Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Directorate-General for Communication PUBLIC OPINION MONITORING UNIT Brussels, October 2014 Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 SAMMANFATTANDE ANALYS Urval: Respondenter: Metod: Intervjuperiod: EU-28 27 331 röstberättigade européer (minst 18 år/16 år i Österrike) Datorassisterade personliga intervjuer 30 maj 27 juni 2014, genomförd av TNS Opinion INTRODUCTION... 3 I. DELTAGANDE... 18 II. RÖSTNING... 21 III. AVSTÅ FRÅN ATT RÖSTA... 31 IV. INSTÄLLNING TILL EUROPA... 38 V. INTRESSE FÖR EU-PARLAMENTSVALET OCH POLITIK I ALLMÄNHET... 63 VI. INFORMATION OM OCH EXPONERING FÖR EN KAMPANJ... 75 Enheten för uppföljning av den allmänna opinionen Jacques Nancy +32 2 284 24 85 EPEurobarometer@europarl.europa.eu 1

Observera Denna undersökning har genomförts inom ramen för kontraktet för valnatten 2014 (på grundval av en traditionell metod med personliga intervjuer, på samma sätt som eftervalsundersökningen 2009). Kriterierna för denna eftervalsundersökning är kön, ålder, region, deltagande i Europaparlamentsvalet och röstning. 2

INLEDNING Bakgrund Undersökningen genomfördes av TNS opinion på fältet efter valet till Europaparlamentet i maj 2014. Syftet är att kasta ljus över vilka motiv som låg bakom väljarnas beslut att rösta eller att avstå från att rösta i valet. Som alltid vid denna typ av undersökning är det nödvändigt att ta hänsyn till den nationella, europeiska och internationella bakgrunden vid tidpunkten för undersökningen. Liksom under de senaste sex åren ingår denna undersökning i ett europeiskt sammanhang som är märkt inte minst av den pågående monetära, finansiella, ekonomiska och sociala krisen. Jämfört med 2009 års val till Europaparlamentet har det politiska landskapet i EU också präglats av stora politiska förändringar: Europeiska unionen har fått ytterligare en medlemsstat, Kroatien. Efter Lissabonfördragets införande minskade antalet ledamöter i Europaparlamentet från 766 till 751. För första gången har en kandidat till kommissionens ordförande föreslagits av Europeiska rådet med hänsyn till resultatet från valet till Europaparlamentet. Europaparlamentet utövade sin nya befogenhet när det den 15 juli 2014 valde Jean-Claude Juncker till ordförande för kommissionen. I flera medlemsstater har medborgarna dessutom kallats till val också på nationell nivå: samtidiga val har hållits i Belgien (federala och regionala val), Litauen (presidentval), Grekland (lokala val), Tyskland (lokala val), Irland (lokala val), Italien (provinsval och kommunala val), Malta (lokala val) samt Storbritannien (lokala val). 3

DE VIKTIGASTE LÄRDOMARNA 1. Valdeltagande: Deltagandet i valet till Europaparlamentet 2014 var 42,54 % (mot 43 % år 2009). Detta genomsnittsvärde för EU döljer stora skillnader mellan de 28 medlemsstaterna, som störst 76,5 procentenheter mellan Belgien (89,6 %) och Slovakien (13,1 %). Valdeltagandet har ökat betydligt i sju länder, hållit sig nästan stabilt i sex och fallit i de övriga femton (varav de flesta medlemsstater som anslöt sig till EU 2004, 2007 och 2013). 2. Motiven för att rösta eller avstå: De viktigaste motiven för de medborgare som gick och röstade var, liksom 2009, för att fullgöra sin medborgerliga plikt, för att man alltid har röstat och för att stödja ett politiskt parti man känner samhörighet med. Dessa traditionella motiv följs omedelbart av EU-specifika skäl: för att visa sitt stöd för EU, för att man känner sig europeisk/som en EU-medborgare och för att man kan bidra till förändringar genom att rösta i valet till Europaparlamentet. Efter att de institutionella bestämmelserna i Lissabonfördraget trädde i kraft har en ny punkt lagts till i förteckningen över motiv för dem som röstade den 25 maj 2014: för att påverka valet av Europeiska kommissionens ordförande. I genomsnitt 5 % av väljarna har valt denna punkt bland de tre svarsalternativ som de kunde ange som ett skäl för att rösta. I tre länder uppgår denna kategori till 10 % eller mer: Österrike (12 %), Tyskland (10 %) och Luxemburg (10 %). De mest anförda motiven bland dem som inte röstade är precis som 2009 bristande förtroende och intresse för politik i allmänhet: brist på förtroende för eller missnöje med politiken i allmänhet, inte intresserad av politik, det har ingen betydelse om jag röstar/min röst gör ingen skillnad. Det bör betonas att bland dessa skäl att avstå utgör en motvilja mot EU inte det vanligaste svaret utan bristande intresse för EU-frågor, missnöje med Europaparlamentet, bristande kunskaper om EU, motstånd mot EU samt brist på offentlig debatt. 4

