Seminarierapport 2016:1 Alkohol, träning och idrott vad bör man tänka på? Hur reagerar kroppen på träning dagen efter? Är det är möjligt att kompensera sin alkoholförtäring genom att träna? Och vad händer egentligen i kroppen när man konsumerar alkohol? Vilka verktyg ska man använda sig av för att göra en beteendeförändring och nå sina mål? Detta var några av frågorna som låg till grund för Systembolagets seminarium om alkohol, träning och idrott som ägde rum den 26 januari 2016 i Göteborg. Seminariet är en av många aktiviteter som Systembolaget genomför i syfte att sprida resultaten av aktuell alkoholforskning till en bredare målgrupp.
Innehåll Samtal om alkohol och träning 3 Träning som behandlingsform 4 Alkohol en drog med ständig närvaro 5 Kombinationen alkohol och träning 7 Att skapa långsiktigt hållbar motivation till träning 9 Förändrade attityder inom fotbollen 11 Engagerad paneldiskussion om alkohol och träning 12 2
Samtal om alkohol och träning Intresset var rekordstort för det seminarium om alkohol och träning som Systembolaget arrangerade i Göteborg i samarbete med CERA. Närmare 400 personer bänkade sig i universitetets aula för att lyssna när forskare presenterade de senaste lärdomarna från området. Dessutom fick man chansen att höra en tidigare elitspelare från IFK Göteborg erfarenheter som många ville ta del av. Marie Nygren, vice VD på Systembolaget, inledde dagen med att hälsa alla varmt välkomna. Hon beskrev också bakgrunden till dagens seminarium. Vi vet att alkohol kan vara både gott och trevligt, men det finns också många baksidor och Systembolaget har i uppdrag att informera om riskerna. Även om dessa ibland kan verka små, så är sambanden alltid desamma. Därför är det viktigt för oss att beröra alla områden inom samhället, förklarade Marie. Dagens föreläsningar är en del i en större seminarieserie, på olika teman, som företaget arrangerar. Systembolaget ger årligen sju miljoner kronor i anslag till alkoholrelaterad forskning. Tilldelningen sker av ett oberoende alkoholforskningsråd och framför allt prioriteras preventiv forskning. Dessutom delfinansierar Systembolaget en professur i klinisk alkoholforskning vid Lunds universitet. Alkohol och träning är ett komplicerat område, där det finns många olika faktorer som påverkar riskerna. Vissa träningsformer framstår som mindre riskfyllda medan det finns andra man bör undvika. Man bör undvika komplicerade träningsformer för att minimera skaderisken. Samtidigt ska man inte glömma att man faktiskt uppnår bäst resultat om man helt avstår alkoholen, konstaterade hon. Marie avrundade med förhoppningen om deltagarna skulle lära sig mycket under dagen. Hon poängterade vikten av att ta beslut grundade på god kunskap, vilket även beskriver den övergripande målsättningen med seminarieserien. Hälsointresset i dagens samhälle är nog en stor anledning till att så många samlats här i dag och det viktigt att veta vilken form av träning man ska välja vid varje givet tillfälle. Jag hoppas på många aha-upplevelser under dagen, avslutade Marie. 3
Träning som behandlingsform lärdomar från missbrukspsykologin Det här är hemmaplan! Claudia Fahlke var dubbelt förankrad när hon ställde sig på scenen i universitetets aula. Som professor i missbrukspsykologi vid Göteborgs universitet var hon både kunskapsmässigt och fysiskt hemma. Claudia företräder CERA, Centrum för forskning och utbildning kring riskbruk, missbruk och beroende, vilket är ett tvärvetenskapligt kunskapscentrum vid universitetet. CERA var tillsammans med Systembolaget värd för dagens seminarium. CERA är ett nätverk bestående av nära 40 forskare med olika bakgrund. Vi bedriver i huvudsak förebyggande och behandlingsinriktad forskning. Dessutom jobbar vi med kunskapshöjande utbildningar, berättade hon. Missbruk och beroende av alkohol är ett av vår tids största folkhälsoproblem och hela 20 procent av befolkningen har problem med alkoholen, vilket får olika men allvarliga konsekvenser för den drabbade. Därutöver skapar alkoholen enorma skador i andrahand, bland annat vid trafikolyckor och våldsbrott, vilket årligen innebär stora kostnader för samhället. Även om de flesta vuxna inte har problem med alkoholen finns