Allas rätt att få information om de mänskliga rättigheterna

TEOLOGISKA HÖGSKOLAN STOCKHOLM Programmet i mänskliga rättigheter och demokrati Examensarbete 15hp, VT 2015 Handledare, Mona Samadi Allas rätt att få information om de mänskliga rättigheterna En analys över situationen för NGOer i Egypten Författare: Sara Jakobsson

Tack 2(43) Ett stort tack till de personer som ställde upp på intervju och till NGOer som tillät mig att delta på kursen. Stort tack till de som satt och översatte seminarierna till mig under de 4 dagarna. Tack till deltagarna på kursen som välkomnade mig. Ett tack till mina vänner i Egypten som ordnade med transport och tog hand om mig när jag var där. Ett stort tack till min vän som hjälpt mig att jämföra de engelska översättningarna med de arabiska texterna när det kommer till de egyptiska lagarna. Ämnesord: Egypten, NGO, Mänskliga rättigheter, Information, Lag 84/2002,

3(43) Innehållsförteckning Tack... 2 Abstract... 6 Sammanfattning... 7 1 Inledning och bakgrund... 8 1.1 Egypten... 8 1.1.1 Den arabiska våren och dess efterspel... 8 1.1.2 Islam och mänskliga rättigheter... 10 1.1.3 Situationen för de mänskliga rättigheterna i Egypten... 11 1.2 Frågeställning... 12 1.3 Metod... 13 1.3.1 Källor och källkritik... 14 2 Wiendeklarationen... 15 2.1 Bakgrund till deklarationen... 15 2.2 Handlingsprogram... 16 3 Konventioner, stadgar och lagar... 19 3.1 De internationella konventionerna... 19 3.1.1 Konventionen om de ekonomiska sociala och kulturella rättigheterna19 3.1.2 Konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffnings... 20 3.1.3 Konventionen om barnens rättigheter... 20

4(43) 3.1.4 Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning... 21 3.1.5 Konventionen om de politiska och medborgliga rättigheterna... 21 3.2 De regionala konventionerna och dokumenten... 22 3.2.1 Afrikanska stadgan mänskliga och folkets rättigheter... 22 3.2.2 Arabiska stadgan om de mänskliga rättigheterna... 23 3.2.3 Charter of the Organization of Islamic Cooperation... 23 3.3 De nationella lagarna... 24 3.3.1 Egyptiska konstitutionen 2014... 24 3.3.2 Lag 84/2002 och Förordning 178/2002... 25 4 Fallstudie, Egypten... 27 4.1 Folkbildning... 27 4.1.1 Övningar... 28 4.2 Kunskap genom häften/broschyrer... 29 4.3 Intervjuer... 30 4.3.1 Lagarna och säkerhetspolisen... 30 4.3.2 Efter revolutionerna och framtiden... 32 5 Analys och diskussion... 34 5.1 Slutsats... 39 6 Källförteckning... 40 6.1 Litteratur... 40

5(43) 6.2 Konventioner, deklarationer, Stadgar och internationella dokument... 40 6.3 Regionala stadgar och dokument... 42 6.4 Nationella lagar och dokument... 42 6.5 Nyhetsartiklar... 43 6.6 Rapporter... 43

Abstract 6(43) Everybody has the right to know about the human rights. It is the State s responsibility to inform their citizens about their rights. It is a huge and important job and sometimes the state need help from others to make sure that the information reach all people. This essay will focus on Egypt and how it is to work as Non-Governmental Organization with the focus to spread the information. In the Vienna declaration, 1993, it says that the states should make the situation easier for the Non-Governmental Organization so they can work without problems towards the state laws and how they are controlling the NGO. Is Egypt following what the declaration is saying? That is what this essay will try to answer. The question will be answered through looking at the internationals and regionals conventions and charters that Egypt has signed and on the national laws. There will also be interviews with four people that are working with a NGO in Egypt and a case study. English title: The right to receive information about Human rights - A study about the situation for NGOs in Egypt

Sammanfattning 7(43) Alla har rätt att ha kännedom om de mänskliga rättigheterna. Det är staternas ansvar att informera sina medborgare om deras rättigheter. Det är ett viktigt och stort arbeta och för att nå ut till alla människor kan staten behöva hjälp från andra håll. Den här uppsatsen kommer att ha fokus på Egypten och hur situationen för en frivilligorganisation är i deras arbete med att sprida informationen om de mänskliga rättigheterna. I Wiendeklarationen, 1993 står det att staten ska underlätta lagar och arbetssituationen för dem. Följer Egypten det som deklarationen förespråkar? Det är var denna uppsats kommer att försöka att svara på. Frågan kommer att besvaras genom att se närmare på konventioner och stadgar på både internationell och regional nivå som Egypten har undertecknat. Samt kommer de nationella lagarna att granskas. Intervjuer med fyra personer som arbetar inom frivilligorganisation i Egypten kommer att ske, samt en fallstudie.

1 Inledning och bakgrund 8(43) Att få leva i en stat där de mänskliga rättigheterna har en central roll i samhället och i politiken är något som många fortfarande anser vara värt att kämpa för. Bevis på detta kom bland annat under vintern och våren 2011 då folket i några av de arabiska länderna gjorde revolution. I de länder där revolutionen ägde rum har inte de mänskliga rättigheterna haft samma genomslag i samhället som i många andra delar av världen. 1 I länder som Egypten och Tunisien krävde demonstranterna att regimerna skulle börja efterleva de konventioner och dokument som de undertecknat och på så vis skydda folket istället för att kränka dem. Kränkningar som för befolkningen innebär att de inte ges utrymme att få ta del av de mänskliga rättigheterna. 2 Denna uppsats kommer att handla om rätten till att få information om de mänskliga rättigheterna. Redan i den allmänna deklarationen om de mänskliga rättigheterna, 1948, står det om vikten att sprida kunskap och respekt om de mänskliga rättigheterna. 3 Uppsatsen kommer att se närmare på hur situationen ser ut för frivilligorganisationer (I fortsättningen kommer förkortningen NGO (Non-Governmental Organizations) att användas.) när de jobbar för att sprida kunskap och informera befolkningen om de mänskliga rättigheterna i Egypten. 1.1 Egypten 1.1.1 Den arabiska våren och dess efterspel 25 januari 2011 inleds den egyptiska revolutionen som kom att leda till diktatorn Hosni Mubarak avgång som president 11 februari 2011. 4 Innan avgångsbeskedet lästes upp i tv av den före detta spionchefen Omar Suleiman så uttalade denne att införandet av demokrati i Egypten skulle leda till kaos för landet då folket inte var redo för ett sådant styre. Om den nuvarande regeringen försvann skulle islamistiska partier komma att ta över styret i landet och situationen skulle komma att förvärras för folket. 5 1 Forsythe, David P. Human Rights in International Relations, 2012, s, 191 2 Forsythe, David P. 2012, s 43 3 The Universal declaration of Human rights 4 Fazlhashemi, Mohammad, Den arabiska våren, 2013, s 16 5 Fazlhashemi, Mohammad, 2013, s 95