3. Viktiga valfrågor: Arbetslösheten var den viktigaste valfrågan för de personer som gick och röstade i valet till Europaparlamentet. Den näst viktigaste valfrågan var den ekonomiska tillväxten. Invandringen, som kommer på tredje plats, har ökat stort i betydelse på EU-nivå jämfört med 2009. 4. Inställning till EU: EU-medlemskapet ses som positivt av en absolut majoritet av de tillfrågade. En stor majoritet känner samhörighet med EU, vare sig man röstar eller inte. Dessutom känner en absolut majoritet av EU:s invånare sig fortfarande som EU-medborgare, även om det har skett en betydande nedgång i de länder som drabbats hårdast av krisen. De flesta anser dock att Europaparlamentet inte tar tillräcklig hänsyn till de frågor som oroar dem, en ökning jämfört med 2009. Deras förtroende för EU-institutionerna håller på att urholkas. Förtroendet har minskat i femton medlemsstater jämfört med 2009. Detta är särskilt fallet i några av de länder som drabbats hårdast av krisen, som Grekland, Spanien, Italien och Portugal, och även i Frankrike. 5. Intresse för valet till Europaparlamentet: En absolut majoritet av de tillfrågade anser att de hade all nödvändig information för att kunna göra sitt val. 6. Exponering för kampanjen: Liksom 2009 har européerna tillfrågats om de minns en kampanj där människor uppmuntrades att gå och rösta. Över sex av tio kommer ihåg detta. 5

Detta genomsnitt döljer dock stora nationella skillnader, eftersom det i denna fråga finns klyftor på upp till 45 procentenheter mellan de 28 EU-länderna (Sverige: 89 % och Belgien: 44 %). 7. Sociodemografiska tendenser: En bilaga med en ingående sociodemografisk analys av vissa frågor finns bifogad till denna sammanfattning. Bland de viktigaste tendenserna märks följande: Klyftan mellan män och kvinnor när det gäller valdeltagandet har ökat och uppgår till 4 procentenheter. 2009 var skillnaden 2 procentenheter. Liksom 2009 är det högre chefer och egenföretagare som har röstat i störst utsträckning. Det har emellertid skett en ökning av valdeltagandet bland studerande och arbetslösa. Återigen är det de unga (18 24 år) som i störst utsträckning har avstått från att rösta i valet till Europaparlamentet; trots att de också är de mest positiva till EU. Kampanjen har gjort minst intryck på kvinnor, lågutbildade och icke förvärvsarbetande. 6

I. VALDELTAGANDE A. Valdeltagandet stabilt på EU-nivå Det slutliga deltagandet i valet till Europaparlamentet 2014 var 42,54 %. B. Blandat valdeltagande på nationell nivå 1 Skillnaden mellan landet med det högsta valdeltagandet (Belgien med 89,6 %, röstplikt och samtidigt parlamentsval) och det lägsta (Slovakien med 13,1 %) var 76,5 procentenheter. C. Valdeltagandets utveckling i enskilda länder 2 Jämfört med 2009 har det skett en betydande ökning av valdeltagandet i sju länder: Litauen (47,3 %, + 26,3), Grekland (60 %, + 7,4), Sverige (51,1 %, + 5,6), Tyskland (48,1 %, + 4,8), Rumänien (32,4 %, + 4,7), Kroatien (25,24 %, + 4,4 3 ) och Frankrike (42,4 %, + 1,8). Valdeltagandet är stabilt (± 1 procentenhet) i sex medlemsstater: Belgien, Österrike, Finland, Nederländerna, Storbritannien och Polen. Valdeltagandet minskar i de övriga medlemsstaterna, med den största nedgången i Lettland med 23,5 procentenheter (till 30,2 %). 1 I Belgien, Luxemburg, Grekland och Cypern råder röstplikt. 2 När dessa beräkningar gjordes var resultatet för Finland och Storbritannien fortfarande inte slutgiltigt. 3 Jämfört med 2013 i fallet Kroatien. 7

