath/38097/ecp/lang-sv/publicpage.do Ev kommentarer till uppgifterna ovan:
2 Tema Deltema Uppgifter/kommentarer I. Studentrek rytering, uppföljning Planeringstalet för programmet är 180 (60 platser/år). samt antal sökande inför hösten 2011. och studentstöd ANTAL PLATSER ANTAL ANTAGNA ANTAL 1:a SÖKANDE A. Rekrytering och söktryck. Beskriv/ange och 1. Planeringstal, antal sökande och faktiskt antagna på programmet vid de senaste två antagningstillfällena samt programmets dimensionering i relation till utbildningsutbud och arbetsmarknad. Antal sökande, faktiskt antagna och lägsta betyg vid de senaste två antagningstillfällena, ANTAL SÖKANDE TOTALT BG (lägsta betyg) Områdesbehörighet 12. * andel män ungefär 27 % HP (lägsta betyg) HT-09 60 70 * 107 480 14.80 0.60 HT-10 60 75 * 98 612 16.70 0.10 HT-11 60 78 486 Andelen män som antas till utbildningen har ökat med drygt 10 % sedan 2006, då antalet var 15 %. Att öka antalet antagna manliga sökande ytterligare är önskvärt, dock bör det beaktas i sammanhanget att kvinnor generellt dominerar inom områdena vård och medicin. I Sverige finns biomedicinsk analytikerutbildning på 11 orter, vid jämförelse av antalet första handssökande och totala antalet sökande till utbildningarna ligger utbildningen vid Sahlgrenska akademin på första eller andra plats. Programmets dimensionering i relation till utbildningsutbud och arbetsmarknad. Enligt HSVs rapport Högskoleutbildningar och arbetsmarknaden ett planeringsunderlag inför läsåret 2010/2011(Rapport 2010:1 R) är arbetsmarkanden för biomedicinska analytiker mycket god under den närmaste femtonårsperioden eftersom stora pensionsavgångar väntas. Utbildningen är idag långt ifrån tillräcklig för att kunna ersätta alla pensionsavgångar. Rapporten talar om att utbildningen skulle behöva fördubblas för att motsvara rekryteringsbehovet. Västra Götalandsregionen har gjort en gemensam översyn av rekryteringsbehovet för olika personalkategorier. Under åren 2008-2018 kommer ungefär 30 % av de biomedicinska analytikerna inom laboratoriemedicin gå i pension. I regionen finns ungefär 600
3 2. Planeringstal, antal sökande och faktiskt antagna på programmet vid de senaste två antagningstillfällena vad gäller internationella studenter (för program som ges på engelska). 3. Rekryteringsinsatser (breddad rekrytering, marknadsföring etc). B. Studentuppföljning och studentstöd. biomedicinska analytiker anställda. Med anledning av ovanstående skulle det kunna vara motiverat att utöka utbildningen för biomedicinska analytiker vid Sahlgrenska akademin, dock begränsas denna möjlighet av tillgången på platser för verksamhetsförlagd utbildning. Västra Götalandsregionen kan med dagens dimensionering och upplägg av programmet inte erbjuda ytterligare platser för verksamhetsförlagd utbildning. Möjligheterna begränsas även av tillgång på lokaler och lärare inom Sahlgrenska akademin. Ej aktuellt Hösten 2009 fick tre kursledare och en person från verksamheten uppdraget av programkommittén att arbeta med marknadsföring. Olika insatser har genomförts under 2010 och 2011 som t.ex. annonsering i dagstidningars studentupplagor, annonsering i Göteborgs spårvagnar och besök av gymnasieklasser då främst gymnasister med inriktning naturvetenskap. Därtill har studenter vid biomedicinska analytikerprogrammet, på eget initiativ under våren 2011 besökt gymnasieskolor med naturvetenskapligt program. 20 skolor i Göteborg erbjöds besök och 12 tackade ja. Sedan januari 2010 presenteras biomedicinska analytikerprogrammet, GU på webbsidan www.alltomstudier.se. Sidan har en god besöksfrekvens. En enkätundersökning skall under hösten 2011 genomföras med programmets studenter år 1-3. Frågeställningarna i undersökningen rör varför studenterna sökt utbildningen samt vilka informationskällor om utbildningen de hittat. På detta sätt kan en uppföljning av rekryteringsoch marknadsföringsinsatserna erhållas. Under 2010 var prestationsgraden på programmet 91 % (hst 168,1 och hpr 153,6). Bortsett från enstaka kurser är genomströmningen på kurser inom programmet god (se tabell nedan). Vid genomgång av kursrapporter analyseras genomströmningen och kursernas
