Miljörapport 2015 Hässleholms avloppsreningsverk

Datum 2016-02-25 Ärendenummer 2016.33.366 Miljörapport 2015 Hässleholms avloppsreningsverk En del av Hässleholms kommun

Senast ändrad 2016-02-26 /PÅN, Orginaldokument: H:\Rapporter\MR 2015\MR-HLM2015\MR-HLM2015.indd Avsedd för dubbelsidig utskrift i A4-format 2

MILJÖRAPPORT FÖR ÅR 2015 TEXTDEL Anläggningens (platsens) namn: Anläggningens platsnummer: Hässleholms avloppsreningsverk 1293-50-005 Kommun: Hässleholm VERKSAMHETSBESKRIVNING Organisation Ytterst ansvarig för drift av avloppsreningsverk, pumpstationer och ledningsnät är styrelsen för Hässleholms Vatten AB. Verkställande tjänsteman var under 2015 bolagets VD, Henrik Brink. Det direkta organisatoriska ansvaret för miljöfrågorna vad gäller nämnda verksamhet åvilade övergripande bolagets VD. Delansvar för miljöfrågor enligt följande: Avloppsreningsverk Pumpstationer Ledningsnät Process och provtagning Jan Sjöström Jan Sjöström Thomas Nilsson Per-Åke Nilsson Organisationen var uppbyggd enligt nedanstående schema. Beredskap under icke ordinarie arbetstid sker enligt fastställt rullande veckoschema torsdag till torsdag. Bemanningen består av två personer - en med ansvar för främst våra fasta anläggningar och en med ansvar för ledningsnätet. Larm sker dels publikt via SOS-alarmering och dels genom datoriserade driftlarm. STYRELSE VD Henrik Brink ADM / EKON / KUNDTJ Lars Landgren UTREDNING / PROJ Stefan Lindgren PRODUKTION / VA - VERK Jan Sjöström DISTRIBUTION / RÖRNÄT Thomas Nilsson ANLÄGGNING Lars Lennartsson LABORATORIUM Per - Åke Nilsson Oragnisationsschema för 2015 3

Verksamhetsområden De verksamhetsområden, som levererar vatten till Hässleholms avloppsreningsverk är Arkelstorp, Ballingslöv, Bjärnum, Finja, Hässleholm/Stoby, Mala, Skyrup, Tormestorp, Tyringe och Vankiva enligt nedanstående kartskiss. Dessa områden redovisas mer i detalj i bilaga 12. Verksamhetens påverkan på miljön Utsläppet av renat avloppsvatten innebär trots väl genomförd rening viss ökad risk för eutrofiering i recipienten. Reningen omfattar fasta, syretärande ämnen och närsalter. Rening av mikroorganismer, metaller och svårnedbrytbara organiska ämnen sker i relativt stor omfattning som en bieffekt av processerna, men ingår inte i reningsverkets uppdrag. Utgående vattens innehåll av närsalter, syreförbrukande ämnen och tungmetaller redovisas i bilaga 2. Bräddningar och nödavlopp vid pumpstationer, bräddpunkter och reningsverk innebär tillfälliga utsläpp av mer eller mindre orenat avloppsvatten. Dessa kan genom höga bakterietal vara en sanitär olägenhet, genom sitt innehåll av organiska föroreningar orsaka lokal tillfällig syrebrist och genom sitt närsaltinnehåll marginellt bidra till vattenområdets eutrofiering. Bräddningarnas bidrag till totala utsläppsmängden är normalt i storleksordningen 1%. De redovisas mer i detalj under bilaga 3. Transporter och energianvändning leder till viss förbrukning av icke förnybara energikällor samt utsläpp av växthusgaser. Verksamheten producerar rötslam vars användning i dagsläget är som täckmassor på avfallsanläggningen i Vankiva. Effekten av detta är att näringsinnehållet i form av fosfor och kväve inte nyttiggörs. Vidare uppstår en mindre mängd deponiavfall samt diverse avfallsfraktioner som går till återvinning. 4

Funktionsbeskrivning Vattnet renas i fyra steg inom reningsverksområdet samt slutligen i en anlagd våtmark, Magle våtmark, innan det via Maglekärrsbäcken når recipienten Finjasjön. Processchema återfinns i bilaga 13 och kartskiss för våtmarken i bilaga 14. Vattnets väg vidare till Hanöbukten visas i bilaga 15. För transporten av spillvatten till reningsverket används 48 avloppspumpstationer. Längre överföringsledningar finns från Tyringe-Finja, Bjärnum-Mala-Vankiva samt Ballingslöv-Stoby. Följande reningssteg används: mekanisk (externslammottagning, rensanläggning, sandfång/sandtvätt och försedimentering) biologisk rening (luftningsbassänger, mellansedimentering) kemisk rening (dosering av järnkloridlösning, intensivomrörare, flockningsomrörare, eftersedimentering) filtrering (tremediafilter med backspolning) våtmarksrening i Magle våtmark (närsaltreduktion genom assimilation i kombination med skörd samt denitrifikation med befintlig växtlighet som kolkälla) Mekanisk rening Vattnet passerar inkommande provtagning, externslammottagning, returledning för kemslam och når sedan inkommande pumpgrop. Där lyfts det med skruvpumpar (300 l/s resp 600 l/s) upp till rensanläggningen. Flöden som överskrider 3 Q dim (900 l/s) eller lägre flöden vid fel på skruvpumparna bräddar till gamla utloppsledningen som går till Finjasjön via en lucka i en inloppsficka vid huvudbyggnadens gavel. I rensanläggningen separeras större föremål bort i två parallella klättergaller. Renset tvättas, komprimeras och transporteras därefter till en container för brännbar fraktion. Containern transporteras till värmeverket då den är full. Vattnet passerar vidare till sandfånget. I detta blåses luft från botten som håller partiklar lättare än sand svävande. I sandfångets botten skruvas sanden till en sandtvätt och därifrån till en platta utanför byggnaden. Efter rensanläggningen går vattnet till fyra parallella försedimenteringsbassänger. Avrinningen från dessa går till en gemensam kanal och därifrån vidare till den biologiska reningen. Vattenmängder överstigande 2 Q dim går efter försedimentering till ett bräddmagasin med volymen 2000 m 3 varifrån det kan tas tillbaka till inkommande ledning via en bottenventil. Om bräddmagasinet fylls helt sker bräddning till Sjörrödsdammarna via flödesmätning och provtagare. Biologisk rening I den biologiska reningen, som är av aktiv-slamtyp, passerar vattnet 3 st U-formade luftningsbassänger som beskickas via flera skibord längs bassängernas långsidor. De tre bassängerna drivs parallellt. Luftning sker intermittent för att utöver nitrifikation och BOD-nedbrytning även uppnå 5

denitrifikation och därmed kvävereduktion. Omrörare håller slammet svävande då inte luftningen är igång. Mätning av syrehalt, susphalt, ammonium- och nitrathalter görs i luftningsbassängerna. Flera olika möjligheter finns för styrning av luftningen. Normalt sker detta med tidur. Efter luftning passerar vattnet till åtta mellansedimenteringsbassänger där bioslammet sedimenterar. Skrapspel skrapar slammet till bassängernas pumpgropar och två slampumpar i varje bassäng transporterar upp det till en tvärgående kanal. Från denna rinner returslam tillbaka till luftningsbassängerna och överskottsmängden passerar via ett 90 skibord till bioslamförtjockaren. Denna mängd kan justeras genom ändring av skibords-nivån. Det samlade vattenflödet ut från biosteget flödesmäts i en 2 parshallränna. Kemisk rening Fosfor fälls här ut med järnkloridlösning. Järnkloriden doseras från två stående 17 m 3 kommunicerande cylindriska tankar med doseringspumpar styrda av biologiskt flöde. Max- och minbegränsning samt kvotinställning mellan dessa ytterligheter beskriver kort doseringsprincipen. Efter doserpunkten blandas järnkloriden ut med två intensivomrörare varefter flocken får växa till i fyra långsamomrörare. Dessa har vardera fyra fack med minskande omrörningshastighet. Efter långsamomrörningen passerar vattnet till fyra parallella eftersedimenteringsbassänger där kemslammet sedimenterar, skrapas ned till pumpgropen och pumpas tillbaka till inkommande ledning. Tremediafilter Det kemiskt renade vattnet passerar igenom sex parallella tremediafilter. I dessa finns tre skikt - filtersand, antracit och plastgranulat. Filtren rengörs genom backspolning med luft och utgående vatten ca två gånger/vecka. Spolvattnet återförs till reningsverkets inloppsgrop. Vid höga inflöden till filtret passerar delar förbi filtersteget via en klack i filtrens inloppskanal. Efter filtersteget hamnar vattnet i en utloppspumpstation varifrån huvuddelen pumpas ut till Magle våtmark, men då momentanflödet överstiger 300 l/s går den överskjutande delen till de näraliggande Sjörröds våtmark via en 18 parshallränna. Denna mängd uppgår vanligen till ca 5% av årsflödet. Magle våtmark I våtmarken reduceras ytterligare kväve och fosfor genom assimilation och denitrifikation. Dessutom recuceras halten tarmbakterier kraftigt under de ca 7 dygn passagen tar. Vattnet tillförs via en 1,5 km lång ledning från reningsverket till en första fördelningskanal (A på kartan) varifrån det via kasuner med manuellt reglerbara plana skibord rinner till fyra parallella dammserier (B,C,D och E). Från dessa samlas det upp i en uppsamlingskanal (F), passerar en parshallränna med kontinuerlig flödesmätning och rinner därefter ut i Maglekärrsbäcken för vidare transport till Finjasjön. Prov tas vid utloppskasunen som stickprov. Vattenväxter (vass, kaveldun, grönslick och undervattensvegetation) skördas årligen varigenom systemet skattas på fosfor och kväve i samma storleksordning som fastlagd mängd. 6