9(43) Vad var det då som ledde fram till revolutionen i Egypten? Det var många faktorer som spelade in. En anledning är den höga procenta av unga i samhället och att antalet som gått i skolan har fortsatt med studier på högre nivå. 6 En annan anledning var tillgången till internet, att det nu är lättare att inhämta information utanför Egypten och därmed få en större bild av landets situation och hur andra ser på det. Information om hur andra länders styre ser ut och andra människor i de länder lever och har började starta en ifråga sättning om ens egen situation. Alla regler och förhållningssätt som de måste efterleva när andra människor i andra länder kan leva ett friare liv där de själva får vara med och påverka. Genom detta kom kunskap om att de hade rätt att leva och kräva sina mänskliga rättigheter. 7 Samt hade de ekonomiska klyftorna i samhället ökat i Egypten, där ett fåtal blev väldigt rika medan större delen fick kämpa i fattigdom. 8 28 november hålls det första demokratiska parlamentsvalet i Egypten efter revolutionen 2011 och olika islamska rörelser, partier och organisationer får flest röster. 23-24 maj hålls första omgången av presidentvalet. 14 juni 2012 beslutar Egyptens författningsdomstol att lösa upp parlamentet. Anledningen till det var att domstolen ansåg att större delen av parlamentet röstas fram på ett olagligt sätt och därmed kan inte parlamentet sitta kvar vid makten. 9 16-17 juni genomförs den andra presidentvalsomgången, segrare ur detta går Muslimska brödraskapets kandidat Muhammed Morsi, ledare för Frihets- och rättvisepartiet. 10 Valet av försvarsminister och överbefälhavare blir general Abdel Fattha al-sisi. 11 30 juni 2013 startar folket en ny revolution för att visa sitt missnöje gentemot president Morsi. 3 juli i ett direktsänt tal, efter 3 dagars protester meddelar försvarsminister och överbefälhavare al-sisi att presidenten blivit avsatt och har blivit omhändertagen av militären. Åsikter går isär om detta var en revolution av folket eller om störtandet av presidenten var en militärkupp. 12 Al-Sisi avgår som överbefälhavare för militären 26 mars 2014 för att ställa upp som kandidat i det 6 Fazlhashemi, Mohammad, 2013, s 77 7 Fazlhashemi, Mohammad, 2013, s 89 8 Fazlhashemi, Mohammad, 2013, s 75 9 The Guardian, Egypt s supreme court dissolves parliament and outrages Islamists, publicerad 14/6-2012 (4/5-2015) 10 Fazlhashemi, Mohammad, 2013, s 21 11 Gahrton, Per, Triangeldrama i Egypten Militärstyre, Islamism, eller demokrati?, 2012, s 138 12 The New York Times, Army Ousts Egypt s President; Morsi Is Taken Into Military Custody, publicerad 3/7-2013 (14/4-2015)

10(43) kommande presidentvalet. 13 29 maj 2014 står det klart att al-sisi blir Egyptens nya president. 14 1.1.2 Islam och mänskliga rättigheter Förhållandet mellan islam och de mänskliga rättigheterna är inte helt okomplicerat. Det finns artiklar i konventioner och deklaration om de mänskliga rättigheterna som strider mot sharia (den islamska lagen och rättstraditionen 15 ). Komplikationerna ligger också i hur de islamska skrifterna tolkas. 16 En av artiklarna i de mänskliga rättigheterna som är problematiskt när det kommer till att överensstämma med islam är att det står att ingen ska göra åtskillnad mellan person och person. I Teheranförslaget (1989-90) som var ett försök att kombinera de mänskliga rättigheterna med islam så skrevs det att, kvinnor och män har samma värde men att de har olika rättigheter och skyldigheter. Samma sak gäller om människor har olika religionstillhörighet. 17 De menar med detta att människor är olika och bör därför behandlas därefter, dock görs det ingen skillnad i värde. Det individualistiska tänket som finns inom FN-dokumenten är inte heller det helt förenligt med islam då islam anser att familjen är grunden i samhället och att samhället ska utgår från det och inte byggas på ett individualistiskt tänk. 18 När det kommer till definitionen om vad som anses vara tortyr och omänsklig behandling eller bestraffning så krockar konventionen som tar upp detta (konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning 19 ) med de straff som är Guds lag och som är bestämda av Honom och hittas i koranen. Dessa straff är bland annat prygling, stening, och stympning av kroppsdel, beroende på vilket brott personen gjort sig skyldig till. 20 Dock anser 13 Reuters, Egypt s Sisi to run for president, vows to tackle militancy, publicerad 26/3-2014 (14/4-2015) 14 The Guardian, Abdel Fatah al-sisi sweeps to victory in Egyptian president election, publicerad 29/5-2014 (14/4-2015) 15 Hjärpe, Jan, Sharia -Gudomlig lag i en värld i förändring, 2005, s 11 16 Hjärpe, Jan, 2005, s 179 17 Hjärpe, Jan, 2005, s 180 18 Hjärpe, Jan, 2005, s 189 19 Convention against Torture and Other Cruel, Inhuman or Degrading Treatment or Punishment 20 Hjärpe, Jan, 2005, s 181