4 1. Genomsnittlig genomströmning på programmet (hpr i relation till hst) senaste året. upplägg diskuteras, detta sker i programkommittén där studenter är representerade. Vid behov kan kursinnehåll eller examinationsformer förändras. Nedan redovisas ett exempel på genomströmning på programmets kurser från hösten 2010. Genomströmning och betyg på kurser ht2010 inom Biomedicinska analytikerprogrammet Kurskod Kursbenämning Antal registre- Antal godkända Betyget G* Betyget VG* rade studenter på hel kurs* TERMIN 1 BMA011 Anatomi och fysiologi 15 hp 82 67 (82 %) 49 (60 %) 18 (22 %) BMA012 Vetenskaplig metodik och statistik 7,5 hp 77 67 (87 %) 46 (60 %) 21 (27 %) BMA013 Basal laboratorievetenskap 7,5 hp 70 60(86%) 52 (75%) 8 (11%) TERMIN 3 BMA031 Morfologisk metodik och cellodling 7,5 hp 42 37 (88 %) 25 (59,5 %) 12 (28,5 %) BMA032 Medicinsk biokemi 7.5 hp 39 17 (44 %) 11 (28 %) 6 (15 %) BMA033 Biokemisk och klinisk kemisk metodik 7,5 hp 40 33 (83 %) 19 (48 %) 14 (35 %) BMA035 Generell omvårdnad med läkemedelshantering 7,5 hp 16 16 (100 %) 9 (56 %) 7 (44 %) BMA039 Radiofysik och nuklearmedicin med medicinsk 17 16 (94 %) 11 (65 %) 5 (29 %) informatik 15 hp TERMIN 5 BMA051 Klinisk kemisk, hematologisk och blodgruppsserologisk 38 34 (89 %) 26 (68 %) 8 (21 %) metodik 7,5 hp BMA052 Tillämpad laboratorievetenskap (basal diagnostik) 15 hp 35 32 (91 %) 22 (63 %) 10 (28 %) BMA054 Diagnostisk cirkulationsfysiologi 15 hp 14 14 (100 %) 2 (14 %) 12 (86 %) * resultat efter första omtentamen 2. Uppföljning av studenter på programmet (avhopp, retention). Under 2010 examinerades 52 examensarbete för yrkes- och kandidatexamen, av dessa var 19 % män. Detta är en ökning sedan 2006 då antalet män var 7 %, vilket är en positiv utveckling då en jämnare könsfördelning eftersträvas. Avhopp kartläggs genom att student som avbryter programmet lämnar in en blankett där det anges när avbrottet sker samt skäl till avbrottet. Tyvärr fyller inte alla studenter i detta men den största orsaken till avbrott är att studenten blivit antagen på ett annat program/utbildning alternativt har insett att de valt fel utbildning. I de senare fallen har samtal oftast förts med studievägledare innan beslutet om avbrott tagits. 3. Metoder för att identifiera studenters För att så tidigt som möjligt fånga upp studenter med problem i studierna kartläggs resultaten redan i början av termin 2 med hjälp av Ladok. Alla studenter med mer än en kurs
5 II. Innehåll och utformning behov av särskilt stöd. A. Innehåll. Beskriv/ange och 1. Metoder för att säkra kursplanernas kvalitet, t ex förekomst av regelbundna kursplanerevideringar. 2. Metoder för att säkra att innehållet i programmet svarar mot Högskoleförordningens examensmål (dvs. att kursplanernas lärandemål sammantaget uppfyller examensmål). som inte är godkänd på termin 1, uppmanas att ta kontakt med studievägledaren för samtal där man tillsammans pratar om hur studenten skall planera studierna. Studievägledaren påminner också om den hjälp som erbjuds genom t ex språkhandledning, akademihälsan och via studievägledare för studenter med speciella funktionshinder. Nästa tillfälle för kontakt är i slutet av termin 2 respektive termin 4 då alla studenter får en påminnelse om att alla kurser skall vara godkända på tidigare terminer för att de skall få påbörja nästa läsår även här erbjuds hjälp av studievägledaren för planering av studierna och möjligheter att fortsätta utbildningen. Eventuella dispenser ges om bara en kurs omfattande 7,5 hp är underkänd. I de fall då flera kurser är underkända tas individuella beslut utifrån bedömning om studentens möjligheter att klara fortsatta studier. Programkommittén för medicinsk diagnostik och teknik granskar och fastställer reviderade och nya kursplaner. Granskningen görs i arbetsutskottet där representanter för studenter ingår. Vidare har kommittén utsett kursplanegranskare. Som en led i Bologna-anpassningen har samtliga kursplaner reviderats under 2010. Detta arbete har startat upp som workshops för kursledare. Sahlgrenska Akademin har också erbjudit workshops, ledda av Rosalind Dukes från University College of