Slamhantering Slam från försedimenteringen förtjockas i en råslamförtjockare. Då kemslammet recirkuleras kommer även detta till största delen att återfinnas här. Dekantatet återförs till inloppsgropen medan det förtjockade råslammet pumpas upp till rötkammaren styrt av tidur. Bioslammet förtjockas i bioslamförtjockaren och pumpas på samma sätt upp till rötkammaren. Då vi vill hålla hög slamhalt och slamålder i biosteget för bästa möjliga kvävereduktion är mängden bioslam numera mycket begränsad. Rötning sker normalt seriellt i våra två rötkammare vid ca 34 C och under ca 30 dygn. F n är en rötkammare avställd för reparation, vilket innebär att uppehållstiden är ca 15 dygn. Biogasen utvinns och utnyttjas i en kraftvärmeanläggning för produktion av såväl el som värme. Alternativa möjligheter är att driva en gaspanna för värmeproduktion eller att fackla gasen. Efter rötning tappas slammet ned till två slamlager varifrån det kan pumpas till de 14 vasstorkbäddarna eller avvattnas i centrifug. Andelarna redovisas i bilaga 5. Vid centrifugering doseras polymer från en polymerberedare dit fast polymer levereras i storsäck och löses upp. Efter centrifugering skruvas det avvattnade slammet direkt till en vagn och transporteras normalt till Vankiva avfallsanläggning, där det används för sluttäckning av deponi. Om slammet i stället går till vassbäddarna görs detta enligt ett schema som innebär att varje bädd tillförs slam som spätts med utgående vatten och därefter får vila under ca en månad innan nästa beskickning sker. Tömning av bäddarna sker efter ca tio år och efter att de inte beskickats under minst ett år. Ledningsnät och pumpstationer Anslutna industrier I bilaga 9 redovisas anslutna verksamheter Pumpstationer Till reningsverket förs vatten från Hässleholm, Ballingslöv-Stoby, Bjärnum-Mala-Vankiva, Tyringe-Skyrup-Finja och Tormestorp-Sjörröd. Denna transport ombesörjs av 48 pumpstationer enligt i bilaga 3 bifogad förteckning. Nederbörd I en f d SMHI mätstation avläses och registreras dagligen nederbörd samt max- och min-temperaturer. Månadsvisa värden för nederbörd redovisas i bilaga 11. 7

VA-saneringsplan, förnyelseinvesteringsplaner och VA-utbyggnadsplan VA-saneringsplan har upprättats under 1996 av förutvarande Hässleholms Gatukontor. Planen antogs av kommunfullmäktige enligt beslut 77 1997-06-16. Den utgör ingen detaljerad beskrivning över olika konkreta projekt utan är snarast att betrakta som en VA-strategiplan. Saneringsplanen omfattar alla allmänna va-anläggningar inom kommunen vad avser såväl spillvatten som dagvatten och dricksvatten. Utifrån ständigt uppdaterade behovsanalyser uppdateras årligen en långsiktig förnyelseinvesteringsplan för hela den allmänna VA-anläggningen. För vattenverk, vattenledningar, spillvattenledningar, reningsverk och dagvattenanläggning sträcker sig investeringsplanen 10 år fram i tiden. För följande anläggningar sträcker sig planen en hel förnyelsecykel: fordon (10 år), vattentäkter (ca 40 år), tryckstegringsstationer (ca 25 år) och pumpstationer (ca 40 år). Den långsiktiga förnyelseinvesteringsplanen fastställs årligen av bolagets styrelse. I samband med övrigt budgetarbete upprättas årligen en förnyelseinvesteringsplan för det kommande året. Den årliga investeringsplanen tar i möjlig mån hänsyn till samordningsmöjligheter med andra verksamheter såsom beläggningsarbeten, gatu/vägombyggnader, exploateringsprojekt, mm, samt balanseras mot bolagets resursmässiga och ekonomiska reinvesteringskapacitet. Den årliga förnyelseinvesteringsplanen fastställs av bolagets styrelse men kan under pågående år uppdateras om behov föreligger. Förnyelseinvesteringarna syftar huvudsakligen till följande (utan inbördes rangordning): Uppnå gällande myndighetskrav alternativt anpassning till nykomna myndighetskrav avseende vattenverksamhet, dricksvattenproduktion och distribution (livsmedel), avloppsrening och arbetsmiljö. Upprätthålla tillräcklig leveranssäkerhet och skyddsnivå på dricksvattenförsörjningen. Optimera och förfina rening av spillvatten. Vara en attraktiv arbetsgivare genom att skapa en god arbetsmiljö för bolagets anställda. Motverka bräddningar av orenat spillvatten. Motverka att översvämningar inträffar tex i samband med skyfall, kraftig snösmältning eller på grund av avloppsstopp. Minska antalet läckor och andra störningar på dricksvattennätet. Minska mängden ovidkommande vatten som avleds via spillvattennät till reningsverk. Minska antalet akuta underhållsåtgärder. Minska energiförbrukningen för VA-driften. Minska kemikalieförbrukning i behandlings- och reningsprocesser. Normal förnyelse på grund av naturlig livslängd på VA-anläggningar. I övrigt minska miljöpåverkan i möjlig grad. Förnyelseinvesteringarna finansieras med de intäkter Hässleholms Vatten erhåller från VA-taxans brukningsavgifter. Slutförda projekt 2015 redovisas i bilaga 10. Ytterst gäller som målsättning att VA-ledningarnas kvalitet ska förbättras och övriga tillgångars kvalitet bibehållas på lång sikt. 8

För att bedöma i vilken grad detta uppnås har en utredning genomförts med syfte att kontrollera om gällande förnyelseinvesteringstakt är tillräcklig för att uppnå komplett förnyelsecykel inom rimligt tidsintervall, tex en 100-årscykel för VA-ledningar. Utredningen visar att detta mål inte uppnåtts med de ekonomiska och personella resurser som bolaget hittills har förfogat över. Kommunfullmäktige beslutade dock 2014-12-15 ett för ändamålet avgörande beslut om en åttaårig VA-taxehöjningsplan och utökning av kommunens borgensåtagande gentemot Hässleholms Vatten. Beslutet innebär att bolaget under aktuell åttaårsperiod kan fördubbla förnyelseinvesteringstakten i jämförelse med de senaste åren. Nuvarande bedömning är att erforderliga finansiella medel för aktuell åttaårsperiod därmed finns för att uppnå en förnyelseinvesteringstakt som motsvarar de bedömda livslängderna för de olika beståndsdelarna i den allmänna VA-anläggningen. En rapport benämnd Utökning av VA-verksamhetsområden i Hässleholms kommun, daterad 2009-12-14 fastställdes av Kommunfullmäktige enligt 65 2010-08-30. Rapporten anger vilka områden som är aktuella för utökning av verksamhetsområdet för allmän VA-anläggning. Totalt ska utbyggnad av VA-anläggningen ske inom tretton områden som idag saknar allmän VAförsörjning. Exploatering av nya bostads- och verksamhetsområden sker med bakgrund av efterfrågan och därmed utanför Hässleholms Vattens kontroll. Som målsättning gäller ytterst att exploateringar och annan utbyggnad av allmän VA-anläggning ska finansieras fullt ut genom intäkter från VAtaxans anläggningsavgifter och inte genom upplåning eller bolagets löpande intäkter från VA-taxans brukningsavgifter. 9