det många som befinner sig i riskzonen och närmar sig ett fysiskt eller psykiskt problem. Riskbruket är högst bland unga och studenter, en grupp som också idrottar regelbundet. Därför är de kunskaper som i dag förmedlas viktiga, förklarade Claudia. Hon poängterade också att de riktlinjer man utgår ifrån när man definierar riskbruk är utformade på gruppnivå, och inte användbara individuellt. Ingen kan med säkerhet veta var ens egen gräns går, utan alla måste vara uppmärksamma. Claudia avslutade med att lyfta de många effektiva behandlingsmetoder som i dag finns tillgängliga. Bland annat är fysisk aktivitet något som framgångsrikt använts som ett komplement till annan behandling. Att kunskap ska implementeras i konkreta handlingar var något Claudia återkom till. För att lyckas med denna utmaning försöker CERA hitta samarbeten med externa aktörer, vilket dagens arrangemang var ett exempel på. Framöver hoppas jag att mer forskning kommer att bedrivas gällande implementering av de preventiva metoder som tas fram. Detta är ett område som kan leda till stora positiva landvinningar. För att bedriva denna forskning måste vi ha kontakt med intressentgrupper på fältet. Därför hoppas jag på en fortsatt dialog med er som är intresserade av frågorna, avslutade Claudia. 4
Alkohol en drog med ständig närvaro Som drog är alkohol speciell. Den är legal samtidigt som dess negativa effekter är mer långtgående jämfört med andra droger. Alkoholens skadeverkningar syns inte endast på individnivå, utan också på närstående, allmänheten och samhället. Bo Söderpalm, överläkare och professor vid Sahlgrenska akademin, inledde dagens föreläsningar med att ge en bred överblick av hur alkohol fungerar och hur dess skadeeffekter ser ut. Bo började med att belysa alkoholens historiska närvaro. Alkohol är den äldsta drog vi känner till och den finns avbildad i förhistoriska arkeologiska lämningar. Genom alla tider har människan använt sig av alkohol för att berusa sig. Vi ser alkohol avbildad i många festliga sammanhang. Samtidigt har drogens problem alltid varit kända och avbildningar av dess skadeverkningar och elände finns sida vid sida med de mer positiva bilderna, berättade Bo. Trots att alkoholens skadeverkningar länge varit kända har dess användning följt med oss genom historien. I dag är drogen en av de tre största hälsoriskerna i världen. Det är också en drog som inte sällan leder till ett dödligt slut. Att alkohol är en dödlig drog är något man ibland glömmer bort. Men alkohol förgiftning, vilket man kan dö av, är i praktiken en överdos i likhet med andra droger. Det är heller inte ovanligt att missbruk av alkohol leder till att den som är beroende tar sitt liv, sade Bo. 5
Så fungerar alkohol En bidragande orsak till att alkohol leder till så många problem är att drogen påverkar hela kroppen. Alkoholmolekylen är både vatten- och fettlöslig, detta innebär att den tar sig igenom kroppens celler och påverkar vartenda system och organ i kroppen. Bo visade de olika områden där alkoholen har bevisats bidra negativt. I kroppen påverkas bland annat skelettet, levern och hjärnan. Dessutom påverkas funktion såsom sexualdrift, sömn och psykiskt välmående negativt, men listan kan göras mycket längre. Ibland hör man att alkoholen även skulle innebära positiva effekter. Detta stämmer i vissa sammanhang, till exempel i fråga om hjärt-kärlsjukdomar. Bo var dock noga med att poängtera att detta endast gäller vid mycket små intag av alkohol. Den positiva effekten av att dricka lite förtas om du ibland dricker mer. Så eventuella positiva effekter finns endast om du uteslutande dricker lite, slog Bo fast. De negativa konsekvenserna av alkohol är mycket stora och i de flesta situationer finns det överhuvudtaget ingen positiv effekt av alkohol. För bland annat cancer finns det enbart ett negativt samband med alkohol. När vi uttalar oss om alkoholens konsekvenser måste vi väga samman riskerna och då ser vi en skyhög dominans för de negativa effekterna, konstaterade Bo. Andrahandsskador en ytterligare effekt Vid sidan av individuella skador har alkoholen också långtgående skadeverkningar på andra människor. Man brukar kalla dessa skador för andrahandsskador och de