London, vilket bidragit till en samsyn på formulering av lärandemål. Målsättningen är att en gång per år genomföra en gemensam workshop för kursledare inom programmet, då aktuella frågor diskuteras. Vid workshop 13-14 juni 2010, och 13 juni 2011, arbetade kursledare gemensamt med kursplanernas lärandemål i relation till examensmål för yrkesexamen och generell examen. En matris har utarbetats för att säkerställa att alla mål täcks under utbildningen, samt att det finns en progression under utbildningen. Matrisen visar att 8 av 15 mål i utbildningsplanen helt eller delvis examineras under år ett. Under termin 3-5 saknas 1 av 15 mål för respektive inriktning. Under termin 6 examineras 13 av 15 mål. Examination sker genom kontinuerlig examination (laborationsrapporter, basgruppsarbete, VFU-bedömning) samt avslutande examination. Examination av professionen sker bland annat genom praktisk examination. På termin 5 för inriktning klinisk fysiologi skall studenten kunna utföra en undersökning i sin helhet. Examinationen pågår i flera undersökningsrum samtidigt. En lärare övervakar hela processen och examinator går mellan rummen. Under termin 5 har också inriktning laboratoriemedicin en praktisk examination, där studenten självständigt skall utföra laboratorieanalyser inom
6 givna tidsramar. Lärare och examinator bedömer det praktiska utförandet samt resultat. B. Vetenskaplig/konstnärlig kvalitet. Beskriv/ange och 1. Metoder för att säkra vetenskaplig/konstnärlig kvalitet. 2. Metoder för integrering av aktuell och relevant forskning. C. Utformning. 1. Undervisningsformer som används inom programmet, andelsmässig fördelning (ungefärlig) mellan olika undervisningsformer samt ev variationer under programmet. Alla examinatorer på programmets kurser har som lägst doktorsexamen, i enlighet med Sahlgrenska akademins policy. Andelen kursledare med lägst doktorsexamen är 20 av 24 och samtliga 20 är forskningsaktiva. Kursledarna uppger att forskning på olika sätt integreras i undervisningen till exempel genom att laborationsmetoder som används i forskningsprojekt utgör exempel i undervisningen. Nya kunskaper integreras snabbt i undervisningen, så innehåller till exempel kursen biokemisk och klinisk kemisk metodik, under termin 3, ett avsnitt om proteomik, liksom en inlämningsuppgift kring ärftliga metabola sjukdomar som behandlar den nyligen vid institutionen för biomedicin upptäckta mutationen i glykogenin. Det finns en tydlig koppling mellan utbildningen och forskning. Studenterna genomför sina examensarbeten inom etablerade forskargrupper inom såväl preklinisk som klinisk verksamhet och har där som huvudhandledare forskare på internationell nivå. Inom den kliniska forskningen resulterar studenternas projekt inte sällan till verksamhetsutveckling Inom programmet används följande undervisningsformer: Föreläsningar Basgruppsarbete Gruppövningar/-träffar/-uppgifter Seminarier Redovisningar (muntliga/skriftliga, power point, poster) Laborationer (i grupp och individuellt) Demonstrationer Metodövningar/praktiska övningar (bland annat vid kliniskt träningscentrum/ktc) Datalaborationer Preparatundervisning vid demonstrationsmikroskop (handledare samt 4-10 stud) CD-ROM-skivor med morfologiskt bildmaterial för egenstudier Internetbaserade diskussioner (GUL-grupper) Fältstudier (inom framtida yrkesverksamhet) Verksamhetsförlagd utbildning (primärvård, akutsjukvård)
7 Självständigt arbete/projektarbete 2. Examinationsformer som används inom programmet, andelsmässig fördelning (ungefärlig) mellan olika examinationsformer samt ev variationer under programmet. 3. Ungefärligt antal timmar/vecka som utgörs av lärarledd tid under programmets första år - samt eventuella variationer under programmet. 