Ev. Energimyndighetens program Forskningsprogram 2012-05-21 2013-10-31. Energimyndighetens andel av kostnaden i %/kr

Relevanta dokument
Energimyndighetens titel på projektet svenska Utvärdering av solelproduktion från Sveriges första MW-solcellspark

Lathund: Ansökan och redovisning i E-kanalen Energikartläggningsstödet

Sammanfattning. Inledning 1 (5) SAMMANFATTNING AV SLUTRAPPORT

Bedömningskriterier och anvisningar för ansökan

Bedömningskriterier och anvisningar för ansökan

COPENHAGEN Environmentally Committed Accountants

Titel på projektet svenska Framgångsrika affärsmodeller för renoveringstjänster för enfamiljsbostäder

Vindbrukskollen Nationell databas för planerade och befintliga vindkraftverk Insamling och utveckling

Förslag på effektivitetsstödjande åtgärder med fokus på Mobility Management åtgärder

RAPPORT. Dubbdäcksförbud på Hornsgatan före- och efterstudie Analys & Strategi

Manual för E-tjänsten Statsstödsrapportering

Anvisningar till sökande inom Demonstrationsprogram för elfordon

Svensk presentation Anita Lennerstad 1

Scenarioanalyser för att finansiera kollektivtrafikens framtida underskott

Uppdrag till Västtrafik

YTTRANDE. Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2016

Enkätundersökning med personal, före arbete med digitalt stöd i hemmet

Mobil tjänst för föräldrastöd PROJEKTSKISS TILL E-TJÄNSTEPROGRAMMET

Sökande SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Questionnaire for visa applicants Appendix A

RAPPORT Bemötandets betydelse i kollektivtrafiken Analys & Strategi

Två resor till molnet. Per Sedihn CTO Proact IT Group

1 HUR HAR EU ETS PÅVERKAT KRAFTINDUSTRINS 2 VINSTER?

Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun

Anvisningar för ansökan

Policy och riktlinjer för resor i tjänsten. Policy för resor i tjänsten

2/2013 Cash Management

Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland

Självkörande bilar. Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015

Lighting the future...

Energikartläggning i stora företag

Effekterna av ecall-end2end en kombination av säkerhet och tjänster

KORTVERSION. Trafikslagsövergripande. Strategi och handlingsplan för användning av ITS

Affärsmodellernas förändring inom handeln

Trafikverket Diarienr 2014/Li104/Lu39 Er ref: TRV 2014/75917

Urban Runoff in Denser Environments. Tom Richman, ASLA, AICP

MÅL FÖR TÄTORTERNAS OCH LANDSBYGDENS KOLLEKTIVTRAFIK

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler. Borås Stads. Riktlinjer för resor

SAP Professional Services två år senare!

Policy Brief Nummer 2012:1

Om de oskyddade fick bestämma.. då skulle jag.

Resepolicy för Trafikkontoret

TNFL01 Flygtrafik och flygtransporter

I KRONOBERG OCH KALMAR LÄN

Projektmodell med kunskapshantering anpassad för Svenska Mässan Koncernen

Beijer Electronics AB 2000, MA00336A,

Nationellt Samverkansprojekt Biogas i Fordon

CUSTOMER READERSHIP HARRODS MAGAZINE CUSTOMER OVERVIEW. 63% of Harrods Magazine readers are mostly interested in reading about beauty

SOA One Year Later and With a Business Perspective. BEA Education VNUG 2006

WAVES4POWER Fosnavåg 24 oktober 2016

Ulrika Bokeberg, Director Public Transport Authority, Region Västra Götaland, Sweden

1. Motionen. Kultursekretariatet. Rapport Kulturupplevelser för regionens unga

SAMMANSTÄLLNING AV GRUPPDISKUSSIONER

HYRESGÄSTFÖRENINGEN UNDERSÖKNING RÖRANDE ATTITYDERNA TILL OLIKA PRINCIPER FÖR HYRESSÄTTNING

BILAGA (20) S w e co T ra n spo r t S yste m AB. Bilaga 1 till rapporten Översyn av allmän anropsstyrd kollektivtrafik I Sörmlands län.