Kontrollprogram Gällande kontrollprogram är daterat 2002-11-25. Gällande förskrifter och beslut Tillstånd eller dispens enligt miljölagstiftningen Koncessionsnämnden för miljöskydd - beslut 1973-05-17 Tillståndet gäller utsläpp av avloppsvatten i Finjasjön från orterna Hässleholm, Tormestorp, Finja, St. Skyrup och Vankiva. Enligt beslutet skall avloppsvattnet behandlas i reningsverket så att resthalterna i det behandlade vattnet ej överstiger 10 mg BOD7/l och 0,3 mg fosfor/l. Koncessionsnämnden för miljöskydd - beslut 1977-03-23 Tillståndet gäller överledning av avloppsvatten från orterna Bjärnum och Mala samt från deponeringsplats i Vankiva till Hässleholms avloppsanläggning. Koncessionsnämnden för miljöskydd - beslut 1980-06-18 Tillståndet gäller överledning av avloppsvatten från Tyringe till Hässleholms avloppsanläggning. Koncessionsnämnden för miljöskydd - beslut 1984-09-04 Tillstånd enligt miljöskyddslagen för överföring av avloppsvatten från Ballingslövs samhälle till Hässleholms reningsverk. Länsstyrelsen i Kristianstad - beslut 1994-04-05 Tillstånd enligt miljöskyddslagen för fortsatt utsläpp av renat avloppsvatten från Hässleholm m fl orter via Magle våtmark. Slutliga villkor för utsläpp av kväve, fosfor och BOD7 från våtmarksanläggningen samt ammoniumkväve från reningsverket uppsköts under en fem-årig prövotid (t o m 00-06-30). Under denna tid gällde tidigare fastställda utsläppsvillkor (10 mg BOD7/l, 0,3 mg P/l med månadsmedelvärden som riktvärden och kvartalsmedelvärden som gränsvärden) samt ett riktvärde under prövotiden på 6 mg ammoniumkväve/l. Länsstyrelsen i Skåne län - beslut 2004-04-22 Fastställer slutliga villkor för utsläpp från våtmarksanläggningen samt Hässleholms avloppsreningsverk till 0,3 mg/l Ptot, 10 mg/l BOD7 och 15 mg/l Ntot som årsmedelvärde och riktvärde, samt 6 mg NH4-N/l som riktvärde under perioden maj-oktober. 10

Gällande villkor och föreskrifter med kommentarer 1. Avloppsvattnet skall behandlas i en reningsanläggning för mekanisk, biologisk, kemisk rening samt filtrering, utförd och driven i huvudsaklig överensstämmelse med vad kommunen angett i ansökningshandlingarna eller i övrigt åtagit sig. Mindre ändringar får dock vidtas efter anmälan till länsstyrelsen förutsatt att dessa inte bedöms medföra ökad förorening eller annan störning. Villkoret uppfyllt. Förnyelse av filteranläggningen har pågått under 2015. Detta har anmälts till tillsynsmyndigheten. 2. Reningsanläggningen skall ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås med tekniskt-ekonomiskt rimliga insatser. Villkoret uppfyllt. 3. Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet från reningsverket får inte överstiga 10 mg BOD7 och 0,3 mg total fosfor/l beräknade som riktvärde och månadsmedelvärde samt gränsvärde och kvartalsmedelvärde. Överskrids riktvärdet mer än tillfälligt åligger det kommunen att utreda orsaken och i samråd med tillsynsmyndigheten vidta lämpliga åtgärder för att förhindra upprepandet. I rapport enligt kontrollprogram skall kommunen till tillsynsmyndigheten redovisa de åtgärder som vidtagits. Villkoret uppfyllt. Inga överskridanden har skett under året. 4. Det utgående avloppsvattnets ph-värde får ej understiga 6. Villkoret uppfyllt. 5. Fortlöpande kontroll av avloppsanläggningens funktion och tillståndet i recipienten jämte journalföring och rapportering av resultaten skall ske enligt ett fastställt kontrollprogram. Förslag till revidering av kontrollprogram för reningsverket skall inges till länsstyrelsen senast 1 augusti 1994. Villkoret uppfyllt. Aktuellt kontrollprogram är daterat 2002-11-25 och uppdatering planeras. 6. Vid ombyggnads- eller underhållsarbeten som medför att reningsanläggningen helt eller delvis måste tas ur drift skall samråd ske med länsstyrelsen i god tid före planerat arbete. Länsstyrelsen får föreskriva under vilka villkor arbetet får genomföras. Rapportering till miljö- och hälsoskyddsnämnden skall ske i de fall avloppsutsläppet befaras förorsaka störningar i recipienten eller omgivningen. Villkoret uppfyllt. Förnyelse av filteranläggningen är anmäld till tillsynsmyndigheten. 7. Slamhanteringen vid reningsverket och slutligt omhändertagande av slammet skall ske på sådant sätt att olägenheter för omgivningen inte uppkommer samt i huvudsaklig överensstämmelse med naturvårdsverkets allmänna råd 90:13 Hantering av slam från avloppsreningsverk. Allt avvattnat slam har använts som täckning på avfallsanläggningen i Vankiva. Synpunkter på tätheten och utformningen av slamtorkgårdarna har förekommit. 8. Avloppsledningsnätet skall fortlöpande ses över och underhållas i syfte att så långt som möjligt dels begränsa tillflödet till reningsverket av grund- och dräneringsvatten och dels förhindra utsläpp av obehandlat eller otillräckligt behandlat bräddvatten. Kommunen skall senast 31 december 1995 inkomma till länsstyrelsen med saneringsplan för avloppsledningsnätet. Saneringsplanen skall upprättas i samråd med länsstyrelsen och innehålla redovisning av 11

åtgärder för att minimera bräddningar och ovidkommande vatten till reningsverket samt kostnaderna för dessa. Villkoret uppfyllt. Se sammanfattning under avsnittet om VA-saneringsplan samt genomförda åtgärder under Bilaga 10. 9. Bräddning av obehandlat eller otillräckligt behandlat avloppsvatten skall kontrolleras vid reningsverket och bräddpunkter på ledningsnätet. Utjämningsmagasin för omhändertagande av bräddat avloppsvatten vid reningsverket skall anordnas senast 1 mars 1995. Villkoret uppfyllt. Bräddningar redovisas löpande i kvartalsrapporter. 10. Industriellt avloppsvatten får ej tillföras anläggningen i sådan mängd eller av sådan beskaffenhet att anläggningens funktion nedsätts eller särskilda olägenheter uppkommer för omgivningen eller recipienten. Villkoret uppfyllt. 11. Buller från anläggningen får som riktvärde ej ge upphov till högre ekvivalent ljudnivå än 50 db(a), kl 07-18, 45 db((a) kvällstid, kl 18-22 och 40 db(a) nattetid, kl 22-07 utomhus vid närmaste bostäder. Villkoret uppfyllt. 12. Om besvärande lukt uppstår i omgivningarna skall åtgärder vidtas för att motverka störningarna. Villkoret uppfyllt. 13. Om rening vid våtmarken avbryts skall kommunen återställa de områden i Maglekärr som utnyttjats för forsfor- och kväverening. Länsstyrelsen skall i sådant fall föreskriva villkor för återställningen. Ej tillämpligt. Slutliga villkor ut från våtmarken (2004-04-22) 14. Resthalterna av ammoniumkväve i det behandlade avloppsvattnet från våtmarksanläggningen i Maglekärr får som riktvärde inte överstiga 6 mg/l, räknat som medelvärde för perioden maj t o m oktober. Villkoret uppfyllt. 15 Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet från våtmarksanläggningen i Maglekärr får inte överstiga följande koncentrationer. Fosfor BOD7 Totalkväve 0,3 mg/l 10 mg/l 15 mg/l riktvärde, årsmedelvärde Villkoret uppfyllt. Villkorsuppföljning avseende utsläppskontroll redovisas i rapportens bilaga 7 samt mer i detalj i bifogad våtmarksrapport. 12