4. Metoder för pedagogiskt utvecklingsarbete inom programmet. Sammanställningen bygger på schema från kurser givna under 2010. Kurser inom huvudområdet biomedicinsk laboratorievetenskap har generellt en större andel laborationer medan kurser inom övriga ämnen ofta är mer teoretiska och där består undervisningen i högre grad av föreläsningar. Ungefär 17 % av utbildningen utgörs av VFU på båda inriktningarna. Inom inriktning laboratoriemedicin är VFU koncentrerad till i huvudsak två kurser under tredje året. Inom inriktning klinisk fysiologi är VFU fördelad på alla inriktningsspecifika kurser från och mer år två. Utbildningen avslutas med ett självständigt arbete (8,5 %). Examinationsformer inom programmet: Skriftlig salstentamen, 18 stycken Hemtentamen, 1 styck Portfolioredovisning, 2 stycken Skriftlig rapport, 2 stycken Preparattentamen, 2 stycken Inlämningsuppgifter/ examinationsuppgift, 1 styck Laborativ tentamen/praktisk tentamen, 5 stycken Muntlig tentamen, 3 stycken Muntlig presentation/posterredovisning, 3 stycken Sammanställningen gjordes i mars 2011 utifrån studiehandledningar och kursplaner för 2010. Ett antal kurser (8 stycken) inom programmet examinerades med fler än ett moment. Under programmets första år läser studenterna 7 kurser. Under första året har studenterna i genomsnitt 10,2 timmar lärarledd undervisning per vecka. Den lärarledda undervisningen varierar mellan kurserna, där de mer teoretiska kurserna som lägst har 8 timmar per vecka och de mer laborativa/praktiska har 15 timmar lärarledd undervisning per vecka och student. Sammanställningen är gjord utifrån schema från kurserna under 2010. En av programmet utsedd lärare är ansvariga för den pedagogiska utvecklingen och bevakar aktuell forskning samt introducerar studenter och lärare i problembaserat lärande (PBL). Genomgående inom programmet används en studentaktiverande pedagogik med gruppövningar och seminarium. Lärare inom programmet deltar regelbundet i aktiviteter som anordnas av Göteborgs Universitet genom den så kallade PIL-enheten.
8 D. Kvalitet på studentprestationer. 1. Metoder för att säkra kvalitet i studenternas prestationer på examinationer (t ex förekomst av bedömningsoch betygskriterier). 2. Resultat som uppnåtts i förhållande till examensmålen i högskoleförordningen (efterfrågas även i samband med Högskoleverkets utbildningsutvärderingar). E. Internationella perspektiv i programmet. Programkommittén för medicinsk diagnostik och teknik har beslutat om riktlinjer för kursledare. Där framgår att kursledaren ansvarar för kursens utveckling och didaktik och för kursens lärandemål i förhållande till utbildningens mål. Kursledare skall ha högskolepedagogisk kurs om minst 7,5 hp, enligt Sahlgrenska akademins riktlinjer. Andelen kursledare som har pedagogisk utbildning är 19 av 24. Målsättningen är att bedömnings- och betygskriterier ska finnas beskrivet för respektive kurs i en studiehandledning. Av programmets 29 kurser hade 22 en studiehandledning på GUL under hösten 2010/våren 2011. Under 2009 utarbetades akademigemensamma bedömningskriterier för examensarbetet på avancerad med utgångspunkt från examensmålen i högskoleförordningen för masterexamen. Dessa har legat till grund för en modifierad mall som sedan 2010 används för bedömning av examensarbeten på grundnivå inom programmet. För att säkerställa att studenterna uppnår målen i den verksamhetsförlagda utbildningen används olika former av bedömningsmallar som handledare i verksamheten fyller i. Genom examensarbetet examineras flera mål i både yrkesexamen för biomedicinska analytiker och kandidatexamen inom biomedicinsk laboratorievetenskap. Det självständiga arbetet examineras genom skriftlig rapport, muntlig presentation (då studenten förväntas diskutera sina resultat), opponering på annan students arbete, samt en bedömning från handledaren. För bedömning används den mall som beskrivits ovan. Flera av målen under värderingsförmåga och förhållningssätt i examensordningen säkerställs genom bedömningsunderlag som bashandledare fyller i under VFU. En matris har tagits fram över examensmålen i högskoleförordningen i relation till de sammanlagda kursmålen och hur de säkerställs genom olika former av kontinuerlig och avslutande examination. Vid genomgång av matrisen identifierades mål som saknades i kursplanerna men som ändå uppnås genom kursens läraktiviteter samt att ett mål för vardera inriktningen som saknades. Vid genomgång av den kurslitteratur som rekommenderas på programmets 29 kurser är ungefär hälften på engelska.