Eget val hemtjänsten. i Karlskrona. Information utgiven i april Fotograf Matz Arnström

FÖRFATTNINGSSAMLING 774.1

Klimatanpassning bland stora företag

Förslag till genomförande av Open Stockholm Award 2014 (öppna data, apptävling)

ERTMS för en konkurrenskraftig järnväg

A metadata registry for Japanese construction field


* KOMMUN KONTORET FOR HALSA, VÅRD OCH OMSORG. Äldrenämnden. godkänna rapport om modell för hemtagningsteam i Uppsala kommun

Data visualization on Android

Goda råd för ett bättre klimat

DOM Stockholm

HISTORIK. Idag har Dimoda växt till sju butiker:

Statens energimyndighets författningssamling

Utredning om införande av digital nämndhantering för socialnämnden

Sveriges Jordägareförbund har beretts tillfälle att avge yttrande över rubricerad rapport. Förbundet anför följande.

Effektredovisning för BVMa_017 Södertunneln Helsingborg

Energimarknadsinspektionen MISSIVBREV 1(2) Swedish Energy Märkets Inspectorate Datum Diarienr

Innehåll. Inledning Goda resultat av ITRACT i Värmland. Bokning av anropsstyrd resa Anropsstyrda resor har blivit enklare att boka

Webbaserad informationstjänst om konsumentprodukter inom hjälpmedelsområdet. Redovisning av ett regeringsuppdrag. Myndigheten för delaktighet

Södertull 20:5 mfl, kvarteret Bilan

Tillsyn vattenmätare 2013

Yttrande över betänkandet Forensiska institutet Ny myndighet för kriminalteknik, rättsmedicin och rättspsykiatri (SOU 2006:63)

BESLUTSUNDERLAG - VAL AV LINJESTRÄCKNING OCH STATIONSORTER

Bokslutskommuniké 2004

Strategy for development of car clubs in Gothenburg. Anette Thorén

Utvärdering av miljökompensation vid väg- och järnvägsprojekt

Vägverket 1. Hej och välkommen!

Presentation of the Inwido Group

Avtal om tilläggstrafik på Dalabanan

Går det att minska skjutsandet till skolan?

PROJEKTMATERIAL. Lokal distansutbildning. NBV Dalarna. Februari 2001

Sociala företag Social resursförvaltnings strategi för stöd

D6.7 Press book Documentation of media coverings. Sweden

Övergångar från gymnasium till högskola 2014

Biogasstrategin och biogasutlysningen

Backcasting. 2. Kartläggning. 1. Målformulering. 3. Åtgärder

Regional attityd- och resvaneundersökning - en sammanställning av resultat från 13 kommuner i 4 län

Motion från Max Troendlé (MP) om bättre hemtjänst

E-tjänster. Ansök om behörighet 2 (8)

Särskild avgift enligt lagen (2012:735) med kompletterande bestämmelser till EU:s blankningsförordning

Kvalitetssäkring av högre utbildning (U2015/1626/UH)

LIVET SKOLA/ARBETE FRITIDSAKTIVITETER SLÄKTINGAR INKÖP VÄNNER

Dyrare kollektivtrafik, färre jobb och sämre turtäthet - Konsekvenser av rätt till heltid och en visstidsbegränsning för upphandlad busstrafik

PORTSECURITY IN SÖLVESBORG

Homes in Stockholm. Zdravko Markovski, Business Unit Manager, JM Residential Stockholm and JM Property Development

Transkript:

EM2022 W-4.0, 2011-07-15 SAMMANFATTNING AV SLUTRAPPORT Datum: 2013-08-19 Dnr: 2012-001622 1 (6) Projektnr: 35941-1 Energimyndighetens titel på projektet svenska Smart samåkning med taxi Energimyndighetens titel på projektet engelska Intelligent taxi pooling Ev. Energimyndighetens program Tidplan Forskningsprogram 2012-05-21 2013-10-31 Total projektkostnad 1 000 000 kr 50 % Ev. rapporttitel hos stödmottagaren psmar _Smart samåkning_rapport_final Universitet/högskola/företag Taxi Stockholm 150000 AB Adress Energimyndighetens andel av kostnaden i %/kr Ev. rapportnr hos stödmottagaren 231202 Avdelning/institution Operations Organisationsnummer Box 6576, 113 83 Stockholm 556027-9811 Namn och e-post - projektledare Christer Linden, christer.linden@taxistockholm.se, lindenchrister@gmail.com Namn och e-post Huvudförfattare/ medförfattare/projektdeltagare/doktorander Christer Linden, christer.linden@taxistockholm.se, lindenchrister@gmail.com Richard Rebhan, richard@prospero.se Lotta Schmidt, lotta.schmidt@wspgroup.se Björn Hugosson, bjorn.hugosson@wspgroup.se Nyckelord: 5-7 st Taxi, samåkning, samplanering, smart, kollektivtrafik, app, dela Sammanfattning Syftet med Smart samåkning i taxi är att erbjuda ett nytt transportalternativ i framförallt storstads- och tätortsmiljöer, som bidrar till minskad trängsel, minskad energianvändning samt uppfyller kundbehov som idag inte uppfylls på motsvarande sätt av befintliga kollektiva alternativ. Främsta målgrupp är kunder som idag använder privat bil. Projektet har rent praktiskt delats upp i fyra steg 1. Marknads- och resvaneundersökningar 2. Affärsmodell 3. Beräkning av energibesparingspotentialen samt estimerad affärsvolym utifrån uppnådda resultat från steg 1 4. Tekniklösning proof of concept Projektet har kunnat påvisa att det finns ett betydande intresse för samåkning i taxi inom ramen för kollektivt resande. Bara inom Stockholm med närförort finns påvisat potential för upp mot 10 miljoner samåkningsresor per år. Box 310 631 04 Eskilstuna Besöksadress Kungsgatan 43 Telefon 016-544 20 00 Telefax 016-544 20 99 registrator@energimyndigheten.se www.energimyndigheten.se Org.nr 202100-5000

2 (6) Projektet har också tydligt visat på att utrymme finns att skapa en för trafikutövaren bärande affärsmodell liksom att ett bokningsförfarande via applikationer i smarta telefoner och med automatiserad samplanering i befintligt trafikledningssystem med dagens teknik är fullt möjlig. Summary The purpose of "Smart carpooling in taxi" is to offer a new transport alternative, especially in metropolitan and urban areas, which contribute to reduced congestion, reduced energy consumption and satisfy customer needs that are not currently met by any existing public transport alternatives. The primary target market is customers who currently use their private car. The project has practically been divided into four stages 1. Market and travel surveys 2. Business model 3. Calculation of energy savings and estimated business volume by results obtained from step 1 4. Technology solution "proof of concept" The project has been able to demonstrate that there is significant interest in carpooling in taxi within public transport. Only in Stockholm with suburbs has demonstrated the potential for up to 10 million carpooling trips per year. The project has also demonstrated that the space available to create a carrying and profitable business model as well as an online process through applications in smart phones and the automated co-planning of existing traffic management system with current technology, is fully possible. Inledning Privatbilismen ökar i Sverige och förbrukar stora mängder energi och samhällsresurser och stora ansträngningar görs för att åstadkomma en förflyttning från användande av privat bil till kollektivtrafik i syfte att skapa hållbarare resvanor. En flexiblare kollektivtrafik som bl.a. innefattar samåkningsresor med taxi skulle kunna vara ett steg på vägen att åstadkomma detta. Projektet har syftat till att utreda en möjlig tjänst för att realtidssynkronisera samåkning med taxi och skall presentera: underlag om resvanor, resebeteende och marknadssegment ett resultat som skall vara generaliserbart en affärsmodell med lönsamhetsanalys baserat på såväl identifierade kundgrupper/segment som geografiska data