11(43) inte alla inom islam att det är rätt att utföra dessa straff på grund av olika anledningar och vill föra en diskurs om det. 21 Det finns alltså inget självklart förhållningssätt mellan de mänskliga rättigheter och islam. Pålästa personer inom de heliga skrifterna gör olika tolkningar av dem och tar sedan ställning för om de anser att islam och mänskliga rättigheter går ihop. 22 1.1.3 Situationen för de mänskliga rättigheterna i Egypten I ett tal till FNs generalförsamling i september 2014 lovade al-sisi att säkerställa några av de mänskliga rättigheter som kränks i Egypten. Bland annat tog han upp yttrandefriheten och menade att den nya regeringen skulle jobba för att säkerställa så att den inte skulle komma att kränkas. I den nya konstitutionen som skrevs 2014 tas rätten till yttrandefrihet och vikten av att den ska finnas. 23 Dock har situationen när det kommer till yttrandefrihet försämras i Egypten efter att al-sisi blivit president. 24 Ett uppmärksammat fall är de 3 journalisterna från den engelsktalande versionen av Al Jazeera togs tillfånga efter att rapporterat och skrivit om det Muslimska Brödraskapet och deras situation. Journalisterna anklagades för att hjälpa brödraskapet och sprida falska nyheter. 25 Situationen för att samlas och diskutera de mänskliga rättigheterna och politiska frågor har de senaste åren blivit svårare och svårare. Under förra året förbjöds oppositionsledarmöten som tillhörde eller samarbetade med det muslimska brödraskapet att arbeta inom de statliga myndigheterna, samtidigt förbjöds partiet (Frihets- och rättvisepartiet) som före detta presidenten Morsi tillhörde att vara verksamt. Andra organisationer som var aktiva under revolutionen 2011 har fått svårare att arbeta och påverka sin omgivning, Bland annat har ledare för ungdomsrörelser tillfångatagits på grunder så som att de stör ordningen i samhället med att vilja starta nya revolutioner och demonstrationer istället för att bygga upp ett stabilt land. 26 21 Hjärpe, Jan, 2005, s 181 22 Hjärpe, Jan, 2005, s, 191, 192 23Human Rights Watch World report 2015, Egypt, s 2 24 Amnesty international report 2014/2015, the state of the world s human rights, 2015, s 137 25 Amnesty international report 2014/2015, the state of the world s human rights, 2015, s 138 26 Amnesty international report 2014/2015, the state of the world s human rights, 2015, s 138

12(43) Många av dem som arresteras döms i massrättegångar där man inte tar hänsyn till varje individ utan dömer en större grupp på en gång. 27 Vid större massrättegångar så har även dödsstraff utdöms, vid ett tillfälle pågick rättegången i mindre än en timme detta resulterade i att 529 män dömdes till döden, det fanns 74 försvarare på plats i rättssalen. Vid ett annat tillfälle dömdes 683 män till döden, ingen försvarare närvarande vid rättegången. 28 I fängelserna vittnas det om dåliga förhållande och att det förekommer tortyr genom bland annat slag och el chockar för att få de misstänkta att erkänna. 29 Situationen för NGOer i landet har också påverkats efter att president al-sisi kommit till makten. Lagar som gör att alla NGOer måste registreras och godkännas av staten har kommit till. De som inte registrerade sig i tid hotas med att bötfällas (lagen började gälla juli 2014 och tiden för registrera sin organisation gick ut november 2014). 30 Lagen säger också att staten har veto över organisationer som är registrerade. 31 En annan lag som skrevs på av al-sisi (september 2014) säger att det är förbjudet att ta emot ekonomiskt stöd utanför Egypten som bidrar till att skada nationens intresse och enighet. Bryter någon mot denna lag kan personen dömas till livstidsfängelse och till böter. 32 1.2 Frågeställning Frågeställningen som kommer att behandlas och besvaras i uppsatsen är; Hur efterlever Egypten rekommendationen från Wiendeklarationen 1993 om att underlätta arbetet för NGOer när det kommer till att informera medborgarna om de mänskliga rättigheterna? Anledning till att undersöka denna fråga är att Egypten är ett land i förändring under de senaste åren. Och för att det ska kunna bli ett land där de mänskliga rättigheterna efterföljs och där demokrati ska kunna utvecklas så måste folket ha kunskap om vad det innebär. I Wiendeklarationen från 1993 skrevs det att NGOer har en viktig roll i spridandet av denna kunskap till befolkningen. 33 27 Human Rights Watch World report 2015, Egypt, s 1 28 Human Rights Watch World report 2015, Egypt, s 1 29Human Rights Watch World report 2015, Egypt, s 2 30 Amnesty international report 2014/2015, the state of the world s human rights, 2015, s 138 31 Human Rights Watch World report 2015, Egypt, s 2 32Human Rights Watch World report 2015, Egypt, s 2 33 Vienna Declaration and Programme of Action, del I, p. 38

13(43) Analysfrågor kommer att användas för att hjälpa till att besvara på frågeställningen, dessa är: Återspeglar landets lagstiftning de konventioner och dokument som de skrivit på eller har de valt att gå en annan väg på den nationella nivån? Och hur är ser lagen för NGO ut i landet? För att besvara frågan kommer avgränsning ske till att se närmre på lag 84/2002, förordning 178/2002 som är samt den egyptiska konstitutionen 2014 på den nationella nivån. Avgränsningar kommer även att ske på den internationella och den regionalnivån till några av de större konventionerna och stadgarna. 1.3 Metod I denna uppsats kommer jag att utgå ifrån två metoder. Dels en juridisk och dels en samhällsvetenskaplig metod. Den juridiska delen av uppsatsen bygger på att se närmre på vilka internationella dokument Egypten har skrivit på samt hur landets nationella lagar ser ut. För att sedan ta reda på om lagarna följs och hur det ser ut i praktiken så kommer metoden att gå över till en samhällsvetenskaplig. Den samhällsvetenskapliga metoden som används i uppsatsen är en kvalitativ metod. Fokus kommer att ligga på en NGO i Egypten, två olika projekt som de jobbar med i organisation kommer tas upp då dessa båda projekten har fokus på att sprida information om de mänskliga rättigheterna. 34 Inom denna organisation kommer interjuver att göras med 4 personer, två från varje projekt. Intervjuerna utgår från samma frågor till alla för att det ska bli en bättre diskussion i analysen då jämförelse mellan deras svar kommer att göras. 35 I ena intervjun kommer en tolk att användas för att kunna genomföra intervjun, de 3 andra kommer att genomföras på engelska. De frågor som intervjuerna kommer utgå ifrån är: Hur är det att jobba med mänskliga rättigheter i Egypten? Vilket motstånd eller samarbetsvilja möter ni i ert arbete? På vilket (om) sätt blandar sig myndigheter sig i ert arbete? Vad anser ni om de lagar som NGO måste följa i Egypten? På vilket sätt har (om) situationen förändras efter den arabiska revolutionen? Hur ser ni på framtiden? I och med detta kommer en fallstudie också att genomföras. Under 4 dagar kommer ett deltagande på en folkbildningskurs i Egypten ske. Anledning till detta är att se hur de arbetar och vilka svårigheter, frågor och mottagande de möter. Fallstudien genomförs för att kunna få en större bild och förståelse för 34 Bryman. Alan, Samhällsvetenskapliga metoder, 2011, s 41 35 May, Tim, Samhällsvetenskaplig forskning, 2013, s 275