II. VÄLJARPROFILER A. Väljarna bestämmer sig för att rösta senare än 2009 Den tidpunkt när man bestämmer sig för att rösta kommer allt närmare valdagen. Ett flertal väljare (45 %) svarar att de alltid röstat så. Detta svar har dock minskat med 5 procentenheter (50 % 2009) till förmån för en tidpunkt närmare valdagen. Man märker en mycket liten ökning av de väljare som uppger att de har bestämt sig under månaderna före valet (23 %, + 2), de närmaste veckorna (14 %, + 1), de närmaste dagarna (10 %, + 1) eller på själva valdagen (7 %, + 1). På nationell nivå: Att väljarna bestämmer sig några månader eller några veckor före valet var vanligast i Grekland (48 %), Italien (47 %), Irland och Sverige (båda 43 %). De väljare som bestämmer sig några dagar före valet var flest i Tjeckien (19 %), Danmark och Nederländerna (båda 18 %) samt Sverige (17 %). B. Skälen för att rösta Rangordningen av skäl är stabil jämfört med 2009. De vanligaste skälen som uppgavs av de röstande var det är min plikt som medborgare (41 %, 6) och jag röstar alltid (41 %, + 1). Därefter kommer för att stödja det politiska parti jag känner samhörighet med (22 %, 2). Efter detta nämns tre rent europeiska skäl, nämligen: Jag är för EU (14 %, 2), Jag känner mig som en europé (13 %, + 0), Jag kan bidra till förändringar genom att rösta i valet till Europaparlamentet (12 %, 7). Bland de följande svaren kan tre signifikanta förändringar noteras: Ambitionen att rösta för att förändra saker och ting minskar (12 %, 7), medan de som röstar för att uttrycka sitt ogillande mot EU (7 %, + 5) och för att uttrycka sitt ogillande mot den nationella regeringen (10 %, + 5) blir fler. C. Viktiga valfrågor I dessa kristider anses arbetslösheten (45 %, + 8) vara den viktigaste valfrågan. Därefter kommer den ekonomiska tillväxten (40 %, 1). 8

Dessa båda frågor var de viktigaste också 2009, men de har bytt plats med varandra därefter. Invandringen (23 %, + 7) ökar kraftigt jämfört med 2009. Pensionssystemens framtid ligger kvar på 22 %. EU:s roll på den internationella arenan har minskat något (20 %, 2). Den gemensamma valutan ökar med 5 procentenheter till 17 %. De frågor som har minskat mer i betydelse jämfört med 2009 är terrorismen (7 %, 4) och kampen mot klimatförändringarna (12 %, 4). På nationell nivå: Arbetslösheten är den oftast nämnda frågan i Grekland (73 %, + 13), Cypern (67 %, + 28), Spanien (66 %, + 1) och Italien (65 %, + 29), alltså de länder som drabbats hårdast av krisen. Den ekonomiska tillväxten är den oftast nämnda frågan i Portugal (55 %, + 12), Lettland (50 %, 7) och Litauen (49 %, 5). Invandringsfrågan ökar i betydelse i 19 medlemsstater, med fördubblade siffror i till exempel Storbritannien (42 %, + 21 procentenheter jämfört med 2009) och Frankrike (21 %, + 11). 9

III. RÖSTSKOLKARNAS PROFIL Den slutliga andelen soffliggare i valet till Europaparlamentet 2014 var 57,46 %. A. Röstskolkarnas profil är densamma som 2009 Analysen visar att nästan en av fem röstskolkare beslutade att avstå från att rösta på själva valdagen. För analysen av resultaten av denna fråga har vi använt klassificeringen från en skrivbordsundersökning som gjordes efter valet 2009. Jämförelsen med 2009 avslöjar endast små skillnader i röstskolkarnas profil. 1. Kategoriska röstskolkare Dessa röstar aldrig. De utgör 24 % av röstskolkarna och ökar med 2 procentenheter jämfört med 2009. 2. Medvetna röstskolkare Dessa är de som har bestämt sig för att inte rösta under månaderna (18 %, samma som 2009) eller veckorna före valet (13 %, 2). Sammanlagt utgör de 31 % av röstskolkarna ( 2). 3. Impulsiva röstskolkare Sammanlagt utgör dessa 34 % av röstskolkarna: de som bestämmer sig för att inte rösta under dagarna före valet (15 %, 1) eller på valdagen (19 %, + 3). 4. Obestämda röstskolkare Dessa personer, som utgör 11 % ( 2) av röstskolkarna, vet inte när de bestämde sig för att inte rösta i valet till Europaparlamentet. Detta är en minskning med 2 procentenheter jämfört med 2009. På nationell nivå: De impulsiva röstskolkarna är flest i Danmark (57 %, + 15), Nederländerna (56 %, + 12) och Sverige (43 %, 1). De obestämda röstskolkarna är vanligast i Storbritannien (23 %, + 6). 10