3 (6) en undersökning om möjlig tekniklösning för smartphone vad avser ett fungerande realtidssynkroniserat samåkningssystem där beställningsinformation och bilens position vägs samman Övergripande mål Projektets övergripande mål är att utreda en flexibel samåkningstjänst att tillämpa med övrig kollektivtrafik för att reducera privatbilsresor samt minska miljöpåverkan och energianvändning. Delmål 1. Beräkna energieffektiviseringspotentialen genom att identifiera kundgrupper och deras betalningsvilja för en tjänst som underlättar ett hållbart resande. Tjänsten innebär införande av ett nytt koncept med anropsstyrd samåkning i taxi utförd i realtid. 2. Testa proof of koncept gällande mobilapplikationer mot bolagets trafikledningssystem som kan vara generaliserbart för hela taxirörelsen. Huvudresultat Projektet har inom ramen för de intressegrupper som analyserats kunnat påvisa att det finns ett betydande intresse för att samåka i taxi under vissa förutsättningar. Projektet har också visat på att förutsättningar finns att skapa ett bärande affärskoncept kring samåkningstaxi som ger mervärden åt såväl kunder, trafikutövare som för samhället liksom att realtidsbokning via applikationer i smarta telefoner är tekniskt möjligt inom Taxi Stockholms befintliga trafikledningssystem. En övergripande affärsmodell har tagits fram baserad på utfallet från marknadsoch resvaneundersökningarna som över tid beräknas ge lönsamhet för trafikutövaren. De centrala kundbehoven som styr valet mellan olika transportalternativ, förutom grundbehovet geografisk förflyttning mellan A och B, är enkelhet, pålitlighet, trygghet, integritet, tidseffektivitet och relation. Kunderna måste erbjudas ett prisläge som är attraktivt kontra alternativen, främst privat bil. Samtidigt måste trafikutföraren se en affärspotential, trots risken för påverkan på befintlig affär, genom: möjlighet att nå nya kundgrupper möjlighet till högre vinst per resa genom effektiv samordning för motsvarande resor frigörande av kapacitet med befintliga produktionsresurser

4 (6) De grundläggande förutsättningarna är: tekniskt långtgående automatisering som syftar på maximal effektivisering av planering, beställning, betalning och avräkning långsiktigt bör Smart samåkning i taxi optimeras produktionsmässigt utifrån sina speciella egenskaper jämfört med normal taxi att det går att hitta en affärslogik som tillfredsställer både trafikutövare och resenärer samt är attraktivt för samhället. Affärslogiken behöver vara enkel och förhållandevis transparent Viss samhällssubvention är önskvärd och sannolikt nödvändig för att höja attraktionsnivån jämfört att resa med privat bil: inga trängselavgifter prioritering i trafiken genom tillgång till kollektivkörfält, prioriterade signaler eller dylikt eventuell subventionering av pris Med tanke på att befintliga alternativ är väl inarbetade är det viktigt att de positiva incitamenten för samåkningstjänsten är tillräckligt starka för att skapa nya beteendemönster hos kunderna. I detta finns sannolikt också ett generationsperspektiv. Måluppfyllelse Projektet har i studier och utifrån nuvarande affär samt resenärsundersökningar tagit fram en affärsmodell för samåkningstaxi som uppfyller de kriterier resenärerna angivit som önskvärda, samt tillfredsställer trafikutövarens krav på lönsamhet och risk. Affärsmodellen är generellt tillämpbar. Projektet har visat att inom ramen för det urval som gjorts vid genomförda marknads- och resvaneundersökningar energibesparingspotentialen tillämpad för hela riket beräknats kunna uppgå till drygt 200 GWh. Bara för de i studien undersökta kundgrupperna (i Stockholm) finns potential för upp till 10 miljoner samåkningsresor/år och en energibesparingspotential på 74 GWh per år (mot antagna 50 GWh/år). Det kan heller inte uteslutas att en utvidgning av urvalet, samt fördjupade analyser, till ytterligare målgrupper, där en enskild individ kan tillhöra fler sådana målgrupper, skulle kunna peka på ett effektmål som för riket som helhet når det antagna 370 GWh/år. Projektets bedömning är att detta ligger inom rimlighetens gränser. För det tänkta IT-stödet har Taxi Stockholm utifrån befintligt trafikledningssystem och nuvarande applikation för smarta telefoner konstaterat