Företagets beaktande av hänsynsreglerna Kunskapskravet: I en teknisk och starkt reglerad verksamhet som vår är ständigt pågående fortbildning en absolut nödvändighet, och därför satsas relativt stora resurser på detta. En målsättning är att samtliga maskinister ska ha genomgått Svenskt Vattens tvåveckors diplomkurs i avloppsteknik. De som har provtagning i sina arbetsuppgifter är ackrediterade för detta. Vidare är målsättningen att minst tre anställda årligen genomgår fortbildning i kursform, direkt relaterad till arbetsuppgifterna. Deltagande i seminarier och informationsutbyten för arbetsledande personal och ingenjörer är också en naturlig del av vår verksamhet. Bästa möjliga teknik Vid varje upphandling eller förändring av verksamheten är frågor angående miljöeffekter och riskbedömningar centrala för teknikvalet. Lokaliseringsprincipen Vid nyanläggning föreslås om möjligt alternativa lokaliseringar och prioriteras de som vi bedömer ger minsta möjliga olägenhet för kringboende och för miljön. Vidare finns ett policybeslut angående skyddszoner för reningsverken. Hushållning med råvaror och energi Företaget har som policy att såväl energiförbrukning och kemikalieanvändning ska minskas. Punkter som vi arbetat med här är effektivt utnyttjande av rötgas, energisnålare teknik vid byte av utrustning, förbättrad styr-och övervakningsutrustning för att minska tillsynsbehov och därmed transporter. Vi är dock få personer med tillsyn av verksamheter spridda över hela Hässleholms kommun, vilket trots effektivare system innebär många transporter. Vasstorkbäddar används till stor del för avvattning av rötslammet, vilket minskar användningen av polymer och energi. Tekniken med efterpolering i våtmarker samt effektiviserad styrning av järnkloriddosering innebär minskad åtgång av flockningskemikalier. Systemet för kväverening såväl i våtmarken som genom intermittent luftning innebär att denna kan ske utan ytterligare tillsats av kemikalier och utan ökad energiförbrukning. Produktvalsprincipen Vid upprättande av anbudsunderlag och utvärdering av inkomna anbud för exv fällningskemikalier ingår bedömda miljöeffekter som ett urvalskriterium. 13

Driftförhållanden, produktionsförhållanden samt kontrollresultat under året Driftförhållanden och nederbörd Nederbörden har varit normal under året, 744 mm och med normala medelinflöden som följd. Inga nämnvärda förändringar avseende flöden har skett under året. Däremot har vi mätt en kraftig förhöjning av inkommande BOD7 och totalfosfor under 2015. Vi har just inlett en undersökning för att klarlägga anledningen till detta, men mycket pekar på att det handlar om svagheter i provtagningsmetodiken och således inte är en reell ökning av halterna i inkommande vatten. Bland annat visar undersökningen att halterna i försedimenterat vatten är oförändrade. Av denna anledning har vi valt att inte redovisa dessa resultat för 2015. Förnyelse av reningsverkets filteranläggning har i olika faser pågått under större delen av året och för att minska belastningen på filtersteget har även avdragsrännorna i mellansedimenteringen byggts om. Den under ombyggnadstiden nedsatta reningskapaciteten har endast marginellt påverkat reningsresultaten. Rötning sker endast i en av rötkamrarna då den andra f n är avställd i väntan på renovering. Medel finns avsatta för detta under 2016. Detta innebär att uppehållstiden varit ca 10-15 dygn. Kopparhalterna i rötsslammet har som årsmedelvärde legat strax under gränsvärdet för spridning på åkermark. Inget slam har spritts på åker- eller skogsmark. Två vassbäddar har tömts under året. Förhöjda fosforhalter i dagvattendammarna i Sjörröd, som mätts sedan de uppfördes, ledde under året till att vi genomförde en jakt uppströms i dagvattennätet efter överläckage av spillvatten till detta. Man hittade då en gammal felkoppling från en fastighet och en tätningsring i en bräddbrunn som lossat och därför lett till överläckage av spillvatten. Detta finns redovisat i särskild rapport till miljönämnden och också som punkter i skedda bräddningar. Anslutning och belastning på reningsverket redovisas i bilaga 1. Projekt av betydelse för miljön som genomförts under året redovisas i bilaga 10. Periodisk besiktning har genomförts under året. Provtagningspunkter och utsläppskontroll Inkommande vatten provtas tidsstyrt i en punkt på inkommande ledning före externslammottagningen och inloppspumpgropen med frekvensen ett dp/vecka. I provtagningen ingår inte recirkulerande strömmar. Samma provtagare utnyttjas vid bräddning av inkommande vatten. Från reningsverket utgående vatten till Magle våtmark och även Sjörrödsdammarna, Filtrerat vatten, Filt, provtas efter filtret i utloppspumpstationens pumpgrop. Dygnsprover tas ut 14

varje dygn. Flödesvägda veckoprover mäts upp från dygnsprovtagningen, konserveras och används för bestämning av totalfosfor och COD Cr samt tungmetall-analys en gång/månad. Övriga av utsläppskontrollens parametrar (BOD 7, N tot, NH 4 -N och ph) mäts i ett dygnsprov/vecka. Ett stickprov/vecka tas i utgående vatten från Magle våtmark ( Utgående vatten ). Detta mäts för utsläppskontroll m.a.p P tot, BOD 7, COD Cr, N tot, NH 4 -N och ph. Här mäts också tungmetallhalter fyra och mikroorganismer två gånger per år. Bräddat försedimenterat vatten vid utflöde från bräddmagasinet till Sjörrödsdammarna. Problem finns här med flödesregisteringen, då flödesrännan dämmer vid höga vattenstånd i dammarna. Mätning av utflödet från bräddmagasinet över en skibordskrona har arrangerats för att mätningen ska bli mer oberoende av nivån i Sjörrödsdammarna. Rötat slam tas ut som ett stickprov/dygn och samlas fryst till samlingsprov för analys av en månads slamproduktion. Flöde mäts för filtrerat vatten till Magle våtmark med en induktiv mätare och parshallrännor ut från våtmarken. Parshallrännan för utgående vatten från Magle våtmark är placerad ca 1,5 km från reningsverket. Den perifera placeringen och det faktum att den är fritt tillgänglig för allmänheten har ibland lett till mätproblem vid denna punkt. Vid sådana tillfällen har detta flöde beräknats utifrån en modell med flödesmätning till våtmarken samt nederbörd som indata. På samma sätt har flödet av i reningsverket renat vatten ut till Sjörrödsdammarna beräknats från utloppspumparnas gångtid när nivån i dessa dämt upp flödesmätningen. Recipientkontrollen sker genom Helgeå-kommitténs försorg och redovisas i deras årsrapport. Uppskattning av närsalttransporter via såväl dagvatten som renat spillvatten från Hässleholm till Finjasjön återfinns i den bifogade våtmarksrapporten. Uppföljning av Finjasjöns status sker under sommarhalvåret genom veckovis provtagning och redovisas i årsrapporter. Årsvisa sommarhalter för de viktigaste parametrarna redovisas nedan Transporter Egna transporter under året uppgår till sammanlagt 36 637 mil, varav uppskattningsvis 70% rör avloppsrening. Dessa utgörs huvudsakligen av tillsyn, underhålls- och reparationsinsatser för såväl dricksvatten som avloppssystem och omfattar såväl fasta anläggningar som ledningsnät. Insatser för att minska körsträckorna utgörs i första hand av automatisering och datoriserad driftövervakning av ett ökande antal anläggningar. Samtidigt innebär en åldrande VA-anläggning att underhållet och därmed transporterna ökar. Körsträckan för 2015 är jämfört med tidigare år något lägre än normalt. 15

Omgivningskontroll Recipientkontroll utförs huvudsakligen inom ramen för Helgeåns samordnade recipientkontroll. I till denna miljörapport bifogade rapport MAGLE VÅTMARK 2015 ges en detaljerad analys av reningsverkets och dagvattnets belastning på recipienten. Nedanstående tabell redovisar Hässleholm kommuns uppföljning av Finjasjöns restaurering i form av sommarmedelvärden (juni-augusti). Provpunkt: Yta vid södra djuphålan. ÅR Totalkväve Totalfosfor Klorofyll Vattentemperatur Siktdjup mg/l mg/l µg/l C m 1988 1,7 0,225 124 19,8 0,33 1989 1,3 0,156 74 18,5 0,40 1990 1,8 0,276 161 18,9 0,33 1991 1,8 0,118 61 17,1 0,63 1992 1,3 0,225 63 19,2 0,39 1993 1,4 0,142 65 16,6 0,50 1994 1,0 0,093 45 19,7 0,89 1995 0,8 0,046 27 19,7 1,49 1996 0,9 0,031 19 17,5 2,10 1997 1,0 0,049 28 20,8 1,53 1998 1,4 0,060 50 16,9 0,93 1999 1,2 0,058 27 19,8 1,36 2000 1,0 0,030 19 18,0 1,84 2001 1,3 0,037 17 20,6 1,67 2002 1,2 0,034 17 22,2 1,20 2003 1,2 0,038 24 20,6 1,30 2004 1,4 0,047 22 18,1 1,31 2005 1,3 0,050 20 19,7 1,00 2006 1,3 0,066 24 21,5 1,20 2007 1,5 0,054 24 19,1 1,27 2008 1,8 0,071 80 19,1 1,17 2009 1,3 0,063 52 19,8 1,23 2010 1,5 0,064 58 20,2 1,46 2011 1,1 0,048 46 19,8 1,28 2012 1,0 0,037 46 18,9 1,63 2013 1,2 0,055 36 20,8 1,88 2014 1,0 0,035 22 21,1 1,90 2015 1,4 0,041 19 18,9 1,37 16