9 1. Ungefärlig andel litteratur på engelska och/eller andra språk än svenska. 2. Ungefärligt antal utbytesstudenter och lärarutbyten, utresande samt inkommande år 2010. 3. Metoder/aktiviteter som används för att studenten efter sin utbildning ska vara väl förberedd att verka i internationella sammanhang. 4. Internationell erfarenhet hos de lärare som huvudsakligen undervisar på programmet. För biomedicinska analytiker programmet finns idag ERASMUS-avtal med tre utbildningar i Europa. Programmet har erhållit medel för två Linneaus Palme projekt. Programmets studenter kan också delta i utbytesstudier via gemensamma avtal för Sahlgrenska Akademin eller Göteborgs Universitet. Flera studenter genomför också någon del av sin utbildning utomlands som så kallade free-movers. Under 2010 deltog 2 av programmets lärare i lärarutbyte. En lärare besökte samarbetspartner i Brisbane och Melbourne, Australien. En lärare deltog i ett Linneaus Palme samarbete med AlQuds University i Palestina. Programadministratören deltog i staff mobility och besökte Panteion University i Aten. Sammanlagt 6 av programmets studenter genomförde under 2010 någon period av utbildningen utomlands, 2 studenter genomförde examensarbete (Australien och Kanada) och 4 studenter gjorde VFU utomlands (Portugal och Australien). En student från Graz, Österrike studerade under vårterminen 2010 på vårt program. Studenterna har möjlighet att genomföra delar av sin utbildning utomlands. Studenter som studerat utomlands redovisar sina erfarenheter skriftligt och muntligt vid hemkomsten. Inresande studenter deltar delvis i ordinarie undervisning och integreras med svenska studenter. Inresande lärare undervisar på programmets kurser. Studenterna uppmuntras att delta i gemensamma aktiviteter som Göteborgs Universitet anordnar till exempel international week. Av programmets 24 kursledare har 10 internationell erfarenhet genom post doc, internationellt forskningssamarbete som resulterat i gemensamma publikationer och/eller lärarutbyte. III. Andelen kursledare som är disputerade är 83 % (20 av 24). Flertalet övriga lärare som
10 Lärarkompetens IV. Studentinflytande 1. Andel disputerade lärare av dem som huvudsakligen undervisar på programmet. 2. Antal professorer som undervisar på programmet och ungefärlig omfattning på deras undervisning. 3. Andel av undervisande lärare som har behörighetsgivande högskolepedagogisk kompetens. 4. Metoder för att säkra att det finns lärare med aktuell och relevant professionsrelaterad kompetens. 1. Resultat från undervisar på programmet är också disputerade. Andelen kursledare som har tillsvidareanställning som universitetslektor är 33 % (8 av 24) Professorer deltar som regel i utbildningen med enstaka föreläsningar. Av programmets 24 kursledare är 7 professorer, en av dessa är legitimerad biomedicinsk analytiker och en är professor i huvudområdet biomedicinsk laboratorievetenskap. För läraranställning vid Sahlgrenska akademin krävs behörighetsgivande högskolepedagogisk utbildning. Andelen kursledare som har högskolepedagogisk utbildning är 79 % (19 av 24). Andelen övriga lärare som huvudsakligen undervisar på programmet förväntas ge liknande siffror, men är inte lika grundligt inventerat. Under 2008-2011 har två lektorstjänster i biomedicinsk laboratorievetenskap inrättats på programmet med anknytning till laboratoriemedicin på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, varav en är kombinationstjänst. Andelen kursledare med legitimation som BMA är 65 % (17 av 24). Bland övriga lärare och laborationshandledarna är flertalet yrkesverksamma biomedicinska analytiker med anställning på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Som bas- och huvudhandledare för den verksamhetsförlagda utbildningen krävs handledarutbildning om 7,5 hp samt kandidat- respektive magisterexamen. Vid laboratoriemedicin på Sahlgrenska universitetssjukhuset var andelen handledare som uppfyllde de formella kraven 34 % hösten 2010. Det finns idag två adjungerade lektorer (20 %) inom laboratoriemedicin, som ansvarar för kvalitet och utveckling av den verksamhetsförlagda utbildningen. Inom klinisk fysiologi är andelen handledare som uppfyller kraven lägre. Inom båda inriktningarna behöver den akademiska nivån hos handledare höjas. Programutvärderingen 2009 besvarades endast av 9 studenter och 2010 svarade ännu färre. Dock svarar 99 % att målen med utbildningen helt eller nästan helt uppnåtts. I lika stor utsträckning svarar studenterna att de fått tillräckliga kunskaper för sin kommande