B. Skäl för att inte gå och rösta Brist på förtroende för politiken i allmänhet är liksom 2009 det motiv som röstskolkarna oftast anger, men det har minskat i omfattning (23 %, 5). På nationell nivå är det vanligast i Cypern (56 %, + 12), Spanien (41 %, + 17) och Bulgarien (38 %, 7). I andra änden är det sällsynt i Danmark (7 %), Belgien (8 %) och Luxemburg (9 %). Det andra skälet som anförs är ointresse för politik, 19 % (+ 2). På nationell nivå är det vanligast i Ungern (32 %, + 3), Spanien (30 %, + 4) och Portugal (27 %, + 4). Därefter kommer argumentet det har ingen betydelse om jag röstar/min röst gör ingen skillnad (14 %, 3). På nationell nivå kan man konstatera att påståendet min röst har ingen betydelse oftast hörs i Bulgarien (29 %, 2), Cypern (25 %, + 4) och Lettland (22 %, 16). Omvänt är det argumentet ovanligast i Danmark och Storbritannien (båda 6 %) och Irland (8 %). Det är värt att notera att motivet om bristande kunskaper om EU, Europaparlamentet eller valet kommer först på nionde plats med 7 % ( 3). På nationell nivå är detta svar vanligast i Sverige (22 %) och Nederländerna (15 %). 11

IV. ATTITYDERNA TILL VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 1. EU-medlemskapet Frågan om EU-medlemskapet ingick inte i eftervalsundersökningen 2009. Jämförelser har gjorts med olika Eurobarometerundersökningar som genomförts efter våren 2009. Svaren bekräftar att känslan av samhörighet är stabil: en absolut majoritet av de tillfrågade anser att EU-medlemskapet är positivt (51 %). Här finns emellertid skillnader mellan röstande och icke röstande: 63 % av de röstande anser att EU-medlemskapet är positivt, mot 42 % av röstskolkarna. Det bör noteras att 29 % av européerna tycker att EU-medlemskapet varken är positivt eller negativt : 22 % av de röstande mot 34 % av de icke röstande. På nationell nivå: Andelen som ser EU-medlemskapet som positivt är högst i Luxemburg (78 %), Belgien (69 %) och Malta (68 %). I andra änden av skalan återfinns Tjeckien (27 %), Italien (35 %,) och Cypern (37 %). 2. Samhörighetskänslan med det egna landet, med Europa Nio av tio känner samhörighet med sitt land (90 %, 1 jämfört med 2009). Samtidigt känner 62 % ( 2) samhörighet med Europa. Det bör noteras att såväl de röstande som de icke röstande till största delen, men olika mycket, känner samhörighet med Europa (72 % respektive 56 %). På nationell nivå: De länder där känslan av samhörighet med Europa är lägst är Grekland (41 %, 12), Cypern (41 %, 15) och Italien (45 %, 14). Storbritannien (47 %) tillhör också de länder där denna känsla av samhörighet med Europa är som lägst. Det har dock skett en ökning med 13 procentenheter jämfört med 2009. 12