Bilaga 1 - Anslutning och belastning Kommun Avloppsreningsverk Hässleholm Hässleholm Anslutning till verket Antal fysiska personer anslutna till vattenverk (p) 30 292 Antal fysiska personer anslutna till avloppsreningsverket (p) 31 014 * innefattar anslutna till vattenverk vid samtliga orter vars avloppsvatten levereras till Hässleholms AR. Totalt antal personekvivalenter (pe) beräknat utifrån BOD-belastning i inkommande vatten (70g/person,dygn). Medelvärde, se bilaga 8 Se kommentar under Driftförhållanden, sid 14. - därav industri (pe) 0 - därav externbelastning (uppskattat antal pe) 0 -mottagning av slam från enskilda avloppsanläggningar 0 - slam från andra avloppsreningsverk 0 Dimensionering (antal pe) 45 000 Maxdygn Inkommande vattenflöde till verket, årsvärden Medelvärde (m 3 /h) 521 Medelvärde (m 3 /d) 12 504 Maxvärde (m 3 /d) 36 834 Minvärde (m 3 /d) 7 075 Totala årsflödet (m 3 /år) 4 563 912 Mängd ovidkommande vatten (m 3 /år) 2 205 452 (48%) Utgående vattenflöde från verket, årsvärden Medelvärde (m 3 /h) 521 Medelvärde (m 3 /d) 12 504 Maxvärde (m 3 /d) 36 834 Minvärde (m 3 /d) 7 075 Totala årsflödet (m 3 /år) 4 563 912 Dimensionerande flöde m 3 /h 1 080 m 3 /d 25 920 17

Bilaga 2 - Utsläppskontroll av vatten Metoder för beräkning av medelvärde, halt och mängd - se bilaga 8. Inkommande vatten, årsvärden Medelvärde Maxvärde (maxdygn) Mängd (ton/år) Typ av och antal prov (dp, vp, annat) mg/l kg/d mg/l kg/d BOD 7 - - - - - COD Cr - - - - - P-tot - - - - - N-tot - - - - - NH 4 -N - - - - - Se kommentar under Driftförhållanden, sid 14. Utgående vatten, årsvärden Medelvärde Maxvärde (maxdygn) Mängd mg/l kg/d mg/l kg/d ton/år Typ av och antal prov (dp, vp, annat) BOD 7 2,5 25 4,3 43 9,0 47 dp COD Cr 36 370 63 736 135 49 dp P-tot 0,09 0,90 0,14 2,3 0,33 49 dp N-tot 7,3 83 10 206 30 49 dp NH 4 -N 1,0 15 4,5 67 5,4 49 dp Metaller- filtrerat vatten, årsvärden Medelvärde Maxvärde (maxdygn) Mängd (kg/år) µg/l kg/d µg/l kg/d kg/år Typ av och antal prov (dp, vp, annat) Hg 0,050 0,0006 0,050 0,0011 <0,228 12 dp Cd 0,050 0,0006 0,050 0,0011 <0,228 12 dp Pb 0,250 0,003 0,250 0,006 <1,142 12 dp Cu 4,3 0,054 5,5 0,114 20 12 dp Zn 13 0,170 17 0,374 62 12 dp Cr 0,50 0,006 0,50 0,011 <2,3 12 dp Ni 2,4 0,028 4,2 0,035 10,4 12 dp Vid "mindre än värden" (t ex <0,1) har halva mätgränsen använts vid beräkning. 18

Bilaga 3 - Bräddning Bräddat vatten vid reningsverket Antal bräddningar Antal h Antal m3 Orsak Kvartal 1 Med behandling 1 20 4000 Hav. pumpstyrn Utan behandling 0 0 0 Kvartal 2 Med behandling 0 0 0 Utan behandling 0 0 0 Kvartal 3 Med behandling 0 0 0 Utan behandling 0 0 0 Kvartal 4 Med behandling 0 0 0 Utan behandling 1 0,5 120 Kap Summa 0 0 0 Typ av behandling av bräddat vatten Mekanisk och biologisk behandling Total bräddad volym pga drifthaveri (m3/år) 4000 Total bräddad volym pga hydraulisk överbelastning (m3/år) 120 Bräddad volym i % av totala årsflödet 0,09% Medelvärde (mg/l) Maxvärde (mg/l) (maxdygn) Total mängd (kg/år) BOD7 10 10 40 CODCr 51 51 210 P-tot 0,32 0,32 1,3 N-tot 9,3 9,3 38 NH4-N 1,6 1,6 6,6 Medelvärde (µg/l) Maxvärde (µg/l) (maxdygn) Total mängd (kg/år) Hg 0,050 0,050 <0,001 Cd 0,050 0,050 <0,001 Pb 0,25 0,25 0,001 Cu 9,1 9,1 0,037 Zn 34 34 0,140 Cr 0,50 0,50 0,002 Bräddning av biologiskt renat vatten skedde vid två tillfällen i första fallet (4000 m 3 ) orsakat av ett pumpstyrningshaveri och i det andra (120 m 3 ) av stort inflöde. Ni 2,2 2,2 0,009 Vid mindre än värden för metallerna (t ex <0,1) har halva mätgränsen använts vid beräkning. Kontinuerlig mätning och registrering av bräddflöde: Ja Flödesproportionell provtagning Nej Tidsproportionell provtagning Nej Bilaga 3 fortsätter på nästa sida 19

Forts, bilaga 3 Bräddat vatten på ledningsnät och pumpstationer Mängd vatten totalt (m 3 /år) 25 666 Mängd p.g a. drifthaveri (m 3 /år) 24 511 Mängd p.g.a hydraulisk överbelastning (m 3 /år) 1 155 Uppskattade föroreningsmängder, bräddning på ledningsnät och pumpstationer Total mängd (ton/år) BOD7 0,128 CODCr 0,899 P-tot 0,023 N-tot 0,629 För bedömning av eventuella utsläpp från ledningsnätet har används normalt samma föroreningshalter som uppmätts i samband med bräddning i reningsverket vid aktuellt tillfälle kunna användas, om inte annat underlag för bedömning finns. Ovan har använts medelhalter för bräddat obehandlat vatten från reningsverket då senast sådan bräddning skedde (2009). 20

Fortsättning bilaga 3 Specifikation, bräddning på ledningsnät och pumpstationer Anläggning Tillsyn/ vecka Larm Akuma pstn. 0,5 FGC 2 Nödutlopp Bakvattenstopp pumpsump till dag Antal pumpar Bräddmagasin - - Recipient skogsområde Antal Bräddtid h Volym m 3 0 0 0 Albins väg pstn 0,5 APX 2 0 0 0 Almaåvägens pstn, Ballingslöv Almån pstn 1 FMC 3 1 FMC 2 dag+ spill - - Almaån 0 0 0 fr pumpsump - - Almaån 3 54 2183 Arkelstorp pstn. 0,5 FMC 2 ensk dag - - Almaån 0 0 0 Ballingslöv pstn. 1 FMC 2 dag Ja - Almaån 1 0,8 5 Bjärnum pstn. 1 FMC 2 recipient - 300 m3 Prästbäcken 3 63 840 Björkviken pstn. 0,5 MCB 2 - Ja - Finjasjön 0 0 0 Florröd pstn. 1 FMC 3 Brasakallt pstn. 1 FMC 3 fr pumpsump - - Genabäcken 1 11,5 190 Brovägen pstn. 0,5 FGC 2 pumpsump till Ja - Finjasjön 0 0 0 dag Domarvägens Attarpsbäcken APP500 2 - pstn 0 0 0 Finja Kyrkby pstn. 0,5 FGC 2 spill - - Finjasjön 0 0 0 Finja pstn. 1 FMC 3 fr pumpsump Ja - Almaån 0 0 0 Finjasjö park pstn. APP700 2 - Finjasjön 0 0 0 pumpsump till bräddmag - Ja - 1 22 50 Fågelbärsvägen ps Garnisonens pstn Gäddastorps pstn. Gösvägen pstn (fd Sjörröds) 1 ACADA 2 0,25 APX 2 från ledning till dag pumpsump till dag - - Almaån 0 0 0 - - Finjasjön 0 0 0 1 APP700 2 dag Ja - Almaån 0 0 0 0,5 FGC 2 pumpsump till dag Ja - Finjasjön 0 0 0 Lyckåsa pstn. 1 ACADA 2 dag - - Bjärlången 0 0 0 Långkroksvägens pstn. Magle pstn. 0,5 APP500 2 ACADA - 0 0 0 pumpsump till spilledning - - - 0 0 0 21