inkluderar bland annat fosterskador och olyckor i trafiken orsakade av rattonykterhet. Ytterligare en grupp av andrahandsskador är de våldsbrott som alkoholen ger upphov till. För samhället innebär alkoholens skadeverkningar enorma kostnader, vilket i slutänden skattebetalarna får stå för. Sammantaget har alkoholen negativa konsekvenser för alla ingen kommer undan dess skadeverkningar. Alkoholen stannar kvar Till skillnad från andra droger kräver alkoholen ett relativt stort intag för att ge effekt. Jämfört med exempelvis amfetamin behövs en betydligt större mängd alkohol innan drogen har en jämförbar påverkan. Däremot stannar effekten kvar i kroppen under lång tid. Kroppen bryter ner alkohol mycket långsamt, vilket också är en anledning till att drogen är så giftig som den är. En vanligt förekommande myt är att man kan påskynda kroppens nedbrytning av alkohol, exempelvis genom att ta en kall dusch, fysisk aktivitet eller kaffe. Att det skulle finnas någon sanning i dessa teorier stämmer dock inte. Det går inte att nyktra till snabbare genom några trick! Har alkoholen väl tagits upp i blodet kan den endast lämna genom kroppens egen nedbrytning och det kan du inte påverka på egen hand, förklarade Bo. Konsekvenserna av denna långa nedbrytningsprocess är att det helt enkelt tar tid att nyktra till. Följaktligen är den som har druckit mycket föregående dag förmodligen fortfarande påverkad dagen därpå. Vägar till bättre hälsa Mycket kan tyckas nedslående när man diskuterar alkoholens effekter, men Bo avslutade sitt seminarium med ett positivt budskap om möjligheten till behandling. Det finns behandling, både fysisk och psykisk. Och även en liten minskning av alkoholkonsumtionen får stora positiva effekter, förklarade han. Det går inte att nyktra till snabbare genom några trick! 6
Kombinationen alkohol och träning en lång och komplicerad historia Efter kaffepausen inledde Mikael Mattson med att be alla seminariedeltagare att ställa sig upp. Jag blir oroad, jag kommer ju från GIH. Som lektor vid Gymnastik- och idrottshögskolan är Mikael van vid en aktiv publik, både i sin undervisning och i sin forskning. I dag hade han kommit till Göteborg för att prata om den kunskapsöversikt om alkohol och träning som han tillsammans med två kollegor tagit fram på uppdrag av Riks idrottsförbundet och IQ. Rapporten sammanställer dagens kunskap om alkoholens effekter på träning, både för elitidrottare och motionärer. Mikael inledde sitt anförande med att ge en kort tillbakablick över kombinationen alkohol och idrott. Människan har genom historien haft olika syn på alkoholens funktion i idrottssammanhang. För länge sedan ansågs alkohol faktiskt fungera som sportdryck. Men med tiden har bilden av alkohol och idrott blivit allt mer negativ. Sveriges första dopingfall i olympiska spelen gällde en idrottare som stängdes av just på grund av alkohol. Generellt sett har alkohol ingen positiv effekt på idrottsutövande, men för vissa precisionsidrotter kan drogen i mycket små mängder ha en positiv påverkan. Forskning på friska En viktig grundförutsättning för de resultat och riktlinjer som Mikael presenterade var att hans fokus ligger på människor utanför riskzonen. De sammanhang som Mikael skulle diskutera berör inte nivåer som skulle klassas som missbruk. Min forskning fokuserar på människor som är friska och försöker må ännu bättre. Riskbruk och alkoholens generella negativa hälsoeffekter lämnar jag till medicinarna, konstaterade Mikael. 7
Olika slutsatser under olika omständigheter Mikael fortsatte med att redogöra för det aktuella kunskapsläget gällande träning i kombination med alkohol. På ett övergripande plan slog han fast att resultaten skiljer sig åt beroende på en rad olika omständigheter. En grundläggande skillnad är huruvida man har alkohol i blodet eller om det handlar om effekter dagen efter. Är man påverkad av alkohol ser man tydligast effekter på koordinationen och precisionen. Här krävs det mindre mängder för att resultatet ska påverkas negativt. Enklare uppgifter kan man dock klara av utan att man ser några större försämringar. Många tror att konditionsidrottare ska påverkas mest negativt av alkohol. Så är dock inte fallet. Maxeffekten