3. Att känna sig som EU-medborgare 63 % ( 1) av de tillfrågade känner sig som EU-medborgare. Denna känsla dominerar, om än i ganska olika proportioner, både bland de röstande (72 %) och bland röstskolkarna (56 %). På nationell nivå: I 24 medlemsstater känner en absolut majoritet av de tillfrågade sig som EU-medborgare. Återigen är det i de länder som drabbats hårdast av krisen som de mest betydande minskningarna skett: Cypern (52 %, 19), Grekland (46 %, 17) och Italien (45 %, 16). 4. Förtroendet för EU-institutionerna I denna fråga om förtroende märks också samma nedåtgående trend som i Eurobarometrarna under de senaste åren. 43 % uttrycker att de har förtroende för institutionerna, mot 50 % i eftervalsundersökningen 2009. Förtroendet uppgår till 55 % bland de röstande mot 35 % bland de icke röstande. 52 % (+ 12) av EU:s medborgare har inget förtroende för EU-institutionerna. På nationell nivå: Förtroendet för EU:s institutioner minskar i 15 medlemsstater av 27 4 jämfört med 2009. Förtroendeminskningen är särskilt märkbar i vissa av de länder som drabbats hårdast av krisen: Italien (35 %, 25), Polen (34 %, 24), Spanien (38 %, 21), Cypern (48 %, 18), Grekland (39 %, 12) och Frankrike (36 %, 10). Intressant nog svarar en betydande andel av medborgarna i Polen (13 %), Storbritannien (10 %) och Estland (9 %) att de inte vet. 5. Tar Europaparlamentet tillräcklig hänsyn till de frågor som oroar medborgarna? Medborgarnas oro, som säkerligen tilltagit på grund av krisen, är så stark att den tycks påverka deras syn på institutionerna. 4 2009 var Kroatien inte medlem av EU. 13

54 % av de tillfrågade anser att Europaparlamentet inte tar tillräcklig hänsyn till de frågor som oroar medborgarna. De var 41 % 2009. Av dem som röstade anser 48 procent att parlamentet inte tar tillräcklig hänsyn till medborgarnas oro. 59 % av dem som inte röstade hade samma åsikt. Däremot svarade 38 % av de tillfrågade att Europaparlamentet tar tillräcklig hänsyn till deras oro: 48 % bland de röstande, 31 % bland de icke röstande. På nationell nivå: Känslan att Europaparlamentet tar tillräcklig hänsyn till medborgarnas oro minskar i 19 medlemsstater. Jämfört med 2009 är nedgången störst i Spanien (27 %, 26), Cypern (35 %, 25) och Slovakien (35 %, 22). Men den ökar i åtta medlemsstater, främst Malta (63 %, + 5), Tyskland (48 %, + 5) och Bulgarien (39 %, + 4). 14

V. INTRESSE FÖR POLITIK I ALLMÄNHET I dag förklarar en absolut majoritet av EU-medborgarna att de inte är intresserade av politik (54 %), men det finns mycket stora skillnader mellan medlemsstaterna på upp till 43 procentenheter. Det bör också noteras att denna brist på intresse uppgår till 37 % bland de röstande mot 68 % bland de icke röstande. På nationell nivå: Ointresset för politik är starkast i Kroatien (75 %), i Tjeckien och Portugal (båda 71 %) samt i Rumänien (70 %). Det är minst uttalat i Danmark (32 %), Luxemburg och Tyskland (båda 33 %). 15

VI. INFORMATION OM OCH EXPONERING FÖR KAMPANJEN A. Tillräcklig information för att kunna rösta 57 % (+ 4) av EU-medborgarna anser att de hade fått all nödvändig information för att välja vem de skulle rösta på i valet till Europaparlamentet. Det är 75 % av de röstande och 44 % av de icke röstande som gör detta konstaterande. På nationell nivå: I 26 av 28 länder säger en absolut majoritet av medborgarna att de hade all nödvändig information för att kunna rösta. Det har skett en positiv utveckling i 16 länder, bland annat Bulgarien (65 %, + 16), Litauen (71 %, + 14) och Storbritannien (55 %, + 13). I endast två länder anser den absoluta majoriteten av de svarande att de inte hade all nödvändig information: Portugal (54 %, + 4) och Tjeckien (53 %, + 5). B. Minne av kampanjen På frågan om de mindes en kampanj där människor uppmuntrades att gå och rösta i valet till Europaparlamentet svarade 65 % ( 2) av de tillfrågade ja. Detta minne har en absolut majoritet både bland de röstande (73 %) och de icke röstande (58 %). På nationell nivå: Detta genomsnitt döljer dock stora nationella skillnader, eftersom det i denna fråga finns en klyfta på upp till 45 procentenheter mellan det första landet, Sverige (89 %), och det sista, Belgien (44 %). 16

17

I. DELTAGANDE 1. Deltagande 1) Europeiskt genomsnitt Deltagandet i EU-parlamentsvalet (% EU) 18

2) Nationella resultat Valdeltagandet i EU-parlamentsvalet 22 till 25 maj 2014 i de 28 medlemsstaterna 19

3) Nationell utveckling Valdeltagandet i EU-parlamentsvalet 22 till 25 maj 2014 i de 28 medlemsstaterna - jämförelse med förra valet (%) Resultat av förra EU-parlamentsvalet i Kroatien 2013 20