Anläggning Tillsyn/ vecka Larm Nödutlopp Antal pumpar Bakvattenstopp Bräddmagasin Recipient Antal Bräddtid h Volym m 3 Mala 1 pstn. 1 FMC 3 Mala skola 1 0,5 FGC 2 Mala skola 2 0,5 FGC 2 Mjölkalånga pstn. 0,5 FMC 2 pumpsump till bräddmag pumpsump till dag pumpsump till dag fr pumpsump - 75 m3 Skeröds-ån 1 0,2 2 - - Skeröds-ån 0 0 0 - - Skerödsån 0 0 0 Ja - 0 0 0 Nyby pstn. 0,5 FMC 2 dag - - Prästbäcken 1 312 2800 Nytorp pstn. 1 FMC 3 - Ja - - 0 0 0 Ormanäs pstn. 0,5 APP500 2 gamla utloppsledningen HLM AR Ja - Finjasjön 0 0 0 Puckgatan pstn. 0,5 FGC 2 Rosengången pstn. Skansen pstn. (fd Finja pst) Skenvägen pstn. Svartevadsbäcken pumpsump till dag - - 0 0 0 0,5-2 - Ja - - 0 0 0 0,5 FGC 2 - - - - 0 0 0 0,5 MTC 2 NB till dag - - Svartevadsbäcken Attarpsbäcken 0 0 0 Skjutbanevägen pstn (fd Röinge) 1 APX 3 - - pumpsump Attarpsbäcken 0 0 0 Skogslöparvägen ps 1 ACADA 2 från ledning till dag - - Almaån 0 0 0 Skyrup pstn. 0,5 APX 2 NB till dag - - Finjasjön 0 0 0 Slättarödsvägen pstn. Spelmansvägen pstn (fd Mala 2) Stjärneholmsvägens pstn( fd T4) 0,5 FGC 2 dag - - Prästbäcken 0 0 0 0,5 FGC 2 0,5 MTC 2 pumpsump till dag pumpsump - - Sparrsjön 0 0 0 Ja - Almaån 0 0 0 Stoby pstn. 1 FMC 3 NB till dag - - Genabäcken 0 0 0 Terminalgatan pstn. 1 FGC 1 pumpsump till spill - - - 0 0 0 Tormestorp Södra pstn. 0,5 FMC 2 Ja - pumpsump Tormestorpsån 0 0 0 Tyringe pstn. 1 FMC 3 NB till bräddmag Ja 500 m3 Svartevadsbäcken 5 46 807 22

Anläggning Tillsyn/ vecka Larm Tyrs Hage pstn. 0,5 APD 500 2 Nödutlopp Antal pumpar Bakvattenstopp Bräddmagasin - - Recipient Beteckningarna FMC, ACADA, MTC, APP500, APP700 och FGC, APX m fl betecknar olika varianter av Flygts undercentraler och innebär att bl a larm för bräddning vidarebefordras till överordnat system. I de fall larm anges med streck finns larm med lokal varning eller saknas helt. Antal Bräddtid h Volym m 3 0 0 0 Vallgatan pstn. 1 FMC 3 spill Ja - Prästbäcken 3 217 185 Vankiva pstn. 0,5 APX 2 NB till recipient Svartevadsbäcken pumpsump - - Almaån 1 33 264 0,5 FGC 2 dag - - Almaån 0 0 0 0,5 FGC 2 Österåsgatan ps 0,5 APX 2 Kioskvägen - felkoppling Tränggatan - Stopp i bräddöverlopp Volontärvägen pstn (fd Norra Skåne) Väpnaregatans pst (fd Slakteriet) pumpsump till dag pumpsump till spill Ja - Almaån 0 0 0-0 0 0 20 år - 3000 203 d - 15300 23

Bilaga 4 - Totala utsläppsuppgifter till vatten Utsläpp från reningsverket inklusive bräddning vid reningsverket Parameter Mängd ton/år BOD 7 9,0 COD Cr 135 P-tot 0,33 N-tot 30 NH 4 -N 5,4 kg/år Hg <0,228 Cd <0,228 Pb <1,14 Cu 20 Zn 62 Cr <2,3 Ni 10,4 24

Bilaga 5 - Slam Slam, årsvärden Medelvärde (mg/kg TS) Maxvärde (mg/kg TS) Mängd (kg/år) Typ av och antal prov (stickprov, samlingsprov för månad) Hg 0,48 0,67 0,38 12 sp Cd 2,5 14 2,0 12 sp Pb 24 88 19 12 sp Cu 563 620 448 12 sp Zn 780 1300 620 12 sp Cr 14 23 11 12 sp Ni 14 18 11 12 sp N-tot 81000 100000 64000 12 sp P-tot 30000 33000 24000 12 sp Toluen 0,63 1,7 0,50 12 sp PCB, summa 0,027 0,045 0,022 12 sp PAH, summa 0,30 0,99 0,24 12 sp Nonylfenol 7,2 12 5,7 12 sp Vid summering av "mindre än värden" (t ex <0.1) har halva värdet använts vid beräkning. Slammängder Producerad mängd 2923 m 3 /år Avvattnad volym mängd TS totalt 795 ton TS/år Tot prod TS [TS-halt 27,2% Avvattnat slam Externslammängd till vattenfas (vattenfas=inkommande arv eller på ledningsnät) 173 ton TS/år Externslammängd till slambehandling 62 ton TS/år -från enskilda avloppsanläggningar -från andra reningsverk 62 ton TS/år -från andra verksamheter 1 Ingår ej i inkommande provtagning. 25

Forts, bilaga 5 Lagrat slam m 3 ton TS Årets början 0 0 Årets slut 0 0 Lagrets kapacitet 4000 Rötning 795 Allt Kompostering Vassbäddar el. liknande 343 Annat Åkermark Energigröda Energiskog Täckning deponi 452 Övrig markanvändning Deponering Till annat reningsverk Förs register över åkermark där slam sprids? Ja Nej x vem för register: Annat 26

Bilaga 6 - Avfall, kemikalier och energihushållning Avfall Typ EWC-kod Mängd Slutbehandling Rens 19 08 01 67,3 ton Tvättad sand 19 08 02 - Spillolja 13 02 02 0 Återvinning - brännnbart Brännbart 19 12 10 5,64 ton Återvinning Deponiavfall 20 03 01 0,52 Deponi Skrot 19 10 01 0 Återvinning Kontorspapper 20 01 01 2,4 m 3 Återvinning Glas 20 01 02 0,6 m 3 Återvinning Wellpapp 20 01 01 10 m 3 Återvinning Kemikalier Typ Mängd (ton/år) Fällning Järnklorid 263 Slambehandling Polymer 4,2 Desinfektion - Annat - Energihushållning Förbrukad mängd energi (MWh/år) Bränsletyp Förbrukning (m3 el. ton) Olja 1 m3 El 1 169 MWh Förbrukning av extern el Gasproduktion Ja Mängd prod. gas/år (m 3 ) 322 114 Gasens energiinnehåll (kwh/ m 3 ) Facklad mängd (m 3 /år) Användning av gasen Uppvärmning och intern el Har energibesparande åtgärder gjorts under året? Ja 27

Bilaga 7 - Villkorsuppföljning För endast in de års-, kvartals- och månadsmedelvärden som regleras i beslutet. Kvartalsmedelvärden före våtmark - gränsvärden Kvartal P-tot (<0,3) BOD (<10) Procentsatserna mg/l % mg/l % utgör uppmätt 1 0,26 87% 4,2 42% medelvärde 2 0,20 67% 3,4 34% som andel av aktuellt 3 0,08 27% 3,2 32% gräns- eller riktvärde. 4 0,15 50% 2,6 26% Månadsmedelvärden före våtmark - riktvärden P-tot (<0,3) BOD (<10) mg/l % mg/l % 1 0,24 82% 4,4 44% 2 0,28 94% 4,0 40% 3 0,24 81% 4,3 43% 4 0,28 95% 4,2 42% 5 0,17 56% 3,3 33% 6 0,12 40% 2,9 29% 7 0,08 26% 3,4 34% 8 0,09 31% 3,0 30% 9 0,08 27% 3,2 32% 10 0,10 34% 2,5 25% 11 0,20 65% 2,7 27% 12 0,17 55% 2,5 25% Årsmedelvärden efter våtmark - riktvärden P-tot (<0,3) BOD (<10) N-tot (<15) mg/l % mg/l % mg/l % 2015 0,087 29% 2,5 25% 7,3 49% Månadsmedelvärden efter våtmark - riktvärde NH4-N (<6) Månad mg/l % 5-10 0,2 3% 28