på syreupptagningsförmågan blir inte sämre, däremot kan uthålligheten påverkas negativt. Dessutom kan alkohol ge en mental negativ effekt, berättade Mikael. Träning dagen efter Man ser alltså flera negativa effekter för idrottande med alkohol i blodet, men även dagen efter lämnar alkoholen spår. Men också här finns en rad olika parametrar som påverkar effekten. En sådan förefaller vara hur van man är vid att dricka. Mikael illustrerade detta med en studie på rugbyspelare som hade druckit stora mängder alkohol, men som inte visade sämre resultat nästa dag. Men är man ovan vid att dricka kommer effekten att vara större nästa dag, slog Mikael fast. Framför allt ökar skaderisken nästa dag. Därför är så kallade kombinationsidrotter, till exempel fotboll, inte att föredra. Skaderisken gäller både en själv och övriga i laget. Dessutom blir man extra störd av jobbiga ljud, vilket gör att man ska undvika miljöer där dessa kan förekomma. En annan försämring gäller signalen mellan hjärnan och musklerna, vilket leder till att muskeluppbyggnaden skadas och styrketräningen blir försämrad dagen efter. Detta är effekter som sitter i hela 60 timmar. Vill man bli stor och stark är det smart att ta bort alkoholen, sade Mikael. Vad som däremot inte påverkas i någon högre utsträckning är konditionsidrotter. Detta hänger ihop med att det framför allt är de snabba muskelgrupperna som påverkas negativt. Ska man träna nästkommande dag är således löpning att rekommendera framför styrketräning. Bäst effekter utan alkohol Mikael sammanfattade föreläsningen med att man inte bör ställa in träningen även om man har druckit dagen innan. Att ställa in träningen ger alltid sämst effekt, menade han. Däremot bör man söka sig till enklare träning och inte testa nya övningar dagen efter att man druckit alkohol. Detta beror främst på den förhöjda skaderisken i samband med exempelvis ovana rörelser. Och om man vill få full effekt av sin träning bör man avstå alkoholen helt, då blir resultaten bäst. Vill man bli stor och stark är det smart att ta bort alkoholen. 8
Att skapa långsiktigt hållbar motivation till träning en viktig samhällsfråga Hur får man människor att röra på sig frivilligt? Denna fråga har varit utgångspunkten för Magnus Lindwalls forskning inom hållbar motivation till träning. Magnus, som är professor i idrottsvetenskap vid Göteborgs universitet, breddade dagens diskussion till att även inkludera människors drivkraft till att träna och hur man kan skapa hållbara strategier för en hälsosam livsstil. I sin forskning har Magnus framför allt tittat på sambandet mellan fysisk aktivitet och psykisk hälsa, ett område där det finns flera samband. I många fall har regelbunden träning samma effekt på depression som psykofarmaka, och det kan också minska risken för alzheimer. Dessutom mår människor som rör på sig generellt sett bättre. Därför är det viktigt om man kan identifiera vägar för att göra fler motiverade att träna. Alla grupper i samhället tränar inte I dagens Sverige är motion en segregerad företeelse. Visserligen råder det ett starkt träningsintresse, och fler deltar i motionslopp än någonsin tidigare. Men denna trend är inte jämnt fördelad i samhället, utan vissa grupper står utanför. Jag är snarare intresserad av den grupp som rör på sig lite. Alla vet ju att det är bra att röra på sig, men trots det är det många som inte motionerar. Om vi kan förstå varför vissa inte känner sig motiverade kan vi förhoppningsvis få fler att ändra sina levnadsvanor, sade Magnus. Kunskap om hur motivation skapas är inte bara viktigt när det gäller träning, utan kan även användas inom andra områden, till exempel hur man förändrar sin alkoholkonsumtion. 9