14(43) situationen i Egypten och för att se hur arbetet går till när det kommer till att informera och sprida kunskap. 36 Beroende på kapitel kommer olika material att användas. Till den juridiska delen kommer fokus ligga på konventioner, deklarationer, stadgor och dokument som Egypten har undertecknat, både när det gäller på den internationella och regionala nivån. När det kommer till den Egyptiska konstitutionen har inofficiell översättningar använts då ingen officiell översättning hittas. Rapporter från internationella organisationer som Amnesty international och Human Rights Watch förekommer när situationen för hur situationen i landet är när det kommer till de mänskliga rättigheterna. Relevant litteratur kommer också att användas i uppsatsen. I den del av uppsatsen som behandlar en organisation så ligger projektbeskrivning samt interjuver med personal och volontärer som material. Samt egna observationer som gjordes på plats. 1.3.1 Källor och källkritik Några nyhetsartiklar förekommer i uppsatsen. Valet har då hamnat på de större internationella nyhetsbyråer då det är dessa som har varit mer aktiva i sitt rapporterande om situationen i Egypten än vad de svenska nyhetsbyråerna varit. När det kommer till de internationella konventionerna samt de regional så kommer det att hänvisas till de engelska dokumenten då det är de som är originalen och de som har undertecknats. Delen som handlar om en organisation och där interjuver har använts så kommer inga namn, vare sig på organisationen eller på personerna att uppges, detta gör att det kommer att vara svårt att granska det som skrivs. Detta är med anledning att situationen i Egypten inte är stabil och för att de som blir intervjuade ska kunna tala öppet om situationen. Det påverkar också hanteringen av projektbeskrivningen som stycket kommer att referera till. De personer som har intervjuat har gått med på intervjuerna. De har även fått mina kontakter för att kunna ångra sin medverkan fram tills uppsatsen skickas in. 36 Bryman, Allan, 2011, s 363

2 Wiendeklarationen 15(43) I detta kapitel kommer Wiendeklarationen som skrevs på under världskonferensen i Wien 1993 tas upp. 37 Det är ifrån deklaration som rekommendationerna att ha lagar som underlättar arbete för NGOer i stater 38 kommer från och som uppsats handlar om. Wiendeklarationen är (som namnet anger) en deklaration och är därmed inget juridiskt bindande dokument. 39 2.1 Bakgrund till deklarationen Det är stater som skriver på de internationella dokumenten i form av konventioner och deklaration och därmed är det staterna som har det största ansvaret till att säkerställa och leva upptill dess artiklar. Det innebär att det är staten som har ansvaret att informera och utbilda medborgarna om de rättigheter som de har rätt till, detta ska gälla alla oavsett etnicitet, språk, religion, kultur eller kön. 40 Vid världskonferensen om de mänskliga rättigheterna i Wien 1993 konstaterades det att världsbilden hade gått igenom stora förändringar sedan staterna antog många av konventionerna och deklarationerna som undertecknades. Bland annat hade Sydafrikas apartheidsystem avvecklats, öst- och västblocken hade upphört, människor förflyttar sig i större uträckning till andra länder än inom sitt hemland, världen har kommit att bli mer global. 41 Många nya demokratier börjar formas och för att de ska kunna utvecklas och stå på stadig grund så bör informationen komma till dessa folk om de mänskliga- och fria rättigheterna som gäller dem, och som en demokrati behöver och bygger på. 42 Dessutom förekommer fortfarande diskriminering av människor på grund av deras etnicitet, religion, kön, kultur. Speciellt utsatta är kvinnorna som diskrimineras och har lägre status i många kulturer, etniska grupper och religioner. Den här kunskapen ledde till att staterna som var närvarande vid konferensen beslutade sig för att satsa extra de kommande åren på att få ut kunskapen om allas rättigheter till folket. 43 Den deklaration som 37 Vienna Declaration and Programme of Action 38 Vienna Declaration and Programme of Action, del I, p. 38 39 Konventioner och deklarationer 40 Vienna Declaration and Programme of Action, del I, p. 1, p. 33 41 Vienna Declaration and Programme of Action, s, 1 och del I, p 16 42 Vienna Declaration and Programme of Action, del I, p 9 43 Vienna Declaration and Programme of Action, s 2

16(43) därmed antogs innebär att stater ska samarbeta med varandra för att uppfylla denna bestämmelse och att hjälpa varandra att uppnå målet att lyckats med att informera alla människor om deras rättigheter. De regionala systemen har en betydelsefull roll i arbetet då de kan hjälpa till att organisera och uppmuntra samarbeten mellan stater i regionen samt stödja arbetena med bistånd i form av pengar till stater som har svag ekonomi. 44 Det är inte bara för den nuvarande generationen som det anses vara viktigt att nå ut med information, det handlar också om hur kunskapen ska kunna användas för att kommande generationer ska kunna leva i en säkrare och bättre värld. 45 2.2 Handlingsprogram För att komma igång snabbare med arbetet att sprida informationen och göra arbetet effektivare beslutas det under konferensen att ett utbildningsprogram ska startas som ska hjälpa staterna med nytt utbildningsmaterial. Materialet ska tas fram med hjälp av FN organet UNESCO, som arbetar med utbildningsfrågor och har stor erfarenhet och kunskap om det. Bland annat så ska arbetet fokusera på att ge information i skolan till barn om de mänskliga rättigheterna. Detta ska ske genom att ta del av det program som UNESCO (United Nation Educational, Scientific and Cultural Organization) redan har påbörjat och jobbar med, World Plan of Action on Education for Human Rights and Democracy (även kallat för Plan of Action). 46 Utöver skolan ska det även satsas på att utbilda personal som arbetar inom statliga myndigheter och organisationer, såsom polis, militär, lärare, advokater, domare och personer som arbetar i regering/riksdag/parlament. 47 I deklarationen tas det också upp att UNESCO ska starta upp center på olika platser där utbildning och information om de mänskliga rättigheterna ska ges. Det är viktigt eftersom alla inte har tillgång till jobb eller skola som blir en naturlig samlingsplats och där information om rättigheterna kan spridas. Utöver UNESCO så har andra organ inom Förenta Nationerna stor betydelse såsom, United Nations Children's Fund (UNICEF), the International Labour Organization (ILO), the Office of the United Nations High Commissioner for Refugees (UNHCR), the United Nations Development Programme (UNDP), the United Nations Volunteers (UNV), the United Nations Environment Programme (UNEP), the United Nations 44 Vienna Declaration and Programme of Action, del I, p 37, del II, p 2 45 Vienna Declaration and Programme of Action, del I, p. 10-11 46 Vienna Declaration and Programme of Action, del II, p. 81 47 Report of the United Nations High Commissioner for Human Rights on the implementation of the Plan of Action for the United Nations Decade for Human Rights Education, p. 15