11 V. Omvärldsanalys studentundersökningar (t ex GU:s Studentbarometer 2010 om nedbrytning till programmet är möjlig), programutvärderingar och kursvärderingar. 2. Metoder för samlad kvalitetsanalys (t ex kursrapport, kursbokslut, programnämnd, kurskonferens) och utveckling av programmet. 3. Studentmedverkan i beredande och beslutande organ. A. Omvärldsanalys utbildningsutbud. 1. Programmets bidrag i jämförelse med program inom GU som har liknande innehåll. Programmets profil i yrkesutövning. Studenterna svarar också att de blivit intresserade av forskning och utveckling. Studenterna anser inte att kraven varit för höga under utbildningen. Däremot är studenterna mindre nöjda med i vilken utsträckning de fått kännedom om internationella förhållanden, lärt sig självständigt lösa problem, bibliotek och i vilken utsträckning de utvecklat självkännedom. Under 2010 genomfördes Studentbarometern vid Göteborgs universitet. Denna undersökning besvarades av 21 biomedicinska analytiker studenter (16 kvinnor och 5 män). I stort är studenterna nöjda med utbildningen och tror att de kommer att vara attraktiva på arbetsmarkanden samt att utbildningen ger relevant yrkeskunnande. Efter avslutad kurs fyller studenterna i en webbaserad kursvärdering (gemensam mall för Sahlgrenska akademin). Vidare har kursledaren en muntlig utvärdering med studenterna. Kursledaren sammanställer utvärderingen tillsammans med uppgifter om resultat, genomströmning, egen analys och förslag på eventuella förändringar i en kursrapport. Kursrapporten diskuteras i programkommittén för Medicinsk diagnostik och teknik, där studenterna är representerade, och publiceras på GUL. I samband med kursstart återger kursledaren föregående års kursrapport till studenterna och redogöra för eventuella förändringar. Inför varje termin samlas kursledarna för ett informationsmöte. Vidare samlas kursledare till diskussion kring pedagogik, examination och läraktivitet i form av workshop 1-2 gång per år Studenterna är representerade i Programkommittén för medicinsk diagnostik och teknik. De finns också representerade i kommitténs arbetsutskott och bereds möjlighet att delta i övriga arbetsgrupper. Studenterna representeras av studentkåren i institutionsstyrelsen och i andra beslutande organ inom Sahlgrenska akademin. Biomedicinska analytikerprogrammet är ensamt det program inom GU som har laboratorieoch undersökningsmetodik i kombination med medicin. Biomedicinska analytikerprogrammet vid Sahlgrenska akademin har en tydlig klinisk koppling
12 jämförelse med liknande program vid andra svenska lärosäten. B. Omvärldsanalys arbetsmarknad. 2. 1. Före detta studenters bedömning av studierna i relation till vad de behöver i sitt arbete (kommentera när så är möjligt resultat från Göteborgsakademiker 2010 eller annan/lokal alumnundersökning). genom ett nära samarbete med Sahlgrenska universitetssjukhuset. Programmet har en sammanhållen struktur mellan programmets båda inriktningar, där halva utbildningen samläses. Genom sin placering i en universitetsstad och på ett universitetssjukhus har programmet en god förankring i forskningsaktiva miljöer och andelen forskningsaktiva kursledare uppgår till 85% (20 av 24) I Göteborgsakademiker 2010 redovisas att nästan 80 % av de svarande studenterna skulle valt samma utbildning idag. Närmare 95 % svarar att de skulle eller kanske skulle rekommendera andra att läsa utbildningen. I stort är studenterna nöjda med sin utbildning. Studenterna är minst nöjda med i vilken omfattning de fått färdighetsträning inom områdena planera verksamhet, kommunicera på engelska, utvärdera verksamhet, organisera arbetsgrupper och analysera internationella frågor. Studenterna önskar sig framförallt mer studiebesök och seminarier för diskussion. Bedömning av färdighetsträning i utbildningen i förhållande till kunskapskrav i arbetet för biomedicinska analytiker. Studenterna är nöjda med den träning de fått under utbildningen och har i stor utsträckning användning för de kunskaper de skaffar sig under utbildningen.