Vad är motivation? Motivation är ett komplext begrepp. Det handlar om ansträngningens riktning och intensitet, alltså vad vi väljer att göra och varför. Man kan säga att det svarar på frågan: Varför lägger jag tid på detta? Magnus forskning fokuserar på olika typer av motivationsgrunder, alltså olika typer av anledningar till att företa sig något. Man kan dela in motivation i tre huvudsakliga kategorier: amotivation, kontrollerande och självbestämmande. Amotivation innebär att man inte är motiverad, vilket är den sämsta formen. Den kontrollerande motivationen styrs av externa belöningar medan den självbestämmande motivationen kommer inifrån. Det är den självbestämmande motivationen som är mest hållbar på sikt. Ett exempel på skillnaden mellan självbestämmande och kontrollerande motivation är idrottare som blir professionella. De går från en i huvudsak egen drivkraft till att, ibland, bli betalda enorma summor pengar. När karriären är över är det många som slutar med sin träning. Det är alltså inte ett exempel på långsiktig och hållbar motivation, resonerade Magnus. Två andra begrepp som är viktiga inom motivationsområdet är inre respektive yttre motivation. Inre motivation kommer från individen själv medan yttre motivation kommer utifrån. Yttre motivation kan dock fortfarande vara självbestämmande. Ett exempel på detta är identitetsbaserade anledningar till att göra något man vill tillhöra en speciell grupp. Detta är en av de starkaste formerna av motivation och ett exempel på yttre och självbestämmande motivation. Några viktiga komponenter för att skapa hållbar motivation är kompetens, autonomi och samhörighet. Det betyder att om jag är bra på något, känner att jag väljer det själv och samtidigt är del av ett sammanhang då har jag bra chanser att lyckas. Våra känslor påverkar Många som tränar regelbundet glömmer hur träning kan upplevas av dem som inte är vana. Människor som är ovana tycker ofta att träning är obehagligt och känns jobbigt. Detta är viktigt att vara medveten om när man försöker skapa ett hållbart förhållningssätt till träning. Att sitta ner och titta på TV ger belöning direkt. Att gå ut och springa i regnet ger däremot inte samma omedelbara utdelning. För många ovana gör det bara ont, förklarade Magnus. Om känslorna är positiva till träningen ökar sannolikheten för att vi kommer att träna igen. Tränar man däremot för någon annans skull eller om det känns fysiskt jobbigt blir sannolikheten lägre att man gör det igen. Den bästa träningen är därför den som blir av och känns bra, inte den som bara blir av, sade Magnus. Har du blodsmak i munnen vid ett löppass bör du nog avbryta omedelbart. På så vis är målet att träningen ska ses som något positivt. Detta når man bland annat genom att göra saker man är bra på. Således bör man försöka hitta träningsformer som passar ens förutsättningar. Dessutom bör man hitta miljöer där man känner ett positivt sammanhang. För vissa innebär det en idrottsklubb, för andra ett gym eller att de springer på egen hand. Oavsett vad är det viktigt att träningsmiljön bygger på kompetens, autonomi och samhörighet de tre komponenterna för att skapa motivation. Motivation och samhället Motivationsforskningen bygger i huvudsak på psykologisk forskning, vilken ibland kritiseras för att vara alltför individfokuserad. Avslutningsvis knöt Magnus ihop sina resonemang om motivation och visade hur de även kan appliceras på samhällsnivå. Ur samhällets perspektiv är det viktigt att fler människor känner sig motiverade att träna. Det skapar en sundare befolkning, vilket bland annat leder till minskade kostnader för sjukvården. För att lyckas är det viktigt att tänka på hur vi utformar våra miljöer i samhället. Genom bra och roligare träningsmiljöer kan vi skapa incitament till träning. Det handlar om att människor ska få en knuff i rätt riktning och kan röra sig om så enkla saker som hur vi utformar trappor, avslutade Magnus. Genom bra och roligare träningsmiljöer kan vi skapa incitament till träning. 10
Förändrade attityder inom fotbollen Jonas Henriksson har en lång och bred erfarenhet som aktiv inom fotbollen, både som barn, ungdom, elitspelare och som yrkesverksam inom IFK Göteborg. Jonas avslutade eftermiddagens föreläsningar genom att ge en personlig bild av hur synen på alkoholen har förändrats inom idrotten. Alkoholens roll i idrotten genomgick stora förändringar under den tid som Jonas var aktiv. I hans tidiga karriär var det ett självklart inslag att dricka i samband med träningsläger. Den tidens lagkänsla byggde på en kultur där man var tillsammans hela tiden, vilket gjorde att även alkoholen förekom naturligt. För 22 år sedan tog han klivet in i elitfotbollen, då som spelare i