5 (6) att automatiserad samplaneringsfunktion finns som påbyggnadsenhet och att bokning kan utföras direkt via applikation mot samplaneringsfunktionen. Då eventuella trafikutförare jobbar med olika trafikledningssystem finns ingen generalitet inom ramen för denna tekniska lösning. Effekter i samhället Projektet har koncentrerat sig på att kvantifiera energibesparingspotentialen. Givet är dock att med ett fullt ut genomförande av Smart samåkning i taxi följer fler vinster för samhället än enkom energibesparing. Förutsatt att huvuddelen av samåkningsresorna innebär en förflyttning från resande med egen bil samt att dessa utförs med miljöfordon torde en inte oväsentlig positiv miljöpåverkan kunna påvisas. Tidsperspektivet för full effekthemtagning är svår att uppskatta då en av de grundläggande förutsättningarna för att samåkningstaxi skall bli ett framgångsrikt koncept är att det sker en förändring i resenärernas beteendemönster. Projektets uppfattning är dock att minst halva effekten bör kunna räknas hem inom 3-5 år från operativ implementering. Genomförande Projektet har rent praktiskt delats upp i fyra steg; 1. Marknads- och resvaneundersökningar (WSP) 2. Affärsmodell (Taxi Stockholm, Prospero) 3. Beräkning av energibesparingspotentialen samt estimerad affärsvolym utifrån uppnådda resultat från steg 1 (WSP) 4. Tekniklösning proof of concept (Taxi Stockholm) Syftet med marknads- och resvaneundersökningarna har varit att ta reda på under vilka förutsättningar och för vilka ärenden man är intresserad av att samåka med taxi samt att identifiera betalningsviljan för tjänsten och prognosticera den förväntade nyttjandegraden. Undersökningarna har genomförts i två steg där det första fokuserat på under vilka förutsättningar som samåkningstaxi kan komma ifråga. Steg två har varit ett tydligt erbjudande främst för att avgöra priskänsligheten hos de resenärer som kan tänka sig att nyttja samåkningstaxi Marknadsundersökningarna har genomförts av WSP Group AB och med CINTs webbpanel. Respondenterna har svarat på undersökningen via en webbenkät. Fokus har legat på de tre målgrupperna: Barn som utövar fritidsaktiviteter Flygtaxi till Arlanda och Bromma flygplats Förvärvsarbetande med fokus på arbetsresor, tjänsteresor och inköpsresor

6 (6) Utifrån utfallet från marknads- och resvaneundersökningarna samt kännedomen om Taxi Stockholms befintliga affär har en modell för hur affären Smart samåkning i taxi skall kunna se ut tagits fram. Modellen som arbetats fram i samarbete mellan Taxi Stockholm och Prospero AB bygger på att, åtminstone initialt, befintlig vagnspark nyttjas av trafikutföraren för Smart samåkning i taxi samt att operativ implementering sker succesivt för att bl.a. minimera eventuell riskexponering. Modellen är generellt tillämpbar. Utfallet från marknads- och resvaneundersökningarna har även legat till grund för beräkningen av energibesparingspotentialen samt estimerad affärsvolym vid fullt införande av Smart samåkning i taxi. Beräkningarna har utförts av WSP Group AB. För att avgöra de tekniska möjligheterna att realtidsboka samåkningstaxi via applikation i smarta telefoner samt testa proof of concept har projektet utgått från Taxi Stockholms befintliga trafikledningssystem. Genomgång och granskning av möjligheter att bygga ut med moduler för samplanering alternativt kalkylering samt lägga till eventuellt nödvändiga bryggor till andra system har utvärderats och verifierats. Granskning har endast skett mot Taxi Stockholms teknikplattform varför inga generella slutsatser kan dras vad gäller möjligheten för övriga tänkbara trafikutövare att implementera tekniken, förutsatt att man i förekommande fall inte helt övergår till samma trafikledningssystem som Taxi Stockholm har. Christer Linden projektledare