13 2. Före detta studenters etablering inom relevant yrkesområde (kommentera när så är möjligt resultat från Göteborgsakademiker 2010 eller annan/lokal alumnundersökning). Enligt undersökningen Göteborgsakademiker 2010 får hela 55 % av studenterna arbete redan innan de avslutat utbildningen, en viktig ingång till arbetsmarknaden är praktik eller sommarjobb. Av 40 svarande biomedicinska analytiker svarar 78 % att de i mycket hög utsträckning arbetar inom ett område som är relevant för utbildningen. 85 % har en heltidsanställning och drygt 50 % arbetar inom landsting. Ungefär hälften av studenterna uppger att de arbetar inom Västra Götalandsregionen. VI. Framtid 3. Modeller för samverkan med alumner och avnämare i planering, genomförande, uppföljning och utveckling av programmet, t ex programråd med externa representanter. Etableringen på arbetsmarknaden biomedicinska analytiker examinerade vid Göteborgs universitet Undersökning utförd 2009. Examensår Antal examinerade Hälso- och sjukvård (kommunal anställning) FoU/studerar (statlig anställning) Industri (privat anställning 2005 29 23 4 1 2006 42 26 4 5 2007 47 34 6 2 2008 43 37 4 0 2005-2008 161 120 = 75 % 18 = 11 % 8 = 5 % Tidigare studenter vid Göteborgs universitet är samlade i en alumndatabas. Studenterna vid biomedicinska analytikerprogrammet väljer själva om de vill registrera sig och i vilken utsträckning de önskar ha kontakt med sitt före detta lärosäte. I dag finns ungefär 150 alumner från biomedicinska analytikerprogrammet registrerade i GU:s alumndatabas. För att uppmuntra studenterna att registrera sig arrangeras ett speciellt registreringstillfälle i samband med programmets sista kurs. När studenterna avslutar sin utbildning ges möjlighet till en programutvärdering. Programutvärdering och kursrapporter sammanställs till en rapport som analyseras och följs upp i programkommittén där också avnämare finns representerade. En sammanslagning av kurserna basal laboratorievetenskap och klinisk laboratorievetenskap under år 1 är under diskussion.
14 VII. Övrigt av vikt om programm et 1. Ev planerade förändringar av programmet på kort sikt. 2. Programmets framtid på lång sikt (10 år eller mer) 1. Organisation och ledning av programmet. 2. Förekomst av särskilda identitetsskapande moment (t ex mottagningsceremonier eller examenshögtider). Den nya handledarmodellen för verksamhetsförlagd utbildning bör formaliseras för båda inriktningar. Att införa en ny examinationsform som prövar, enligt examensordningen, målet självkännedom och empati, till exempel genom egen berättelse före och efter en kurs där dessa förmågor förväntas utvecklas Införa nya former för bedömning som är mindre resurskrävande. Ett sådant exempel är digital examination, initialt krävande men på sikt resurssparande. En anpassning till utvecklingen och satsningen inom bild- och funktionsdiagnostik inom sjukvården kommer att behövas. I detta sammanhang bör en öppen attityd till samordning med andra utbildningsprogram eftersträvas. Sahlgrenska akademin leds av dekanus och har till sin hjälp rådet för utbildning på grund- och avancerad nivå (RUGA), rådet för forskarutbildning och rådet för forskning. RUGA består av ordförande i de 8 programkommittéerna. Programkommittén har till uppdrag att bereda frågor som rör programmens innehåll, kvalitet, utveckling och organisation. Biomedicinska analytikerprogrammet ingår tillsammans med sjukhusfysikerprogrammet i Programkommittén för medicinsk diagnostik och teknik. Programansvar för biomedicinska analytikerprogrammet ligger på institutionen för biomedicin. Programmet leds av programansvarig lärare (40 %) och studierektor (20 %) med tillgång till en programadministratör (30 %). Programansvarig ansvarar för programmets utveckling och kvalitetssäkring. Biomedicinska analytikerprogrammet har två inriktningar, laboratoriemedicin och klinisk fysiologi. De inriktningsspecifika kurserna omfattar 90 av totalt 180 hp. Studenten väljer inriktning efter ett första gemensamt år. Programmet