17(43) Centre for Human Settlements (Habitat), the Centre for Social Development and Humanitarian Affairs, the United Nations University (UNU). 48 Som tidigare nämnt så ska alla människor ska få kunskap om de mänskliga rättigheterna och ingen ska komma att diskrimineras i utbildningen om rättigheterna. 49 Fokus ska ligga på vilken situation som personerna som får utbildningen befinner sig i, till exempel, om en person är frihetsberövad så ska denne få reda på vilka rättigheter som han/hon har under denna period som frihetsberövad. Eller om en person är sjuk, vilka skyldigheter staten har att hjälpa honom/henne. Funderingar som: Vad har personen för utbildning, om den ens har det? Kan personen läsa? Om inte hur ska utbildningen då ges ut på bästa sätt? är viktiga att ha med sig när det kommer till att kunna sprida informationen på bästa sätt. Extra fokus kommer att läggas på dem som är mest utsatta i samhället, då de är de som riskerar att bli eller redan är mest diskriminerade. 50 För att motivera stater till att satsa på Plan of Action lades det fokus på hur samhällsutveckling och mänskliga rättigheter hänger samman. I handboken om programmet (Handbook on National Human Rights Plans of Action) lyfts det fram att undervisningen inte bara är till för att stärka folkets rättigheter utan det läggs också fokus på hur staten i sig kommer att kunna utvecklas och vinna på att dess medborgare har kunskap om vad som står i de dokument som staten undertecknat. 51 På detta sätt uppmuntras staterna att satsa på programmet eftersom de kan ha ett vinstintresse själva i och med att dess medborgare utbildas. I art. 26 i den allmänna förklaringen står det att kunskapen är till för att bevara freden för den enskilda staten, detta är i sig värt att satsa på. Genom att kolla på vad som faktiskt står i deklarationer och konventioner och genom undervisning så kan befolkningen få större förståelse och respekt för andra grupper i sitt samhälle än sin egen grupp, och på så vis kunna skapa mer tålamod och tolerans gentemot varandra. 52 Eftersom staterna befinner sig på olika nivåer och har möjlighet att utvecklas, och därmed har olika förutsättningar och utgångspunkter till att nå ut med utbildningen och informationen om de mänskliga rättigheterna, beslutades det 48 Report of the United Nations High Commissioner for Human Rights on the implementation of the Plan of Action for the United Nations Decade for Human Rights Education, p. 18 49 Vienna Declaration and Programme of Action, del I, p. 1, p. 33 50 Handbook on National Human Rights Plans of Action, 2002, s 87 51 Handbook on National Human Rights Plans of Action, 2002, s 1 52 The Universal declaration of Human rights, art 26.2

18(43) under framtagningen av programmet att arbetet måste få se olika ut och utgå från den stat och folk som informationen skulle nås ut i. Därmed kan arbetet komma att se väldigt olika ut i olika stater och regioner. 53 Olikheterna har också med hur staten har antagit dokumenten/konventionerna/stadgarna, vilka reservationer som gjorts och vilken status de olika dokumenten har. 54 Eftersom förutsättningarna i de staterna är olika så finns det ingen gemensam tidsplan när punkterna ska vara uppfyllda, utan det utgår från vilken nivå som staten började sitt arbete på. 55 Utöver samarbetet stater emellan och med FN organ, samt arbete på den regionala nivån, efterfrågas det i deklarationen samarbete med icke-statliga organisationer. Många av organisationerna har lång erfarenhet av att arbeta för att utbilda och nå ut med kunskapen om de mänskliga rättigheterna, och har bra kontakter, arbetssätt och plattformar. Något som staterna kom överens om att de vill kunna dra nytta av i programmet. Utifrån det bör inte länder ha lagar som försvårar organisationernas arbete för att nå ut med kunskap om de mänskliga rättigheterna, istället bör det finnas lagar som underlättar för dessa organisationer. 56 Staten bör se dessa organisationer som nyckelaktörer i arbetet med att sprida informationen och ett hjälpmedel för att skapa bättre kontakt med det civila samhället. 57 Ett annat sätt staterna kom fram till under konferensen var att de vill använda sig av media för att sprida kunskapen. De vill bygga upp ett fungerande mediaprogram för att kunna sprida ut information om de mänskliga rättigheterna på ett effektivare sätt. Utförandet och vilket media format som staten använder sig av ska vara inriktat på de grupper som de vill nå ut till. 58 I en rapport från FN 1996 skriver de att det är av stor vikt att personer inom massmedia utbildas i mänskliga rättigheter då de har stor publik och kan vara med och påverka och göra arbetet effektivare, då de ofta har en central roll i samhället. 59 53 Handbook on National Human Rights Plans of Action, 2002, s 9 54 Handbook on National Human Rights Plans of Action, 2002, s 15 55 Handbook on National Human Rights Plans of Action, 2002, s 69 56 Vienna Declaration and Programme of Action, del I, p. 38 57 Handbook on National Human Rights Plans of Action, 2002, s 52 58 Vienna Declaration and Programme of Action, del I, p. 1, p. 34 59 Report of the United Nations High Commissioner for Human Rights on the implementation of the Plan of Action for the United Nations Decade for Human Rights Education, p. 26