II. RÖSTNING 1. Tidpunkt för beslutet av rösta 1) Europeiskt genomsnitt Bas : Intervjupersoner som röstade 21

Bas : Intervjupersoner som röstade 22

2) Nationella resultat Bas : Intervjupersoner som röstade 23

3) Nationell utveckling Bas : Intervjupersoner som röstade 24

2. Skäl till att rösta 1) Europeiskt genomsnitt Bas : Intervjupersoner som röstade 25

2) Nationella resultat Bas : Intervjupersoner som röstade 26

3) Nationell utveckling Bas : Intervjupersoner som röstade 27

3. Vad står på spel i röstningen 1) Europeiskt genomsnitt Bas : Intervjupersoner som röstade 28

2) Nationella resultat Bas : Intervjupersoner som röstade 29

3) Nationell utveckling Bas : Intervjupersoner som röstade 30

III. AVSTÅ FRÅN ATT RÖSTA 1. Tidpunkt för beslutet av avstå 1) Europeiskt genomsnitt Bas : Intervjupersoner som inte röstade 31

Bas : Intervjupersoner som inte röstade 32

2) Nationella resultat Bas : Intervjupersoner som inte röstade 33

3) Nationell utveckling Bas : Intervjupersoner som inte röstade 34

2. Skäl till att avstå 1) Europeiskt genomsnitt Bas : Intervjupersoner som inte röstade 35

2) Nationella resultat Bas : Intervjupersoner som inte röstade 36

3) Nationell utveckling Bas : Intervjupersoner som inte röstade 37

IV. INSTÄLLNING TILL EUROPA 1. EU-medlemskap: bra eller dåligt? 1) Europeiskt genomsnitt 38

2) Röstande och icke röstande personer i EU-parlamentsvalet 39

3) Nationella resultat 40

41

2. Hängivelse för Europa 1) Europeiskt genomsnitt 42

2) Röstande och icke röstande personer i EU-parlamentsvalet 43

3) Nationella resultat 44

4) Nationell utveckling 45

3. Hängivelse för landet 1) Europeiskt genomsnitt 46

2) Röstande och icke röstande personer i EU-parlamentsvalet 47

3) Nationella resultat 48

4) Nationell utveckling 49

4. Känslan av att vara EU-medborgare 1) Europeiskt genomsnitt 50

2) Röstande och icke röstande personer i EU-parlamentsvalet 51

3) Nationella resultat 52

4) Nationell utveckling 53

5. Förtroendet för EU:s institutioner 1) Europeiskt genomsnitt 54

2) Röstande och icke röstande personer i EU-parlamentsvalet 55

3) Nationella resultat 56

4) Nationell utveckling 57

6. Parlamentets omsorg om EU-medborgarnas önskemål 1) Europeiskt genomsnitt 58

2) Röstande och icke röstande personer i EU-parlamentsvalet 59

3) Nationella resultat 60

61

4) Nationell utveckling 62

V. INTRESSE FÖR EU-PARLAMENTSVALET OCH POLITIK I ALLMÄNHET 1. Politiskt intresse 1) Europeiskt genomsnitt 63

2) Röstande och icke röstande personer i EU-parlamentsvalet 64

3) Nationella resultat 65

4) Nationell utveckling 66

2. Vikten av att känna till vilka kandidater som valdes till parlamentsledamöter 1) Europeiskt genomsnitt 67

2) Röstande och icke röstande personer i EU-parlamentsvalet 68

3) Nationella resultat 69

4) Nationell utveckling 70

3. Vikten av att känna till vilket parti som har flest antal ledamöter invalda i EU-parlamentsvalet 1) Europeiskt genomsnitt 71

2) Röstande och icke röstande personer i EU-parlamentsvalet 72

3) Nationella resultat 73

4) Nationell utveckling 74

VI. INFORMATION OM OCH EXPONERING FÖR EN KAMPANJ 1. Informationsnivå inför valdagen 1) Europeiskt genomsnitt 75

2) Röstande och icke röstande personer i EU-parlamentsvalet 76

3) Nationella resultat 77

4) Nationell utveckling 78

2. Minns en kampanj som uppmuntrar människor att rösta 1) Europeiskt genomsnitt 79

2) Röstande och icke röstande personer i EU-parlamentsvalet 80

3) Nationella resultat 81

4) Nationell utveckling 82