är indelat i kurser inom huvudområdet biomedicinsk laboratorievetenskap och kurser inom biomedicinska ämnen. Kurserna ges av institutionen för biomedicin, medicin och neurovetenskap och fysiologi. Ansvaret för de enskilda kurserna ligger på respektive institution. Termin 1 startar med två introduktionsdagar. Under dessa dagar får studenterna information om Sahlgrenska akademins organisation, språkhandledning, biblioteket och studentkåren. De får också möta tidigare studenter och avnämare. En studiehandbok för programmet, med information och regler, delas ut och finns publicerad på GUL. Under termin 1 genomförs fältstudier på laboratorier inom klinisk fysiologi och laboratoriemedicin med syfte att orientera studenterna inom yrket och underlätta val av
15 3. Förekomst av moment om innovation och entreprenörskap. inriktning. Utbildningen avslutas med en gemensam examenshögtid tillsammans med närstående. På Sahlgrenska akademin erbjuds kurser inom innovation och entreprenörskap på avancerad nivå. VIII. Sammanfa ttande bedömning 4. Övrigt. Kommentera: 1. Programmets största styrka. 2. Programmets största svaghet. 3. Om programmet fick extra resurser från 2013 Biomedicinska analytikerprogrammet vid Sahlgrenska akademin har en tydlig klinisk koppling med närhet till, och samarbete med, Sahlgrenska universitetssjukhuset. Flera av programmets lärare är disputerade biomedicinska analytiker och flera har tjänst inom sjukvården. Programmet har en god vetenskaplig förankring genom en hög andel forskningsaktiva lärare, närheten till forskningsverksamhet, såväl preklinisk som klinisk forskning. Examensarbeten genomförs uteslutande inom etablerade forskargrupper och under handledning av forskare och deras medarbetare. Genom en aktiv programkommitté har kvalitetshöjande styrdokument utarbetats, såsom riktlinjer för kursledare och obligatoriska kursrapporter. Vidare har avnämnarrepresentanter från båda inriktningar visat stort engagemang i programkommitténs sammanträden och arbete. Ett nära samarbete med Västra Götalandsregionen säkerställer kvaliteten i den verksamhetsförlagda utbildningen. Handledarmodellen har utvecklats och fortsätter att utvecklas med stort stöd från regionen. För ett 3-årigt program är andel studenter som förlägger någon del av sin utbildning utomlands hög (ca 20 %). För att säkra kontinuitet och kompetens behövs ett ökat antal tillsvidareanställningar som universitetslektor, företrädesvis kombinationslektorat (utbildning/forskning/sjukvård) för att säkra kopplingen till yrket som biomedicinsk analytiker. Detta gäller för båda inriktningar, inte minst inriktning fysiologi. Det vore önskvärt med ett ökat antal inresande studenter och lärare. För detta behöver undervisning på engelska bli ett naturligt inslag i utbildningen. Extra resurstilldelning skulle användas till att inrätta en tillsvidareanställning som universitetslektor i biomedicinsk laboratorievetenskap med krav på professionsbakgrund och
16 skulle dessa användas till: klinisk verksamhet. Extra resurser skulle också användas för att etablera nya kurser i biomedicinsk laboratorievetenskap på avancerade nivå. Vidare är det önskvärt att översätta fler kursplaner till engelska och att utarbeta undervisning på engelska för vissa av kurserna inom programmet. Denna rapport har sammanställts av Yvonne Magnusson, Barbro Sköldeberg och Camilla Hesse. Studenter har medverkat genom sin representation i Programkommittén för medicinsk diagnostik och teknik och dess arbetsutskott, samt genom kursvärderingar. Genomgående har kursledare inom programmet använts som ett representativt urval för programmets lärare. Såväl programansvarig (CH) som programordförande (YM) har tillträtt sina befattningar under mars-2011. Arbetet med BLUE11 har därför varit en utmaning och vi har inte hunnit sätta oss in alla delar lika grundligt men hoppas att rapporten skall ge det underlag som auditgruppen behöver för att kunna göra sina bedömningar. I tjänsten 2011-06-15 Camilla Hesse Programansvarig