3 Konventioner, stadgar och lagar 19(43) Detta kapitel kommer att se närmare på vilka konventioner och stadgar som Egypten har undertecknat och eventuella reservationer mot dessa konventioner. Konventionerna och stadgarna som kommer att titta närmare på är både på den internationell och regional nivå. Valet av de internationella konventionerna som gjorts är baserat på att dessa dokument är några av de grundläggande dokumenten 60 och att de innehåller artiklar om rätten till att få kunskap om de mänskliga rättigheterna. Samt andra rättigheter som är relevanta för denna uppsats. Sista delen av detta kapitel kommer att granska Egyptens lagstiftning. Återspeglar landets lagstiftning de konventioner och dokument som de skrivit på eller har de valt att gå en annan väg på den nationella nivån? Och hur är ser lagen för NGO ut i landet? 3.1 De internationella konventionerna Som tidigare konstaterat i uppsatsen så är det staterna som skriver på konventionerna som har ansvaret att de efterlevts (kapitel 2). I några av de konventioner som Egypten har ratificerat så finns det artiklar som tar upp vikten av att sprida information om de mänskliga rättigheterna. Andra relevanta rättigheter för att kunna sprida de mänskliga rättigheterna kommer också tas upp. Dessa konventioner är juridiskt bindande, dock så finns det inga befogenheter att döma staterna på denna nivå. Det som kan göras och görs är att de olika kommittéerna som är kopplade till dessa konventioner kan rapportera och uppmuntra staterna att genomföra förändringar. 61 3.1.1 Konventionen om de ekonomiska sociala och kulturella rättigheterna Artikel 13.1 i internationella konventionen om de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna står det, att respekten och kännedomen om de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna ska ske genom undervisning. En del av undervisningen ska också fokusera på att respekten och toleransen för andra 60 The core international Human Rights Instruments and their monitoring bodies 61 Läs mer om varje kommittee och deras arbete och befogenheter på ohchrs hemsida under rubriken, Monitoring the core international human rights treaties.

20(43) personer och deras rättigheter ska respekteras på samma sätt som ens egna 62. Egypten skrev på konventionen 1967 men ratificerade den inte förens 1982. De har inga reservationer mot konventionen men har kommenterat att de anser att artiklarna inte strider mot Sharialagarna och de kan i och med detta ställa sig bakom artiklarna i konventionen. 63 3.1.2 Konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffnings I konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffnings artikel 10 står det att, staterna måste säkerhetsställa att informationen och kunskapen om de rättigheter som konvention tar upp sprids till dess medborgare. Speciellt viktigt är det att de som arbetar inom rättsväsendet, polisen och andra myndigheter som har ansvar för personer som är frihetsberövade eller arbetar med att utredningar har kunskap om artiklarna i konventionen 64. Egypten ratificerade konventionen utan några reservationer eller kommentarer så 1986. 65 3.1.3 Konventionen om barnens rättigheter Staten ska se till att barnen genom undervisning i skolan får kännedom om sina rättigheter som konventionen om barnens rättigheter tar upp. Så står det i konventionen om barnens rättigheter artikel 28.2 66. I artikel efter (art. 29) står det att barnen ska undervisas så att de lär sig att respektera alla de mänskliga rättigheterna och friheterna som fastslås i de dokumenten som skrivs av de Förenta Nationerna 67. Egypten skrev på konventionen och ratificerade den 1990. Från och med 30 juli 2003 så har Egypten inga reservationer mot konventionen 62 International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights, art 13.1 63 United Nations Treaty Collection, 3. International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights 64 Convention against Torture and Other Cruel, Inhuman or Degrading Treatment or Punishment, art. 10 65 United Nations Treaty Collection, 9. Convention against Torture and Other Cruel, Inhuman or Degrading Treatment or Punishment 66 Convention on the Rights of the Child, art. 28.2 67 Convention on the Rights of the Child art. 29

21(43) utan anser att de kan stå bakom de artiklar som den tar upp för att stärka barnens ställning i samhället. 68 3.1.4 Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Artikel 24.1a i konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning tar upp konvention statens ansvar att se till att alla människor har rätt att leva upp till sin potentiella utveckling, samt att de ska lära sig att respektera och få kunskap om de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna som varje människa innehar rätt till 69. Egypten skrev på denna konvention 2007 och ett år senare så ratificerades konventionen. Egypten har lämnat en kommentar till artikel 12 i konventionen. Men inga kommentarer eller reservationer finns mot den aktuella artikeln (24.1a) när det kommer till att staten har ansvar att sprida kunskap och information. 70 3.1.5 Konventionen om de politiska och medborgliga rättigheterna I de 4 konventioner som tagits upp här står det om ansvaret om att informera varje medborgare om dess rättigheter. För att detta ska kunna ske måste det finnas andra rättigheter också, så som yttrandefrihet, informationsfrihet, mötesfrihet och föreningsfrihet. I konventionen om de politiska och medborgliga rättigheterna i artikel 19 tas rätten om åsikts och yttrandefrihet upp. Denna artikel tar också upp rätten till information, både att få den och friheten att söka efter den. Dock finns begränsningar när det kommer till hur användandet av dessa rättigheter används. Begränsningarna är bland annat om det som yttras utsätter nationen för fara, om det går emot den nationella lagen eller om det går emot de moraliska värderingarna som staten vilar och bygger på. 71 Att få anordna fredliga sammankomster är även det en rättighet enligt artikel 21. 72 Precis som i artikel 19 så finns det restriktioner mot denna rättighet, och de är ungefär desamma som för artikel 19. Om det skulle gå emot nationens säkerhet eller moral eller går emot 68 United Nations Treaty Collection, 11 Convention on the Rights of Child 69 Convention on the Rights of Persons with Disabilities, 24.1a 70United Nations Treaty Collection, 15. Convention on the Rights of Persons with Disabilities 71 International Covenant on Civil and Political Rights art. 19 72 International Covenant on Civil and Political Rights art. 21

22(43) lagen och så vidare. 73 Artikeln efter (artikel 22) tar upp rätten till föreningsfrihet. Samma sak gäller här som i artiklarna innan om restriktioner. 74 De nationella lagarna som skulle kunna inskränka mot rättigheterna som står i artikel 21 och 22 får inte vara skrivna så att de skulle kunna motarbeta ett demokratiskt samhälle. 75 3.2 De regionala konventionerna och dokumenten På den regionala nivån finns det större befogenheter som beslutande domstolar. Relevant här är den afrikanska domstolen för de mänskliga rättigheterna. Egypten har skrivit på protokollet för att etablera domstolen. Dock så har de ännu inte ratificerat protokollet. 76 Det pågår ett arbete för att etablera en domstol som ska ha befogenheter att döma utifrån den arabiska stadgan om de mänskliga rättigheterna. 77 I dagsläget är det en kommitté som övervakar och rapporterar samt arbetar för att uppmuntra staterna till att följa de mänskliga rättigheterna och främja dessa i sina stater. 78 Det finns en liknande kommission för Charter of the Organization of Islamic Cooperation med samma uppgifter som kommittéerna som nämnts ovan. 79 3.2.1 Afrikanska stadgan mänskliga och folkets rättigheter Den afrikanska stadgan de mänskliga och folkets rättigheter, skrev Egypten på 1981 och ratificerade 1984. Artikel 9 i stadgan säger att alla har rätt att ha tillgång till information och att alla har rätt att yttra sig och att sprida sina åsikter, så länge åsikterna inte går emot det som är reglerat i statens lag. 80 I artikel 10.1 och 11 handlar om friheten att samlas och föreningsfriheten. I stadgan finns ingen artikel 73 International Covenant on Civil and Political Rights art. 21 74 International Covenant on Civil and Political Rights art. 22 75 International Covenant on Civil and Political Rights art. 21, 22 76 Protocol to the African charter of human and people s rights on the establishment of an African court on human and people s rights 77 International business times, New Arab human rights court doomed from start, pub.datum. 26/11-2015 (6/5-2015) 78 Arab Charter on Human rights, art. 48 79 Charter of the Organization of Islamic Cooperation art. 15 80 African Charter on Human and Peoples' Rights, art. 9