Bilaga 8 - Mätningar och beräkningar Analyserande laboratorium Analyser av Ptot, BOD 7, COD Cr, Ntot, NH 4 -N och ph för avloppsvatten har utförts på eget laboratorium - Hässleholms VA-laboratorium. Analyserna har utförts under laboratoriets ackreditering enligt ISO/IEC 17025, ackrediteringsnummer 1784. Analyser avseende tungmetaller, mikroorganismer i avloppsvatten samt analys av rötslam har utförts av kontrakterat laboratorium, under 2015 Eurofins. Beräkningsmodeller Beräkningar av halter och mängder m.m. på inkommande och utgående vatten sker enligt följande: Medelhalt = n i= 1 n C i där C i är uppmätt halt vid respektive provtagningstillfälle (mg/l) och n är antal mätta prover. Samma modell används för medelflöde Q (m 3 /d) Maxhalt ( mg /) l = Max ( C ) n i= 1 i Dygnsbelastning ( kg / d) = Medelhalt mg l Medelflöde m d 1000 3 ( /) ( / ) n Qi Ci Maxmängd ( kg / d) = Max i = 1( ) 1000 Årsbelastning ( ton / år) = Dygnsbelastning ( kg / d) 365 1000 C mg l Q m d Belastning pe = 70 ( /) ( 3 / ) BOD7 Halter som underskrider mätgränser, exv för BOD 7 <3 tas vid medelvärdesberäkningar med som halva mätgränsen för externa prover och uppmätt halt för egna prover. 29

Bilaga 9 - anslutna företag (Ortsvis efter vattenförbrukning i m 3 2015. Verksamheter med en årsförbrukning >10m 3 /år är medtagna) BALLINGSLÖV BALLINGSLÖVS BROTTARKLUBB 108 BALLINGSLÖVS GYMNASTIK O IDROT 241 HÄSSLEHOLMS KOMMUN 510 BALLINGSLÖVS HANDELSTRÄDGÅRD AB 926 BALLINGSLÖVS FASTIGHETS AB 3640 BALLINGSLÖVS TRÄFÖRÄDLING 5095 BJÄRNUM GGM BYGGPRODUKTER AB 19 STRIPE FASTIGHETER TVÅ AB 20 ANDERSSON SVEN-ÅKE 25 INGEMARS MÖBLER AB 26 JOHANSSON BJÖRN 26 MASKINPRODUKTION I BJÄRNUM AB 27 MÖBELMAN ZIDON KRISTENSSON AB 29 BJÄRNUMS MEK VERKSTAD AB 30 FBK AB 49 BJÄRNUMS REDSKAPSFABRIK AB 50 BJÄRNUMS BYGDEGÅRDSFÖRENING 52 OLOFSSON JOHAN 53 HÖGAHULTS TRANSPORT AB 54 JAENSSONS BYGG O GOLV AB 56 PAULSSON BENGT ÅKERI AB 58 LINDBERG INGVAR 62 SNAPPHANEBYGDENS SPARBANK 71 BJÄRNUMS GOIF 76 ÅKE KARLSSONS BILVERKSTAD 80 JÖNSSON BERTHON 82 BJÄRNUM FOLKETS PARK 84 NILSON OLOF MÖBELVERKSTAD AB 86 JR:S BIL O MASKIN AB 96 ÖRNESKANS STAFFAN 120 MINTZBERG AB 121 OLSSON NIKLAS 121 BJÄRNUMS RÖRFLÄNSAR AB 134 PINGSTFÖRSAMLING BETANIA I BJÄ 205 BJÄRNUMS FORNMINNESFÖRENING/ HEM- BYGDSMUSEET 210 JANSSON GÖRAN O ULLA 286 BJÄRNUMS STÅLPRODUKTER AB 303 ANDERSEN LENA 327 LANTMÄNNEN AGROVÄRME AB 359 STIFTELSEN MUSIKTEATERSKOLAN 386 FÖRETAGARNA I BJÄRNUM 419 ALLMECANO BRÖDERNA TENG AB 484 FIRMA BJESTIG TRÄINDUSTRI AB 519 NORRA ÅKARP VANKIVA 642 NILSSONS TRYCKERI 674 BJÄRNUMS INDUSTRISERVICE AB 718 ÄLVSBYHUS AB 874 TRANSPORTSEKT TAMAC & CO HB 904 HSB STIFTELSEN BJÄRNUMS HUS 4638 HÄSSLEHEM AB 6861 FINJA HUSVAGNSKOMPANIET I FINJA KB 13 LINDELLS BILSERVICE 39 LUCCHESI BERTIL 41 FINJA IDROTTSFÖRENING 66 EON ELNÄT SVERIGE AB 67 ÅBERG EDVIN 67 TRAFIKVERKET 81 LINDAHL INGVAR 115 TYRINGE KYRKLIGA SAMFÄLLIGHET 126 SVENSSON LENNART 152 CARLSSON JAN 171 FINJA NYGÅRD AB 266 FINJA BYGDEGÅRD 268 WE FIX IT SKÅNE AB 398 HÅKANSSON ANDREAS 590 HÄSSLEHOLMS KOMMUN 780 OLSSON SVEN 826 FINJAGÅRDEN AB 2098 STEPANOFSKI ACE 7040 HÄSSLEHOLM NISSES HUSHÅLLSSERVICE 10 SKOGSLOGISTIK FÖRVALTNING SÖDRA SVE- RIGE AB 10 KATOLSKA FÖRSAMLINGEN 11 DHR HLMS AVD 12 FRIBERGS SPORT O FRITID HB 12 HESSLEHOLMS KAPSYLFABRIK AB 14 MULTI FLAME AB 16 GUSTAFSSON STEFAN 17 SVENSSON NICLAS 17 HÄSSLEHOLMS SNICKERI AB 19 TROEDSSONS FASTIGHETS AB 19 GUNNARSSON EMIL 20 ÅBERGS BIL O IMPORT 21 GANNBY KJELL DENTAL AB 22 HÄSSLEHOLMS SMIDESVERKSTAD 23 JYSK BÄDDLAGER 25 RÖINGE MEKANISKA AB 26 ERLANDSSON BYGG I SYD AB 30 LUMEX AB 30 FRISTÖRTJÄNST AB 31 LINDFAB AB 33 HLMS ORIENTERINGSKLUBB 34 VVS-TEAMET AB 34 BERGENDAHL FASTIGHET AB 35 MILJÖASSISTANS NORDEN AB 35 STENA RECYCLING AB 35 DE DÖVAS FÖRENING 36 B & G BYGG AB 38 HLMS FÖRSAMLING LJUNGDALAKYRKA 39 SKÅNETIMMER AB 39 EON ELNÄT SVERIGE AB 42 30