BK Häcken. På den tiden såg kunskapen annorlunda ut, vi visste helt enkelt inte lika mycket om alkoholens effekter på kroppen som vi gör i dag, konstaterade Jonas. Men med tiden förändrades förhållningssättet till alkohol inom fotbollen. Jonas pekade på impulser utifrån som en viktig faktor för denna förändring. I takt med att fotbollen har blivit mer professionaliserad har spelare från andra delar av världen kommit in i lagen. Dessa spelare har haft andra förhållningssätt till idrott och alkohol, vilket har bidragit till att dagens elitfotboll har ett mycket lågt inslag av alkohol. En effekt av att fotbollen har blivit mer professionaliserad är att spelarnas karriärer har förlängts. I dag är det inte ovanligt att man fortfarande spelar vid 37 års ålder, något som var otänkbart tidigare, sade Jonas. En annan möjlig faktor till att elitspelare inte gärna sammankopplar sin idrott med alkohol är media. Dagens elitspelare är mycket påpassade och varje snedsteg skulle potentiellt kunna utnyttjas. Därför tar få spelare risken att synas ute på krogen sent nattetid. Mot slutet av seminariet fick Jonas frågan om hur han ser på alkoholindustrins sponsring av professionella lag och alkohol på läktare. Det är en svår fråga, menade Jonas. Så länge klubbarna har etiska riktlinjer för vad som tolereras på läktaren och planen ser jag inget problem med det. Men fotboll är en sport som väcker känslor i Sverige och har man alkohol i blodet kommer dessa känslor att förstärkas, avslutade han. 11
Engagerad paneldiskussion om alkohol och träning Eftermiddagen avrundades med ett panelsamtal där föreläsarna tillsammans diskuterade seminariets frågeställningar och svarade på publikens frågor. Även om föreläsarna representerade olika forskningsinriktningar var det mycket som förenade dem. Om kroppen får bestämma bör man inte kombinera alkohol och träning då får man bäst effekt. Mikael Mattsson fick bland annat frågan om huruvida de fanns skillnader i synen på alkohol mellan olika idrotter. Mikael erfarenhet var att det definitivt finns stora kulturella skillnader inom idrottsrörelsen. Medan lagidrotter har en mer tillåtande syn på alkohol är man mycket restriktiv inom uthållighetsidrotter såsom långdistanslöpning och orientering. Mikael poängterade återigen att hans forskning inte har tittar på riskkonsumtion, utan berör idrott och låg konsumtion. Även om man inte ser några allvarliga risker inom detta område kvarstår faktum att träningsresultaten blir sämre i kombination med alkohol. En annan diskussion rörde hur efterfrågade forskningsresultaten var hos idrottsrörelsen. Här skilde sig svaren åt. Både Bo Söderpalm och Claudia Fahlke menade att de inte har märkt något större intresse för sin forskning, vilket de båda tyckte var synd. Claudia skulle gärna skapa fler samarbeten för att på så vis kunna föra ut kunskap om det förebyggande arbetet. Magnus Lindwall menade dock att han har märkt ett stort intresse för motivationsforskningen, framför allt i samband med debatten kring talangutveckling. Tidigare gick man mycket på magkänsla, men nu är det mer forskningsanknutet, menade han. En publikfråga rörde de allmänna rekommendationerna kring hur många glas alkohol man kan dricka och om inte dessa var missvisande. Detta var något som hela panelen höll med om. Det är viktigt att man förstår hur riktlinjerna är utformade och vad som utgör ett standardglas. Utöver en maxgräns per vecka handlar det också om antalet glas per tillfälle. Ytterligare en fråga rörde eventuella skador på hjärtat om man tränar dagen efter. Att en förhöjd risk skulle föreligga för hjärtskador var något som panelen tillbakavisade. Det är snarare sömnbristen som är ett problem dagen efter, något problem för hjärtat är det inte om du i övrigt är frisk, sade Mikael. Detta var något som även Bo stämde in i. Han lyfte energidrycker som en större risk för hjärtat vid träning. När vi pratar om organskador så handlar det om kontinuerligt bruk, sammanfattade han. Däremot verkade panelen överens om att motivationen kunde ta stryk dagen efter. Det handlar nog helt enkelt om att träning inte känns så bra dagen efter, menade Magnus. Däremot känns pizza ofta bra!, skämtade Bo. 12
Februari 2016