23(43) som talar om rättigheterna till att få information om de mänskliga rättigheterna. 81 däremot så står det i artikel 17.3 att staten har ansvar att skydda och främja de moraliska och traditionella värderingarna som samhället har. Och eftersom staten har skrivit på stadgan så ger den en moralisk dimension. Det står dock i förordet att staten som skriver på har en skyldighet att sprida de rättigheter och skyldigheter till folket som finns med i stadgan. 82 3.2.2 Arabiska stadgan om de mänskliga rättigheterna Den arabiska stadgan om de mänskliga rättigheterna skrevs 1994 av det arabiskaförbundet (League of Arab States). Stadgan är uppbyggd på den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, konventionen om medborgliga och politiskarättigheter, internationella konventionen om de ekonomiska sociala och kulturella rättigheterna samt Kairodeklarationen om mänskliga rättigheter i Islam. 83 Rätten till tankefrihet, åsiktsfrihet och samvetsfrihet är något som stadgan garanterar till alla i artikel 26. 84 Så länge allt går fredligt till och det inte hotar nationens säkerhet så är både föreningsfrihet och mötesfrihet rättigheter i denna stadga (artikel 28). 85 Två av rättigheterna som inte tas upp i denna stadga, (som återfinns i andra konventioner och stadgor) är rätten till yttrandefrihet och till informationsfrihet. 3.2.3 Charter of the Organization of Islamic Cooperation I inledningstexten till Charter of the Organization of Islamic Cooperation (2008) står det att länderna som skriver på ska jobba för att främja de mänskliga rättigheterna, demokrati och grundläggande friheterna. Att denna stadga ska följa principerna från den allmänna deklarationen om de mänskliga rättigheterna samt de islamska värderingarna. 86 I artikel 1.14 tas det ännu en gång upp att staterna ska arbeta för att de mänskliga rättigheterna ska skyddas och främjas i samhället. I artikel 1.7 står det att staterna ska stötta de rättigheter och lagar som står skrivna 81 African Charter on Human and Peoples' Rights, art. 10.1, 11 82 African Charter on Human and Peoples' Rights, art. 17.3, 83 Preamble, Arab Charter on Human rights 84 Arab Charter on Human rights, art. 26 85 Arab Charter on Human rights, art. 28 86 Preamble, Charter of the Organization of Islamic Cooperation

24(43) i FN stadgan och i de internationella lagarna. 87 I stadgans andra artikel, artikel 2.1 står det att staterna har ansvar på både den nationella nivån samt den internationella nivån när det kommer till att skydda och främja de mänskliga rättigheterna, demokrati och de grundläggande rättigheterna. 88 Förutom att arbeta med de mänskliga rättigheterna så står det i förordet till stadgan att den är till för att skydda och förespråka de islamska värderingarna. Det är deras (staterna som skrivit under stadgan) uppgift att sprida kunskapen om de värderingar islam har när det kommer till jämlikhet, fred, tolerans, människans värde och så vidare. 89 3.3 De nationella lagarna 3.3.1 Egyptiska konstitutionen 2014 2014 skrevs den nya Egyptens konstitution. I dess inledningstext står bland annat att framtiden för Egypten ska utvecklas och styras demokratiskt. I konstitutionen står det också att Egypten var med att utforma den allmänna deklarationen om de mänskliga rättigheterna och därmed ska de båda dokumenten överensstämma med varandra. Det står också att konstitutionen och landets lagstiftning ska grundas på de islamska värderingarna och dess sharia lagarna. 90 Artikel 5 i konstitutionen tar upp att det politiska styret ska styras på ett sätt så att de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna kommer att respekteras. I tredje kapitel handlar om de offentliga rättigheterna, friheterna och skyldigheterna. Här räknas många av de mänskliga rättigheterna upp som återfinns i de internationella konventionerna, bland annat i artikel 68 tas det upp att dokument som staten skriver på ska vara lättillgängliga till allmänheten. 91 Rätten att yttra sina åsikter och tankar ibland annat tal och skrift hittas i artikel 65. 92 Den sjuttiofemte artikeln tar upp medborgarens rätt till att starta och bedriva NGOer. I artikeln står det att staten inte har rättighet att lägga sig i en NGOer arbete. Staten får inte heller upplösa dess styrelse eller förtroendevalde utan ett beslut från domstol. Undantag finns om NGOn har en militär karaktär eller om 87 Charter of the Organization of Islamic Cooperation art. 1.7, 1.14 88 Charter of the Organization of Islamic Cooperation art. 2.1 89 Preamble, Charter of the Organization of Islamic Cooperation 90 Preamble, Egypt s Constitution of 2014 (inofficiell översättning av International IDEA) 91 Egypt s Constitution of 2014 (inofficiell översättning av International IDEA), art. 68 92 Egypt s Constitution of 2014 (inofficiell översättning av International IDEA), art. 65