KLINGSTRÖMS PLÅT I HLM AB 42 STUDIEFRÄMJANDET SKÅNE OCH BLEKINGE 43 STATOIL FUEL & RETAIL SVERIGE AB 44 BULK JOHANSSON SILO AB 45 SELAMIX AB 45 HÄSSLEHOLMS SOT O VENT AB 46 SNAPPHANETRUCK AB 48 BH HIGHLAND MASKIN AB 49 NECTAR SYSTEMS AB 49 INFJÄRDENS VÄRME AB 50 NETTO MARKNAD SVERIGE AB 50 T-CONSULTING AB 50 ANDERSSONS CARL HERR O DAMMODE 51 RECOGNUS AB 52 BRÖDERNA KARLSSON BILSERVICE AB 53 FÖRENINGSGÅRDEN GLOBEN 54 2 J FASTIGHETER AB 55 ELEKTRONIKSERVICE 55 HÄSSLEHOLMS RÖRSERVICE AB 56 VÄSTERKYRKAN 57 HYDROSCAND AB 62 AHLQVIST GÖSTA ENTREPRENAD AB 63 GUSTAVSSON ANDERS 63 AHNELL O PARTNER REVISIONSBYRÅ AB 64 CISTERNSERVICE I HÄSSLEHOLM AB 64 HÄSSLEHOLMSORTENS JAKTSKYTTEKLUBB 65 GÖINGE PLÅT AB 66 JOHANSSON GÖRAN 67 HLMFÖRSAMLINGEN AV JEHOVAS VITTNEN 68 KÅVE DÄCK AB 69 TEO-KYL SWEDEN AB 69 GÖINGE MEKANISKA AB 70 AVK SVERIGE AB 72 DÄCKIA AB 72 XL BYGG HÄSSLEHOLM AB 72 STENARBETE LARS SVENSSON AB 73 BISERICA CRESTINA ROMANA 74 NILSSON ANDERS 76 AV MEDIA SKÅNE 77 ERLANDSSON O HJORT MASKIN AB 78 OVERLAND MATES AB 78 EVANGELISK-LUTHERSKA FÖR I HLM 85 BMS I HLM AB 89 OCAY SVERIGE 1 AB 89 DAHLQVISTS BIL AB, HÄSSLEHOLM 90 BYGG-AKTIV MATERIAL AB 91 AGERUM FABRIKEN 3 AB 92 GÖSTA CARLSSONS ISOLERINGSFIRMA AB 94 HÄLSORINGEN ARBETSLIV AB 94 P OCH L AUTOMATIK AB 94 TILLBERGS KONDITORIAGENTUR 96 ALUCROM AB 97 AUTOCENTER FÖRVALTN I HLM AB 97 BJÖRKLUNDAPARK AB 100 CENTUR HÄSSLEHOLM AB 100 COSMA CORNEL 100 RAMIRENT AB 100 GÖINGE BYGG O FASTIGHETS AB 101 HALL PER ENTREPRENAD AB 105 AHLQVIST O JÖRHEIM MONTAGE AB 109 LILJENBERGS I HÄSSLEHOLM AB 111 ROTH RICHARD 112 MER BOSTAD SVERIGE AB 114 LIDL SVERIGE KB 115 TÄNDSTIFTET FASTIGHETS AB 123 FASAB FASTIGHETS AB 141 HOVDALA FASTIGHETS AB 144 DLH SVERIGE AB 149 IFK HÄSSLEHOLM 149 BYGGN FÖR MEDBORGARHUSET 152 TRANSFORMATOR SERVICE AB 155 PERSSON MARIA 156 TONI-LEE AB 161 K-FAST SKRUVEN AB 165 MISSIONSKYRKANS FÖRSAML DANIEL 165 AUTODEPÅN I HÄSSLEHOLM AB 166 HESSLEGÅRDENS FASTIGHETS AB 170 DITT HEM KONTORSHUS AB 171 KOBIA AB 177 HÄSSLEHOLMS FILADELFIAFÖRSAMLI 178 TINGSBACKEN FASTIGHETER AB 182 VILLA BJÖRNS DAGHEM AB 182 HÄSSLEHOLMS KONTORSFASTIGH AB 183 HÄSSLE-PEMA LÖFGREN BENGT 184 CORDENTA I HÄSSLEHOLM AB 186 MODULEN I HÄSSLEHOLM AB 188 AHNELL HANS 189 HYRFAMA AB 189 REGION SKÅNE SKÅNEVÅRD KRYH 190 HÅKANSSON IVAR AB 191 PRINTZELLS CONFECTIONERY AB 191 HÄSSLEHOLMS MUSEEFÖRENING 192 DÄCKCENTRUM I HÄSSLEHOLM AB 195 HUYNH NGOC 200 HÄLSOPROFILEN I HLM AB 200 FÖRSAMLINGEN GÖINGEKYRKAN NEW LIFE 208 STAFVRE FÖRVALTNING AB 213 HÄSSLEHOLM EVENT & RUM AB 236 NEWMANBIL AB 237 FRITEC I HÄSSLEHOLM AB 251 IVANOVSKI DUSAN 252 BILHALLEN HÄSSLEHOLM AB 259 MINNESBERG SVERIGE AB 262 FASTIGHETS AB GÖINGEHUSET 263 SKOGSLOGISTIK SÖDRA SVERIGE AB 272 HÄSSLEHOLMS IF 275 EDFORS BIL AB 283 LEVINS EL SERVICE AB 286 VÄSTRA GÖINGE HEMBYGDSFÖRENING 287 BESIKTA BILPROVNING I SVERIGE AB 294 HÄSSLEHOLMS FILADELFIAFÖRSAMLING 298 FLEXILAST EK FÖR 300 BRINOVA HÄSSLEHOLM AB 301 FAHD JEAN 322 MICROBAS PRECISION AB 332 SLD GRÖNSAKER AB 336 31

GÄDDASTORPS FASTIGHETER AB 339 OLSSON INVENZ LARS 349 BONIS FASTIGHET AB 376 PULSEN FASTIGHET HÄSSLEHOLM AB 380 DITT HEM AFFÄRSHUS SKÅNE AB 382 STRÖH PATRIK 383 HÄSSLEHOLMS KYRKOGÅRDSFÖRVALTN 389 WITTMAN O CO AB 396 FINJA AB 422 THOMAS O DAN DÄCKSERVICE AB 434 ORMANÄS INVEST AB 435 TRAILER SERVICE SWEDEN AB 439 KOPPARSLAGAREN I HÄSSLEHOLM AB 443 HEMFOSA MF O AB 445 KARLSSON FASTIGHETER I HÄSSLEHOLM AB 448 NIKOLIC MIKAEL 451 VAGNMAKAREN 4 I HLM AB 503 AM TRYCK AB 556 VEAB HEAT TECH AB 561 KGT TRAFIK AB 582 HÄSSLEHOLMS FÖRSAMLING 598 PREEM AB 649 APOTEKET AB 660 STOBY MÅLERI AB 672 LÄREDA KOLONIFÖRENING 675 MALA MEKANISKA AB 688 HÄSSLEGÅRDENS GOLFKLUBB 701 TORSTENSSON PER 708 SIS UNGDOMSHEM HÄSSLEHOLM 745 STENVALVET 222 KRISTIANSTAD AB 764 WILLYS HEMMA AB REF: D 281700 779 SWEROX EUROPE AB 864 KRISTIANSTADS BILCENTRUM AB EPP 881 LÄKAREN 2 I HÄSSLEHOLM AB 887 KLÖVERN SKÅNE AB 939 JÖNSSON PER ÅKERI AB 950 ALMQVIST K-E FASTIGHETS FÖRV 976 DJURSJUKHUSET I HLM AB 998 ERLANDSSON INVEST AB 1017 HEMSÖ SKOLFASTIGHETER AB 1069 HÄSSLEHOLMS RIDHUSFÖRENING 1079 PIGUS FASTIGHETER AB 1100 BLOMSTERLANDET I SVERIGE AB 1125 HÄSSLEHOLMS STORBUTIK AB 1131 LINDHS FASTIGHETER I TYRINGE A 1138 NORRA SKÅNE TIDN AB 1178 MG-MACKEN I HÄSSLEHOLM AB 1197 KRISTIANSTD-BLEKINGE KONSUMENTFÖR- ENING 1254 FÄRGAREN 6 KB HÄSSLEHOLM 1269 KUNGSLEDEN LUMMER AB 1340 HLMS HANTVERKS O INDUSTRI FÖRE 1373 SVEVIA FASTIGHET AB 1414 ERICSON CLAUS 1427 NILSSON JAN 1428 GÖINGEHOF AB 1584 AUTOLIV MEKAN AB 1611 KIMA HEATING CABEL AB 1669 BYGGKEA I HÄSSLEHOLM AB 1705 MEKANIKERN FASTIGHETS AB 1780 BILHUSET I HLM AB 1807 FINJASJÖ FASTIGHETER AB 1818 JERNHUSEN STATIONER AB 1858 BRÄNNMÄSTAREN AB 1887 WELANDER G FASTIGHETS AB 1987 TRAFIKVERKET 2036 HESSLEBOSTÄDER AB 2049 LÄNSFÖRSÄKRINGAR 2049 FRYSBOXEN AB 2288 STATOIL DETALJIST AB 2328 BÖRJESSONS LASTBILAR AB EPP 2674 DOKTORSVILLAN AB 2794 NORÉN KRISTER 2980 SVEVIA AB 3000 ICA FASTIGHETER SVERIGE AB 3308 ZUPERBOWL SKANDINAVIUM AB 3318 FÖRENINGEN RÖINGEGÅRDEN 3789 NORÉN CENTER AB 4282 GÖINGE BIL AB 5004 KUNSKAPSPORTEN HÄSSLEHOLM AB 5137 HLMS INDUSTRIBYGGNADS AB 5432 STADSHOTELLET I HÄSSLEHOLM AB 5549 GALLERIAN I HÄSSLEHOLM AB 6966 HÄSSLEHOLM MILJÖ AB 7013 KB KLINGAN 2 7534 KUNSKAPSPORTEN KAPTENEN AB 8408 HÄSSLEHEM AB 10310 BERGENDAHLSGRUPPEN AB 12662 REGION SKÅNE 36157 PAROC AB 45301 HÄSSLEHOLMS KOMMUN 86541 MALA ANDERSSON GÖRAN ANDERSSON BO 23 MALA INTRESSEFÖRENING 61 TROEDSSON O NILSSON AB 136 SCHYTTBERG CHRIS 253 ARMO MEKAN I BJÄRNUM AB 277 HÄSSLEHOLMS KOMMUN 682 MALA IF 922 SKYRUP ZENIT DIALOG AB 243 RYDÉN JAN KRISTER 300 AB HÄSSLEHOLMS GOLFKLUBB 638 STOBY TRAFIKVERKET 88 HÄSSLEHOLMS KYRKOGÅRDS- OCH FASTIG- HETSFÖRV 229 HÄSSLEHOLMS FÖRSAMLING 242 JOHANSSON GERT 832 HUSKAB 1101 OLLFOOD AB 1678 HÄSSLEHOLMS KOMMUN 2710 32