25(43) verksamheten som NGOn jobbar med bedrivs i hemlighet. 93 I den sjuttiotredje artikeln i konstitutionen står det att fredliga demonstrationer och offentliga möten är tillåtna. Det står också att privata sammankomster är lagliga. Dessa behöver inte anmälas till någon myndighet. Dessa möten är enligt artikeln skyddade från att säkerhetspolisen ska få vara närvarande eller på något annat sätt avlyssnar vad som sägs på dessa möten. 94 3.3.2 Lag 84/2002 och Förordning 178/2002 2014 återinfördes Lag 84/2002 (Law 84 of 2002, Law on Non-Govermental Organisations 95 ). Lagen berör föreningar och NGOer i Egypten och lagför vad som gäller för dessa. Kapitel två i lagen är den del som tar upp vad som gäller specifikt för NGOer i Egypten, skulle det dock vara något som inte tas upp i denna del så gäller samma för NGOn som det som gäller för föreningar och tas upp i det första kapitlet i lagen (artikel 54). I det första kapitlet artikel 11 står det reglerat vad en NGO och förening inte får bedriva som organisationer, detta är bland annat militärisk aktivitet, de får inte heller bedriva frågor som inte är byggda på statens moraliska värderingar. Enligt lag så är NGOer även begränsade när det kommer till att stötta politiska partier eller störa enigheten som finns i landet. 96 Skulle NGOn bryta mot något i artikel 11 i denna lag eller ägna sig åt andra olagliga aktiviteter så tar artikel 62 upp vilka åtgärder som domstolen har rätt att göra. Samma artikel (62) tar även rätten för NGOn att försvara sig och vid eventuell fällande dom, chansen till att överklaga och föra målet vidare till högre instans. 97 För att kunna starta upp en NGO måste organisationen bland annat ha ett huvudkontor i Egypten och en beskrivning av vad anledning till och syften med att organisationen ska starta ska skickas in till den ansvariga myndigheten. 98 Skulle organisationen vilja bredda sitt arbete med nya projekt vid ett senare tillfälle måste de ansöka om en ny tillåtelse för detta hos den myndigheten som är ansvarig för det området som NGOn vill arbeta inom. 99 93 Egypt s Constitution of 2014 (inofficiell översättning av International IDEA), art. 75 94 Egypt s Constitution of 2014 (inofficiell översättning av International IDEA), art. 73 95 Law 84 of 2002, Law on Non-Governmental Organizations 96 Decree No. 178 of the year 2002, art. 24 97 Law 84 of 2002, Law on Non-Governmental Organizations art. 11, 54 och 62 98 Law 84 of 2002, Law on Non-Governmental Organizations art. 56 99 Decree No. 178 of the year 2002, art. 48

26(43) Det finns reglerat hur styrelsen för NGOn ska byggas upp och hur deras möten ska gå till och rapporteras till ministeriet. Om reglerna bryts så säger lagen (artikel 40) att ministern för den sociala myndigheten har rätt att gå in och varna styrelsen och kräva att en ny styrelse för NGOn tillsätts. 100 När det kommer till ekonomiskt stöd så står det i artikel 61 att det är tillåtet att få pengar från en tredje part när denna har blivit godkänd av ansvarig myndighet. Artikeln tar inte upp om det skulle vara några problem att stödet skulle komma utifrån Egypten, dock står det i kapitel I när det gäller föreningar artikel 17 att de inte är tillåtna att ta emot ekonomiska donationer utifrån Egypten. 101 Denna artikel (17 i lag 84/2002) bör dock inte gälla NGOer då det står i förordning 178/2002 artikel 58 vilka lagar som gäller när det kommer till donationer från utlandet till NGOer i Egypten. Bland annat så måste det redogöras vilka avsikter som donatorn har i och med att denne väljer att stötta organisationen. Ett godkännande måste ansökas om hos den sociala myndigheten. 102 Dock så finns det inte bara restriktioner och regler i Lag 84/2002 om hur en NGO i Egypten ska fungera och vad de får jobba med eller inte. I artikel 13 står det att föreningar (här räknas NGOer också in enligt artikel 54) har rätt till skattereduktioner bland annat om de har beställt varor från utlandet som behövs i deras arbete och som måste förtullas. Skatteavdrag ska också ske på lokalen föreningen håller till i. NGOer har också rätt till att få avdrag på elräkning och vattenräkningen. 103 100 Law 84 of 2002, Law on Non-Governmental Organizations art. 40 101 Law 84 of 2002, Law on Non-Governmental Organizations art. 17, 61 102 Decree No. 178 of the year 2002, art. 58 103 Law 84 of 2002, Law on Non-Governmental Organizations art. 13

4 Fallstudie, Egypten 27(43) Första veckan i april (2015) gjordes en fallstudie. Under veckan utfördes en deltagande observation på en 4 dagars kurs där fokus låg på hur man ska utbilda ledare som arbetar med ungdomar, i utvecklingsfrågor genom folkbildning, och ge dessa ledare kunskap och tips på att ge vidare kunskapen till de unga i sitt sammanhang. Under veckan genomfördes även interjuver, dels med ledarna för kursen som jag närvarade vid. Samt med två andra personer inom samma NGO, men som arbetar med andra projekt. Även dessa projekt som har fokus på utveckling, informera om rättigheter med fokus på unga. 4.1 Folkbildning Under 4 dagar var jag med på en kurs där personal från en NGO utbildade ledare för olika ungdomsgrupper från olika ställen i Egypten om folkbildning och hur det kan användas för att få samhället att utvecklas. Folkbildning är ett sätt att lära sig och förstå olika ämnen genom dialog och aktivt deltagande i olika övningar. Det är ingen som är undervisare, istället är det en facilitator som håller diskussionerna på rätt bana det vill säga relevanta till ämnet som är bestämt för samlingen. Tanken är att man genom att yttra sina egna åsikter och genom att höra andras börjar fundera över, varför har jag de åsikter jag har? Finns det andra tankar som kan vara bättre? En förståelse mellan personer som tycker olika kan skapas då de har chans att förklara sig och utveckla sina tankar genom diskussion med varandra. Ämnena för de dagar som jag var med på var demokrati och jämlikhet. När folkbildningsmetoden används kommer inga ledare med svar utan det är deltagarna själva som kommer på vad som är bra och vad de behöver jobba på. När det kommer från dem själva kommer också viljan att skapa förändringar i samhället. NGOn använder folkbildning för att fokusera på de mänskliga rättigheterna. De använder själva aldrig begreppet mänskliga rättigheter då det skulle kunna bidra till att färre deltagare skulle komma. Mänskliga rättigheter har inte alltid har så gott rykte i Egypten. De anses bland annat vara västerländska värderingar som inte passar in i det egyptiska samhället. Men ofta när deltagarna diskuterar de olika ämnena som är bestämda för de seminarier som NGO anordnar så kommer de fram till resultat och åsikter som överensstämmer med de mänskliga rättigheterna. 3 månader efter kursen samlas deltagarna igen för en utvärdering och diskussion om de har kunnat använda sig av folkbildning i de sammanhang där de befinner sig. Efter den andra samlingen kommer det naturligt fram vilka som känner att de vill fortsätta att använda folkbildning dessa får då gå i en kurs senare som ger dem